PM – ”Från policy till praktik” - Lunds kommun

värderelativistisk position och håller oss till en subjektivistisk värdeepistemologi, detta för att
bibehålla någon form av diskussion kring sanningsbegreppet utan att behöva bli religiösa. 51
Vi har inspirerats av den normativa metoden och låtit den vara vägledande i
inledningen av uppsatsarbetet, vi har hittat de värden som är önskvärda för vårt problemområde.
Uppsatsen kommer sedan att övergå i en deskriptiv och en analytisk del. Men uppsatsens
huvudsakliga bidrag kommer att vara de konkreta förslag som empirin och analysen leder fram
till. Här återkommer den normativa metoden i form av normativ analys i egentlig mening: att
tydligt rättfärdiga ett särskilt handlande eller ett särskilt tillstånd. 52
Vidare anser vi att vår analysmetod, abduktion, är synnerligen förenlig att
sammanföra med vår version av normativ metod med inriktning mot lämplighetslogik. Detta
innebär att våra förslag inte gör anspråk på att vara generaliserbara, utan de ska endast bedömas i
den givna kontexten. Omständigheterna i varje enskilt fall måste alltid värderas och analyseras.
Den rätta handlingen, det som bör göras, kan inte kategoriseras i fasta regler utan avgörs utifrån
situationens variabler. 53 För vår del innebär den normativa metoden att vi väljer relevanta värden
med en hög grad av intersubjektiv giltighet. Vi motiverar deras önskvärdhet och avslutar vår
uppsats med förslag till hur dessa värden kan och bör uppnås.
1.4.6 Reliabilitet och validitet
En uppsats trovärdighet och hållbarhet ryms inom begreppen validitet och reliabilitet, det vill
säga; är uppsatsen vetenskapligt giltig och tillförlitlig? Har vi undersökt det som uppsatsens syfte
och frågeställning har bestämt att vi ska undersöka, hur har vi gjort vårt urval och hur analyserar
vi det empiriska materialet, är frågor som måste besvaras. Eftersom vi har använt oss av fem olika
metoder (textanalys, intervju, innehållsanalys, abduktion och normativ metod) måste vi analysera
varje metod för sig och hur de uppfyllt kraven för validitet och reliabilitet.
De fyra dokument som utgör kommunikationsplattformen och utvärderingen av
kommunikationsplattformen inleder vårt empiriska avsnitt. Här har vi använt oss av de
utformningarna av metoden textanalys som vi funnit relevanta, och skapat en egen mall till
texterna. Denna anpassade analysmall får två konsekvenser: För det första anpassas metoden efter
uppsatsens syfte och dokumentens kontext, vilket ökar uppsatsens validitet. För det andra
rekommenderas forskare att göra just denna anpassning av textanalysen. Anpassningen kan
gestaltas med en liknelse i sammanhanget att en metod ska ses som ett verktyg: använd en
hammare för att spika med och en skruvmejsel till att skruva med. Detta höjer metodens
vetenskapliga tillförlitlighet. 54
När det gäller vår användning av intervjumetod i vår uppsats anser vi att vi har
uppnått en hög grad av reliabilitet. Frågorna som ställt till intervjupersonerna är direkt tagna från
uppsatsens syfte och frågeställningar. Detta samtidigt som frågorna har haft tillräckligt med
flexibilitet för att fånga upp intressanta och oväntade svar som även de kan vara relevanta för vår
undersökning. De mest intresseveckande fynden i intervjuerna har återgetts i direkta citat vilket är
en förutsättning för att göra uppsatsen både vetenskapligt giltig och tillförlitlig, 55 Vi anser även att
en hög grad av validitet är uppnådd i uppsatsen. Valet av intervjupersoner har varit mycket noga
övervägt och personerna i fråga är nyckelpersoner för vårt valda ämnes historia och framtid.
Intervjupersonerna har därmed varit mycket insatta i ämnet och har kunnat ge oss både
omfattande bakgrundfakta och intressanta inblickar i den rådande situationen. Vi anser därför ha
mätt det vi har haft som avsikt att mäta. 56
51
Badersten 2006, s.61ff
52
Ibid., s.47
53
Ibid., s.118ff
54
Hellspong 2001, s.50f
55
Kvale 1997, s.213
56
Ibid., s.214ff
12