Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

More documents

Recommendations

Info

466 Åsa Bergström Det kulturella och politiska klimatet i dagens Sverige präglas givetvis av helt andra förutsättningar än under andra världskriget, inte minst gällande poten- tiell hotbild. Dessutom föreligger självfallet skillnader mellan texter, verk och gestaltningar som i sig är politiska och de som blir politiska – antingen genom publikens reaktioner eller genom realpolitikens styrning av kulturens roll i offentligheten. Detta till trots återfinns vissa paralleller mellan debatten kring Excellensen och den debatt som genereras av de iscensättningar som i dagens Sverige betraktas som politiskt problematiska eller politiskt inkorrekta. För att återkoppla till samtidsdiskursen och Turteaterns och Counterforce Produktions uppsättning av SCUM-manifestet menar Jens Liljestrand att ”[o] m Scum handlade om hatet mot judar, muslimer, handikappade, äldre eller homosexuella vore den otänkbar som teaterpjäs i Sverige 2011 – se bara på skriverierna om Ruben Östlunds långt mindre kontroversiella ’Play’” (Liljestrand 2011).2 Kommentaren är tveklöst intressant, inte minst utifrån det faktum att Christian Lollike, konstnärlig ledare för Café Teatret i Köpenhamn, i januari 2012 offentliggjorde planerna på en dramatisering av Anders Behring Breiviks manifest (Svensson Duque 2012). Offentliggörandet väckte häftig kri- tik där ”teaterfolk och anhöriga till offren avfärdade planerna som spekulativa” (Fürstenberg 2012). De kritiska rösterna lyfte även fram den temporala närheten till traumat i Oslo och på Utøya och menade att idéerna kring en iscensättning av manifestet kom ”alldeles för nära inpå” de faktiska händelserna (Svensson Duque 2012). Projektet stöttades dock av Kai Johansen, konstnärlig ledare för Dramatikkens Hus i Oslo, och en månad efter publicerandet av Lollikes reper- toarval offentliggjordes samarbetet mellan de två teatrarna. Monologen kommer att visas i båda städerna, med premiär i Köpenhamn den 11 oktober 2012, och i samband med föreställningarna planerar man att arrangera seminarier kring högerextremism (Fürstenberg 2012; Café Teatret 2012). Lollikes motive- ringen är att Breiviks tankesätt behöver bli ”undersökt och reflekterat över” (Svensson Duque 2012). På Café Teatrets blogg, som nås via hemsidan, föklarar Lollike även att ”[v]i følger retssagen nøje og vil tage bestik af processen og rets- sagens udfald, inden det endelig manuskript færdiggøres” (Café Teatret 2012). Oavsett utgång kommer debatten kring framtida potentiella representationer av manifestet, Breivik, traumat i Oslo och på Utøya tveklöst att fortsätta. På liknande sätt har den mediala debatten kring SCUM-manifestet fort- gått parallellt med att föreställningsperioden har förlängts (Turteatern 2012). Uppsättningen har under våren 2012 gästspelat bland annat på Uppsala stadsteater inom ramen för den internationella teaterfestivalen ”TUPP 12–14/4 2012: 2 Ruben Östlunds film Play (2011) orsakade omfattande medial debatt bland annat gällande etniska perspektiv. I en kommentar om filmen och diskussionen kring densamma menar Ruben Östlund att ”[b]ilden av fem svarta som rånar fem vita är provocerande eftersom den påminner oss om att vi deltar i en – ekonomisk och politisk obalans – och vi gillar inte att bli avslöjade.” Ruben Östlund, ”Vänd inte bort blicken”, Dagens Nyheter, 29/11 2011 (citerad och hämtad 18/1 2012).
Att iscensätta det onämnbara 467 Kan scenkonsten göra skillnad?” (Uppsala stadsteater 2012). På sin hemsida motiverar Uppsala stadsteater initiativet till festivalen: Under hösten har vi kunnat läsa om kompanier och teaterhus i både Sverige och utomlands som utsatts för protester och mordhot p g a [sic!] sina föreställningar. Samtidigt har Nya teatern och Trafó i Budapest fått politiskt tillsatta teaterdirektörer med högerextrema och främlingsfientliga åsikter. Tydligt är att scenkonsten kan provocera men kan den fortfarande göra skillnad? Vi tror det och bjuder in artister som gör tydliga försök. (Uppsala stadsteater 2012) Uppsala stadsteater är, i likhet med Dramaten, en statsunderstödd kulturin- stitution. Dramatens refuserande av Excellensen 1939 motiverades, exem- pelvis av teaterchef Brunius, av att det i manuset ”förekom repliker så skarpa