View/Open - MUEP - Malmö högskola

More documents

Recommendations

Info

5.3.1 Kunskap och ungas medbestämmande Att få ungdomarna att börja engagera sig i sin bostadsort och i det som påverkar deras liv samt att få med ungdomar i organisationerna är något som är av största betydelse för de tre organisationerna. Megafonen och Pantrarna är till stor del ungdomsstyrda, även om en del av de engagerade talespersonerna snarare är unga vuxna (Megafonens hemsida, 2013 och Pantrarnas hemsida, 2013). RGRA som är en ideell verksamhet har vuxna i personalstyrkan men ungdomar är med i alla beslut och sitter med i föreningens styrelse, som till största delen består av ungdomar. De har också ett ungdomsforum, Unga röster, som är med och bestämmer vilken riktning verksamheten ska ta (RGRA 1, 2013). Organisationerna betonar att det är av största vikt att ungdomarna är med och bestämmer och utformar organisationerna. Organisationerna använder sig av metoder som passar, engagerar och efterfrågas av unga. Det händer att organisationerna säger nej till vissa av ungdomarnas förslag, som att ta till extrema metoder, då det är bestämt hur organisationen arbetar och för sin kamp. Megafonen och Pantrarna har flertalet gånger fått löften från politiker om att förändringar ungdomarna önskat ska infrias, vilket sedan inte genomförts. Detta har skapat frustration hos många och en tro på att det inte går att förändra. ”Idag återstår brutna löften, fortsatt hög arbetslöshet och tomma basketplaner som fortfarande väntar på att renoveras.” (Al-Khamisi & Gerecci, 2012) De metoder organisationerna använder sig av är metoder som ska få ungdomarna att ändå våga tro på att en förändring är möjlig (Flyckt, 2012). Pantrarna har använt sig av listor, som de gått runt med i de olika områdena och skrivit upp vad ungdomarna skulle vilja göra, och sedan har ungdomarna själva fått vara med och hjälpa till med evenemang som Pantrarna anordnat (Elfving 2, 2012). RGRA uttrycker att de hjälper ungdomar att ta tag i olika saker själva och att de som förening ska vara en ”[ …] plattform där fler unga ska få synas, höras och aktivt delta i samhället.” (RGRAs hemsida, 2013). Ungdomarnas kompetenser och erfarenheter vill RGRA ta till vara på och därför jobbar de processorienterat och med ett gräsrotsperspektiv (RGRA 2, 2013). För att kunna förändra samhället behövs det kunskap. Megafonen och Pantrarna uttrycker att ”kunskap är makt” och att det kan utvinnas genom de medborgarcaféer, filmvisningar med sociala och politiska teman samt workshops som de anordnar (Megafonens hemsida, 2013). Föreläsningsserien Harakat (som betyder rörelser på arabiska, turkiska och persiska (Megafonen 2, 2013)) är något som både Megafonen och Pantrarna anordnar (Schwartz, 2013). Organisationernas mål är att Harakat ska vara som en andra skola där medlemmarna sätter agendan och tar upp samhällsfrågor som intresserar dem och som de vill lära sig mer om och som kan utveckla organisationen. Alla ska kunna delta och föreläsningen ska utformas så att språket ska vara så lättillgängligt som möjligt. Ämnena väljs utifrån vad som diskuteras på torg och skolor och har bland annat handlat om mediebilden av förorten, kvinnor i politiken och främlingsfientlighet (Elfving 1, 2012). Föreläsarna är ofta namnkunniga och åhörarna ofta många. Harakat har utvecklats till att bli det mest uppskattade och effektiva av Megafonens arbete för medvetenhet och engagemang (i Husby) (Gronostaj, 2012). ”Harakat visar att politik kan vara avslappnat – som vår vän Rim i Husby kallar det: organiserat tugg.” (Megafonens hemsida, 2013). Organisationerna följer den pedagogiska devisen ”learning by doing”. ”– Vi måste själva uppleva hur det går till och göra våra egna erfarenheter.” (Fuentes, 2013) 33
Förutom Harakat har både Megafonen och Pantrarna läxhjälp för elever på högstadiet och gymnasiet under vissa dagar i veckan. Även information och råd om gymnasieval och sommarjobb ges, då det är många unga som har dålig kunskap om hur sådant går till, och som heller inte kan få stöd och hjälp med detta hemma (Megafonens hemsida, 2013 och Pantrarnas hemsida, 2013). Organisationerna använder sig av medialt arbete. Megafonen har gett ut en papperstidning under en kort period för att ge en annan bild av förorten än den som media speglar, samt för att ta upp lokala nyheter och ämnen som engagerade organisationen (Megafonen 2, 2013). Megafonen vill berätta om området