View/Open - MUEP - Malmö högskola

som har rätt att synas, höras och aktivt delta i samhället och barn vars röster också
ska räknas (Fuentes, 2012). Genom att få framför allt unga att engagera sig i de
olika organisationerna vill man inte bara skapa konstruktiva sysselsättningar, utan
också öka delaktigheten på samhälleligt plan. Organisationerna anser att det
behovet är större i förorten, än vad det är i andra områden där delaktighet och
demokrati mer är en självklar känsla. Organisationerna vill vara en del av en
framtida demokratiutveckling i de områden de finns representerade i. Att ”öka den
demokratiska medvetenheten” och medverka till att skapa ett demokratiskt
levnadsklimat för unga anses till exempel vara delmål för organisationen RGRA,
som också vill väcka ungdomars nyfikenhet på demokratifrågor (Qvarsebo &
Tallberg Broman, 2010). Även Megafonen har märkt att organisationen gjort
påverkan på orten då en av medlemmarna ” […]nu kan höra folk diskutera politik
på torget.” (Gronostaj, 2012)
Organisationerna påpekar ofta att de ”insatser” som görs i förorter, till exempel
ökad bevakning via väktare eller bevakningskameror är ett uttryck för ett
odemokratiskt samhälle och att ”[…]sabotaget [mot kameror]är ett uttryck för ett
enormt demokratiskt underskott.” (Pantrarnas hemsida, 2013). För den skull är
organisationerna inte för sabotage, utan menar bara att det är ett tecken som måste
uppmärksammas. Organisationerna menar att det ofta händer att invånare i
förorter ställs utanför beslut som påverkar deras liv på många plan. Det görs för
lite för att försöka inkludera de boende i de omstruktureringar och förändringar
som görs i förorterna för att de ska kunna vara väl förankrade hos invånarna. Är
de inte förankrade är det också svårt att få människor positiva till förändringar i
deras områden, förändringar de inte har någon som helst makt över. Enkla utvägar
presenteras som de enda lösningarna, även om så inte är fallet och invånare
känner att demokratin sviks. Organisationerna menar att politiker och makthavare
har missbrukat sitt förtroende som folkvalda vid flera tillfällen.
5.2.6 Vikten av att organisera sig
Det finns ingen som kan trycka ned dig bara du organiserar dig och har vilja att
gå in helhjärtat. (Pantrarnas hemsida)
Organisationerna vittnar som sagt om en utbredd misstro gentemot politiker i flera
av de förorter de finns i. ”Vi har länge förlitat oss på våra politiker men ständigt
blivit besvikna.” (Essen & Achkoudir, 2012) För att motverka känslor av
hopplöshet och övertygelser om att inget går att förändra, ser organisationerna att
organisera sig i de olika förorterna blir allt viktigare. För att gemensamt kunna
arbeta mot det som organisationerna kallar negativ samhällsutveckling samlas
man kring ett antal olika frågor, som på sikt ska skapa bättre förutsättningar för de
som bor i förorten.
“[…] det handlar om att få unga att organisera sig och våga ta plats.[…] Tar man
själv plats och styr åt det håll man vill så vågar man också tro på effekten, en
effekt som inte heller kan uppnås om inte ungdomarna är med.” (Flyckt, 2012)
Organisationerna menar att viljan att organisera sig inte är unikt i de områden de
är aktiva i, utan att samma vilja finns i många förorter runtom i Sverige, vilket
bland annat märks genom spridningarna som organisationerna har (Gronostaj,
2012). Det är fler och fler som har en stark förankring till förorten, som växer och
blir mer medvetna, politiskt, om att en organisering är den väg man måste gå,
”[…]det är naturligt att vi organiserar oss.” (Kjörling, 2013). Att organisera sig
blir den enda, och mest genomtänkta, metoden för att kunna verka för förändring
och för att kunna utföra politiskt och socialt arbete (Behdjou, 2012). Att vara flera
är en viktig aspekt när det kommer till det organisationsmässiga praktiska arbetet.
När demonstrationer ska göras, styrelsearbete som ska utföras, namnunderskrifter
28