att man inte ansåg sig kunna låna dem statens officiella stämma” (Perpetua 1945). Ställer man detta mot Uppsala stadsteaters motivering till genomföran- det av TUPP-festivalen 2012 kan man konstatera att dagens statsunderstödda offentliga kulturarenor, åtminstone i detta sammanhang, inte bara lånar ut statens officiella stämma till politiskt ifrågasättande och uttryckligt provocerande föreställningar utan dessutom uppmuntrar till diskussion av de förestäl- lande/gestaltande konstarternas möjlighet att påverka och förändra. Om detta är ett uttryck för att kulturen och medierna idag präglas av utökad närhet till, och interaktion med, enskilda aktörer där kontrollen delvis förskjutits från det offentliga till det privata eller om det helt enkelt indikerar en förändrad håll- ning från kulturinstitutionernas sida, är dock något som framtiden får utvisa.
Page 1 and 2:
Statsvetenskaplig tidskrift Årgån
Page 3 and 4:
Innehåll 2012 / 3 Uppsatser Paul T
Page 5 and 6:
Tema: Politik och litteratur Detta
Page 7 and 8:
Litterära politikerliv En litterat
Page 9 and 10:
Litterära politikerliv 333 Bonnier
Page 11 and 12:
Litterära politikerliv 335 bara fi
Page 13 and 14:
Litterära politikerliv 337 Lite an
Page 15 and 16:
Litterära politikerliv 339 %). Des
Page 17 and 18:
Litterära politikerliv 341 munnen.
Page 19 and 20:
Litterära politikerliv 343 biograf
Page 21 and 22:
Litterära politikerliv 345 Situati
Page 23 and 24:
Litterära politikerliv 347 spelet.
Page 25 and 26:
Litterära politikerliv 349 olikart
Page 27 and 28:
Litterära politikerliv 351 insikte
Page 29 and 30:
Litterära politikerliv 353 Trygger
Page 31 and 32:
Litterära politikerliv 355 den pol
Page 33 and 34:
Exit Ullsten (Bergstrand 2010: 5) L
Page 35 and 36:
Litterära politikerliv 359 försvi
Page 37 and 38:
Litterära politikerliv 361 sviten
Page 39 and 40:
Litterära politikerliv 363 menar?
Page 41 and 42:
Litterära politikerliv 365 politik
Page 43 and 44:
Litterära politikerliv 367 Referen
Page 45 and 46:
Fredrik Reinfeldt och litteraturens
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Ceaușescu och litteraturen Mellan
Page 63 and 64:
Ceaușescu och litteraturen 387 eft
Page 65 and 66:
Ceaușescu och litteraturen 389 vå
Page 67 and 68:
Ceaușescu och litteraturen 391 I s
Page 69 and 70:
Relationen till författare - fört
Page 71 and 72:
Ceaușescu och litteraturen 395 han
Page 73 and 74:
Ceaușescu och litteraturen 397 Ett
Page 75 and 76:
Ceaușescu och litteraturen 399 Ref
Page 77 and 78:
Att komma ut som människa Om polit
Page 79 and 80:
Att komma ut som människa 403 fran
Page 81 and 82:
Att komma ut som människa 405 för
Page 83 and 84:
Att komma ut som människa 407 om s
Page 85 and 86:
Att komma ut som människa 409 för
Page 87 and 88:
Att komma ut som människa 411 mins
Page 89 and 90:
Bok, litteratur och läsning som sy
Page 91 and 92: Bok, litteratur och läsning som sy
Page 107 and 108: Och aldrig mötas de tu Kulturdebat
Page 109 and 110: Och aldrig mötas de tu 433 kulturm
Page 111 and 112: Och aldrig mötas de tu 435 Några
Page 113 and 114: Och aldrig mötas de tu 437 politis
Page 115 and 116: Och aldrig mötas de tu 439 av kult
Page 117 and 118: Och aldrig mötas de tu 441 fokus p
Page 119 and 120: Och aldrig mötas de tu 443 klassis
Page 121 and 122: Och aldrig mötas de tu 445 kulturp
Page 123 and 124: Och aldrig mötas de tu 447 publice
Page 125 and 126: Och aldrig mötas de tu 449 Hennel,
Page 127 and 128: 19. Espmark, Kjell, ”Samtalpartne
Page 129 and 130: Att iscensätta det onämnbara Bert
Page 131 and 132: Att iscensätta det onämnbara 455
Page 141: Att iscensätta det onämnbara 465
Page 147 and 148: Statsvetenskapliga förbundet Förb
Page 149 and 150: den åtgärd som programteorin besk
Page 151 and 152: Uppsatserna har lästs av en särsk
Page 153 and 154: måluppfyllelse för övriga fyra (
Page 155 and 156: sett uteslutande speglar den akadem
Page 157 and 158: svårt för utbildningar som vill f
Page 159 and 160: Litteraturgranskningar Litteraturre
Page 161 and 162: Tanzania: Underdevelopment and an U
Page 163 and 164: The model Engvall advances is compe
Page 165 and 166: Literature AKIpress Kyrgyzstan, May
Page 167 and 168: för den empiriska undersökningen
Page 169 and 170: ingå i definitionen av karriärpol
show all

Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?