Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

More documents

Recommendations

Info

394 Liviu Lutas de mest brutala förtrycksmetoderna (se Gabanyi, 2000 och Cioroianu, 2005). Den uppskattning han uppnådde i den demokratiska delen av världen genom sin vägran att delta i invasionen av Tjeckoslovakien bidrog till att han uppfat- tades som den humanare av ledarna bortom järnridån. Många politiska ledare i Väst prisade Ceaușescu öppet för den demokratiska politik han verkade föra, och valde att ignorera de signaler på förtäckt förtryck som sipprade ut från Rumänien. Antisovjetism, patriotism och personkult Det som bättre än begreppet återstalinisering beskriver Ceaușescus dogmatiska kulturpolitik från och med 1971 är det motsatta: hans hårdnackade antisovjetiska hållning, som började ta alltmer nationalistiska former. Man skulle vis- serligen kunna hävda att den nationalistiska aspekten är viktig i all östeuro- peisk litteratur. Litteraturkritikern Péter Krasztev konstaterar exempelvis att de första modernisterna i Öst önskade att den individuella frigörelsen skulle ske samtidigt som den nationella: ”the search for the individual redemption went hand in hand with national and communal redemption” (Krasztev, 2007: 882). I Rumänien var detta väldigt tydligt även hos en estet som Titu Maiorescu, som under slutet av 1800-talet försökte förena l’art pour l’art-praktiken med nationalistiska ideologier (Krasztev, 2007: 881). Emellertid ledde det kommunistiska övertagandet år 1947 i Rumänien till att de nationella särdragen tonades ner till förmån för en sovjetisering, där de olika nationella litteraturerna smälte sam- man i den socialistiska realistiska mallen. Hur kan man förklara att Ceaușescu, trots den marxism-leninism han alltid hävdade var hans ledstjärna, valde att främja vissa former av litteratur som låg långt ifrån den socialistiska realismen? Återigen kan den antisovjetiska hållningen bidra till en förklaring. Kort före Ceaușescus övertagande av makten formulerades nämligen en självständigare rumänsk kulturpolitik. I akt 20/1963 i arkivet för kommunistiska partiets cen- tralkommitté kan man läsa att man vid stormötet den 3-8 mars 1963 väldigt tydligt uttrycker behovet av att anpassa marxism-leninismen till den rumänska verkligheten. Man anser inte längre att ett för snävt nationellt perspektiv är ett hinder för en kulturell utveckling (M. R. Mocanu, 2003: XIII). Vid det rumänska kommunistpartiets nionde kongress, i juli 1965, främjar Ceaușescu ännu tydli- gare en kommunism av nationell typ, vilket då entusiasmerar deltagarna. I den redan nämnda självbiografiska romanen Ianus minns Eugen Barbu hur denna nya ideologi togs emot: ”Vi hade tröttnat på snack, broderskap, kramar, integra- tioner och samarbeten, vi ville faktiskt leva som vi ville, dåligt, eländigt, men utan att någon annan bestämde över oss” (Barbu, 2003:13, min översättning). Från och med 1971 tryckte Ceaușescu allt mer på behovet av en patriotisk litteratur. Redan i februari det året, alltså fem månader innan de 17 teserna som kom att kallas starten för ”den lilla kulturrevolutionen” publicerades, uttryckte
Ceaușescu och litteraturen 395 han sitt stöd för den patriotiska poesin: ”Vi hör ibland att den patriotiska poesin är föråldrad, att den hör ihop med Vasile Alecsandris epok […]. Är det verkligen så, kamrater, att Alecsandri är föråldrad? Är verkligen de författare som genom sitt arbete bidragit till vår nations utveckling föråldrade?” (Contemporanul, 1971: 1, min översättning). Dessutom uttrycker Ceaușescu allt oftare sin önskan att rumänsk historia ska bli ett viktigare motiv i skönlitteraturen. Historikern A. Cioroianu (Cioroianu, 2005: 95) analyserar hur den rumänska historien på det sättet blir ett propagandaverktyg, som huvudsakligen används till att legitimera presidentens maktposition. Genom att lyfta fram ett antal rumänska historiska personligheter som kämpat mot utländska inkräktare understryks Ceaușescus olydnad mot Sovjet och hans roll i bevarandet av en rumänsk identitet. Framför allt rumänsk film, konstaterar Cioroianu, men även rumänsk litteratur, pro- ducerar ett stort antal exempel på episka verk ”som alla är variationer på ett och samma tema: en tidlös ledare, som ofta är plågsamt lik Ceaușescu själv” (Cioroianu, 2005: 97, min översättning). Ett av de mest överdrivna resultaten av den nya nationalistiska inriktningen i litteratur och kultur blev den så kallade ”protokronismen”. Det handlar om en kontroversiell tes, formulerad av litteraturkritikern Edgar Papu först i en artikel från 1974 och sedan i en bok från 1977 (Papu, 1977), om att rumänsk litteratur varit föregångare till vissa litterära rörelser, som till exempel barocken, romantiken och existentialismen. Det är till och med så, anser Papu, att protokronismen är det som karakteriserar