PM – ”Från policy till praktik” - Lunds kommun

Till varje intervju utformades en semistrukturerad intervjuguide. Denna form av intervju ansåg vi
ge mest flexibilitet, för att skapa möjligheter att fånga upp och utveckla resonemang som
intervjupersonen fört. 43 Intervjuerna hade alla det gemensamt att intervjuguiden var tredelad.
Sålunda innebar den första delen av frågorna en historisk tillbakablick på deras syn på det arbetet
som gjorts i samband med värdegrundsarbetet och kommunikationsplattformen. Den andra
delen fokuserade på den nyligen genomförda utvärderingen av kommunikationsplattformen. De
sista frågorna inriktade sig på framtiden och det fortsatta arbetet med värdegrundsarbetet och
kommunikationsplattformen. 44
Intervjuguiden är uppbyggd enligt tratt-tekniken, det vill säga att intervjun börjar
med en stor och mer omfattande fråga som ger den intervjuade en möjlighet att prata sig varm
och känna sig bekväm i intervjusituationen. Frågorna blir efterhand mer och mer specifika och
preciserade avsmalnade i vad som efterfrågas. På detta vis ökar chansen till ett givande svar på en
specifik kunskapsfråga eller en mer känslig fråga. 45
Intervjuerna har haft två primära syften. Först och främst har de varit
kunskapsinsamlande, dvs. fylla kunskapsluckor kring arbetet med kommunikationsplattformen.
Vidare har de syftat till att ta reda på upplevelser kring arbetet med värdegrundsarbete och
kommunikationsplattform från olika funktioner i organisationen.
På grund av denna karaktär hos frågorna, det faktum att intervjupersonerna gavs
möjlighet att själva ange vilken grad av personlighet denne ville uttala sig i samt att deras
funktioner i sig var viktiga för studien, gjorde att vi inte ansett det nödvändigt att ange
intervjupersonerna anonymt. Vi har i samband med samtliga intervjuer fått muntlig tillåtelse att
publicera namn efter att ha förklarat syftet, samtidigt som varje inspelning började med att klart
och tydligt ange den intervjuades namn.
Transkriptionen av intervjuerna har gjorts med läsbarheten i åtanke. Direkta citat
är därmed utskrivna i skriftspråk snarare än i talspråk, då detta är mer lättläst och estetiskt.
Intervjuerna har inte transkriberats i sin helhet, utan relevanta citat har nedtecknats utifrån
genomlyssning. Användandet av intervjumaterial i uppsatsen sker både i form av direkta citat och
i form av parafraseringar.
1.4.3 Kvalitativ innehållanalys
När vi väl har samlat in all vår empiri gäller det för oss att sortera allt material i relevanta och
hanterbara kategorier. Detta innebär att vi har gjort en analys på dokumenten och intervjuernas
innehåll – innehållsanalys.
Det första steget i vår kvalitativa innehållsanalys efter att ha definierat
forskningsproblemet, det vill säga uppsatsens syfte och problemställningar, är att bearbeta
dokumenten i kommunikationsplattformen och intervjuerna för att få en känsla för helheten.
Urvalet av empirin är här gjort och nästa steg inleds. Meningsbärande och återkommande ord
och meningar börjar nu urskiljas och kategoriseras. Det slutgiltiga steget är att formulera teman
som utkristalliseras utifrån både uppsatsens syfte och empirins kvalitativa innehåll. 46
För vår del innebär detta att vi kommer att analysera kommunikationsplattformen
med dess utvärdering och våra intervjuer utifrån den strukturen av nyckelteman som vi lyckats
urskilja. Det innebär nio kategorier, tre under varje delfråga i vår problemformulering.
43
Kvale 1997, s.121ff
44
För intervjuguider se bilaga 2
45
Runa Patel; Bo Davidsson, Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund 1994, s.65
46
Åsa Nilsson, ”Kvantitativ innehållsanalys”. I: Ekström & Larsson, Metoder i kommunikationsvetenskap, Lund
2000, s.118ff
10