Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

More documents

Recommendations

Info

474 Statsvetenskapliga förbundet verksamheter att visa att de har god kvalitet och så produktivt som möjligt omvand- lar insatta resurser till prestationer och – inte minst – att utförda prestationer har avsedda effekter för dem som de riktas till är i de flesta fall stora. Till avvikelserna hör t.ex. försvaret och den kungliga hovstaten som jämfört med politikområden som skola, vård och omsorg, i många länder inklusive Sverige, har mycket begränsade krav på sig att följa upp och utvär- dera resultat (se t.ex. Pollitt 2003). Universitet och högskolor placerar sig kravmässigt enligt min mening i en mellankategori. kontroll och utveckling Att behov av bättre kunskapsunderlag för kvalitetsutveckling i policydokumenten anges som motiv för utvärderingssystemets existens är nu lite märkligt med tanke på att systemet enligt samma dokument samtidigt sägs vara inriktat enbart på kontroll. Detta till skill- nad från föregående utvärderingsmodeller som var både kontroll- och utvecklingsin- riktade. En tolkning av programteorins logik ger emellertid vid handen att det finns vissa mekanismer för kvalitetsutveckling inbyggda i det nya systemet. En sådan mekanism skulle kunna vara att om utbildningsprogram med bristande kvalitet läggs ner, så främjar det kvaliteten i stort hos svensk högre utbildning. En annan, mer tydligt uttryckt mekanism, är att utbildningar som får omdömet mycket hög kvalitet premieras ekonomiskt, vilket antas utgöra incitament för andra utbildningars och lärosätens kvalitetsutveckling. Hur mera exakt som det ska ske, t.ex. om och i så fall hur bedömargruppernas yttranden kan användas på ett konstruktivt sätt på läro- sätes- och programnivå för att ”vässa utbild- ningen kvalitetsmässigt” framgår inte vare sig i regeringens proposition (2009/10:139), regeringens uppdrag till Högskoleverket (Regeringsbeslut 2010-07-08) eller myndig- hetens anvisningar till lärosätena (Högskole- verket 2012). är den kunskap som utvärderingarna genererar relevant som grund för att vässa utbildningars kvalitet? I Högskoleverkets kvalitetsutvärderingssys- tem granskas i vilken utsträckning studen- ternas s.k. faktiska studieresultat motsvarar förväntade resultat, så som de senare kom- mer till uttryck i ett urval av de mål som anges i examensordningen. Granskningen av statsvetenskapliga utbildningsprogram (och närliggande utbildningar som t.ex. offent- lig förvaltning) har genomförts av en bedö- margrupp bestående av externa, oberoende sakkunniga. Bedömargruppen har bestämt valet av examensmål som ska granskas och operationaliserat kriterier för att bedöma måluppfyllelse. Det primära underlaget för bedömning har utgjorts av ett slumpvis urval av aviden- tifierade examensarbeten (mest 24 minst 5) som examinerats under läsåret 2010, men i vissa fall finns även arbeten från 2009 i urva- let. Beroende på storleken i urvalsramen av uppsatser har det, som diagrammet vill illustrera, varit stora skillnader i urval mellan lärosäten och utbildningsprogram på olika nivåer. Om vi håller oss till masterprogram- men kan vi t.ex. se att kvalitetsbedömningen vid Stockholms universitet har baserats på 16 uppsatser (vilket är knappt hälften av urvalsramen), medan bedömningen vid Göteborgs universitet har baserats på fem uppsatser (som är hela urvalsramen). Även andra typer av bedömningsunder- lag än examensarbeten har funnits att tillgå men har inte tillmätts någon större bety- delse. Alumnenkäter och studentintervjuer har enligt den statsvetenskapliga bedömar- gruppens egen utsaga i praktiken varit utan värde för dess omdömen om utbildningarna, medan självvärderingar och platsbesök sägs ha bidragit till gruppens förståelse av hur utbildningarna fungerar. ”Till syvende och sist är det ändå läsningen och bedömningen av enskilda uppsatser som är vårt bästa mate- rial” (Högskoleverket 2012b, bilaga 7, s 3).
Uppsatserna har lästs av en särskild grupp uppsatsläsare (35 personer) men även bedö- margruppens medlemmar har läst uppsatser. Med undantag för ett mindre antal (cirka 5 procent) som av olika skäl lästs och bedömts av två läsare, har alla uppsatser lästs och bedömts av en enda läsare. För vart och ett av examensmålen har läsaren avgjort i vilken grad en uppsats visar att målet ifråga har nåtts. Resultatet från läsningen har sedan delgetts bedömargruppen som sammanställt det i en matris som möjliggör en helhetsbe- dömning och därefter avgett ett yttrande om utbildningarnas kvalitet på en tregradig skala. Yttrandet består dels i ett samlat omdöme där uppfyllelsen för de sex mål man valt att gran- ska vägts samman i ett betyg (mycket hög kvalitet, hög kvalitet, bristande kvalitet), dels i en kort kommentar på några meningar som förklarar hur man bedömt respektive mål. exempel på yttrande Låt mig för att