PM – ”Från policy till praktik” - Lunds kommun

1. Inledning
Det här utvecklingsprogrammet ledde ju fram till ett dokument, som det ju
alltid är så med att om man är med och arbetar fram det så har man klart för sig.
Men svårigheten är att nå ut till en organisation med 9500 anställda och en
massa politiker. 1
Kommunal ledning innebär en uppsjö av styrdokument, policys och riktlinjer. En del dokument
har sitt ursprung i lagar och förordningar som måste följas, som till exempel handlingsplanen för
jämställdhet och mot diskriminering. Andra dokument har en mer frivillig bakgrund, där
kommunen själv formulerar riktlinjer utifrån visioner och önskvärda mål för framtiden. Exempel
på styrdokument formade av visioner är värdegrundsarbete och kommunikationspolicys som
under 2000-talet blivit nya frekvent använda verktyg för att styra kommuner. Detta som en del i
ett större skifte från regelstyrning till värdestyrning.
2005 inleddes i Lunds kommun arbetet med att skapa en stabil och enhetlig
kommunikationsplattform, ett visionärt dokument innehållande riktlinjer för värdegrund,
profilering och kommunikation. Under våren 2008 har kommunen utvärderat arbetet med
implementeringsarbetet av kommunikationsplattformen. Utvärderingen gav en del intressanta
svar på hur plattformen hade uppfattats, mottagits och hur den hade använts fram tills dess.
Under 2008 kommer Lunds kommun att genomföra en revidering av sin nuvarande
kommunikationsplattform. Revideringen kommer att innehålla både en förbättrad
kommunikationsplattform och idéer om hur plattformen bättre ska förankras hos kommunens
anställda. Denna uppsats är framarbetad parallellt med denna process och ämnar ge konkreta
bidrag till kommunikationsplattformens framtida fortlevnad.
Som det inledande citatet anger är svårigheten i processen inte att skapa en policy
utan att förverkliga den i praktiken. Hur ska riktlinjerna realiseras? Hur ska värdegrunden
omsättas till vardag? Hur ska idéerna implementeras? Morot och piska är vanliga symboler när det
gäller motivationsstrategier, applicerbarheten är dock högst oklar i fallet med en
kommunikationsplattform som ska användas. Frågor som rör värdegrund, profilering och
kommunikation bör vara motiverande i sig då svaren kan gynna alla inblandade. Frågan kvarstår;
hur kan kommunen omsätta något så abstrakt som en kommunikationsplattform till fungerande
verklighet?
1.1 Bakgrund
1.1.1 Marknadsförandet av en plats
Då det gäller kommuner syftar platsmarknadsföring till att göra dessa till attraktivare platser för
befintliga och potentiella invånare och företag, samt besökare. Att marknadsföra kommunen
handlar lika mycket om platsutveckling som om att skapa en positiv bild av kommunens
organisation hos dessa målgrupper. 2
Idag pågår ett alltmer intensifierat produktgörande och kommersialisering av
platser. En plats är inte bara ett egennamn eller en funktionell benämning, utifrån andra platser
positionerad på en karta, utan platsen lever även genom den känsla som den förmedlar. En plats
är socialt konstruerad och dess mening och användbarhet omskapas ständigt i sociala relationer
och nätverk. Platsen är därmed inte, utan den blir. Vad platsen definieras som påverkas av
subjektiva föreställningar och vice versa, och här finns stora möjligheter att påverka
föreställningen av och därmed även upplevelsen av platsen. 3 Speciellt för en kommun är att den
1
Intervju 080331, personaldirektör Lunds kommun
2
Ola Thufvesson, Fjärde staden. Placemarketing Helsingborg, Helsingborgs Stad, Helsingborg 2006, s.7
3
Richard Ek; Johan Hultman, ”Produktgörandet av platser – En introduktion”. I: Ek & Hultman, Plats som
produkt, Lund 2007, s.13ff
1