Minnen - Institutet för Offentlig och Internationell Rätt (IOIR)
Minnen - Institutet för Offentlig och Internationell Rätt (IOIR)
Minnen - Institutet för Offentlig och Internationell Rätt (IOIR)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
karakteristik som t.o.m. spetsades till av andra som ville tala om en ’självbelåten<br />
kvackdamm’. 30 Yrsa Stenius utvecklade samma tema. Hon vände sig mot inslagen av<br />
<strong>för</strong>trytsam rättrådighet i den rikssvenska opinionen, inställningen att svenskar inte sticker<br />
under stol med sin rättrådighet. Eller som Finlands Europaminister Ole Norrback formulerade<br />
det, att Sverige hade ’en tradition att vilja lära andra’.31<br />
5. Den moraliska stormakten<br />
Bakom detta döljer sig samma mentalitet i Sverige som i DDR <strong>och</strong> som så gärna betonades av<br />
våra progressiva svenska skolbyråkrater i samtalen med DDR-folket eller när de vallfärdade<br />
till DDR. ”Then they [the Swedes] were the future, a postwar model of rationality, tolerance,<br />
cradle-to-grave care of their own citizens and generosity to people living in less advantaged<br />
countries overseas. .-.- It was absurd, but we [Swedes] thought of ourselves as a kind of<br />
superpower ... We had the certainty that progress was permanent”.32<br />
Idealsamhället hade på så vis blivit en av Sveriges <strong>för</strong>nämsta exportvaror. Dess<br />
moralvärden skulle exporteras. Det svenska samhället var inte bara materiellt<br />
framstående, utan fram<strong>för</strong> allt moraliskt. Här i Sverige respekteras alla<br />
människors lika värde, från barns <strong>och</strong> kvinnors till handikappades <strong>och</strong><br />
invandrares – i princip, åtminstone. Måttet med vilket den övriga världens<br />
moral mäts är givetvis Sverige. Det historiska uppdraget som ledande<br />
världssamvete renodlades av Palme. Sverige är alltjämt, i Palmes anda, ett<br />
<strong>för</strong>gångsland i att visa moralisk indignation. Föreställningen om Sverige som<br />
’den moraliska stormakten’ har bitit sig fast – <strong>och</strong> uppfattas också i<br />
grannländerna som en reflex av gamla svenska stormaktsdrömmar.33<br />
I mera pensiva stunder kanske man erinrar sig något man lärde sig i ’pluggskolan’, nämligen<br />
Gustaf Frödings strof att ’den gode är ej ändå så god, som själv han tror i sitt övermod’. Den<br />
gamla skolan hade vissa <strong>för</strong>tjänster!<br />
6. DDR:s tanke-kolonisering av svenskt utbildningsväsende<br />
I september 1967 besökte en svensk delegation Östberlin med Erland Ringborg från<br />
Universitetskanslersämbetet tillsammans med undervisningsråd från Skolöverstyrelsen <strong>för</strong> att<br />
ta del av östtyskarnas erfarenheter. På Stockholms universitet togs också DDR:s egna<br />
missionärer emot med öppna armar. DDR:s tankekolonisering av Sverige 34 underbyggdes<br />
genom de stundom mycket intensiva svensk-östtyska kontakterna.35 Där finns otaliga östtyska<br />
rapporter från Sverige bevarade om <strong>för</strong>hållanden vid svenska skolor <strong>och</strong> universitet36 <strong>och</strong> av<br />
många Stasiakter framgår just situationen vid svenska högskolor <strong>och</strong> universitet.37<br />
Övervakning av universitet <strong>och</strong> studentmiljöer var en standarduppgift.38 Möjligheterna att<br />
lyckas i Sverige bedömdes som mycket goda av SED:s Politbyrå <strong>och</strong> DDR-Kulturcentrum<br />
samarbetade t.o.m. med Medborgarskolan.39 Enligt DDR.Kulturzentrums rapportering hade<br />
DDR-lektorerna det intensivaste samarbetet med Tyska institutionen vid Stockholms<br />
30 “Kvack i dammen”, ledare i SvD 21.1.2003.<br />
31 Se närmare Björn Månsson, “Den absoluta svenska präktigheten”, Hbl 2.1.1998 s 2.<br />
32 Warren Houge, ”Swedes Yearn For the Good Old Days as Election Nears”, Int. Her. Trib. 11.8.1998 s 1.<br />
33 Björn Månsson, “Den absoluta svenska präktigheten”, Hbl 2.1.1998 s 2.<br />
34 Almgren s 101<br />
35 Almgren s 103,<br />
36 Almgren s 104<br />
37 Almgren s 112.<br />
38 Almgren s 115,<br />
39 Almgren s 189.<br />
6