Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

More documents

Recommendations

Info

414 Ann Steiner den mediala offentligheten finns det goda skäl att undersöka vilka åsikter som framträder i parlamentariska sammanhang. Den följande artikeln är en undersökning av politikers uttalanden och uppfattningar om litteratur utifrån motioner och debatter i riksdagen 2000–2010. Avsikten är att tydliggöra den politiska agendan för litteraturen och att därmed synliggöra den funktion politiker tillskriver litteraturen, läsningen och boken. Det är inte debatten i sig jag är intresserad av, utan snarare de grundläggande uppfattningar som syns i inlägg och motioner och de möjligheter och förvänt- ningar som finns på vad litteraturen och läsningen kan göra både på individ- nivå och på ett strukturellt samhälleligt plan. Det blir därmed även en fråga om huruvida det finns ideologiska skiljelinjer och om man kan se politiska konse- kvenser av olika sätt att betrakta litteratur. Vid några få tillfällen har det funnits en mer intensiv debatt i riksdagen kring litteratur; det gäller framför allt år 2000 kring sänkningen av bokmom- sen, debatten år 2003 om avskaffandet av bibliotekslagen och 2007 kring avskaffandet av stödet till En bok för alla. Samtidigt bör man vara medveten om att litteratur i det stora hela framstår som en politisk icke-fråga. Alla politiker är överens om att det är viktigt med litteratur, böcker och läsande och denna studie gör därför inte några försök att profilera litteraturen som ett starkt ideologiskt område. Det har i tidigare forskning konstaterats att kulturpolitik är marginaliserad i det svenska politiska systemet och debatten (Frenander 2005: 211–216) och detta framträder särskilt tydligt på litteraturens område då man kan notera att antalet motioner och anföranden i riksdagen om litteratur under tioårsperioden är få. Under 2000-talet förändrades de praktiska och ekono- miska villkoren för litteratur snabbt och genomgripande, men detta har inte lämnat något djupare spår i den parlamentariska debatten. Syftet med artikeln är att identifiera hur politiker uttrycker sig om litteratur, vilka funktioner litteraturen anses ha, vilka kunskaper och historiska synsätt som sprids samt huruvida det finns ideologiska förhållningssätt vad gäller litteratur, böcker och läsande. Den första delen är en generell undersökning av hur politiker skriver och talar om böcker, litteratur och läsning. Begreppen spåras ideologiskt och bruket och funktionen av dem analyseras. I den andra delen undersöks om man kan identifiera några partipolitiska skillnader. Metodiskt har materialet valts ut genom sökningar på ordet ”litteratur” bland riksdagens motioner och riksdagens protokoll från kammaren. Materialet har avgränsats genom att endast inkludera de texter och inlägg som har ett något längre resonemang om litteratur och inte bara nämner ordet i förbigå- ende. I materialet fanns också ett större antal motioner och debatter kring specifika organisationsfrågor kring bibliotek, skola och handikapphjälpmedel vilka heller inte har inkluderats eftersom dessa ofta har behandlat enskilda detaljer eller lagstiftning kring specifika frågor och som inte haft någon mer generell betydelse. Exempelvis fanns i debatten kring en bibliotekslag uttalanden om
Bok, litteratur och läsning som synonymer 415 vikten av att ha böcker på bibliotek, men det framstår varken som ideologiskt eller konkret särskilt oväntat eller laddat. De debatter och formuleringar som har undersökts gäller litteratur, böcker och läsande generellt. I något fall, som i debatten kring bibliotekslagen, finns både generella kommentarer om litteratur (som därför undersöks) och inlägg som specifikt behandlar fol<strong>kb</strong>ibliotekens organisation och struktur (dessa har således inte studerats).2 Studien utgår från att det i den politiska debatten finns en berättelse om vad litteratur, böcker och läsande är.3 Även om en del forskare alltsedan Jean- François Lyotards The Postmodern Condition (1984) har hävdat att ”the grand narrative” är upplöst, menar jag att berättelsen om litteraturens betydelse fort- farande är stark i samhällelig debatt, skola, allmänhetens medvetande och på den parlamentariska arenan.4 Forskning kring formerande av framtidsbilder (Laginder 1989) eller tankefigurer (Asplund 1979) har visat hur tydliga visio- ner av företeelser och idéer kring fenomen är centrala i politiskt samtal även när det avser specifika områden som litteratur. Att ämnet är högaktuellt visar också Magnus Persson i Den goda boken (<strong>2012</strong>) där han bland annat pekar på att idén om litteraturens betydelse och myten om den goda boken används på många olika plan och platser i samhället såsom utbildningssystem, sjukvård och bland författare. Den