View/Open - MUEP - Malmö högskola

övriga. I detta synsätt är det sambandet mellan individens livssituation och
strukturer i samhället som är i fokus. Synsättet är konstruktionistiskt och utgår
från att individen har en viss position i samhällsstrukturen, vilket är konstruerat av
människor genom historien och inte en position som är ”huggen i sten”. Då
positionen är skapad av människan kan den också ändras av människan. I denna
betydelse av empowerment är det av stor vikt att individen ökar sin medvetenhet
kring sambandet mellan sin egen livssituation och förhållanden i samhället.
Askheim förklarar att människor som lever i socialt, politiskt och ekonomiskt
förtryck kan uttrycka okunnighet och apati just för att de inte fått någon möjlighet
att reagera eller utveckla ett kritiskt medvetande. Genom att få i gång processer
och aktiviteter hos individen kan dennes självkontroll stärkas, vilket enligt
Askheim innebär ökade kunskaper om sociala orättvisor och förtryck. Det leder i
sin tur till större medvetenhet, större självförtroende och bättre självbild. Askheim
skriver att det är av stor vikt att lyfta att man inte är ensam utan att många delar
dessa problem (Askheim, 2007). Starrin och Askheim beskriver denna typ av
empowerment som kollektiv empowerment. Genom kollektivet kan människor
samla ihop mer kraft, kunskap och kreativitet än vad var och en skulle klara av på
egen hand. Mobiliseringen gör att de tillsammans kan nå sina mål och bygger på
devisen att ”tillsammans blir vi starka” (Askheim & Starrin, 2007). Både Askheim
och Payne menar vidare att gemensam handling och organisering är ett sätt att
svara på förtryck uppifrån. Det ökade medvetandet som sker genom kollektivt
delade erfarenheter och de nyväckta personliga och kollektiva resurserna ökar det
kritiska seendet på den sociala och politiska makten och i sin tur kraften till att
utföra sociala och politiska aktioner.
Medvetandegörande är väsentligt då individen genom undervisning i att uppfatta
förtryck och motsättningar kan bekämpa ”[…]de sidor av förtrycket som skapar
förtryck.” (Askheim, 2007, s. 20). Askheim beskriver att förtryckta får samma
uppfattning av sig själva som sina förtryckare har av dem då de har gjort
förtryckarnas verklighetsuppfattning till sin egen. Det är när människor inser att
de är förtryckta och förstår hur förtrycket fungerar som de själva kan skapa sin
egen frigörelse (Askheim, 2007).
Payne menar att empowerment innebär att människor själva ska skaffa sig makt
och få hjälp med att ta makt, det är inget någon annan kan ge dem. För då handlar
det om en maktsituation och en makt som delas ut tillfälligt. I empowerment är
synsättet på makt både att det kan vara befriande och förtryckande (Payne, 2008).
Genom att marginaliserade grupper organiserar sig mot de som förtrycker skapas
motorganisation och motmakt. Hos de marginaliserade grupperna som upplevt
liknande förtryck skapas gemensamma erfarenheter och en gemensam identitet.
Sociala rörelser som har sin bas i kön, etnicitet eller sexuell läggning är exempel
på kollektiv identitetsbildning som Askheim beskriver som oppositionellt kapital.
Förutom motstånd kan gruppens erfarenheter av den negativa bild förtryckaren
har av individen i den marginaliserade gruppen ge upphov till en positiv
utveckling av individernas identitet genom att negativa ord tas över av gruppen
och görs om till något positivt (Askheim, 2007).
Sammanfattningsvis innebär empowerment att den marginaliserade individen och
gruppen genom att bli medveten om sin situation (genom hjälp eller stöttning av
t.ex socialarbetare med kunskap om empowerment att komma på rätt spår) samt få
kunskap om det som förtrycker och ser på det genom ett kritiskt perspektiv så får
denne en starkare syn på sig själv. Slutligen kan individen och gruppen använda
14