View/Open - MUEP - Malmö högskola

om ungas organisering i Sverige och hur myndigheter kan påverka människor i
förortsområden. Avslutningsvis presenteras forskning om hur makt och identitet
fungerar i ungdomsgrupper som lever i svenska förorter idag, då dessa teman är
återkommande i forskning som berör ungdomars politiska aktivitet.
2.3.1 Olika former av organisering
Hallin mfl. (2010) förklarar att många menade att de franska kravallerna var
politiska, och betraktade dem som en motståndshandling. Detta förkastas av
sociologen Slavoj Žižek presenterad av Hallin mfl (2010), som menar att de
franska kravallerna istället ska tolkas som ett krav på erkännande. Han menar att
det är synliggörandet som är det viktiga i kravallerna, att kunna kräva att bli
behandlade som andra franska medborgare, inte kräva några särskilda rättigheter
baserade på klass eller etnicitet. Hallin mfl. (2010) förklarar via Žižek att
ungdomarna inte var intresserade av att starta någon organisation, eller att hitta
lösningar på problem - de ville bli uppmärksammade. ”Frågan om erkännande,
erkännandeordningar och respekt blir då centralt för handlingarna” (a.a, s. 224).
Denna problematik blir allt vanligare i ett samhälle, där många grupper får allt
svårare att nå ut och synas. Marginalisering, genom bostadsområden och
representation i till exempel politik och media, gör att fler grupper upplever större
svårigheter att bli accepterade av majoritetssamhället (a.a). En fredlig
manifestation gör ingenting åt den situationen, och kanske heller inte en våldsam,
men då riktas i alla fall uppmärksamheten åt ens håll.
Ett exempel på en (till en början) tydlig, lyckad autonom organisering återfinns i
Danmarks historia. Flemming Mikkelsen och Rene Karpantschof (2001) beskriver
hur ungdomar organiserade sig i Köpenhamn från 1981 och fram till 1990-talet i
autonoma vänsterrörelser och framförallt i BZ-rörelsen. BZ är en dansk fonetisk
förkortning (Mikkelsen & Karpantschof, 2001) av besæt (Hjortdal & Lindqvist,
2007) som ungefär betyder att besätta på svenska. Innebörden av förkortningen
BZ är squatting (ockuperande av hus) vilket rörelsen utförde. Ockupering av hus i
centrala Köpenhamn var den aktionsform ungdomarna i BZ-rörelsen uttryckte sig
genom, till en början för att protestera mot bostadsmarknaden i Köpenhamn.
Vissa av de ockuperade husen blev permanent boende för BZ-rörelsen där de
levde och byggde upp mötesplatser i närområdet. Det var de platser rörelsen
utgick ifrån vid organisering av aktioner och det var här som en stark gemenskap
växte fram. De två utgångspunkterna, platsen och interaktionen, var grunden till
den lyckosamma framväxten av BZ-rörelsen enligt Mikkelsen och Karpantschof.
De som drogs till rörelsen var till stor del unga med socialistiska ideologier, som
ville självorganisera sig och som trodde på direkt aktion och squatting. BZrörelsen
var inte en enfråge-rörelse. Målen för rörelsen var att;
”[…] to defend and enchance the space for social autonomy against ecological
catastrophes, state intervention, consumer and mass media manipulation – i.e. the
expansion of the civil society at the expense of state and market (Mikkelsen &
Karpantschof, s. 611, 2001).
Enligt Mikkelsen och Karpantschof blev BZ-rörelsen aldrig institutionaliserad
som många andra sociala rörelser. BZ-rörelsen hölls levande genom att
engagemanget och gemenskapen som fanns i gruppen i kombination med att
rörelsen aldrig finansierades utifrån. Uppbyggnaden gjordes utefter strukturen
”[…]gemensam identifikation av problem, närhet och interaktion samt jämlikhet
då medvetenheten om att vara ett objekt för samma exploaterande omständigheter
av samma auktoritet, och det faktum att vara nära varandra dagligen, stärker
solidaritet [vår översättning]” (a.a s. 612).
8