Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

More documents

Recommendations

Info

förväntade. I min bok Utvärderingsmonstret har jag med utgångspunkt i ett femtiotal artiklar och böcker i ämnet beskrivit ett fler- tal perversa bieffekter och hur de kan tänkas uppstå (Lindgren 2006). Låt oss titta närmre på några av dem i relation till Högskoleverkets utvärderingssystem. kreativ bokföring och urval När (som är fallet med det system vi här talar om) lärare, handledare och examinato- rer vet att ett dåligt resultat bestraffas, eller rentav att hela utbildningens framtid är bero- ende av vissa kvalitetsmått, är risken för s.k. kreativ bokföring stor. I litteraturen nämns olika strategier för kreativ bokföring. ”Crea- ming” betyder att man från en organisations sida medvetet väljer ut bara sådana klienter som man vet kommer att prestera bra i vissa avseenden, medan ”referral” innebär att man hänvisar klienter till andra instanser för att de inte ska ödelägga organisationens resultat. Att välja ut studenter eller hänvisa dem till andra utbildningsprogram kanske inte fullt ut låter sig göras inom svensk högre utbildning. Men risken är stor att berörd personal kommer att utveckla strategier för att den grupp av examensarbeten som kan komma att ingå i urvalet ska bli så bra som möjligt. Det kan t.ex. ske genom att undvika eller skjuta upp godkännande av svaga examensarbetena tills Högskoleverkets urval är genomfört (Lindberg Sand 2011). Det behöver nu inte handla om kreativ bokföring i en strategisk mening. Det kan också, vilket bedömargruppen lyfter fram i sin betraktelse, handla om en institutionali- serad kultur med mycket sträng betygsättning som automatiskt gör att svaga uppsatser inte når så långt som till seminariebehandling och därmed inte kan ingå i en urvalsram (Högsko- leverket 2012b, bilaga 3). En annan potentiell konsekvens som jag redan varit inne på är att universitet och hög- skolor kommer att ha ögonen på vilka utbildningar som lyckats bra, försöka ta reda på hur argumentationen för det högsta betyget ser ut och anpassa sin egen verksamhet till det. ”Teaching to the test” kallas det i litteraturen när personal lärt sig vilka aspekter som räk- nas (och vilka som inte räknas) och använ- der denna kunskap för att rikta in sig på det som betalar sig. Lyckas det höjer utbildningen ifråga nivån på sitt resultat i förhållande till en viss kvalitetsdefinition, men andra kvali- tetsaspekter lämnas därhän. Det kan i sin tur leda till ”ossification”, utbildningar förstel- nas eftersom innovation och nytänkande inte lönar sig. standardiserade uppsatser Som sagt är det en komplicerad uppgift att lära av bedömargruppens utlåtande, det krä- ver ett omfattande detektiv- och tolknings- arbete. Om det lyckas kommer det med stor sannolikhet att bidra till en standardisering av uppsatser i statsvetenskap i förhållande till bedömargruppens traditionellt akademiska kriterier för vad som är ett förstklassigt examensarbete. Enligt uppgift från Högskole- verket finns ingenting mer än tradition som kräver att ett examensarbete i statsvetenskap har denna karaktär, det går att inkludera även andra aspekter. Men så ser nu traditionen ut och inom överskådlig tid framöver kommer det inte att finnas utrymme för ”vilda” uppsatser med snillrika resonemang eller som upptäckt nya saker, men som i övrigt går utanför ramarna. Varje gång vi träffar på en statsvetenskaplig uppsats kan vi istället vara säkra på att den ser ut enligt normen. För mig framstår detta högst tänkbara framtids- scenario inte bara trist utan också inkonsek- vent i f.h.t. programteorins förutsättningar och programmakarnas policy att varje läro- säte själv bestämmer hur utbildningen ska utformas och genomföras för att nå målen i examensbeskrivningarna. tjänstemän som arbetar på uppdrag av regeringen I denna promemoria har jag målat upp en i huvudsak mörk och dyster bild av Högskole- verkets system för kvalitetsutvärdering som ger vid handen att systemet: i) gör det mycket
