Rädda livet nr 2, 2008 (PDF, 4 MB) - Cancerfonden

More documents

Recommendations

Info

Nationell cancerplan – Jag intresserar mig för det här eftersom jag jobbar i den kliniska vardagen och vet inifrån hur väl verksamheten skulle må av fungerande register, förklarar docent Jan Zedenius, kirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Vården skulle må bra av kvalitetsregister TEXT OLLE BERGMAN FOTO KARL GABOR En nationell cancerplan vilar på tydliga mål, men för att målen ska vara till någon ledning krävs fungerande kvalitetsregister inom hela den svenska cancervården. Hur duktiga är vi jämfört med andra kliniker? Har vi uppnått den standard som kan förväntas av oss? Frågor som dessa borde vara av centralt intresse för landets onko- logiska vårdenheter, men i många fall får de stå obesvarade. I dag saknas nämligen heltäckande nationella kvalitetsregister inom de flesta cancerspecialiteter. De register som finns drivs ofta av eldsjälar som får litet eller inget stöd från ledningen inom sjukhus och landsting. En av dem som engagerat sig starkast i frågan om kvalitetsregister är Jan Zedenius – biträdande vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden med uppgift att bevaka den kliniska cancerforskningen. Till vardags jobbar han som kirurg på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. – Jag intresserar mig för det här eftersom jag jobbar i den kliniska vardagen och vet inifrån hur väl verksamheten skulle må av fungerande register, säger han. Ett av Jan Zedenius centrala budskap är att arbetet med kvalitetsregister måste få 38. Rädda Livet nr 2/2008
kräva resurser i form av tid och ekonomi ”något som vi inte har i överflöd i den svenska sjukvården!” – Det är viktigt att registerarbetet inte läggs som ytterligare en administrativ börda ovanpå allt annat vi måste utföra. I stället ska det byggas in i det system där vi ändå är verksamma, säger Zedenius. – Man måste bland annat inrätta särskilda hjälpfunktioner på avdelningarna så att registerföringen inte bara blir extraarbete för vårdpersonalen. De ska inte behöva sitta kvar på kvällarna och fylla i blanketter. Våra datajournaler borde med automatik kunna sända information till kvalitetsregistren. För att få arbetet med kvalitetsregistren att fungera tror Jan Zedenius att det behövs någon form av ny instans som har tillgång till både piska och morot. – Jag skulle gärna se ett svenskt nationellt cancerinstitut som driver frågorna om de nationella handlingsprogrammen, och som skapar goda förutsättningar för forskningen, säger Jan Zedenius som pekar ut det brittiska cancerinstitutet, NCI, som en god förebild (se sidan 42). I princip anser Jan Zedenius att kvalitetsregister bör vara offentliga, men han understryker att det är viktigt att den som söker uppgifter inte tillåts att bara ”rycka ut siffror ur sitt sammanhang”. Ofta krävs en tolkning av materialet utifrån speciella förutsättningar. Som varnande exempel näm- Rädda Livet nr 2/2008 Can anybody take your peptide from synthesis to scale-up and GMP manufacturing - reliably? We can. PolyPeptide Laboratories. Your professional peptide partner. ner han en sann historia om en hjärtkirurg som enligt statistiken tycktes förlora fler patienter än sina kolleger. Förklaringen var inte att läkaren var oduglig – utan precis den motsatta. – Eftersom han var så skicklig vid operationsbordet hade det blivit hans yrkesroll att ta sig an ”de hopplösa fallen”. Men han hann ta så illa vid sig av skriverierna att han slutade och flyttade utomlands. Jan Zedenius tror att en nationell cancerplan skulle kunna ge effekter långt utanför cancervården. – Min och många andras inställning är att den skulle kunna tjäna som mönster för andra områden inom sjukvården, säger han och pekar till exempel på diabetes och reumatiska sjukdomar som vårdområden där planering ur