View/Open - MUEP - Malmö högskola

samlas in eller torgmöten ska hållas så är det mer effektivt att vara flera. Dels för
att det sänder signaler till makthavare att det är många som står bakom aktionen,
dels för att det gör mycket för grupp- och självkänslan att veta att man är många
som jobbar tillsammans (Megafonens hemsida, 2013). Det blir lättare att känna att
det är en stark rörelse som faktiskt kan göra skillnad om organiseringen fungerar
och är kontinuerlig.
Det finns också ett alternativt sätt att se på organiseringen, som framhålls ibland
av organisationerna. Det handlar om att det är ens plikt, som förortsinvånare, att
organisera sig och bry sig om sitt område, eftersom ingen annan gör det (Sandin,
2012). Det finns en förhoppning om att fler ungdomar ska kunna använda sin
energi och sin frustration till något kreativt. Det handlar också om rättigheter, att
slippa bli utsatt för orättvisor eller att bli särbehandlad av polisen. Rättigheten till
att påverka och ha inverkan på hur ens möjlighet till utbildning, arbete och bostad
ser ut. För att kunna påverka de variablerna krävs det att man är organiserad
(Kjörling, 2013).
“Rinkeby har länge drabbats av nedläggningar och det är svårt för oss som
individer att göra skillnad. Men om vi gör det tillsammans blir vi starkare och då
är det lättare för oss att påverka de viktiga resurserna. Vi måste se till att
resurserna läggs på det behövande och inte på onödiga saker som andra
bestämmer åt oss.” (Essen & Achkoudir, 2012)
Vilka de samarbetar med för att uppnå sina mål är organisationerna noga med.
Megafonen vill inte knyta sig för tätt intill huvudmän som kan ha en annan agenda
än de själva, det är en viktig princip för dem varifrån de får sina pengar. De söker
bara pengar till arrangemang för att inte göra sig beroende av finansiärer som kan
ha något att säga till om verksamheten i stort (Megafonen 2, 2013). RGRA
samarbetar med fler aktörer, vilket bland annat möjliggör deras anställningar och
att deras projekt ska gå runt, men de är noga att alla inblandade jobbar efter
RGRAs värderingar och principer (RGRA 1, 2013).
5.2.7 Makt och kunskap
Kan vi maktens språk kan vi ta över makten (Pantrarnas hemsida, 2013)
Pantrarna, Megafonen och RGRA har alla olika exempel på att ungdomar ofta
känner att kommunpolitiker missbrukar sin makt. Många känner att de befinner
sig långt ifrån makten och att privatiseringar och nedskärningar är exempel på
åtgärder som vidtas som är direkt ogynnsamma för människorna som bor i
förorten. Andra stora sociala problem, som kriminalitet och droger, som invånarna
vill få ordning på, är det ingen som tar tag i (Behdjou, 2012). De som personligen
berörs av missförhållandena är det ingen som frågar, ungdomarna i
organisationerna menar att de exkluderas (Fuentes, 2013). När befolkningen i
olika förorter ständigt
”[…]förhindras att aktivt delta i den process där deras levnadsförhållanden
radikalt formas om, bekräftas det ojämlika maktförhållande som råder mellan det
politiska styret och medborgarna i våra förorter. Den enas maktfullkomlighet är
den andras maktlöshet.” (Gerecci, Al-Khamisi & Kekya 2012).
Organisationerna menar att segregation som många i förorten upplever inte
handlar om en geografisk skillnad mellan människor, utan om makt, att klyftan
mellan de som har makt och de som inte har det blir för stor. Att kunna ha känslan
av att ha någon slags makt att kunna förändra är viktigt för organisationerna att
sprida till invånarna i förorterna (Elfving 2, 2012). Pantrarna talar om att det är
dags för ett maktskifte, för en mer rättvis behandling av unga (och andra) i
förorten. Att med rättfärdiga medel ta tillbaka makten över hur ens liv ser ut. De
29