svårt för utbildningar som vill förbättra sig, ii) är undermåligt som informationsgrund för ansvarsutkrävande, iii) sannolikt kommer att generera besvärliga konsekvenser som under- gräver systemets förväntade effekter, samt iv) borde betecknas som en tillsynsaktivitet och inte ett utvärderingssystem. Genomgående har jag talat om Högskole- verkets system för kvalitetsutvärdering, vilket inte är helt rättvist. På uppdrag av regeringen utformade Högskoleverket (2009) ett förslag till utvärderingssystem för perio- den 2011-2014. Det förslaget kunde regeringen inte acceptera, främst p.g.a. att det inte var tillräckligt entydigt fokuserat på utbild- ningsresultat vilket antogs stå i motsättning till autonomiprincipen enligt vilken varje lärosäte själv bestämmer om utbildningars utformning och genomförande. Istället for- mulerade man på egen hand ett nytt system för kvalitetsutvärdering som detaljrikt pre- ciserade systemets egenskaper och tillämp- ning (Regeringsbeslut 2010). Högskoleverket har haft och har fortfarande till uppgift att finputsa och genomföra ett system för kvali- tetsutvärdering med osedvanligt stark styr- ning från regeringen och dessutom på mycket kort tid. Detsamma kan måhända sägas om bedömargruppen vars ledamöter visserli- gen frivilligt åtagit sig uppgiften att granska utbildningar och examensarbeten, men som av gruppens betraktelser att döma har haft att hantera ett tvetydigt och svårt uppdrag (Hög- skoleverket 2012b, bilaga 7). ”i den absoluta framkanten vad gäller kvalitetssäkring av högre utbildning” Som framgår av programteorin i början av denna text är ett av regeringens mål att Sve- rige, med det nya utvärderingssystemet, vid en internationell jämförelse ska ligga i den absoluta framkanten vad gäller kvalitetssäkring av högre utbildning. Denna tanke delas nu inte av den europeiska kvalitetssäkringsorganisa- tionen ENQA (2012) som i en aktuell utvärde- ring av det svenska systemet fastslagit att det Statsvetenskapliga förbundet 481 har allvarliga brister och inte längre överens- stämmer med den gemensamma standarden ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area). Det svenska systemet har enligt ENQA för mycket av kontroll och för lite av kvalitets- säkring och utveckling. Vidare är det oklart om och hur de olika bedömningsunderlagen ska vägas samman, och dessutom riktas tvi- vel mot Högskoleverkets självständighet och förutsättningar att fritt fatta beslut. ENQA har ännu inte fattat något beslut i frågan, men risken finns att Högskoleverket riskerar att uteslutas ur ENQA. Om så sker kan det, som Sveriges universitets- och högskoleförbund nyligen påpekat i ett pressmeddelande, i sin tur innebära att förtroendet för svensk högre utbildning riskerar att devalveras i ett interna- tionellt sammanhang (SUHF 2012). Även det således i motsättning till programteorins för- väntade effekter. Lena Lindgren är fil dr i statsvetenskap och docent i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet. E-post: lena.lindgren@spa.gu.se referenser Dahler-Larsen, P (2000) Den rituelle reflektion – om evaluering i organisationer. Odense: Odense universitetsforlag. ENQA (2012) Swedish National Agency for Higher Education: review of ENQA Membership. Brussels: European Association for Higher Education. Funnel, S.C. & Rogers, P.J. (2011) Purposeful program theory. San Fransisco: Jossey-Bass. Högskoleverket (2009) Kvalitetsutvärdering för lärande. Högskoleverkets förslag till nya kvalitetsutvärderingar för högskoleutbildning. Högskoleverket (2012a) Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014. Examina på grundnivå och avancerad nivå (fastställd 21/12 2010, reviderad 19/6 2012). Högskoleverket (2012b) Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden. Johansson, V. (2006) Tillsyn och effektivitet. Umeå: Boréa bokförlag.
