You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sig i StOckholm under de långa riksdagarna. Det slutade<br />
di R. blivit ärkebiskop med konkurs. En konkurs med<br />
100000 riksdalers skuld. Han måste sedan hyra ut ärkebiskopshuset<br />
i Uppsala och bo utanför staden på gården<br />
Brunna. Det var mest till släktingar, som ärkebiskopshuset<br />
uthyrdes, och där kunde nu R . återfinna barnen till de<br />
forna lärjungarna från kumlatiden. Han övervakade nu<br />
deras skolgång och studier och intresserade sig fortfarande<br />
varmt för ungdomen. Bland dem, som bodde där, var<br />
även den blivande statsmannen Louis de Geer, som i<br />
sina "Minnen" ger följande skildring av Rosenstein:<br />
"Han var en ovanlig personlighet. Med sin hustru hade<br />
han i vardagslag tagit sig en vana att jollra liksom ett<br />
litet barn, vars roll han spelade med mycken sanning<br />
och komisk kraft, men å andra sidan behandlade han<br />
mig och andra ungdomar såsom fullväxta karlar och<br />
ingick i resonemanger om både politik och litteratur<br />
samt gav många nyttiga lärdomar för livet."<br />
Hans släkting J. H . Rosen har även givit en skildring<br />
av R . Han skriver: "Såsom prelat var det egentligen<br />
genom den yttre apparitionen han imponerade. En mera<br />
ståtlig biskopsfigur har väl sällan funnits. Första gången<br />
jag såg honom i full skrud var vid min faders installation.<br />
Han var assisterad av sex eller åtta kyrkoherdar,<br />
alla i mässkrud och uppställda i led å ömse sidor om<br />
altaret, framför vilket R . stOd i sin gyllene kåpa med sin<br />
krumstav i handen och hög biskopsmössa på huvudet.<br />
Man kunde drömma sig tillbaka till den katOlska ti<br />
·den" ... Vidare: "Det var väl egentligen i att representera<br />
Rosensteins överlägsenhet bestod, och det gjorde<br />
han - och även hans fru - med en medfödd och sedermera<br />
till mästerskap uppövad talang. Han hade förmågan<br />
att vid ett middagsbord av t. ex. 50 gäster animera<br />
konversationen utan att lämna befälet ifrån sig - om<br />
ett sådant ord kan begagnas. Over det allmänna sorlet<br />
svävade värdens stämma såsom en lätt sky, och hade<br />
man ett öra för vad grannen sade, så hade man det andra<br />
färdigt att uppfånga de ord, som kunde komma flygande<br />
från värdens läppar."<br />
Rosen skriver även: "Den som hade känt R . under de<br />
tre perioderna: då han var pastor i Kumla, biskop i Linköping<br />
och ärkebiskop, kunde icke draga i tVIVel att<br />