View/Open - MUEP - Malmö högskola

asismen ökar och utanförskapet blir bara större och större. Vi måste agera NU!”
(Pantrarnas hemsida, 2013). Ofta rör det sig inte enbart om ett geografiskt
utanförskap, utan om strukturellt (Anyuru & Solmaz, 2013). I RGRA, som jobbar
lite annorlunda jämfört med de andra organisationerna (organisationen verkar i av
personal utvalda områden), har RGRA valt att fokusera på den målgruppen som
kan antas uppleva utanförskap. För att kunna göra något åt utanförskapet jobbar
de till exempel med att ”[…]skapa möten och möjligheter mellan ungdomar från
olika områden och med olika bakgrund.” (RGRA 2, 2013).
Utanförskapet är också det som gör att de tre organisationerna arbetar över ett
brett fält. För Pantrarna var det som låg till grund för deras tillkomst behovet av
en fritidsgård, men de anser också sig behöva arbeta bredare för att kunna komma
åt känslor av utanförskap. Det räcker inte med en plats att vara på, när
strukturerna i samhället gör att utanför den platsen möter ett samhälle dit man inte
känner sig välkommen. De menar att de är färdiga med att stå utanför och titta på
och att det är dags att ”släppa in” förorten och låta dem komma till tals.
Organisationerna menar att allt blir sämre för dem som bor i de aktuella förorterna
och att utanförskap är en grogrund för att situationen kan bli sämre, genom till
exempel kriminalitet. Pantrarna menar att det inte är särskilt konstigt att många
ungdomar har svårt att känna förtroende för skola och andra instanser i samhället
idag, eftersom de inte känner sig inkluderade i samhället. De menar att den
ständiga polisnärvaron i flera av de områden där Pantrarna finns representerade
ökar känslan av att man inte är en del av samhället utan något som är oönskat och
i behov av ständig kontroll (Sternö mfl., 2012).
5.2.9 Media Vi vet att media påverkar oss, vi vet att fördomar sprids genom nyheter och vi vet
att förorten inte representeras på ett rättvist sätt. Så, på vilket sätt påverkar
medias skriverier oss, våra tankar och hur vi tittar på och känner inför varandra?
(Megafonen 2, 2013)
En stor maktfaktor som ofta kritiseras av organisationerna är media. Media
reproducerar bilder av förorten som farlig och otrygg, något som organisationerna
arbetar för att förändra. Enligt organisationerna har unga i förorten allmänt en
ganska negativ bild av media. De anser att media ljuger, ”snackar skit”, är
sensationslystna och bara framhåller en negativ bild av förorten. Pantrarna, i
Göteborg, har riktat mycket och skarp kritik mot den stora dagstidningen
Göteborgs-posten som de menar återger händelser i förorten på ett direkt felaktigt
sätt, vilket har mynnat ut i en offentlig ursäkt från tidningen, samt ett gemensamt
projekt där ungdomar från Pantrarna gjorde en tidning tillsammans med
Göteborgs-postens redaktion där fokus skulle ligga på förorten (Pantrarnas
hemsida, 2013). En nättidning är på gång, och även RGRA och Megafonen jobbar
på olika sätt med mediala uttryck. Megafonen startade som en nättidning, och
RGRA har en aktiv radiokanal (Megafonens hemsida, 2013 och RGRAs hemsida
2013). Ofta görs det för att presentera en alternativ bild av förorten, för att stå för
ett annat perspektiv. De vill vara en röst för folk från orten för att berätta om deras
perspektiv på samhället, och de egna områdena. Att kunna påverka vilken bild
som sänds ut från sin hemort ökar också känslan av delaktighet. Media och dess
funktion diskuteras löpande i organisationerna och en levande diskussion med
olika medier finns också. Organisationerna pratar mycket om hur samspelet
mellan media och människor ser ut, och vilken världsbild som är intressant att
rapportera, och varför det ser ut på det sättet. En viss förbättring anser några
medlemmar i organisationerna att de ser, men att det fortfarande finns problem i
rapporteringen (RGRA 1, 2013).
31