Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

Litterära politikerliv 349
olikartade förutsättningar för de vuxna politikernas ideologiska grundinställ-
ningar. Tydligt är emellertid att den sociala tillhörigheten framställs som ett
mycket viktigt inslag i de respektive statsministrarnas personliga ursprung. Det
finns en viss historisk tendens att social tillhörighet ersätter släktursprung som
det mest betydelsefulla inslaget i statsministrarnas ursprung under senare hälf-
ten av 1900-talet, men denna bild är inte helt entydig.
Så vad är det då för sorts ursprung som danar en blivande statsminister? Jo,
först och främst föräldrarna och föräldrahemmets sociala miljö, i andra hand
släkttillhörighet och geografisk förankring, och i sista hand den allmänna his-
toriska kontext som politikern föds in i. Mönstret ger en bild av hur man 2010
identifierar vad som i grunden präglar ett liv i det svenska 1900-talets politiska
toppskikt. Om vi analyserar politiska biografier från andra tider och andra län-
der, hittar vi säkert andra mönster.
Beskrivningarna av statsministrarnas ursprung ingår i ett eller – i undan-
tagsfall – ett antal inledande kapitel som intar en speciell position i de res-
pektive volymerna. Med något enstaka undantag är det här som hela fram-
ställningen av den aktuelle statsministerns personliga bakgrund görs, en
bakgrundsteckning som sedan utgör grunden för beskrivningen av den vuxne
mannens politiska gärning. Själva kapitelindelningen gör alltså en strikt upp-
delning mellan personlig bakgrund och politisk gärning. På detta vis skiljs olika
biografiska segment från varandra. Detta förfarande ligger helt i linje med tex-
ten på boxens sida, där det framgår att volymerna tecknar statsministrarnas
”liv och gärningar”. Politikerns gärning är alltså något annat än hans liv. Sviten
exemplifierar härmed en tudelad karaktär som är vanlig i biografiska sam-
manhang: man skiljer mellan den verksamhet som gör den biograferade spe-
ciell och hans eller hennes övriga liv. Denna tudelning är förstås av principiellt
intresse då den upprättar en hierarki mellan olika biografiska segment: de gär-
ningar som gör att personen biograferas över huvud taget ställs i fokus medan
övrigt livsinnehåll sätts i bakgrunden och hanteras som utgångspunkter och
förutsättningar för gärningen. Häri finns förstås en hel del av biografigenrens
politiska och kulturella implikationer. Varför förtjänar vissa människor biogra-
fier medan andra förblir i historisk glömska? En byggnadssnickares, en säljares
eller en förskollärares gärning får ju sällan sitt liv och sitt verk porträtterat i bio-
grafier. Vi kan fråga oss vad biografins genre egentligen handlar om. Är det inte
gärningen i sig som är både framställningens utgångspunkt och dess resultat?
Handlar biografier egentligen så mycket om livet som sådant?
I statsministersviten står de politiska striderna, segrarna och förlusterna i
fokus. I volymen om Hjalmar Branting tillåts visserligen den personliga bak-
grunden breda ut sig över fyra kapitel, men detta är ett undantag som är
talande för den legendariska position som Branting intar i den svenska politiska
historien och som Lars Ilshammar också tar som utgångspunkt i sitt förord
(Ilshammar 2010: 13-57, 11-12). I övrigt är mönstret att endast det första eller