Minnen - Institutet för Offentlig och Internationell Rätt (IOIR)

Majoriteten, som återförvisade målet till Virginia Supreme Court, förklarade i domen att
praxis att avrätta dödsdömda, som varit mentalt efterblivna vid brottets begående, ”has
become truly unusual, and it is fair to say that a national consensus has developed against it.”
Resonemanget underbyggdes med en fotnot som återgav följande i EUs amicus curiae bidrag
i McCarver : ”Moreover, within the world community, the imposition of the death penalty for
crimes committed by mentally retarded offenders is overwhelmingly disapproved.”
Under det följande året skulle domstolen träffa ett antal liknande avgöranden med referens till
internationella konventioner, intressantast kanske Grutz v Bollinger, 539 US 244, 23.6.2003,
och Gutter v Bollinger, 539 US 306 (2003) (undergraduate case). I sitt votum som godkände
”the affirmative action program at the University of Michigan Law School”, hänförde sig
Ruth Bader Ginsburg till “the International Convention on the Elimination of All Forms of
Racial Discrimination”. Hon utvecklade : “Contemporary human rights documents draw just
this line ; they distinguish between policies of oppression and measures designed to accelerate
de facto equality”. Med åberopade document avsåg hon “the UN-initiated Conventions on the
Elimination of All Forms of Racial Discrimination and on the Elimination of all Forms of
Discrimination Against Women.”
Sedan kom Lawrence vs Texas, 539 US 558 (2003). 26.6.2003, i vilket mål Texas Penal Code
§ 21.06 (a) underkändes som stridande mot Fourteenth Amendment. Lagen i Texas som
klassade homosexuellt könsumgänge mellan samtyckande vuxna som lagstridig sodomi
kränkte “the privacy and liberty of adults to engage in private intimate conduct under
Fourteenth Amendment”.
Supreme Court’s majoritet underkände kriminaliseringen av sodomi (sodomy laws, Texas
Homosexual Conduct law, Texas Penal Code Ch. 21, Sec. 21.06) Anthony Kennedy skrev
majoritens dom, med bifall av John Paul Stevens, David Souter, Ruth Bader Ginsburg och
Stephen Breyer . Kennedy anförde Dudgeon vs UK (4 EHRR 149, 5 EHRR 573) som del av
sin argumentering mot vad man funnit i Bowers vs Hardwick, 1986, 478 US 216 [conduct
traditionally protected by society, validation of laws based on moral choices] , där Chief
Justice Burger i sitt konkurrerande votum förklarat att “Decisions of individuals relating to
homosexual conduct have been subject to state intervention throughout the history of Western
civilization” , d.v.s. gjort en in blanco referens till värden som a ‘Western civilization’ skulle
vara grundad på. – När Kennedy hänvisade till Dudgeon var detta delvis ett svar på Burger’s
hänvisning: och enligt Kennedy var “morality…an insufficient justification for a statute” .
Lawrence-domen hade som biverkan att underkänna liknande lagar i Förenta Staterna som
kriminaliserade sodomi mellan samtyckande vuxna och som skedde i det privata. Också
sodomi mellan heterosexuella par blev ogiltiga.
Antonin Scalia dissiderade skarpt i Lawrence, med instämmande av Rehnquist och Thomas.
Scalia menade att därmed US SCt “has largely signed on to the so-called homosexual
agenda”.
Frågan om dödsstraffet vann uppmärksamhet i mars 2005 då Kennedy hänförde sig till
‘foreign law’ vid avgörande om det var ‘cruel and unusual punishment’ att låta avrätta någon
för ett brott han begått i sin ungdom. I målet i fråga, Roper vs Simmons , 1.3.2005. (543 US
551 (2005)) dekreterade Supreme Court att ”The Eighth and Fourteenth Amendments forbid
imposition of death penalty on offenders who were under age of 18 when their crimes were
committed.” Därmed avvek man från domen i målet Stanford vs Kentucky (492 US 361
48