Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

More documents

Recommendations

Info

492 Litteraturgranskningar snabbare in i riksdagen. Framförallt är de mer framgångsrika i riksdagsarbetet: genom att följa de ledamöter som var med 1996 och som återfinns 10 år senare kan Öhberg visa att de karriärpolitikerna är mest framgångs- rika. Denna slutsats kommer Öhberg fram till genom att utgå från ledamöternas karriärsta- tus mandatperioden 1994-98 och jämföra de båda grupperna när det gäller ”karriärpoäng” som de samlat på sig fram till 2006 (i form av statusuppdrag). Att ha karriärambitio- ner är således inte något som bestraffas i den svenska riksdagen. Avhandlingens kanske viktigaste kapitel är kapitel 7, där Sverige jämförs med 10 andra Europeiska länder. Exakt samma fråga om karriärambitioner har ställts i 11 länder inom ramen för forskningsprojektet ”Politi- cal Representation in Europe”. Svarsbenägen- het varierade förvisso påtagligt – medan 90 procent av de svenska riksdagsledamöterna svarade var det bara 15 procent av de italien- ska parlamentarikerna som gjorde det – men bortsett från det framträder stora skillnader resultatmässigt. Sverige kommer näst sist med sina 18 procent karriärpolitiker medan grekerna vinner överlägset på 75 procent. Öhberg prövar om det är operationaliseringen av karriärambitioner som ligger bakom de stora skillnaderna. Genom att skilja mellan en bred och en smal definition (där den förra endast tar fasta på om respondenterna siktade på en regeringspost) framkommer att skillnaderna mellan länderna minskar något, men även med den smala definitionen är Sverige ett utpräglat lågambitionsland. Det är också i stort sett samma ordning mellan länderna. Tre olika hypoteser testas till varför andelen karriärpolitiker varierar mellan länderna. Den första är att valsystem med personvals- inslag gynnar ledamöter med karriärambitio- ner. Den andra är att låg omsättningshastighet i samband med parlamentsval stimulerar ledamöternas karriärambitioner. Den tredje hypotesen är att den politiska kulturen påver- kar, och att en mer egalitär politisk kultur minskar karriärambitionerna. Det visar sig att den sista hypotesen går att verifiera. En regressionsanalys påvisar ett samband mellan politisk kultur och karriärambitioner; oavsett om den breda eller smala definitionen används visar det sig att jämlikhet förklarar skillnader mellan länder. Jämlikhet operatio- naliseras här genom att jämföra andelen kvin- nor i parlamenten, men för att kontrollera om detta mått är tillförlitligt används också gini- koefficienter. De båda andra hypoteserna är inte lika robusta som den tredje i förhållande till andra bakgrundsfaktorer, men medan personvalshypotesen inte alls förklarar skillnader visar det sig att omsättningshypotesen till viss del förklarar, om den smala definitionen av karriärambitioner (komma in i reger- ingen) används. omdöme Patrik Öhbergs avhandling håller vid en sam- lad bedömning hög klass. Analysen bygger på en genomtänkt design; metodologisk nog- grannhet paras med en oförtruten strävan att vända på varje sten. Öhberg är en forskare som hellre problematiserar sina resultat än driver teser. Genomgående demonstreras gott omdöme; läsarens förtroende för det sätt på vilket författaren genomför sin uppgift växer för varje sida. Svårighetsgraden i denna avhandling är hög. Låt oss rekapitulera utmaningen. Att det finns (gott om) karriärpolitiker vet vi, och nog bör åtskilliga fler riksdagsledamöter än de som hamnat i Öhbergs grovmaskiga nät ges det epitetet. Den motsägelsefulla titeln på avhandlingen signalerar det faktum att det är en självklarhet med karriärambitioner (sam- tidigt formuleras dock detta – om det finns karriärpolitiker över huvud taget – som en empirisk fråga). Framförallt indikerar titeln det som är den vetenskapliga utmaningen i projektet: att belägga de ambitioner som kamoufleras av sluga och skickliga karriäris- ter. Att Öhberg lyckas är en bedrift. Men även om det är ett grovmaskigt nät som lagts ut – poster som gruppledare och utskottsordförande hade exempelvis kunnat