rumänsk litteratur i allmänhet i ett inter- nationellt sammanhang. Sådana tankar ledde till att fler och fler kritiker och författare argumenterade för den rumänska kulturens överlägsenhet genom att förkasta begreppet ”synkronism”, som enligt en tidigare litteraturhistori- ker, Eugen Lovinescu, betecknade en rumänsk egenskap att alltid komma på efterkälken när det gäller litterära innovationer (jfr Tomiţă, 2007). Onekligen fick sådana tänkare legitimitet av Ceaușescus uppmuntran att omvärdera och omtolka rumänsk historia samt använda den alltmer och på ett alltmer patrio- tiskt sätt i litterära sammanhang. Den mest iögonenfallande formen av nationalistisk litteratur som utveckla- des under Ceaușescus regeringstid var emellertid den som var kopplad till hans egen person. På ett sätt som tveklöst påverkades av den kinesiska och nordko- reanska modellen uppstod nämligen en personkult kring Rumäniens diktator som lämnade många avtryck i den rumänska litteraturen efter mitten av 1970- talet. A. Cioroianus historik av detta fenomen är en intressant men skräm- mande läsning. Genom att följa de publikationer som kom ut i samband med Ceaușescus födelsedag, den 26 januari, visar Cioroianu på en snabb utveckling av personkulten. De sex första åren tog ingen notis om ledarens födelsedag, inte ens i kommunistpartiets främsta dagstidning, Scînteia. År 1973 däremot, ett och ett halvt år efter den lilla kulturrevolutionen, uppmärksammades Ceaușescus 55-årsdag på ett sätt som ”vida överskrider den marxistiska enkelheten och
Page 1 and 2:
Statsvetenskaplig tidskrift Årgån
Page 3 and 4:
Innehåll 2012 / 3 Uppsatser Paul T
Page 5 and 6:
Tema: Politik och litteratur Detta
Page 7 and 8:
Litterära politikerliv En litterat
Page 9 and 10:
Litterära politikerliv 333 Bonnier
Page 11 and 12:
Litterära politikerliv 335 bara fi
Page 13 and 14:
Litterära politikerliv 337 Lite an
Page 15 and 16:
Litterära politikerliv 339 %). Des
Page 17 and 18:
Litterära politikerliv 341 munnen.
Page 19 and 20: Litterära politikerliv 343 biograf
Page 21 and 22: Litterära politikerliv 345 Situati
Page 23 and 24: Litterära politikerliv 347 spelet.
Page 25 and 26: Litterära politikerliv 349 olikart
Page 27 and 28: Litterära politikerliv 351 insikte
Page 29 and 30: Litterära politikerliv 353 Trygger
Page 31 and 32: Litterära politikerliv 355 den pol
Page 33 and 34: Exit Ullsten (Bergstrand 2010: 5) L
Page 35 and 36: Litterära politikerliv 359 försvi
Page 37 and 38: Litterära politikerliv 361 sviten
Page 39 and 40: Litterära politikerliv 363 menar?
Page 41 and 42: Litterära politikerliv 365 politik
Page 43 and 44: Litterära politikerliv 367 Referen
Page 45 and 46: Fredrik Reinfeldt och litteraturens
Page 61 and 62: Ceaușescu och litteraturen Mellan
Page 63 and 64: Ceaușescu och litteraturen 387 eft
Page 65 and 66: Ceaușescu och litteraturen 389 vå
Page 67 and 68: Ceaușescu och litteraturen 391 I s
Page 69: Relationen till författare - fört
Page 73 and 74: Ceaușescu och litteraturen 397 Ett
Page 75 and 76: Ceaușescu och litteraturen 399 Ref
Page 77 and 78: Att komma ut som människa Om polit
Page 79 and 80: Att komma ut som människa 403 fran
Page 81 and 82: Att komma ut som människa 405 för
Page 83 and 84: Att komma ut som människa 407 om s
Page 85 and 86: Att komma ut som människa 409 för
Page 87 and 88: Att komma ut som människa 411 mins
Page 89 and 90: Bok, litteratur och läsning som sy
Page 107 and 108: Och aldrig mötas de tu Kulturdebat
Page 109 and 110: Och aldrig mötas de tu 433 kulturm
Page 111 and 112: Och aldrig mötas de tu 435 Några
Page 113 and 114: Och aldrig mötas de tu 437 politis
Page 115 and 116: Och aldrig mötas de tu 439 av kult
Page 117 and 118: Och aldrig mötas de tu 441 fokus p
Page 119 and 120: Och aldrig mötas de tu 443 klassis
Page 121 and 122:
Och aldrig mötas de tu 445 kulturp
Page 123 and 124:
Och aldrig mötas de tu 447 publice
Page 125 and 126:
Och aldrig mötas de tu 449 Hennel,
Page 127 and 128:
19. Espmark, Kjell, ”Samtalpartne
Page 129 and 130:
Att iscensätta det onämnbara Bert
Page 131 and 132:
Att iscensätta det onämnbara 455
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Statsvetenskapliga förbundet Förb
Page 149 and 150:
den åtgärd som programteorin besk
Page 151 and 152:
Uppsatserna har lästs av en särsk
Page 153 and 154:
måluppfyllelse för övriga fyra (
Page 155 and 156:
sett uteslutande speglar den akadem
Page 157 and 158:
svårt för utbildningar som vill f
Page 159 and 160:
Litteraturgranskningar Litteraturre
Page 161 and 162:
Tanzania: Underdevelopment and an U
Page 163 and 164:
The model Engvall advances is compe
Page 165 and 166:
Literature AKIpress Kyrgyzstan, May
Page 167 and 168:
för den empiriska undersökningen
Page 169 and 170:
ingå i definitionen av karriärpol
show all

Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?