Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

Litterära politikerliv 365
politiker. De är människor som sysslar med verkliga ting, med förhandlingar
och beslut i ideologiska sammanhang och konkreta sakfrågor. De skriver inte
dikt. I synnerhet inte med rim.
Slutord
Vad för slags litteratur innehåller då boxen Sveriges statsministrar under 100
år? Jo, under den homogena och jämna ytan ges här en brokig, mångfacetterad
och perspektivrik bild, både av de personer som innehaft den svenska stats-
ministerposten under de senaste hundra åren och av de historiska perioder i
vilka de levde och verkade. De 22 statsministrarna karaktäriseras på olika sätt,
men ingen av dem görs entydiga. De bär alla på olika egenskaper, förmågor
och brister som vetter åt olika håll och som ibland är motstridiga. Alla statsmi-
nistrarna är män, och alla har de lyckats med något som få lyckas med: att bli
utsedd att politiskt leda Sverige. Deras levnadshistorier följer därmed en tydlig
modell, men i övrigt finns det inte någon grundläggande egenskap som för-
enar dem. Deras personliga bakgrunder är olika. Deras privata omständighe-
ter är olika, liksom deras politiska och historiska villkor. Målsättningarna och
ambitionerna är olika, liksom de politiska resultaten av deras insatser. Vissa
liv är tragiska, andra beskrivs som framgångsberättelser. Flera av dessa stats-
ministrar ges också olikartade karaktäriseringar i olika volymer i boxen, vil-
ket relativiserar deras identiteter och insatser. Samma mångfald präglar boxens
sammanlagda gestaltning av 1900-talet. Vissa perioder beskrivs detaljerat och
nyanserat, andra nämns knappt alls. Liksom den personliga verkligheten skild-
ras alltså historiens gång som något relativt, något som gestaltas på olika sätt
beroende på vilket perspektiv man har. Utifrån kriteriet om nyanserad gestalt-
ning av tillvaron, måste man alltså säga att boxen som helhet är ett exempel på
god litteratur.
Men visst finns det vissa mönster i denna brokighet. Biografiernas utgångs-
punkter i och betoning av den politiska kampen gör att skildringen som hel-
het styrs av bekymmer, konflikter och svårigheter. Livet framstår som en lång
kamp, i vilken vissa avgår med seger och andra lider nederlag. Själva biogra-
fisvitens genre leder till ett angränsande mönster: de tidsperioder under vilka
olika statsministrar avlöste varandra i snabb takt framstår som innehållsrika
och konfliktfyllda, medan de tidsperioder då en och samma statsminister satt
länge på posten framstår som mer händelsefattiga och harmoniska. Så framstår
åren kring 1917 som den både svåraste och mest intressanta perioden under
1900-talet, medan perioden mellan 1945 och 1964 framstår som harmonisk
och av mindre historiskt intresse. Detta är förstås en chimär, det inser varje
läsare som reflekterar över den historiska obalansen, men det är en chimär
som faktiskt framställs av boxens uppläggning och som på ett oreflekterat plan
säkert ger avtryck i många läsares uppfattningar om det politiska 1900-talet.