illustrera hur ett yttrande kan se ut ta bedömargruppens utvärdering av För- valtningshögskolans masterprogram i offent- lig förvaltning som exempel: Sammantaget visade underlaget (11 uppsatser av en urvals- ram på 21) enligt bedömarna på mycket hög Statsvetenskapliga förbundet 475 måluppfyllelse för två mål, och hög mål- uppfyllelse för övriga fyra av de sex utvalda målen. Den samlade bedömningen blev att programmet håller hög kvalitet. Hur denna samlade bedömning tagits fram framgår inte av utlåtandet. Det är dock uppenbart att det krävts en hel del såväl kvan- titativa som kvalitativa överväganden från bedömargruppens sida för att ta ställning till hur den sammanvägda bedömningen ska gå till samt, dessförinnan, hur måluppfyllelse för vart och ett av de sex målen ska fastställas. För att söka förstå dessa överväganden kan vi måhända lära av masterprogram- met i statsvetenskap vid Göteborgs universitet som, liksom kandidatprogrammet vid samma lärosäte, fick omdömet mycket hög kvalitet. Inte vid något annat lärosäte i Sve- rige fick de statsvetenskapliga kandidat- eller masterutbildningarna ett så högt omdöme. Av bedömargruppens yttrande framgår att omdömet baseras på betyget mycket hög mål- uppfyllelse för fyra mål och hög måluppfyl- lelse för övriga två. Det borde betyda att det krävs mycket hög måluppfyllelse för en majo- ritet av de sex målen för att få det högsta betyget. Att försöka lista ut hur bedömargruppen dessförinnan kom fram till hur många av de
Page 1 and 2:
Statsvetenskaplig tidskrift Årgån
Page 3 and 4:
Innehåll 2012 / 3 Uppsatser Paul T
Page 5 and 6:
Tema: Politik och litteratur Detta
Page 7 and 8:
Litterära politikerliv En litterat
Page 9 and 10:
Litterära politikerliv 333 Bonnier
Page 11 and 12:
Litterära politikerliv 335 bara fi
Page 13 and 14:
Litterära politikerliv 337 Lite an
Page 15 and 16:
Litterära politikerliv 339 %). Des
Page 17 and 18:
Litterära politikerliv 341 munnen.
Page 19 and 20:
Litterära politikerliv 343 biograf
Page 21 and 22:
Litterära politikerliv 345 Situati
Page 23 and 24:
Litterära politikerliv 347 spelet.
Page 25 and 26:
Litterära politikerliv 349 olikart
Page 27 and 28:
Litterära politikerliv 351 insikte
Page 29 and 30:
Litterära politikerliv 353 Trygger
Page 31 and 32:
Litterära politikerliv 355 den pol
Page 33 and 34:
Exit Ullsten (Bergstrand 2010: 5) L
Page 35 and 36:
Litterära politikerliv 359 försvi
Page 37 and 38:
Litterära politikerliv 361 sviten
Page 39 and 40:
Litterära politikerliv 363 menar?
Page 41 and 42:
Litterära politikerliv 365 politik
Page 43 and 44:
Litterära politikerliv 367 Referen
Page 45 and 46:
Fredrik Reinfeldt och litteraturens
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Ceaușescu och litteraturen Mellan
Page 63 and 64:
Ceaușescu och litteraturen 387 eft
Page 65 and 66:
Ceaușescu och litteraturen 389 vå
Page 67 and 68:
Ceaușescu och litteraturen 391 I s
Page 69 and 70:
Relationen till författare - fört
Page 71 and 72:
Ceaușescu och litteraturen 395 han
Page 73 and 74:
Ceaușescu och litteraturen 397 Ett
Page 75 and 76:
Ceaușescu och litteraturen 399 Ref
Page 77 and 78:
Att komma ut som människa Om polit
Page 79 and 80:
Att komma ut som människa 403 fran
Page 81 and 82:
Att komma ut som människa 405 för
Page 83 and 84:
Att komma ut som människa 407 om s
Page 85 and 86:
Att komma ut som människa 409 för
Page 87 and 88:
Att komma ut som människa 411 mins
Page 89 and 90:
Bok, litteratur och läsning som sy
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100: Bok, litteratur och läsning som sy
Page 107 and 108: Och aldrig mötas de tu Kulturdebat
Page 109 and 110: Och aldrig mötas de tu 433 kulturm
Page 111 and 112: Och aldrig mötas de tu 435 Några
Page 113 and 114: Och aldrig mötas de tu 437 politis
Page 115 and 116: Och aldrig mötas de tu 439 av kult
Page 117 and 118: Och aldrig mötas de tu 441 fokus p
Page 119 and 120: Och aldrig mötas de tu 443 klassis
Page 121 and 122: Och aldrig mötas de tu 445 kulturp
Page 123 and 124: Och aldrig mötas de tu 447 publice
Page 125 and 126: Och aldrig mötas de tu 449 Hennel,
Page 127 and 128: 19. Espmark, Kjell, ”Samtalpartne
Page 129 and 130: Att iscensätta det onämnbara Bert
Page 131 and 132: Att iscensätta det onämnbara 455
Page 147 and 148: Statsvetenskapliga förbundet Förb
Page 149: den åtgärd som programteorin besk
Page 153 and 154: måluppfyllelse för övriga fyra (
Page 155 and 156: sett uteslutande speglar den akadem
Page 157 and 158: svårt för utbildningar som vill f
Page 159 and 160: Litteraturgranskningar Litteraturre
Page 161 and 162: Tanzania: Underdevelopment and an U
Page 163 and 164: The model Engvall advances is compe
Page 165 and 166: Literature AKIpress Kyrgyzstan, May
Page 167 and 168: för den empiriska undersökningen
Page 169 and 170: ingå i definitionen av karriärpol
show all

Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?