Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

More documents

Recommendations

Info

334 Paul Tenngart mindre sanna eller mindre trovärdiga. Att detta också gäller för politiska biografier är kanske självklart, men det lyfts sällan fram som ett grundläggande faktum. Stora biografier ger sig ofta ut för att återge en uttömmande beskriv- ning av en människas liv, och de tas allt som oftast emot med en sådan för- väntan som utgångspunkt i bedömningen. De 22 volymerna i Bergstrands och Ohlssons svit ger tydligt ett intryck av att vara heltäckande. Det höga ansprå- ket framgår av rubriken på den presentationstext som står på sidan av boxen: vad läsaren får sig till livs är ”Tjugotvå personligheter. En historia.” Volymerna återger statsministrarnas personligheter, inte tjugotvå berättelser om deras personer. Och tillsammans bildar böckerna en enda historia, det vill säga historien om det svenska statsministerämbetet från 1905 till 2010. Redaktörerna och författarna tror förstås inte att det de har åstadkommit är den enda sanna historien om 1900-talets statsministrar, men presentationens retorik ger, på his- torieskrivningens klassiska manér, ett sådant intryck. Och det är ett intryck som ger läsaren en mycket viktig ingångsförståelse för läsningen av de enskilda volymerna. Här kommer man nära personer som har levt på riktigt. Här får man veta vad som har hänt. Litteraturvetenskapliga teorier och metoder har inte bara visat sig fruktbara inom historieämnet. Det vidgade litteraturbegreppet har gått hand i hand med ett vidgat textbegrepp, vilket har gjort att det inte bara är skriftliga berättelser som kan analyseras med inspiration från litteraturvetenskapligt håll. Inom nar- ratologin – läran om berättandet – har undersökningsmaterialet vidgats från romaner och noveller till alla sorters berättelser, skriftliga, muntliga, tänkta. Den schweiziska narratologen Monika Fludernik har till exempel utvecklat en ”natural narratology”, som går ut på att analysera de berättelser om den fak- tiska tillvaron som organiserar hur vi ser på våra liv (Fludernik 1996). Liknande teorier har utvecklats från kognitionsteoretiskt håll av Mark Turner, som hävdar att vårt tänkande i grunden är litterärt. Vi bearbetar erfarenheter, vi orienterar oss i tillvaron och vi planerar för framtiden med hjälp av kognitiva berättelser (Turner 1996). Även denna utveckling är relevant för den politiska biografin. Genren beskriver ju inte bara skeenden ur historien, utan också människors liv. Genom att beskriva framstående personers människoöden, framgångar, mot- gångar, erfarenheter och drömmar, skapas indirekt föreställningar om hur vi människor lever våra liv, vilka begränsningar, möjligheter och övriga villkor som styr vår personliga utveckling. Paratexterna Den litteraturvetenskapliga textanalysen utgår ifrån en grundläggande skillnad mellan textens värld och den omkringliggande verkligheten. Det som beskrivs och gestaltas i en text lever sitt eget liv och styrs av egna lagar. Varje text bygger på en unik selektion, skapar en unik koherens (ett förståelsesammanhang som
Litterära politikerliv 335 bara finns i den specifika texten) och framställer skeenden och situationer från ett specifikt perspektiv eller en specifik blandning av flera perspektiv. Men gränsen mellan framställningen och dess kontext är sällan distinkt. Det finns nästan alltid en gråzon mellan dessa storheter. De tecken som i anslutning till den egentliga texten bildar en sådan gråzon kallas paratexter (Genette 1982: 9). I denna kategori finns allt sådant som omger den egentliga framställningen, som omslag, titel, författarnamn, titelsida, förord och baksidestext. Här sker en tillfällig överlappning mellan text och omvärld. Paratexterna fungerar som inramningar till de biografiska berättelserna i sig. Sådana inramningar aktua- liserar grundläggande förståelsemodeller för berättelserna, de skapar kognitiva ramar för läsarens fortsatta litterära förståelse (Wolf 2006; Tenngart <strong>2012</strong>). Alla de traditionella paratexter som nästan alltid ackompanjerar en berät- telse finns också i statsministersviten. På omslaget finns titel, författarnamn och omslagsbild, på fliken finns ett porträtt av volymens författare och en pre- sentation av henne eller honom, sedan följer en titelsida som upprepar titel och författarnamn och som anger vilket förlag som ger ut boken, och en sida med upphovsrättslig information. I varje volym finns också sådana paratexter som hör sakprosan till: innehållsförteckning, förord, käll- och litteraturförteckning och personregister. Vidare finns sådana paratexter som är specifika för seriefor- matet. På omslag och titelsida står statsministersvitens titel, och på den bakre fliken finns en lista på alla volymer i serien. Även själva boxen utgör en sådan paratext, där sviten presenteras och fysiskt ramas in med hjälp av