upphöjda litteraturen Genomgående i den parlamentariska debatten kring litteratur framgår att denna är värdefull, upphöjd och något som med politiska medel måste stöttas och skyddas från olika hot. Exempelvis hävdar flera politiker att läsning måste främjas för att skapa bättre samhällsmedborgare. Förbättrad förmåga att tillgo- dogöra sig skönlitteratur anses generellt i olika uttalanden också vara en kun- skaps- och rättvisefråga. Nästan varje motion eller debattinlägg inleds med en mening om att boken, litteraturen och läsningen är avgörande för demokratin och en förutsättning för ett gott samhälle: Boken är inte bara en konstform, den är på många sätt kärnan i vår kultur. (mp, mot. 2000/01:Sk1004) Boken ger unika möjligheter till analys, reflektion, fördjupning, helhetssyn, empati, fantasi, tillgång till det offentliga samtalet (v, mot. 2001/02:Kr309) Läsandet är en förutsättning i varje människas bildningsprocess. (Gunilla Carlsson (s), prot. 2006/07:88, anf. 103) 2 Antalet debatter som studerats närmare är 22 och antalet motioner 26. 3 Jfr med liknande forskning såsom Anna Forssell (2011), Skolan som politiskt narrativ. En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991–2002, s. 21ff. 4 Jfr med Anders Frenander (1998), Debattens vågor. Om politisk-ideologiska frågor i efterkrigstidens svenska kulturdebatt.
Page 1 and 2:
Statsvetenskaplig tidskrift Årgån
Page 3 and 4:
Innehåll 2012 / 3 Uppsatser Paul T
Page 5 and 6:
Tema: Politik och litteratur Detta
Page 7 and 8:
Litterära politikerliv En litterat
Page 9 and 10:
Litterära politikerliv 333 Bonnier
Page 11 and 12:
Litterära politikerliv 335 bara fi
Page 13 and 14:
Litterära politikerliv 337 Lite an
Page 15 and 16:
Litterära politikerliv 339 %). Des
Page 17 and 18:
Litterära politikerliv 341 munnen.
Page 19 and 20:
Litterära politikerliv 343 biograf
Page 21 and 22:
Litterära politikerliv 345 Situati
Page 23 and 24:
Litterära politikerliv 347 spelet.
Page 25 and 26:
Litterära politikerliv 349 olikart
Page 27 and 28:
Litterära politikerliv 351 insikte
Page 29 and 30:
Litterära politikerliv 353 Trygger
Page 31 and 32:
Litterära politikerliv 355 den pol
Page 33 and 34:
Exit Ullsten (Bergstrand 2010: 5) L
Page 35 and 36:
Litterära politikerliv 359 försvi
Page 37 and 38:
Litterära politikerliv 361 sviten
Page 39 and 40: Litterära politikerliv 363 menar?
Page 41 and 42: Litterära politikerliv 365 politik
Page 43 and 44: Litterära politikerliv 367 Referen
Page 45 and 46: Fredrik Reinfeldt och litteraturens
Page 61 and 62: Ceaușescu och litteraturen Mellan
Page 63 and 64: Ceaușescu och litteraturen 387 eft
Page 65 and 66: Ceaușescu och litteraturen 389 vå
Page 67 and 68: Ceaușescu och litteraturen 391 I s
Page 69 and 70: Relationen till författare - fört
Page 71 and 72: Ceaușescu och litteraturen 395 han
Page 73 and 74: Ceaușescu och litteraturen 397 Ett
Page 75 and 76: Ceaușescu och litteraturen 399 Ref
Page 77 and 78: Att komma ut som människa Om polit
Page 79 and 80: Att komma ut som människa 403 fran
Page 81 and 82: Att komma ut som människa 405 för
Page 83 and 84: Att komma ut som människa 407 om s
Page 85 and 86: Att komma ut som människa 409 för
Page 87 and 88: Att komma ut som människa 411 mins
Page 89: Bok, litteratur och läsning som sy
Page 93 and 94: Bok, litteratur och läsning som sy
Page 107 and 108: Och aldrig mötas de tu Kulturdebat
Page 109 and 110: Och aldrig mötas de tu 433 kulturm
Page 111 and 112: Och aldrig mötas de tu 435 Några
Page 113 and 114: Och aldrig mötas de tu 437 politis
Page 115 and 116: Och aldrig mötas de tu 439 av kult
Page 117 and 118: Och aldrig mötas de tu 441 fokus p
Page 119 and 120: Och aldrig mötas de tu 443 klassis
Page 121 and 122: Och aldrig mötas de tu 445 kulturp
Page 123 and 124: Och aldrig mötas de tu 447 publice
Page 125 and 126: Och aldrig mötas de tu 449 Hennel,
Page 127 and 128: 19. Espmark, Kjell, ”Samtalpartne
Page 129 and 130: Att iscensätta det onämnbara Bert
Page 131 and 132: Att iscensätta det onämnbara 455
Page 141 and 142:
Att iscensätta det onämnbara 465
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Statsvetenskapliga förbundet Förb
Page 149 and 150:
den åtgärd som programteorin besk
Page 151 and 152:
Uppsatserna har lästs av en särsk
Page 153 and 154:
måluppfyllelse för övriga fyra (
Page 155 and 156:
sett uteslutande speglar den akadem
Page 157 and 158:
svårt för utbildningar som vill f
Page 159 and 160:
Litteraturgranskningar Litteraturre
Page 161 and 162:
Tanzania: Underdevelopment and an U
Page 163 and 164:
The model Engvall advances is compe
Page 165 and 166:
Literature AKIpress Kyrgyzstan, May
Page 167 and 168:
för den empiriska undersökningen
Page 169 and 170:
ingå i definitionen av karriärpol
show all

Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?