Attunda tf T 3798-07.pdf - Anders Agell

More documents

Recommendations

Info

ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T 3798-07 105. Vid huvudförhandlingen hördes också Christina Allgén som under sitt vittnesmål berättade att hon misstänkte att Thomas Allgén utsatts för utpressning eftersom stora engångssummor försvunnit från dennes bankkonto. Det visade sig dock att dessa på- ståenden inte hade något stöd i Thomas Allgéns deklarationer eller kontoutdrag, vilka kontrollerades av Lars-Göran Allgén. Lars-Göran Allgén visade också detta för chefs- åklagaren Anders Helin. Trots detta valde Anders Helin att inte agera. – Det var fel och/eller försummelse av Anders Helin att ignorera att Christina Allgén uppenbarligen hade ljugit i sitt vittnesmål (105). 106–107. En polis, Marie Rådén, som inte tidigare berättat att hon sett Catrine da Costa i sällskap med Teet Härm, framträdde och berättade vid denna tidpunkt att hon sett de två tillsammans på tunnelbanan. Hon uppgav också att hon skulle ha sett säckarna, som senare visade sig innehålla kvarlevorna efter Catrine da Costa. Hennes uppgifter kunde emellertid inte bekräftas av någon av hennes kollegor. – Det var fel och/eller försummelse av polisen att sätta någon tilltro till Marie Rådéns uppgifter, dels eftersom uppgifter hon lämnat om att hon tidigare skulle ha sett säckarna var osannolika och hennes vittnesmål redan därför borde ifrågasättas, dels därför hennes påstådda iakttagelse var mer än fyra år gammal från ett tillfälligt möte i tunnelbanan och inte kunde bekräftas av någon av hennes kollegor (106). Det var också fel och/eller försummelse att inte beakta möjligheten att Marie Rådén förväxlat Catrine da Costa med Teet Härms fästmö Margareta Eriksson som inte var helt olik Catrine da Costa (107). 108–110. Den 8 mars 1988 fann tingsrätten att övertygande bevisning hade förebrin- gats för att läkarna hade gjort sig skyldiga till mord och förordnade om rättspsykiatrisk undersökning beträffande dem båda. Ordföranden och en av de sex nämndemännen var av skiljaktig mening och fann inte att övertygande bevisning hade förebringats för att läkarna hade gjort sig skyldiga till mord. Den 9 mars 1988 publicerade Aftonbladet en artikel innehållande intervjusvar från nämndemännen vid tingsrätten, vilka alla utom 40
ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T 3798-07 en ansåg Thomas Allgén och Teet Härm vara överbevisade om att ha mördat Catrine da Costa. Efter att läkarna överklagat tingsrättens beslut till Svea hovrätt undanröjde hovrätten i beslut den 22 mars 1988 tingsrättens beslut och återförvisade målet till tingsrätten för fortsatt handläggning samt förordnade hovrätten att läkarna skulle friges ur häktet eftersom det förelåg en beaktansvärd möjlighet att mordåtalet vid en slutlig prövning inte skulle vinna bifall. Hovrätten hade därvid också funnit att det förelegat ett grovt rättegångsfel vid tingsrätten bestående i att ordföranden inte hade närvarat personligen vid överläggningen. – Det var fel och/eller försummelse av nämndemännen att uttala sig i media innan domen föll (108). Det var vidare fel och/eller försummelse av tingsrätten att fatta beslutet om rättspsykiatrisk undersökning i ordförandens utevaro (109). Det var också fel och/eller försummelse av åklagaren att inte härefter följa hovrättens resonemang i övrigt utan istället driva åtalet vidare till en förnyad prövning i sak (110). 111–113. Marianne Seppälä, som hörts redan år 1984, hörde nu av sig till polisen med nya uppgifter. Hon berättade att hon skulle ha skrivit dagbok om Catrine da Costa och hennes förehavanden tillsammans med två läkare och den ene läkarens dotter några år tidigare. Polisen missade dock att jämföra dessa uppgifter med de uppgifter Marianne Seppälä lämnat i förhör redan år 1984. Marianne Seppälä hade också mycket svårt att få fram de dagböcker hon talade om även om de några månader eller år senare dök upp för att sedan återigen försvinna. Vid en senare granskning av dagboksanteckningarna från maj 1984 till de första dagarna i juni 1984 visade det sig anteckningarna var märkligt fokuserade på Catrine da Costas förehavanden istället för på dagboksförfat- tarens egna förehavanden. Trots att dagboksanteckningarna upphörde innan Catrine da Costas kropp påträffades styckad innehöll dagböckerna uppgifter om styckning, bårhus och strypare. I anteckningarna skrev också Marianne Seppälä om umgänge mellan Catrine da Costa, läkarna och den ene läkarens dotter under våren 1983, alltså när Karin endast var några månader gammal, vilket framstår som helt osannolikt och inte heller överensstämde med de uppgifter Christina Allgén hade lämnat. Uppgifterna som nu lämnades av Marianne Seppälä överensstämde tämligen väl med vad som framkom- 41
Page 1 and 2: Dok.Id 169166 ATTUNDA TINGSRÄTT DO
Page 3 and 4: ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T
Page 39: ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T
Page 91 and 92:
ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147:
DV 401 • 2008-11 • Producerat a
show all

Attunda tf T 3798-07.pdf - Anders Agell

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?