ingå i definitionen av karriärpolitiker – är det en överraskande låg andel karriärpoliti- ker. Hur ska detta förstås? Nästan nio av tio i undersökningen (86 procent) skulle alltså säga nej om de fick frågan att ingå i reger- ingen, och nästan alla (98 procent) skulle avböja erbjudandet att bli EU-kommissionär. Blyga violer, kan man tycka. Eller är det helt enkelt den svenska politiska kulturen som kastar sin Janteskugga över resultaten? Etno- logisk forskning visar att det i Sverige finns en stark konformitetssträvan, ett arv från bonde- samhället, som innebär avsaknad av tolerans mot individer som utmärker sig på kollekti- vets bekostnad (Daun 2005). Begreppet politisk kultur kommer in i slutet av avhandlingen som en av tre hypoteser till varför variationerna mellan länderna är så stora. Begreppet operationa- liseras genom ”graden av jämlikhet”, när- mare bestämt genom att jämföra andelen kvinnor i ländernas parlament. Begreppsligt är det dock viktigt att skilja mellan jämlik- het (klassrepresentation) och jämställdhet (könsrepresentation). Vissa av de antaganden som ligger till grund för avhandlingens operationaliseringar framstår som diskutabla. Ett exempel är anta- gandet att det är rationellt för dem som vill göra karriär att vara tyst på partiernas grupp- möten. Det bygger på ett uttalande av en riksdagsledamot som citeras i en studie av Magnus Isberg (1999). På basis av detta uttalande uttrycker Öhberg förvåning över ett av sina resultat, nämligen att ”en överväldigande majoritet” av karriärpolitikerna (65 procent) bryter mot normen. Men då måste man för- stå att innebörden av normen inte är att alltid vara så tyst som möjligt. Det är förvisso sant att talträngda ledamöter ofta ses med oblida ögon, särskilt i de stora partierna, där många ska samsas om talartid. Men gruppledarna i utskotten – som kan antas vara karriärpoli- tiker – har i uppgift att föredra ärenden inför gruppen, och måste alltså tala en hel del. En del resultat förvånar och hade med fördel kunnat bli föremål för mer ingående Litteraturgranskningar 493 analys och reflektion. Att endast fyra procent av karriärpolitikerna anser att det är viktigt med bra medierelationer framstår som anmärkningsvärt och falsifierar inte bara Bernard Manins tes om att vi har fått en ”publikdemokrati” utan den etablerade föreställningen om den medieanpassning som skett i politiken. Avhandlingen hade nog också kunnat vinna i teoretisk skärpa om Öhberg följt upp Joseph Schlesingers tes, som citeras i avhandlingens inledning, om betydelsen av karriärpolitiker för att säker- ställa den representativa demokratins vita- litet (Schlesinger 1994). Implikationerna av tesen är ju att det är viktigt att de folkvalda har incitament att bli omvalda, annars riske- rar det politiska systemets responsivitet att minska. Är det således, kunde Öhberg ha frå- gat sig, ett demokratiskt problem att det finns så få politiker med karriärambitioner (så som det här mäts) i Sveriges riksdag? Avslutningsvis finns också, som i så många andra doktorsavhandlingar, en iver över att motivera behovet av just den forskning man själv ägnat sig åt genom att kritisera tidigare forskning på området. På flera stäl- len i avhandlingen skriver Öhberg att tidigare forskare framställt karriärambitioner som ett ”anatema” i svensk politik (exempelvis s. 21, 140, 141 samt baksidestexten). Särskilt mycket forskning om detta finns dock inte, och den som finns medger inte en sådan bedömning. Patrik Öhberg hade inte behövt konstruera en halmdocka för att rättfärdiga sin utmärkta avhandling. Litteratur Barrling Hermansson, Katarina, 2004. Partikulturer: Kollektiva självbilder och normer i Sveriges riksdag. Skrifter utgivna av <strong>Statsvetenskaplig</strong>a föreningen i Uppsala 159. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Daun, Åke, 2005. En stuga på sjätte våningen. Stockholm: Symposium. Downs, Antony, 1957. An Economic Theory of Democracy. New York: Harper & Row. George, Alexander, 1968. ”Power as a