ett nationellt perspektiv skulle kunna ge stora fördelar. Slutligen utfärdar Jan Zedenius en varning: den nationella cancerplanen får inte bli en hyllvärmare! – Jag är lite orolig för att vi får fram ett väl genomarbetat dokument med mål som alla är med på – men att ingen sedan vet vad nästa steg blir. Vilka mätmetoder ska vi använda för att kontrollera om vi uppfyller målen? Och om vi inte uppfyller dem – vad kommer det att få för konsekvenser? Jag tror det blir nödvändigt att bilda en särskild organisation som följer upp resultaten. ■ Peptides are our business. That’s why we understand how success in synthesizing a high-purity peptide API is just the first step in an often-challenging journey. You’ll need a partner who can scale up new, complex chemical entities. One who can guide you through FDA approval. A partner with a track record of excellence in GMP manufacturing - and a strategic interest in your long-term success. Let us give your next project the edge. Find out more today at polypeptide.com KVALITETSREGISTER GER KLARA BESKED I ett kvalitetsregister kompletteras patient- och vårddata med uppgifter som ger en uppfattning om kvaliteten på vården. Vilken typ av information det är skiljer sig mellan olika verksamheter, men typiska exempel är väntetid, komplikationsgrad, antalet återfall etc. När vi har nationella kvalitetsregister som fungerar kommer det att bli möjligt för till exempel klinikchefen att gå in via internet och se hur den egna klinikens resultat ligger i jämförelse med det nationella genomsnittet. Nationella kvalitetsregister har många fördelar: • De ger värdefull återkoppling för det kontinuerliga förbättringsarbetet, både kvalitatitvt (Vad behöver åtgärdas?) och kvantitativt (Hur stora åtgärder krävs?). • De kan blottlägga problem som ingen förutsett eller uppmärksammat. • De skapar motivation genom att tjäna både som morot (Vi vill bli ännu bättre!) och piska (Vi vill inte stå i skamvrån!) • De utgör ett ovärderligt forskningsunderlag. De nationella kvalitetsregistren administreras av Sveriges Kommuner och Landsting (se www.kvalitetsregister.se). Inom tumörområdet finns i dag följande register: • Nationella prostatacancerregistret • Nationellt bröstcancerregister • Nationellt register för esofagus- och ventrikelcancer • Nationellt kvalitetsregister för rektalcancerkirurgi • Nationellt kvalitetsregister för koloncancerkirurgi • Register för cancer i lever, gallblåsa & gallvägar • Register för huvud- & halscancer Vad dessa har gemensamt är att de en gång startades av vårdpersonal för att höja kvaliteten på vården vid deras egna kliniker. Initiativen har alltså inte kommit från myndighetshåll. Nationell cancerplan 39.
Page 1 and 2: Rädda Livet E N T I D N I N G U T
Page 3 and 4: Rädda Livet nr 2/2008 40. 8. Tema
Page 5 and 6: Rädda Livet nr 2/2008 Tony Henriks
Page 7 and 8: Multidisciplinärt samtal via video
Page 9 and 10: Levern är frilagd för att underl
Page 11 and 12: Fler operationer efter medicinering
Page 13 and 14: Operation av levern kan göras fler
Page 15 and 16: Rädda Livet nr 2/2008 TEMA: Cancer
Page 17 and 18: TEMA: Cancer i tjock- och ändtarm
Page 19 and 20: Inga högtflygande planer men små
Page 21 and 22: TEMA: Cancer i tjock- och ändtarm
Page 25 and 26: Hur man tar det... En hundraåring
Page 29 and 30: ”Vi har i dag bevis för att beha
Page 31 and 32: Rädda Livet nr 2/2008 min B6 och f
Page 33 and 34: Inger har blommat upp TEXT KAJSA OL
Page 35 and 36: Sedan sommaren 2007 pågår en utre
Page 37: Hallå Maria Prigorowsky, Cancerfon
Page 41 and 42: de första stegen mot ett genombrot
Page 43 and 44: Ett par bomullssjalar blir till huv
Page 45 and 46: Sjukdomen har givit mig tid TEXT MA
Page 47 and 48: Med handen på hjärtat... Det är

Rädda livet nr 2, 2008 (PDF, 4 MB) - Cancerfonden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?