ur de boendes i perspektiv och vara en röst för ortens befolkning (a.a). Megafonen och Pantrarna skriver debattartiklar och anser att det är viktigt att ge en annan syn på förorten än den media utifrån beskriver. Pantrarna har en skrivargrupp för unga som skriver om sina liv i form av krönikor som sedan publiceras ibland annat tidningen ETC och Aftonbladet. ”Några äldre pantrar har sysslat med det här under hösten – att skriva krönikor – men tanken har hela tiden varit att det ska vara de unga själva som kliver upp på Pantrarnas plattform och skriver om sina liv, om sin kamp, om sina drömmar, om sig själva.” (Pantrarnas hemsida, 2013). RGRA beskriver att deras verksamhet bygger på frigörande pedagogik (och folkbildning) och att ungdomarna genom kreativt lärande och individuell utveckling gör att de upptäcker och utvecklar talanger de besitter. Det är ungdomarnas engagemang och idéer som formar RGRAs verksamhet och RGRA vill att ungdomarna ska ha möjlighet att uttrycka sig och utforska på det sätt ungdomarna själva önskar. Organisationen beskriver därför att de ska vara ett forum med nya och breda kanaler som de unga kan uttrycka sig med på ett konstruktivt sätt. ”Målet handlar om att skapa medvetenhet hos de unga människor vi arbetar med att genom praktisk handling skapa möjligheter för att de i sin tur ska kunna förändra sammanhang genom sitt sätt att reflektera och kritiskt iaktta konstruerade omständigheter.” (RGRAs hemsida, 2013) De unga är med i RGRA genom att delta i de forum RGRA har, agera pedagoger för de yngre medlemmarna, förvalta RGRAs mötesplatser och ha arbetsuppgifter under arrangemang. Förutom de som är aktiva i RGRAs arbete tillkommer än fler ungdomar som deltar i RGRAs evenemang, aktiviteter och kurser. Ytterligare ungdomar nås som inte aktivt tar sig till RGRAs lokaler utan är med på större allmänna och utåtriktade arrangemang arrangerade av RGRA (RGRA 1, 2013). 5.3.2 Kultur och fritid […] det är när vi har kul tillsammans vi samlar kraft och inspiration till kampen. (Pantrarnas hemsida) Förutom kunskapsinhämtning och kunskapsspridning är kultur och fritid en viktig del i organisationernas arbetssätt för att få med och engagera ungdomar. Kultur och fritidsaktiviteter är något som många av ungdomarna saknar i sina orter (Sternö mfl, 2012). Då det enligt Pantrarna finns få andra aktörer som anordnar aktiviteter för ungdomar i orten så har organisationerna anordnat fotbollsturneringar, musikfestivaler och kulturfestivaler i sina orter med mer eller mindre fokus även på politiska och sociala frågor genom t.ex föreläsningar (Pantrarnas hemsida, 2013 och Kingsize, 2012). RGRAs arbetssätt går ut på att genom främst hip-hopens fyra element (rap, dj-ing, breakdance och laglig graffiti) men också med annan subkultur, capoeira, film och estetisk verksamhet nå och arbeta med ungdomar. ”Med urbana konstuttryck som grund för engagemang 34
Page 1 and 2: ”- DET ÄR INTE VI SOM ÄR PROBLE
Page 3 and 4: ”IT’S NOT WE WHO ARE THE PROBLE
Page 5 and 6: 5.2.7 Makt och kunskap ............
Page 7 and 8: fungerar och är ett sätt att få
Page 9 and 10: som yrkesverksam har kunskap både
Page 11 and 12: Börtz menar att det är vanligt at
Page 13 and 14: om ungas organisering i Sverige och
Page 15 and 16: deltagande i t.ex spontana aktivite
Page 17 and 18: ungdomars världar utan även i sam
Page 19 and 20: övriga. I detta synsätt är det s
Page 21 and 22: supportar det de säger som stärke
Page 23 and 24: 4.1.3 Analys av film Som komplement
Page 25 and 26: sortering hade vi sammanlagt 35 art
Page 27 and 28: inte om material från intervjuer.
Page 29 and 30: som ska hända med förorten, och h
Page 31 and 32: verka för att få fler unga aktiva
Page 33 and 34: som har rätt att synas, höras och
Page 35 and 36: menar att eftersom de själva är f
Page 37: 5.2.10 Kritik mot polisen Organisat
Page 41 and 42: Megafonen anordnade demonstrationer
Page 43 and 44: ”Sen [i vuxenlivet] kommer jag at
Page 45 and 46: två organisationerna är det vuxna
Page 47 and 48: uppsats, har vi valt att fokusera p
Page 49 and 50: inte långsiktigt med en plan för
Page 51 and 52: REFERENSER Akademikerförbundet SSR
Page 53 and 54: Flyckt J, (2012, 28 oktober) Megafo
Page 55 and 56: Rydén H, (2008, 19 december). Sten
Page 57 and 58: Bilaga 2 Intervjuguide 1.) Vad var
Page 59: debattartikel, skrivna av organisat

View/Open - MUEP - Malmö högskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?