View/Open - MUEP - Malmö högskola

deltagande i t.ex spontana aktiviteter med hjälp av interaktiva medier, men att
engagemanget inte är på något djupare plan och inte har samma genuinitet som
förr. Det är ett stort steg att gå från tanke till handling, vilket gör att många faller
bort och typen av engagemang som beskrevs ovan kan därmed inte räknas som
mobilisering, enligt Putnam. Waara mfl menar att de vuxnas syn på hur
samhällsengagemang ska organiseras inte är anpassat efter hur det faktiskt görs av
unga idag och att den typ av engagemang och organisering som unga är delaktiga
i inte räknas till traditionellt föreningsliv. Att traditionellt föreningsliv minskar
behöver inte betyda att unga är mindre engagerade idag än förr, bara att det ser
annorlunda ut än tidigare. Sättet det är ordnat på i dag, då intresset för den
organiserade partipolitiken har minskat bland allmänheten och valdagen snarare
har blivit mer av en rituell handling, visar att det inte är någon ”[…]levande
demokrati” (a.a, s. 9f). Delaktighet i samhället sker i nya former och Waara mfl
frågar ”[…]om dagens politiska system är optimalt för att kanalisera ungas
samhällsintresse.” (a.a, s.10).
Waara mfl. menar vidare att ungdomar tycks vara mindre intresserade av
partipolitik, stora politiska frågor och samhällspåverkan genom redan etablerade
politiska system. Ungdomar är mer intresserade av frågor som handlar om att
påverka sin närmiljö. Waara mfl menar att den sociala bakgrunden spelar roll för
ungas politiska intresse. Dels betydelsen för delaktighet och inflytande för de
unga i samhället, då ungdomar från arbetarklassbakgrund inte tror att de kan
påverka eller har något inflytande och heller inte vet var de ska vända sig, medan
medelklassungdomarna tror sig kunna påverka mer och är mer villiga att anpassa
sig till den föreningsform som premieras av beslutsfattarna. Men klassbakgrunden
avgör också vilken typ av frågor som intresserar. Lokala och mer praktiska frågor
engagerar ungdomar från arbetarklass medan globala frågor och politiska
ideologier intresserar ungdomar från medelklassen, enligt Waaras mfl rapport. En
önskan om att ha inflytande finns hos ungdomarna oavsett klassbakgrund (a.a).
Waara mlf. beskriver att svårigheter för unga att få sin röst hörd genom vuxna är
vanligt, då beslutsfattare ofta anser att ungdomar inte engagerar sig och att de som
ändå engagerar sig gör det på ”fel” sätt. Engagemang på ett sätt som
beslutsfattarna inte förstår, då det till exempel inte görs inom ramen för de normer
och regler de vuxna satt upp för organisering och föreningsliv. Ungdomar anser
ofta att deras åsikter och krav uppfattas som gnäll av de vuxna istället för det
samhällsengagemang som det faktiskt är. Waara mfl. beskriver att ”[…]ungas och
vuxnas förhoppningar och förväntningar kolliderar” (a.a, s. 28). De ungdomar
som anpassar sig till rådande bestämmelser som beslutsfattarna satt upp anses
”kapabla” och är de som blir tagna på allvar då de är åtråvärda i de vuxnas
sammanhang. Anpassning blir alltså ett krav för att tas på allvar.
2.3.3 Myndigheters påverkan
Ove Sernhede (2007) hänvisar till hur Loic Wacquant menar att det finns
grundläggande problem i hur institutioner i välfärdsstaten fungerar. Wacquant
beskriver fenomenet med Frankrike som exempel, och Sernhede menar att det går
att översätta till svenska omständigheter. Det Wacquant beskriver som ett problem
är hur offentliga institutioner fungerar isolerande för invånarna. Han menar att
man på flera sätt sätter invånarna i aktivitet, genom till exempel idrottsföreningar,
som styrs av etablerade föreningar. Detta lämnar lite, eller inget, utrymme till
invånare, framför allt unga, att själva skapa sina sammanhang och platser för
umgänge på deras egna villkor. Wacquant menar dessutom att många av dem som
10