en bild på det svenska riksvapnet. Slutligen finns i sviten sådana paratexter som inte är lika vanliga i vare sig skönlitterära eller saklitterära publikationer. Bredvid titelsi- dan finns ett andra bildporträtt av den aktuelle statsministern. Innan läsaren har hunnit till innehållsförteckningen har hon eller han alltså fått möta två olika fotografiska bilder av huvudpersonen. Mellan innehållsförteckning och författarens förord presenteras också den porträtterade statsministerns liv i en kronologisk lista av årtal och viktiga händelser. Paratexterna är med andra ord många, vilket innebär att gränslandet mellan textens värld och den historisk-politiska omgivningen är omfattande. Denna tjocka gråzon bekräftar intrycket av att sviten gör ett stort anspråk på verklig- hetsåtergivning. Vad gäller den andra porträttbilden, den kronologiska listan och innehållsförteckningen är det dessutom lite oklart om de ska betraktas som paratexter eller som delar av själva framställningen. Men eftersom alla dessa tre står före författarens förord intar de en annan plats i volymen än själva berät- telsen om statsministerns liv. Det är alltså inte bara gränsen mellan text och historisk kontext som är diffus, utan också gränsen mellan paratext och text. Att författarna är namnkunniga och hämtade från den svenska akade- miska och journalistiska eliten skapar också tyngd. Dessutom ger det ett neu- tralt intryck att det inte är ett skrå som dominerar, utan att det bland skriben- terna finns lika många journalister som historiker och statsvetare. Däremot ger
Page 1 and 2: Statsvetenskaplig tidskrift Årgån
Page 3 and 4: Innehåll 2012 / 3 Uppsatser Paul T
Page 5 and 6: Tema: Politik och litteratur Detta
Page 7 and 8: Litterära politikerliv En litterat
Page 9: Litterära politikerliv 333 Bonnier
Page 13 and 14: Litterära politikerliv 337 Lite an
Page 15 and 16: Litterära politikerliv 339 %). Des
Page 17 and 18: Litterära politikerliv 341 munnen.
Page 19 and 20: Litterära politikerliv 343 biograf
Page 21 and 22: Litterära politikerliv 345 Situati
Page 23 and 24: Litterära politikerliv 347 spelet.
Page 25 and 26: Litterära politikerliv 349 olikart
Page 27 and 28: Litterära politikerliv 351 insikte
Page 29 and 30: Litterära politikerliv 353 Trygger
Page 31 and 32: Litterära politikerliv 355 den pol
Page 33 and 34: Exit Ullsten (Bergstrand 2010: 5) L
Page 35 and 36: Litterära politikerliv 359 försvi
Page 37 and 38: Litterära politikerliv 361 sviten
Page 39 and 40: Litterära politikerliv 363 menar?
Page 41 and 42: Litterära politikerliv 365 politik
Page 43 and 44: Litterära politikerliv 367 Referen
Page 45 and 46: Fredrik Reinfeldt och litteraturens
Page 61 and 62:
Ceaușescu och litteraturen Mellan
Page 63 and 64:
Ceaușescu och litteraturen 387 eft
Page 65 and 66:
Ceaușescu och litteraturen 389 vå
Page 67 and 68:
Ceaușescu och litteraturen 391 I s
Page 69 and 70:
Relationen till författare - fört
Page 71 and 72:
Ceaușescu och litteraturen 395 han
Page 73 and 74:
Ceaușescu och litteraturen 397 Ett
Page 75 and 76:
Ceaușescu och litteraturen 399 Ref
Page 77 and 78:
Att komma ut som människa Om polit
Page 79 and 80:
Att komma ut som människa 403 fran
Page 81 and 82:
Att komma ut som människa 405 för
Page 83 and 84:
Att komma ut som människa 407 om s
Page 85 and 86:
Att komma ut som människa 409 för
Page 87 and 88:
Att komma ut som människa 411 mins
Page 89 and 90:
Bok, litteratur och läsning som sy
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Och aldrig mötas de tu Kulturdebat
Page 109 and 110:
Och aldrig mötas de tu 433 kulturm
Page 111 and 112:
Och aldrig mötas de tu 435 Några
Page 113 and 114:
Och aldrig mötas de tu 437 politis
Page 115 and 116:
Och aldrig mötas de tu 439 av kult
Page 117 and 118:
Och aldrig mötas de tu 441 fokus p
Page 119 and 120:
Och aldrig mötas de tu 443 klassis
Page 121 and 122:
Och aldrig mötas de tu 445 kulturp
Page 123 and 124:
Och aldrig mötas de tu 447 publice
Page 125 and 126:
Och aldrig mötas de tu 449 Hennel,
Page 127 and 128:
19. Espmark, Kjell, ”Samtalpartne
Page 129 and 130:
Att iscensätta det onämnbara Bert
Page 131 and 132:
Att iscensätta det onämnbara 455
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Statsvetenskapliga förbundet Förb
Page 149 and 150:
den åtgärd som programteorin besk
Page 151 and 152:
Uppsatserna har lästs av en särsk
Page 153 and 154:
måluppfyllelse för övriga fyra (
Page 155 and 156:
sett uteslutande speglar den akadem
Page 157 and 158:
svårt för utbildningar som vill f
Page 159 and 160:
Litteraturgranskningar Litteraturre
Page 161 and 162:
Tanzania: Underdevelopment and an U
Page 163 and 164:
The model Engvall advances is compe
Page 165 and 166:
Literature AKIpress Kyrgyzstan, May
Page 167 and 168:
för den empiriska undersökningen
Page 169 and 170:
ingå i definitionen av karriärpol
show all

Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?