PC:n - Svenska Gnostiska Biblioteket

uppför den bro, som ingen beträder utan i kraft af
Urds beslut. Hans annalkande bebådades för
asarne, och det vardt glädje i gudaborgarne, när
budet sade, att Svipdag kom, helt visst i godt
ärende, ty han liknade själf en glad vårdag.
Asgårds fallbrygga var nedslagen öfver älfven,
som flöt med ilande fart, men klar och glittrande
kring den ofantlige vallmuren. När Svipdag hunnit
upp för Bifrost, såg han Glasers guldlund och
gudarnes vida lekslätter och Valaskjalfs silfvertak
och Lidskjalfs torn glänsa i morgonbelysning. Han
steg upp på den skans, som ligger midt för
fallbryggan. Därifrån är utsikt öfver den konstrike
porten till gudaborgarne bakom vallmuren.
Framför porten stod en väktare; strax innanför dess
galler låg Odens ene ulfhund och sof; den andre
var vaken och upphof ett skall. Midt emot Svipdag
reste sig en guldsirad hall högt bakom en lustgård,
hvars träd skuggade en blomsterhöljd kulle. På
kullen sutto diser. En var den förnämsta; de andra
syntes i en krets kring hennes knän. Svipdag
igenkände Fröja: hon liknade en bildstod, orörlig