Attunda tf T 3798-07.pdf - Anders Agell

More documents

Recommendations

Info

ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T <strong>3798</strong>-07 Säckarna transporterades till rättsläkarstationen i Solna där innehållet undersöktes av rättsläkaren Jovan Rajs, som hade dagjour. Första veckan i augusti samma år hittades ytterligare två svarta plastsäckar som också visade sig innehålla mänskliga kvarlevor. Även dessa undersöktes av Jovan Rajs. Sedermera kunde genom fingeravtrycksanalys konstateras att säckarna innehöll kvarlevorna av Catrine da Costa. Eftersom bland annat huvudet och inälvorna saknades var det inte möjligt att fastställa dödsorsaken även om den preliminärt av Jovan Rajs kom att anges som ”yttre våld”. Catrine da Costas bägge nyckelben var avbrutna, inte avskurna eller avsågade. Jovan Rajs konstaterade vidare att armarna skilts från kroppen som om de varit kycklingben, dvs. vid skuldrorna och inte genom axelleden. I kvarlevorna fanns också spår av narkotika och alkohol. På säckarna kunde delar av fingeravtryck säkras och bredvid säckarna fanns också en delvis nedfläckad handduk som omhändertogs. Några hårstrån kunde också säkras från handduken. Långt senare gjordes på läkarnas begäran en undersökning på Statens kriminaltekniska laboratorium som visade att de kunde uteslutas från att ha lämnat de fingeravtryck som säkrades från säckarna. År 2005 har också kunnat fastslås att de hårstrån på handduken som inte kom från Catrine da Costa inte heller kommer från någon av kärandena. Eftersom kvarlevorna i säckarna var förhållandevis välbevarade och också första förbipasserande hund borde ha upptäckt dem är det sannolikt att säckarna placerats ut i förhållandevis nära anslutning till att de påträffades. Säckarna vägdes inte och de spolades rena innan de underställdes en fullständig kriminalteknisk undersökning. – Eftersom människor men inte djur har nyckelben borde det ha varit uppenbart för Jovan Rajs att det inte var sannolikt att en rättsläkare styckat kroppen, eftersom rättsläkare känner till hur människors nyckelben är placerade medan en slaktare eller andra icke läkarutbildade personer sannolikt inte besitter samma kunskap. Det var vidare fel och/eller försummelse av polisen att inte göra en ordentlig kriminalteknisk undersökning av säckarna, att inte väga dem och att inte säkra spår på dem. (2) 16
ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T <strong>3798</strong>-07 3. Härefter inleddes en förundersökning. Polisen gjorde en husrannsakan hos en person där man kände till att Catrine da Costa emellanåt bodde och påträffade där en del av hennes personliga tillhörigheter, biologiska spår av henne och brev skrivna av henne. Man hittade också hennes telefonbok, i vilken varken Teet Härm eller Thomas Allgén fanns antecknade. Däremot fanns uppgifter om kunder, bekanta, vänner, släktingar och också ett par namngivna läkare i telefonboken. Polisen höll också förhör med Catrine da Costas umgängeskrets, däribland en kvinna vid namn Marianne Seppälä som var bekant med Catrine da Costa. Marianne Seppälä berättade då bland annat att hon endast vid ett tillfälle de senaste månaderna hade träffat Catrine da Costa och lämnade också uppgifter om en ”svartsjuk finne” men hon nämnde varken någon dagbok eller några läkare. Dagen efter förhöret med Marianne Seppälä hördes Nils-Gunnar Korsvall, som kände Catrine da Costa väl, av polisen. Han berättade att de hade bott tillsammans under nära två veckor fram till den 6 juni. Han berättade också om Tor Åberg, den ”svartsjuke finnen”. Uppgifter som talade för att Catrine da Costa levde efter pingsthelgen framkom också i förhör med Ragnar Lindgren, med Tor Åberg, med Selaisse Saba och med Bo Möller. Dessa förhör, förutom förhöret med Nils-Gunnar Korsvall, försvann emellertid av okänd anledning ur polisutredningen och påträffades först långt senare. – Det var fel och/eller försummelse att i den fortsatta utredningen inte ta med dessa uppgifter av betydelse för när brottet skulle ha kunnat begås. (3) 4–5. I början av september 1984 höll polisen ett förhör med en arkitekt, Anckers, som Catrine da Costa hade bott en del hos. Han berättade att Catrine da Costa hade sovit hos honom natten till pingstdagen och att han på pingstdagens förmiddag hade skjutsat henne till Kungsträdgården. – Det var fel och/eller försummelse av polisen att inte närmare kontrollera Anckers uppgifter eftersom det var märkligt att ingen överhuvudtaget hade sett dem i 17
Page 1 and 2: Dok.Id 169166 ATTUNDA TINGSRÄTT DO
Page 3 and 4: ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T
Page 15: ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T
Page 67 and 68:
ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147:
DV 401 • 2008-11 • Producerat a
show all

Attunda tf T 3798-07.pdf - Anders Agell

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?