Minnen - Institutet för Offentlig och Internationell Rätt (IOIR)

Sporrong Lönnrothska Priset.162 Domen ingrep i den svenska fastighetsjuridiken och den har
föranlett justitierådet Bertil Bengtsson till en ingående betraktelse i flera verk163 över domens
betydelse i den svenska civilistiken. Hans uppfattningar har fylligt redovisats i boken
Huntford och Europakonventionen till vilken här må hänvisas.164
Något senare uppmärksammades att domen i Sporrong Lönnroth också ställde krav på
domstolsprövning i en utsträckning som svensk rätt icke motsvarade. Detta blev då ett
lagstiftningsärende som resulterade i lagen om rättsprövning (SFS 1988:205).165
Under hänvisning till ”åtskilliga skrifter från Institutet för offentlig och internationell rätt”
noterar Bengtsson ”att man på en del håll [torde] ha långt större förtroende för
Europadomstolen än för svenska domstolar”.166 Uttalandet är intressant i det att det låter
antyda en prestigefråga i Europakonventionens spår; nyligen har Annika Ström Melin på
ledarplats i Dagens Nyheter låtit förstå att liknande prestigesynpunkter skulle ligga bakom de
svenska högsta domstolarnas ovilja att vände sig till EG-domstolen med begäran om
tolkningsbesked.167
Under 1990-talet aktualiserades frågan om ”general measures” i anslutning till den svenska
processuella ordningen med muntlig förhandling i förvaltningsmål. Denna vållade särskilda
bekymmer eftersom den byggde på de nationella domstolarnas skön, t.ex. en kränkning har
vållats av de lokala domstolarnas tolkning av svensk rätt. Klara bevis på lojalitet med den
europeiska ordningen kunde då bara komma från de svenska domstolarna själva. Om svenska
regeringen kunde skicka den övervakande Ministerkommittén en dom styrkande att högsta
svenska instans accepterade prejudikatverkan av Europadomstolens dom ansåg
Ministerkommittén att det räckte och avslutade sin övervakning. Utan en sådan dom fortsätter
den. Ett illustrativt fall var Fredin II vs Sverige 168i vilket Regeringsrätten fick lida kritik för
sin alltför snäva tolkning av förvaltningsprocesslagen 9 § i ett rättsprövningsmål.
Ministerkommittén väntade. Till sist kom två beslut, ett före och ett efter ikraftträdandet av
SFS 1994:1219. I det senare – Bertil Berntsson vs Vägverket169 – förklarade Regeringsrätten
att ”konventionens regler i Art. 6 om muntlig förhandling, såsom det utbildats i praxis, har
därigenom blivit direkt tillämpliga i svensk rätt”.170 Det torde vara detta avgörande som Rune
162 Det kan anmärkas att måhända just på grund av dessa effekter man inom Juridiska institutionen i Stockholm
var särskilt angelägen om att avskaffa denna benämning (se Jacob W.F. Sundberg, ”Epilog”, i densamme, Det
Sporrong Lönnrothska Priset XX. Årsrapport och Epilog, IOIR nr 139, s 52-74, på s 59-61). Som synes har
namnbytet haft mindre effekt eftersom prispengarna fortfarande kunnat mobiliseras och beteckningen på priset
faller utanför Juridiska institutionens jurisdiktion.
163 Bertil Bengtsson, Ersättning vid offentliga ingrepp I. Egendomsskyddet enligt Regeringsformen, 1986 ; idem,
Det allmännas ansvar enligt skadeståndslagen, 2 uppl. 1996.
164 Jacob W.F. Sundberg, Huntford och Europakonventionen, IOIR nr 148, s 37-43.
165 Se närmare Wiweka Warnling-Nerep, ”Rättsprövning av förvaltningsbeslut”, FT 1991 s 129-166 ; eadem,
”Rättsprövningslagen – utgör den ett lyckat försök att anpassa svensk rätt till Europakonventionen Art. 6 (1).” i
Festskrift till Jacob W.F. Sundberg, Juristförlaget 1993, s 437-468. Därefter en omfattande uppdatering och
summering i eadem, Rättsprövning & rätten till domstolsprövning, Stockholm 2000. (229 s)
166 Bertil Bengtsson, Ersättning vid offentliga ingrepp I. Egendomsskyddet enligt Regeringsformen, 1986, s 206.
167 Annika Ström Melin, “EU: Svensk domstol kan själv”, DN 6.4.2010.
168 Fredin nr 2 vs Sverige, dom 23.2.1994, ERD 283-A, jfr 15 EHRR CD 58, Appl. 18928/91.
169 RÅ 1995 ref 17. Här är målet dock refererat på en helt annan fråga varför det prejudicerande beslutet alls icke
framgår av referatet.
170 Se närmare Fredrik G.E. Sundberg, ”Vad hände sedan? En hälsning från Ministerkommitténs områden”, i
Jacob W.F. Sundberg, Årsrapport och Instruktion. Tävlingen om det Sporrong Lönnrothska Priset XIII.
Wrangelska Palatset, Riddarholmen, Stockholm 14-15 juni 1997, IOIR nr 116. s 76-78.
30