Page 1 and 2:
Statsvetenskaplig tidskrift Årgån
Page 3 and 4:
Innehåll 2012 / 3 Uppsatser Paul T
Page 5 and 6:
Tema: Politik och litteratur Detta
Page 7 and 8:
Litterära politikerliv En litterat
Page 9 and 10:
Litterära politikerliv 333 Bonnier
Page 11 and 12:
Litterära politikerliv 335 bara fi
Page 13 and 14:
Litterära politikerliv 337 Lite an
Page 15 and 16:
Litterära politikerliv 339 %). Des
Page 17 and 18:
Litterära politikerliv 341 munnen.
Page 19 and 20:
Litterära politikerliv 343 biograf
Page 21 and 22:
Litterära politikerliv 345 Situati
Page 23 and 24:
Litterära politikerliv 347 spelet.
Page 25 and 26:
Litterära politikerliv 349 olikart
Page 27 and 28:
Litterära politikerliv 351 insikte
Page 29 and 30:
Litterära politikerliv 353 Trygger
Page 31 and 32:
Litterära politikerliv 355 den pol
Page 33 and 34:
Exit Ullsten (Bergstrand 2010: 5) L
Page 35 and 36:
Litterära politikerliv 359 försvi
Page 37 and 38:
Litterära politikerliv 361 sviten
Page 39 and 40:
Litterära politikerliv 363 menar?
Page 41 and 42:
Litterära politikerliv 365 politik
Page 43 and 44:
Litterära politikerliv 367 Referen
Page 45 and 46:
Fredrik Reinfeldt och litteraturens
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Ceaușescu och litteraturen Mellan
Page 63 and 64:
Ceaușescu och litteraturen 387 eft
Page 65 and 66:
Ceaușescu och litteraturen 389 vå
Page 67 and 68:
Ceaușescu och litteraturen 391 I s
Page 69 and 70:
Relationen till författare - fört
Page 71 and 72:
Ceaușescu och litteraturen 395 han
Page 73 and 74:
Ceaușescu och litteraturen 397 Ett
Page 75 and 76:
Ceaușescu och litteraturen 399 Ref
Page 77 and 78:
Att komma ut som människa Om polit
Page 79 and 80:
Att komma ut som människa 403 fran
Page 81 and 82:
Att komma ut som människa 405 för
Page 83 and 84:
Att komma ut som människa 407 om s
Page 85 and 86:
Att komma ut som människa 409 för
Page 87 and 88:
Att komma ut som människa 411 mins
Page 89 and 90:
Bok, litteratur och läsning som sy
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Och aldrig mötas de tu Kulturdebat
Page 109 and 110:
Och aldrig mötas de tu 433 kulturm
Page 111 and 112:
Och aldrig mötas de tu 435 Några
Page 113 and 114:
Och aldrig mötas de tu 437 politis
Page 115 and 116:
Och aldrig mötas de tu 439 av kult
Page 117 and 118: Och aldrig mötas de tu 441 fokus p
Page 119 and 120: Och aldrig mötas de tu 443 klassis
Page 121 and 122: Och aldrig mötas de tu 445 kulturp
Page 123 and 124: Och aldrig mötas de tu 447 publice
Page 125 and 126: Och aldrig mötas de tu 449 Hennel,
Page 127 and 128: 19. Espmark, Kjell, ”Samtalpartne
Page 129 and 130: Att iscensätta det onämnbara Bert
Page 131 and 132: Att iscensätta det onämnbara 455
Page 147 and 148: Statsvetenskapliga förbundet Förb
Page 149 and 150: den åtgärd som programteorin besk
Page 151 and 152: Uppsatserna har lästs av en särsk
Page 153 and 154: måluppfyllelse för övriga fyra (
Page 155 and 156: sett uteslutande speglar den akadem
Page 157 and 158: svårt för utbildningar som vill f
Page 159 and 160: Litteraturgranskningar Litteraturre
Page 161 and 162: Tanzania: Underdevelopment and an U
Page 163 and 164: The model Engvall advances is compe
Page 165 and 166: Literature AKIpress Kyrgyzstan, May
Page 167: för den empiriska undersökningen
show all

Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?