PC:n - Svenska Gnostiska Biblioteket

vintern, var vallen så nära färdig, att knappt mer på
densamma fattades än hvad som borde fattas till
plats för porten. Då kommo asarne att tänka på att
Loke, ehuru han upptagits i Asgard, var en jätte och
mer än en gång gifvit dåliga råd och gjort sig
skyldig till tvetydiga gärningar, ja till rent
skadliga, ehuru man skyllt dem mer på okynne och
kitslighet än på elakhet. Loke märkte, att hans
trygghet i Asgard stod på spel och hade snart
grubblat ut, huru han skulle ställa det så, att asarne,
i stället för att vredgas på honom, skulle få skäl att
tacka honom. Samma afton, då byggmästaren for
u t efter sten med sin häst Svadelfare, kom ett
s t o springande från skogen och vrenskade åt
hästen. Hästen blef vild, slet sig lös och sprang
efter. Hela den natten måste arbetet hvila, och
nästa dag var det ingen sten att bygga med. Stort
bättre gick det ej de andra dagarne. Då jätten såg,
att hans sak var förlorad, blef han ursinnig och
rusade till strids mot gudarne. Därmed hade
han själf förspillt den trygghet, som blifvit honom
lofvad;