View/Open - MUEP - Malmö högskola

kopplar vi, genom tematisk pedagogik, arbetet till en dialog om att aktivt delta i
och förändra sin omgivning.”(RGRAs hemsida, 2013). Aktiviteterna på RGRA
blir en blandning av socialt arbete, de subkulturella uttryckssätten, media och
arrangemangsråd (Berg, 2012). Enligt RGRA kan de genom att använda sig av
metoder som ungdomarna intresserar sig för nå ungdomar på ett annat sätt än vad
andra grupper i samhället kan. ”Tack vare att vi arbetar som en rörelse kan
tillvägagångssätten för att nå ut variera och vara flera. På så sätt fångar vi upp en
bred grupp ungdomar.” (a.a). RGRA tror också att använda kultur och media som
metod leder till minskat destruktivt beteende bland ungdomar ”[…] mot sig själva,
andra och i samhället i stort” (a.a).
5.3.3 Mobilisering (och påverka politiken)
Organisationerna Megafonen och Pantrarna beskriver hur deras arbete, kamp, förs
med traditionella metoder som mobilisering, opinionsbildning och
demonstrationer (Behdjou, 2012). De följer noga det lokalpolitiska arbetet som de
kommenterar, sätter press på och får inflytande över genom debattartiklar,
medborgarförslag och namninsamlingar (t.ex. för att få till stånd
folkomröstningar). ”Vi ska följa upp tidsplanen som kommunen har lagt upp för
bygget. Vi ska ligga på dem och se till att de håller det dem lovat.” (Megafonens
hemsida, 2013). Det händer också att organisationerna använder sig av mer
radikala sätt att nå ut. Pantrarna har stormat och tagit över stadsdelspolitikernas
möten vid tre tillfällen, för att enligt organisationen få ett slut på att förorten och
dess unga behandlas som andra klassens medborgare (Christell, 2013). Pantrarna
menade att politikerna vill komma undan sitt ansvar och försöka lägga ansvaret
för ungdomsverksamhet på ”frivilliga krafter” (Fuentes, 2013). De har också
bjudit in politiker och föreningar till öppna möten, och visat hur det är att inte ha
några lokaler att vistas i. Vid ett tillfälle har Megafonen använt sig av ockupation
som metod. Detta skedde då verksamheten Husby Träff, vars lokaler
organisationen och andra fått låna till evenemang, skulle flytta sin verksamhet
(Hultman, 2012). Organisationen var trött på att social service flyttades ut från
orten.
”– Flera av oss från Megafonen deltog som privatpersoner i beslutet att ockupera
lokalen då debatterna med politikerna tydligen inte räckt till och det var viktigt att
markera våra åsikter.” (Gronostaj, 2012).
Organisationen beskriver hur platsen under den två veckor långa ockupationen
blev ett ställe där många nya människor träffades och diskuterade tillsammans.
Organisationen förtydligar att ockupationen var laglig. Att yngre ungdomar ville
ta till skadegörelse som metod avleddes av andra medlemmar.
”–Några kids sa faktiskt fan vi saboterar, vi bränner bilar eller slår sönder portar.
Men vi ville kanalisera den ilskan på ett konstruktivt sätt. Vi sa vänta lite, vi skall
göra något, samla namnunderskrifter. Några av dem började engagera sig, medan
de andra lugnade ner sig.” (Kjörling, 2013)
Just sådana här konkreta aktioner tror Megafonen har varit ett skäl till att många
yngre medlemmar gått med i organisationen. ”– Det mest inspirerande är att det
inte bara är snack. Om Megafonen går in för att göra något så gör de det, säger [en
ungdom] som går på gymnasiet och som har varit med i några månader.” (Elfving
1, 2012)
Nedläggningar, utflyttningar och saknad av social service så som vårdcentraler,
skolor, Folkets hus, fritidsgårdar och bankomater är några bakomliggande orsaker
till demonstrationer. Ett exempel är då vårdcentralen i Husby planerades att läggas
ned. De boende i Husby hade inte fått någon information eller fått komma till tals
i frågan, trots att blivit lovade att de skulle få delta i utvecklingen av området.
35