Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

Litterära politikerliv 347
spelet. Volymens tema kan förstås som den individuelle politikerns begränsade
handlingsutrymme visavi de politiska strukturerna (Åman 2010: 111-116). Ännu
mindre individuellt utrymme tecknas i volymen om Staaff, som på ett grund-
läggande plan ger en bild av den enskilde politikerns omöjliga kamp mot kol-
lektivet och strukturerna (Esaiasson 2010: 117-119). Mer positiv, åtminstone vad
gäller politiska resultat, är biografin om Hammarskjöld, vars tema kan beskri-
vas som diplomatins stora betydelse för det allmännas bästa och höga pris för
den enskilde (Svegfors 2010: 105-114). Volymen om Swartz är ännu lite mer
positiv när den beskriver individens förmåga att genom samarbete undvika en
historisk katastrof (Ulvros 2010: 115-122). Högst grad av individuell handlings-
kraft tecknas i biografin om Erlander, vars tema kan beskrivas som en individs
stora bidrag till en gynnsam samhällsutveckling (Alsing 2010: 107-117). En lite
annan infallsvinkel på temat individ-struktur finns i boken om Sandler, vars
avslutning betonar Richard Sandlers kamp för individens självständighet i sam-
hället (Ohlsson 2010a: 117-121). I biografin om Branting, slutligen, handlar den
grundläggande problematiken snarare om individens förhållande till två olika
strukturer. Hjalmar Brantings gärning beskrivs vara präglad av att han levde i
en klass och kämpade för en annan (Ilshammar 2010: 120-122).
Ursprung och bildningsgång
I biografiernas första numrerade kapitel beskrivs statsministrarnas personliga
bakgrund. Var kommer statsministrarna ifrån? Vad kommer de ifrån? Vilka
sorters personligt ursprung lyfter man fram i en politisk biografi år 2010? Ja,
vad är över huvud taget ett personligt ursprung?
I Leif Lewins volym om Lindman anges en historisk kontext som det bio-
grafiska ursprunget. Läsaren får en inblick i hur Sverige såg ut ekonomiskt
och socialt vid Lindmans födelseår 1862. Klassamhället ”togs för givet”: den
”sociala skiktningen motiverades i den officiella statsdoktrinen, i universitets-
forskningen och skolundervisningen, i kyrkopredikningar, i statsorganens utlå-
tanden, i den konservativa pressen” (Lewin 2010: 17-18). Det historiska läget i
landet vid den blivande högerpolitikerns födelse framförs nästan som en ursäkt
för hans kommande politiska inställning och gärning. I sex av volymerna är
det snarare släkten än det allmänhistoriska sammanhanget som beskrivs
prägla den blivande statsministerns ursprung. Släkten von Sydow och släkten
De Geer lyfts fram. Vi får också veta att det i släkten Swartz under 1800-talet
fanns många lokalpolitiker som var ”orienterade mot traditionella värden” men
som också visade ”liberala tendenser” (Ulvros 2010: 22). Mats Svegfors tecknar
en linje från 1610, då Hjalmar Hammarskjölds anfader blev adlad. Sedan dess
har släkten bestått av många betydande ”krigare och ämbetsmän” (Svegfors
2010: 13). Släktens betydelse betonas också när Hammarskjölds hustru pre-
senteras med hjälp av släkthistorik (Svegfors 2010: 18-19), samt av det faktum