Attunda tf T 3798-07.pdf - Anders Agell

More documents

Recommendations

Info

ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T <strong>3798</strong>-07 121–122. Läkarna överklagade HSAN:s beslut till kammarrätten som genom en dom den 6 oktober 1989 undanröjde HSAN:s beslut och lämnade Socialstyrelsens begäran om återkallelse av legitimationerna utan bifall. Två av ledamöterna var av skiljaktig mening. Kammarrätten uttalade i sin dom bland annat att den av Socialstyrelsen åberopade tingsrättsdomen med det som hade anförts däri inte utgjorde en tillräcklig grund för en självständig och allsidig prövning och utvärdering av skuldfrågan i målet om återkallelse av legitimationerna. Socialstyrelsen kunde därför inte med sin anmälan och det som därvid hade åberopats anses ha visat att det fanns skäl att frånta läkarna deras legitimationer. Socialstyrelsen överklagade genom sitt nya ombud affärsadvokaten Bertil Södermark kammarrättens dom till Regeringsrätten som den 30 november 1989 meddelade prövningstillstånd i målet och den 11 juni 1990 meddelade ett beslut genom vilket kammarrättens dom upphävdes. I beslutet anförde Regeringsrätten bland annat att följande omständigheter sammantaget innebar att målet borde visas åter till kammar- rätten för ny handläggning. För återkallelse av en läkarlegitimation kan inte komma i fråga att kräva mindre än full och övertygande bevisning för att läkaren har gjort sig skyldig till den handling eller den försummelse som har åberopats som grund för ett yrkande om återkallelse, att det i det aktuella fallet inte fanns skäl att ställa lägre krav på bevisningen för att läkarna hade styckat kroppen än vad som skulle ha gjorts i ett mål om åtal för styckningen, att tingsrättens dom i detta fall inte – på grund av de särskilda omständigheterna – kunde godtas i målet om återkallelse av läkarlegitima- tionerna på det sätt som normalt gäller och att det därför blev nödvändigt att i åter- kallelsemålet närmare pröva om det fanns tillräckliga bevis för att läkarna hade styckat kroppen. Vidare uttalade Regeringsrätten att kammarrätten, när den fann att tings- rättens dom inte ensam utgjorde tillräcklig grund för ett ställningstagande i deslegi- timationsfrågan, borde ha föranstaltat om den ytterligare utredning som kammarrätten ansåg nödvändig, vilket kammarrätten inte hade gjort. Efter att handläggningen av målet återupptagits i kammarrätten höll denna muntlig förhandling, vid vilken läkarna, ett antal vittnen och sakkunniga hördes. Vid 44
ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T <strong>3798</strong>-07 förhandlingens inledning framhöll Socialstyrelsens ombud det beklagansvärda att man nu tvingades ta upp muntlig bevisning i fråga om något som inträffat sju år tidigare. Därefter övergick han till att mycket chikanerande beskriva Teet Härms person. Socialstyrelsen undanhöll också ett yttrande man fått från professor Simonsen vid rättspatologiska institutet i Köpenhamn, i vilket denne helt delade Rättsliga rådets uppfattning i fråga om kritiken mot Jovan Rajs. – Socialstyrelsens ombuds agerande och undanhållandet av yttrandet från professor Simonsen var fel och/eller försummelse och inte i överensstämmelse med Social- styrelsens objektivitetsförpliktelse (121). Det var vidare fel och/eller försummelse av kammarrätten att inte pröva sin behörighet att genomföra förhandlingen på det sätt som gjordes och inlåta sig på en straffrättslig bedömning av ett preskriberat brott (122). 123–124. Två av de vittnen som hördes i kammarrätten var fotohandlarfrun Anita Schröder och jägmästaren Rolf Ruben, som uppgav att han hade befunnit sig i foto- handlarparets butik och där sett Thomas Allgén komma ut från fotolaboratoriet. Deras vittnesmål förändrades emellertid dramatiskt i förhållande till de vittnesmål de hade avlagt vid tingsrätten. Anita Schröder vägrade också inledningsvis att vittna men efter att kammarrätten samtalat med henne vid ett enskilt möte utan att parterna kände till det avlade hon till sist vittnesmål. – Det var fel och/eller försummelse av kammarrätten att under dessa omständigheter fästa någon tilltro till de uppgifter Rolf Ruben och Anita Schröder lämnade (123). Det var vidare fel och/eller försummelse av kammarrätten att ha ett möte med Anita Schröder i syfte att förmå henne att vittna utan att informera parterna om det (124). 125. Under tiden utsattes kammarrätten från ett enormt tryck utifrån. Bland annat inlämnades en protestlista med 3 000 namn, i vilken det ställdes krav på att Thomas Allgén och Teet Härm skulle dömas. Det hölls också demonstrationer med samma krav. Samtidigt fick den bok Hanna Olsson skrivit – Catrine och Rättvisan –, vilken framhöll att läkarna friats endast för att de var läkare och män och offret en 45
Page 1 and 2: Dok.Id 169166 ATTUNDA TINGSRÄTT DO
Page 3 and 4: ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T
Page 43: ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T
Page 95 and 96:
ATTUNDA TINGSRÄTT DOM 2010-02-18 T
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147:
DV 401 • 2008-11 • Producerat a
show all

Attunda tf T 3798-07.pdf - Anders Agell

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?