Minnen - Institutet för Offentlig och Internationell Rätt (IOIR)

23. Ruth Bader Ginsburg
Det var i denna miljö som Ruth Bader Ginsburg, som framförde mitt namn till amerikanska
vetenskapsakademin, slutligen kom att verka. Hon föddes 1933 och lärde sig sedan svenska
och tillsammans med Anders Bruzelius skrev hon en stor bok om svensk processrätt.
År 1965 publicerades i Haag denna avhandling på nära 500 sidor på engelska om svensk
civilprocess. Författarna var Anders Bruzelius och Ruth Bader Ginsburg. 5 Den senare var
sålunda väl förtrogen med rättsläget utanför Förenta Staterna bl.a. i Sverige, och när hon 1993
av president Clinton nominerades till posten som domare i US Supreme Court hade hon ett
brett internationellt perspektiv i bagaget. Akronsymposiets tema passade henne väl. Dess
perspektiv skulle i själva verket få en betydande plats i hennes höga domargärning, nämligen
förhållandet till ’foreign law’.
Hon har alltså betydande internationell erfarenhet. Jag träffade henne redan då under ett av
mina gästspel vid New York University Law School. Under 1960-talet, då klimatet bestämdes
av ’the Warren Court’ blev hon mer och mer engagerad i olika fri- och rättighetsfrågor på
Women’s Lib sidan, och detta var förmodligen anledningen till att den traditionslojala
Frankfurter 1960 inte ville ha henne som’law clerk’ trots Harvards starka rekommendationer.
Hon ägnade sin tid åt att plädera för - såsom en konstitutionell princip - lika rättigheter för
män och kvinnor. Sedan verkade hon som olönad jurist åt American Civil Liberties Union
(ACLU), och blev ledamot av dess styrelse och på 1970-talet också en av dess ’general
counsel’, huvudombud för ACLU i dess processer inom projektet för kvinnors rättigheter.
Hennes sista mål inför US SCt ägde rum 1978 och gällde kvinnors förpliktelse att deltaga i
jury-uttagningen (Duren vs Mississippi). 1970 var hon med om att grunda Women’s Rights
Law Reporter, som var den första amerikanska juridiska tidskriften exklusivt ägnad
kvinnorättsfrågor. Hon har undervisat i juridik vid Rutgers och Columbia universiteten
(1972-1980). Vid det senare fick hon som första kvinna tenure, d.v.s. livsvarig professur.
Ungefär när Rehnquists insats i konservativ riktning sålunda började märkas över hela linjen
utsågs Ginsburg 1980 av den Demokratiske Presidenten Bill Clinton till domare i den federala
appellationsdomstolen för District of Columbia Circuit. Där skulle hon stanna i 13 år. Det var
alltså från den plattformen hon kunde notera mitt Akron-symposium och begrunda modellens
användbarhet för att torgföra sina kvinnorättsfrågor och synpunkter på medborgerliga
rättigheter.
24. Europa
1. Akronsymposiet konfronterade lokala amerikanska jurister med deras kolleger i
Canada och Europa och med en ledamot av Human Rights Committee som dagligen tog del
av klagomål mot suveräna stater. Världen utanför USA hade kommit närmare. Vid denna tid
började det också bli på modet att i domarna taga med referenser till uppfattningar utanför
5 Ruth Bader Ginsburg & Anders Bruzelius, Civil procedure in Sweden, The Hague 1965. Den förra hade lärt
sig svenska under sin tid vid Columbia University 1961-63 och hon hade tillbringat någon tid i Lund. Från l963
till 1972 verkade hon vid Rutgers University och deltog i utgivandet av Women’s Rights Reporter. Från 1977 till
1978 verkade hon vid Stanford University och tilldrog sig uppmärksamhet som advokat i kvinnorättsmål. 1980
nominerades hon av president Jimmy Carter som domare vid Court of Appeals for the District of Columbia
Circuit.
44