PC:n - Svenska Gnostiska Biblioteket

strid, hvari jättarne ådagalade trotsigt mod,
och mången alfkämpe fick minnesbetor. Men den
s l u t a d e med Midgardsvännernas seger.
Asahammaren krossade hvad den träffade, och
hvad som efter striden återstod af Geirrauds
utsända skara flydde uppåt dalens klyftor tillbaka
till sin höfdings gård. Tor och hans vänner Egils
”med idrottsinne borna skräckskara”, drog
djupare in i Jotunheim, ledsagade af jättekvinnors
vilda tjut uppe ifrån fjällbranterna.
Så kommo de ändtligen till Geirrauds gård. Inne
i hans bergsalar var allt hans husfolk, alla de
från striden undkomne jättarne, samt Greip och
Gjalp och andra starka och vildsinnade jättinnor
samlade. När man hunnit fram, räckte Tor sin staf,
den ur skogen uppryckta rönnen, till Egil för att han
skulle använda den som vapen, ty här förestode ett
handgänge, hvari ”stridsladans rågs stänglar”
(kogrets pilar) ej kunde vara till gagn. Så ryckte
Tor upp den tunga stendörren, och han och
E g i l inträdde främst och jämsides i jättens
dryckessal.