Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

Litterära politikerliv 345
Situationen blir en dramatisk vändpunkt i Per Albin Hanssons liv. Det är här
och nu som han blir ”ett med sitt folk”. Men denna personliga peripeti innebär
samtidigt en historisk vändpunkt. Det är nu som Sverige blir ett enda stort folk-
hem, med en landsfader. Det är här och nu som en ny ordning i den svenska
politiken och i det svenska samhället kommer till stånd. Och det är en historisk
peripeti som inte bara har att göra med statsministerns offentliga relation till
sina undersåtar. Den demokratiska förändringen går hand i hand med en eko-
nomisk förändring. Det är nu Sverige kravlar sig upp ur de senaste årens alla
kriser, och medan resten av Europa går till botten reser sig Sverige och blir en
modern välfärdsstat.
En liknande kombination av personlig och historisk peripeti återfinns i
volymen om Fredrik Reinfeldt, som börjar med en beskrivning av ”En förtrol-
lad natt”, nämligen natten till den 18 september 2006, då den borgerliga alli-
ansen vinner valet (Elmbrant 2010: 11-13). Den dramatiska vändpunkten i den
blivande statsministerns liv blir också en dramatisk vändpunkt i den politiska
historien. Den historiska peripetin är här inte alls lika betonad och djupgå-
ende som den är i volymen om Hansson, men Elmbrants biografi avslutas med
en spekulation som låter läsaren förstå att valets historiska betydelse kan bli
omfattande. Inför 2010 års val spekulerar Elmbrant: ”Reinfeldt kan bli en kort
parentes, men väljs han om betyder det förmodligen början till en längre stabil
borgerlig regeringsperiod i Sverige” (Elmbrant 2010: 122). Vi som läser biogra-
fin efter 2010 vet hur det gick. Valnatten i september 2006 innebar – om vi litar
på Elmbrants avslutande profetia – en varaktig förändring av balansen i den
svenska politiken.
Den spräckliga morgonrocken 1935 och den förtrollade natten 2006 repre-
senterar alltså avgörande moment i det historiska dramat. I volymen om
Lindman är vändpunkten inte lika historiskt specifik. Här är det ganska många
år i början av 1900-talet som förs samman till ett politiskt skede där historien
står och väger. Men denna mer utdragna situation är inte mindre dramatisk
för det. Läget är akut: ”Hela Sverige höll på att rödfärgas. Altaret, tronen och
svärdet var hotade; den uppstigande vänsterrörelsen bestod av gudsförnekare,
republikaner och pacifister, som inte visade någon respekt för de värden på
vilka gamla Sverige hade byggts. Samhällsupplösning väntade. Den styrande
klassen höll på att förlora makten. Högerpartiet fruktade att utplånas” (Lewin
2010: 13). Mitt i detta peripetiska historiska läge placeras så det biografiska
subjektet Arvid Lindman, ”en högerman som var villig att anta utmaningen”
(Lewin 2010: 14). Vi har de dramatiska förutsättningarna, och vi har vår prota-
gonist. Scenen är dukad för ett historiskt drama av största kaliber.
I Svegfors’ volym om Hammarskjöld placeras peripetin den juli 1915, då
Tyskland fortfarande är segerrikt i första världskriget men snart ska tappa
mark. Den internationella politiken befinner sig i ett dramatiskt skede. Snart
ska världsordningens balans omfördelas, och med den Sveriges relation till