Grundbok för försäkringsrådgivare 2006 - Pappers avd 51
Grundbok för försäkringsrådgivare 2006 - Pappers avd 51
Grundbok för försäkringsrådgivare 2006 - Pappers avd 51
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1972 Avtalsgruppsjuk<strong>för</strong>säkringen, AGS, startar.<br />
1974 Ersättningsnivån höjs till 90 procent. Sjukpenningen blir skattepliktig<br />
och pensionsgrundande.<br />
1980-talet Karensdagen slopas under några år.<br />
1990-talet Ersättningsnivån sänks, som mest till 75 procent och 70 procent efter ett<br />
års sjukdom. Höjs 1998 igen till 80 procent. Arbetsgivarens sjuklön in<strong>för</strong>s,<br />
<strong>för</strong>st 14 dagar, sedan 28 dagar och sedan 14 dagar igen. En karensdag in<strong>för</strong>s<br />
1993.<br />
2000 Möjlighet att få ”vilande <strong>för</strong>tidspension” in<strong>för</strong>s, dvs att under en viss tid<br />
kunna prova på att arbeta, utan att <strong>för</strong>lora rätten till <strong>för</strong>tidspension.<br />
2003 Sjukbidrag och <strong>för</strong>tidspension ersätts av <strong>för</strong>månerna aktivitetsersättning,<br />
tidsbegränsad sjukersättning och sjukersättning. De flyttas ut från<br />
pensionssystemet och in i sjuk<strong>för</strong>säkringssystemet. Den 1 juli 2003 in<strong>för</strong>s<br />
21 dagars sjuklön enligt lag och SGI reduceras vid utbetalning av<br />
sjukpenning. Samtidigt begränsas sjukpenning till arbetslösa till högst<br />
521 kr/dag.<br />
2005 Den 1 januari 2005 blev sjuklöneperioden enligt lag åter 14 dagar och arbetsgivaren<br />
ålades att betala 15 procent av sjukpenningkostnaden vid hel<br />
sjukskrivning.<br />
Arbetsskada<br />
1889 Lagen om skydd mot yrkesfara (yrkesfarelagen).<br />
1901 Lagen om <strong>för</strong>säkring vid olycksfall i arbetet. Anses vara vår <strong>för</strong>sta social<strong>för</strong>säkring.<br />
Ersättning betalades med fasta – men oerhört låga – belopp.<br />
Den som drabbades av fullständig invaliditet fick 300 kronor/år och en<br />
änka 120 kronor/år.<br />
1912 Lagen om arbetarskydd.<br />
1916 Lagen om <strong>för</strong>säkring <strong>för</strong> olycksfall i arbetet. Den ersatte 1901 års lagstiftning<br />
och innehöll bestämmelser om sjukpenning och livränta. Ersättningarna<br />
utgick i relation till inkomsten. Den som skadades i arbetet fick<br />
ersättning, även om arbetsgivaren inte hade tecknat <strong>för</strong>säkring.<br />
1925 Trots de lagstiftningsmässiga framgångarna i början av seklet var man<br />
inom fack<strong>för</strong>eningsrörelsen missnöjd med den ekonomiska ersättningen<br />
<strong>för</strong> arbetsskador. Man beslöt att själv ta hand om viktiga delar av <strong>för</strong>säkringsskyddet<br />
och tecknade genom Folksam – som på den tiden hette<br />
Samarbete – den <strong>för</strong>sta kollektiva olycksfalls<strong>för</strong>säkringen.<br />
1930 Lagen om <strong>för</strong>säkring <strong>för</strong> vissa yrkessjukdomar.<br />
Historia 199