PC:n - Svenska Gnostiska Biblioteket

”Ingen försoning”, hördes Valands stämma; ”utan
hämnd!” - ”Hvar är Fröj, din fosterson?” frågade
Njord. - ”Utlämnad till jättarne.” - ”Ve dig, som
sviker heliga löften!” - ”Ve eder själfve, I
orättfärdige domare, I oduglige gudar!” svarade
Valand. – ”Hvarje ord är här spilldt”, ropade Had;
”vapnen måste tala. I förrädiske söner af Ivalde,
vågen I hålla stånd och strida?” Då trädde Egil
fram och utmanade Njord. ”Du lågättade, du träl!
”ropade Had; ”vågar du utmana en af Asgårds
yppersta?” Had grep sin båge, lade pil på strängen
och siktade på Egil. Men denne hade kommit
honom i förväg. Ryktbara äro Egils tre pilar,
smidda af honom med Valands hjälp: de
återkomma till sitt koger. Egils förste pil susade
mot Hads bågsträng och sönderskar den vid öfre
fästet. Sin andre pil riktade han så, att den, medan
Had fastknöt sin bågsträng, gick mellan hans krökta
fingrar och handlofven. Hans tredje bortsköt Hads
till strängen lagda pil. Nu visade sig bakom
Ivaldesönerna en mängd af deras nye
förbundsvänner, en skara af de ohygglige jättar,
som höra till Beles (”skällarens”) stam och hvilkas