Page 1 and 2:
Statsvetenskaplig tidskrift Årgån
Page 3 and 4:
Innehåll 2012 / 3 Uppsatser Paul T
Page 5 and 6:
Tema: Politik och litteratur Detta
Page 7 and 8:
Litterära politikerliv En litterat
Page 9 and 10:
Litterära politikerliv 333 Bonnier
Page 11 and 12:
Litterära politikerliv 335 bara fi
Page 13 and 14:
Litterära politikerliv 337 Lite an
Page 15 and 16:
Litterära politikerliv 339 %). Des
Page 17 and 18:
Litterära politikerliv 341 munnen.
Page 19 and 20:
Litterära politikerliv 343 biograf
Page 21 and 22:
Litterära politikerliv 345 Situati
Page 23 and 24:
Litterära politikerliv 347 spelet.
Page 25 and 26:
Litterära politikerliv 349 olikart
Page 27 and 28:
Litterära politikerliv 351 insikte
Page 29 and 30:
Litterära politikerliv 353 Trygger
Page 31 and 32:
Litterära politikerliv 355 den pol
Page 33 and 34:
Exit Ullsten (Bergstrand 2010: 5) L
Page 35 and 36:
Litterära politikerliv 359 försvi
Page 37 and 38:
Litterära politikerliv 361 sviten
Page 39 and 40:
Litterära politikerliv 363 menar?
Page 41 and 42:
Litterära politikerliv 365 politik
Page 43 and 44:
Litterära politikerliv 367 Referen
Page 45 and 46:
Fredrik Reinfeldt och litteraturens
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Ceaușescu och litteraturen Mellan
Page 63 and 64:
Ceaușescu och litteraturen 387 eft
Page 65 and 66:
Ceaușescu och litteraturen 389 vå
Page 67 and 68:
Ceaușescu och litteraturen 391 I s
Page 69 and 70:
Relationen till författare - fört
Page 71 and 72:
Ceaușescu och litteraturen 395 han
Page 73 and 74:
Ceaușescu och litteraturen 397 Ett
Page 75 and 76:
Ceaușescu och litteraturen 399 Ref
Page 77 and 78:
Att komma ut som människa Om polit
Page 79 and 80:
Att komma ut som människa 403 fran
Page 81 and 82:
Att komma ut som människa 405 för
Page 83 and 84:
Att komma ut som människa 407 om s
Page 85 and 86:
Att komma ut som människa 409 för
Page 87 and 88:
Att komma ut som människa 411 mins
Page 89 and 90:
Bok, litteratur och läsning som sy
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106: Bok, litteratur och läsning som sy
Page 107 and 108: Och aldrig mötas de tu Kulturdebat
Page 109 and 110: Och aldrig mötas de tu 433 kulturm
Page 111 and 112: Och aldrig mötas de tu 435 Några
Page 113 and 114: Och aldrig mötas de tu 437 politis
Page 115 and 116: Och aldrig mötas de tu 439 av kult
Page 117 and 118: Och aldrig mötas de tu 441 fokus p
Page 119 and 120: Och aldrig mötas de tu 443 klassis
Page 121 and 122: Och aldrig mötas de tu 445 kulturp
Page 123 and 124: Och aldrig mötas de tu 447 publice
Page 125 and 126: Och aldrig mötas de tu 449 Hennel,
Page 127 and 128: 19. Espmark, Kjell, ”Samtalpartne
Page 129 and 130: Att iscensätta det onämnbara Bert
Page 131 and 132: Att iscensätta det onämnbara 455
Page 147 and 148: Statsvetenskapliga förbundet Förb
Page 149 and 150: den åtgärd som programteorin besk
Page 151 and 152: Uppsatserna har lästs av en särsk
Page 153 and 154: måluppfyllelse för övriga fyra (
Page 155: sett uteslutande speglar den akadem
Page 159 and 160: Litteraturgranskningar Litteraturre
Page 161 and 162: Tanzania: Underdevelopment and an U
Page 163 and 164: The model Engvall advances is compe
Page 165 and 166: Literature AKIpress Kyrgyzstan, May
Page 167 and 168: för den empiriska undersökningen
Page 169 and 170: ingå i definitionen av karriärpol
show all

Helt nummer 2012/3 (PDF, 1387 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?