Rekommenderas!

vackrare. Kumlaborna kan vara stolta över detta resultat
aven trist och svår arbetslöshetsperiod. Men arvet
förpliktar, pundet får inte förskingras. Tyvärr tycks
inte alla kumlabor ha insett, vilken dyrbarhet de har
att förvalta. En enda gång i mitt liv har jag begärt
hjälp av polis. Det var då jag såg några ungdomar hänsynslöst
skövla Djupadalsparkens blomsteranläggningar.
Den händelsen är tyvärr ingen engångsföreteelse. Men
den motsatta faran lurar också. Många av de styrande
tycks hysa den uppfattningen, att Djupadalsparken
räcker för stadens behov, varför ingenting mera behöver
göras för kumlabornas trevnad eller för stadens
förskönande.
De "unga" fotograferna, de som hyllar den "moderna"
fotografien, finner kanske inte mycket av värde i
Djupadalsparken. Men den som njuter av det idylliska,
har ett eldorado här, och han sätter sig över risken,
att belackarna skall kalla de flesta av hans bilder snarfagra.
Kumlasjön är naturligtvis först och främst ett friluftsbad,
som endast den kan uppskatta till dess rätta
värde, som har tvingats att bo en längre tid på den bördiga
men ack så torra Närkes-slätten. Västkustborna
får gärna tala om plaskdamm. Under varma och soliga
sommarsöndagar livas den eljest så ödsliga sandstranden
upp av tusentals kumlabors färgsprakande baddräkter,
som kommer färgfotografen att se motiv överallt. Axelbreda
tarzankopior och välsvarvad e nymfer låter sig
med förtjusning förevigas på den ljuskänsliga remsan.
Men sjön är inte bara en badplats. Silverskimrande
pilar speglar sig i vattnet, guldgula svärdslil jor växer
längs stranden, och ute på vattnet simmar vita och röda
24
Kullbergs eJtr.
Sture Melander S'PECIALAFFÄR
K u m l a
Telefon 70060
näckrosor i stora flockar. En av de värsta chocker, som
jag har fått under min tid som amatörfotograf, fick jag.
när jag färgfotograferat en ovanligt praktfull samling
röda näckrosor och sedan, då jag betraktade den framkallade
och färdiga filmen, upptäckte, att motivet hade
totalt förstörts, därigenom att någon vandal hade slängt
en vit glassbägare mitt i all härligheten. Hur kan en
civiliserad människa göra något sådant?
Hur många fotografier, som har tagits av den buktande
bron till den lilla ön, vet väl ingen, men åtskilliga
fotografer har gjort förtvivlade försök att på filmrutan
återge de tjusande speglingarna i den svagt krusade vattenytan.
I parken runt sjön kan man ligga och slöa i gröngräset
eller åla omkring för att få en vacker förgrund
till sin vy över anläggningen. På kafeets terrass kan man
släcka sin törst och samtidigt njuta av bofinkarnas sång.
På motsatta stranden kan man briljera med sina färdigheter
i miniatyrgolf eller det mera stillsamma krocket.
Och där bakom vidtager skogen, kanske inte precis
den vilda storskogen, men i alla fall en skaplig dunge
av vackra, rakstammiga furor, där solen åstadkommer
det där tjusiga ljusspelet, som är så svårt att fotografera.
Den största fördelen med Djupadalsparken är det
lugn och den stillhet, som i allmänhet råder där trot;;
alla besökarna. Det är den fredade plats, som människan
så väl behöver som motvikt till det jäktiga liv, som
numera levs även i en småstad. Om man en ljum augustikväll
har suttit på en soffa vid stranden och sett
blommorna lysa i dunklet och hört fiskarna hoppa i
vattnet, medan stilla musik från kafeet har tonat i bakgrunden
och de första stjärnorna har börjat framträda
Manufakturvaror, Gardiner, Sybehör, Damekipering
Stor sortering av lämpliga julklappar