View/Open - MUEP - Malmö högskola

sortering hade vi sammanlagt 35 artiklar som var relevanta för oss. 17 artiklar
rörde Megafonen, 12 Pantrarna och 6 stycken rörde RGRA. När insamlingen var
avslutad återgick vi till kategoriseringsprincipen som följde samma mönster som
vid hemsidematerialet. Även nu plockade vi ut nyckelord (typologisering), och i
samma ordning som tidigare kontrollerade vi också varandras material.
Efter avslutad typologisering av alla åtta kategorier, i både hemsidematerialet och
artikelmaterialet, gjordes en lista på alla nyckelord vi funnit. Till dessa ord lades
även nyckelord från film och intervjuer. Allt lades i ett gemensamt dokument och
blev sammanlagt 260 stycken nyckelord. Repstad (2007) menar att man i detta
stadie bör klassificerade materialet efter teman som är återkommande. Därför
placerade vi dessa nyckelord i grupper efter likvärdighet (exempelvis
”utbildning”, ”läxhjälp”, ”föreläsning” och ”kunskapshöjning” placerades i
samma grupp) för att utkristallisera mönster kring organisationernas resonemang.
I de olika nyckelordsgrupperna letade vi efter mönster. Repstad menar att det i en
kvalitativ metod inte är nödvändigt att finna kategorier som är ”[…]uttömmande
och ömsesidigt uteslutande.” (Repstad, 2007, s. 146). Är kategorierna för
”heltäckande” kan resultatet istället bli upprepningar och oklarhet i redovisningen.
Vi utgick alltså från färdiga teman när vi satte igång med materialet som vi själva
utformat för att besvara vårt syfte och frågeställningar, men lät sedan materialet
(genom kategorisering av typologier och nyckelord) tala om för oss vad som var
viktigt att granska närmare och som gjorde att vissa kategorier slogs samman och
vissa visade sig inte vara relevanta för vår uppsats. De övergripande temana
återkommer som huvudrubriker och nyckelorden som underrubriker i den
kommande resultatredovisningen.
4.2.3 Genomförande av analys av film
Pantrarna, som inte kunde ställa upp på intervju, har producerat en
dokumentärfilm som handlar om deras arbete. För att utvinna mer material från
Pantrarna även utan intervju valde vi att studera denna dokumentärfilm som
innehåller flera intervjuer med olika representanter ur organisationen. Den talade
informationen som medlemmarna i Pantrarna förmedlar i filmen skrev vi ner,
tematiserade och kategoriserade efter samma kategorier som i dokumentanalysen.
Nyckelord plockades ur och fogades till övriga nyckelord som intervjuerna och
dokumentanalysen gett.
4.3 Urval
De tre organisationerna som vi valt att undersöka presenterades för oss genom
Ove Sernhedes artikel i Socionomen (2012). Vi sökte vidare efter fler liknande
organisationer som skulle passa in i tre kriterier vi satt upp. De kriterier vi utgick
från var att organisationerna skulle vara startade av ungdomar, jobba med frågor
om rör närområdet och sociala frågor samt att det skulle röra sig om en tydligt
definierad organisation. Vi letade dessutom endast efter organisationer i Sverige,
eftersom att undersöka organisationer i andra länder skulle kräva en helt annan
förförståelse för det aktuella landets poliska och sociala förutsättningar, något som
vi inte haft tid att sätta oss in i. Vår sållning gav inga övriga organisationer, utan
vi fick begränsa oss till de tre som redan presenterats för oss. Således har vi
använt oss av ett så kallat målinriktat urval, då vi har valt ut våra organisationer
med direkthänvisning till våra forskningsfrågor (Bryman, 2011). Vilka som
besvarat våra frågor lät vi organisationerna själva bestämma, då de först fick ta del
av frågorna för att sedan meddela vem de trodde var bäst lämpad att ge så
utvecklade svar som möjligt.
20