PM – ”Från policy till praktik” - Lunds kommun

eglera detta utbud. Att bli av med möjligheten att göra egna loggor har varit impopulärt och har
inte följts fullt ut. Enligt utvärderingen saknas tydlighet och samsyn kring profileringsfrågan. 132
Ett enkelt och aktuellt exempel på bristen på samordning och direkt brott mot den
grafiska profilen som finns med i kommunens kommunikationsplattform är de kommunpins som
tagits fram. Lunds stadsvapen i form av den heraldiska skölden förekommer här utan ordet
”Lund” under skölden. Stadsvapnet får inte friläggas på detta sätt enligt den grafiska manualen. 133
Normen är att om enheten är till 100 % ägd av Lunds kommun, måste denna bidra
till bilden av Lund. Samtidigt finns det möjlighet att söka dispens om särprofilering. Denna
möjlighet skapades främst för de av kommunen helägda aktiebolag som är knutna till
kommunen, detta för att dessa verksamheter för kommunens bästa skulle kunna ha en egen
identitet. Denna dispens kan i sin tur ge frikoppling från varumärkesstrategin, med krav på
tillräckliga resurser och kompetens till att genomföra profileringen på ett professionellt sätt. 134
I en så stor och diversifierad organisation som Lunds kommun innebär att uppnå
ökad enhetlighet även att uppnå ökad tydlighet. Som anställd inom en del långt ner i
organisationshierarkin är det inte nödvändigtvis naturligt att se den större organisationen.
Det är svårt inom kommun. De som är anställda vid en förskola exempelvis
känner ofta att det är förskolan de är anställda på och inte Lunds kommun. Det
här är ett arbete man måste driva hela tiden. 135
Vad detta arbete främst syftar till är att få så många som möjligt känna sig delaktiga i den större
organisationen. Oavsett vilken enhet och på vilken nivå man är anställd skall man identifiera
Lunds kommun som ens arbetsgivare. Denna identifikation innebär också att man samtidigt får
en ökad förståelse för kommunens organisation. ”Och få det till att man är anställd på Lunds
kommun och känna sig stolt över att vara anställd där. Annars har man ju ingen förståelse för
varför man ska kommunicera Lunds kommun.” 136
Denna identifikation bygger både på hur kommunen ses och hur den uppfattas.
För att uppnå en enhetlig image måste en renodlad grafisk profil presenteras mot omvärlden, även
om det sticker i ögonen på några få. 137 Här är det av största vikt att man når ut med värdet av en
enhetlig profil, för att medarbetarnas beteende ska följa på beslutet.
3.3 Hur kan detta arbete förbättras?
I vår sista del av vår analys ser vi på de områden som kan förbättras för en mer effektiv
kommunikationsplattform. Här ligger fokus på vad utvärderingen och intervjuerna har sett är
problemområden som kräver ytterligare arbetsinsatser. Detta ska inte förväxlas med våra egna
förslag som kommer i nästa avsnitt av uppsatsen.
Vad som speciellt behöver utvecklas är kommunens samordning, hanterandet av
information och uppföljning av tagna beslut gällande kommunikationsplattformen.
3.3.1 Organisatorisk samordning
För att en organisation ska kunna utvecklas och upplevas som en enhetlig enhet måste det finnas
en välgrundad samsyn kring organisationens grunder och en samordning i dess image.
Detta både internt för att skapa en gemensamhetskänsla inom organisationen och externt för att
ge en tydlig bild av organisationen till dess brukare.
132
Utvärdering av Kommunikationsplattform för Lunds kommun, s.3
133
Kommunikationsplattform för Lunds kommun. Del 2 Varumärkesstrategi för Lunds kommun, s.8
134
Intervju 080318, konsult vid Wirtén PR & Kommunikation; Kommunikationsplattform för Lunds kommun. Del
2 Varumärkesstrategi för Lunds kommun, s.7
135
Intervju 080328, kommunstyrelsens ordförande Lunds kommun
136
Ibid.
137
Utvärdering av Kommunikationsplattform för Lunds kommun, s.3f
31