19.09.2013 Views

Grundbok för försäkringsrådgivare 2006 - Pappers avd 51

Grundbok för försäkringsrådgivare 2006 - Pappers avd 51

Grundbok för försäkringsrådgivare 2006 - Pappers avd 51

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

1972 Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen, AGS, startar.<br />

1974 Ersättningsnivån höjs till 90 procent. Sjukpenningen blir skattepliktig<br />

och pensionsgrundande.<br />

1980-talet Karensdagen slopas under några år.<br />

1990-talet Ersättningsnivån sänks, som mest till 75 procent och 70 procent efter ett<br />

års sjukdom. Höjs 1998 igen till 80 procent. Arbetsgivarens sjuklön in<strong>för</strong>s,<br />

<strong>för</strong>st 14 dagar, sedan 28 dagar och sedan 14 dagar igen. En karensdag in<strong>för</strong>s<br />

1993.<br />

2000 Möjlighet att få ”vilande <strong>för</strong>tidspension” in<strong>för</strong>s, dvs att under en viss tid<br />

kunna prova på att arbeta, utan att <strong>för</strong>lora rätten till <strong>för</strong>tidspension.<br />

2003 Sjukbidrag och <strong>för</strong>tidspension ersätts av <strong>för</strong>månerna aktivitetsersättning,<br />

tidsbegränsad sjukersättning och sjukersättning. De flyttas ut från<br />

pensionssystemet och in i sjuk<strong>för</strong>säkringssystemet. Den 1 juli 2003 in<strong>för</strong>s<br />

21 dagars sjuklön enligt lag och SGI reduceras vid utbetalning av<br />

sjukpenning. Samtidigt begränsas sjukpenning till arbetslösa till högst<br />

521 kr/dag.<br />

2005 Den 1 januari 2005 blev sjuklöneperioden enligt lag åter 14 dagar och arbetsgivaren<br />

ålades att betala 15 procent av sjukpenningkostnaden vid hel<br />

sjukskrivning.<br />

Arbetsskada<br />

1889 Lagen om skydd mot yrkesfara (yrkesfarelagen).<br />

1901 Lagen om <strong>för</strong>säkring vid olycksfall i arbetet. Anses vara vår <strong>för</strong>sta social<strong>för</strong>säkring.<br />

Ersättning betalades med fasta – men oerhört låga – belopp.<br />

Den som drabbades av fullständig invaliditet fick 300 kronor/år och en<br />

änka 120 kronor/år.<br />

1912 Lagen om arbetarskydd.<br />

1916 Lagen om <strong>för</strong>säkring <strong>för</strong> olycksfall i arbetet. Den ersatte 1901 års lagstiftning<br />

och innehöll bestämmelser om sjukpenning och livränta. Ersättningarna<br />

utgick i relation till inkomsten. Den som skadades i arbetet fick<br />

ersättning, även om arbetsgivaren inte hade tecknat <strong>för</strong>säkring.<br />

1925 Trots de lagstiftningsmässiga framgångarna i början av seklet var man<br />

inom fack<strong>för</strong>eningsrörelsen missnöjd med den ekonomiska ersättningen<br />

<strong>för</strong> arbetsskador. Man beslöt att själv ta hand om viktiga delar av <strong>för</strong>säkringsskyddet<br />

och tecknade genom Folksam – som på den tiden hette<br />

Samarbete – den <strong>för</strong>sta kollektiva olycksfalls<strong>för</strong>säkringen.<br />

1930 Lagen om <strong>för</strong>säkring <strong>för</strong> vissa yrkessjukdomar.<br />

Historia 199

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!