View/Open - MUEP - Malmö högskola

två organisationerna är det vuxna arbetsledare som har ”empowermentdefinierat”
sitt arbete och de vuxna finns på plats för att stärka och ge ungdomarna i
organisationen makt. De är därmed tydligare socialarbetare i en
frivilligorganisation än en självhjälpsgrupp då de själva inte utgör en del av
ungdomsgruppen såsom Megafonen och Pantrarna gör. Empowermentbegreppet
går alltså att applicera på alla de tre organisationerna, om än på lite olika sätt.
Den form av empowerment organisationerna använder sig av är empowerment
som motmakt, vilket tydliggörs av att organisationerna ofta uttrycker att
ungdomarnas situation är ett resultat av samhällets strukturer.
”Målet handlar om att skapa medvetenhet hos de unga människor vi arbetar med
att genom praktisk handling skapa möjligheter för att de i sin tur ska kunna
förändra sammanhang genom sitt sätt att reflektera och kritiskt iaktta konstruerade
omständigheter.” (RGRAs hemsida, 2013).
Genom att ungdomarna medvetandegörs om strukturer i samhället kan de också
börja göra motstånd mot dessa för att få till en förändring. Tillsammans som ett
kollektiv försöker var och en av organisationerna få och dela kunskap, och dela
erfarenheter med varandra och med andra organisationer samt ge verktyg till
ungdomar som de märker har energi och en frustration över sin situation men inte
vet vad de ska göra. ”Organisationerna vill höja förortens status, och pekar på all
positiv energi, mångfald och kompetens som ryms i de olika förorterna”
(Megafonen 2, 2013) är både exempel på empowerment, i och med den positiva
människosynen och strävan efter att ta till vara på människors kunskap, vilket
Payne (2008) uttrycker att fokus inom empowerment bör vara. Pantrarna uttrycker
att man först måste ha kunskap om vad som kan göras åt situationen för att kunna
få makt att faktiskt göra något (Sternö mfl., 2012).
Ett nyckelord som gått att utläsa och som är ett viktigt ord i organisationernas
arbete och något de strävar efter är social rättvisa. Social rättvisa är också målet
med och på det sätt empowerment ska praktiseras enligt Askheim (2007) och
Payne (2008). Organisationerna engagerar sig på det sätt empowerment ska
utövas och uppnås enligt Payne – genom ett kollektivt stöd och lärande i
organisationen. Ungdomarnas erfarenheter och kunskaper ges värde och utgör
också en gemensam identitet för medlemmarna i organisationerna. De har alla
gemensamt att de upplevt och upplever ett förtryck uppifrån i form av politiker
som inte håller vad de lovar och som missbrukar sin makt, att de inte blir lyssnade
på och tagna på allvar, att det inte satsas på ungdomarna, områdena och den
sociala välfärden där de bor samt trakasserier från polisen (som är den myndighet
de oftast stöter på i området). Förtrycket uppifrån vill de bekämpa genom att
organisera sig. Vikten av att öka ungdomars inflytande och att organisera sig ser
de tre organisationerna som mål med sitt arbete. Att identifiera förtryck uppifrån
och att organisera sig som en följd av detta visar att organisationerna följer de steg
Askheim beskriver för att praktisera och uppnå empowerment; Organisationerna
(gruppen och individen) identifierar problem och förtryck, de inhämtar kunskap
om det vilket ökar deras självmedvetenhet och självförtroende samt identifikation
med andra i samma eller liknande situation, både i området och nationellt. Till slut
får de tillräcklig kunskap som individ och kollektiv och har en sådan social och
politisk medvetenhet att de kan utföra sociala och politiska aktioner för att
bekämpa förtrycket.
I organisationerna dras paralleller ofta mellan makt och kunskap. Att ha kunskap
om sina rättigheter, till exempel, framhålls som en förutsättning för att inte bli
överkörd av makthavare. Megafonen och Pantrarna beskriver hur de måste
40