Minnen - Institutet för Offentlig och Internationell Rätt (IOIR)
Minnen - Institutet för Offentlig och Internationell Rätt (IOIR)
Minnen - Institutet för Offentlig och Internationell Rätt (IOIR)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
särskilt efterföljansvärt. 178 som helt kollapsade när jag verkade vid juridiska fakulteten i<br />
Stockholm. De o<strong>för</strong>skämdheter som mötte i Stockholm – typ att med ärerörig motivering<br />
vägra mig identitetskort, <strong>och</strong> fakultetens tilldelning av en wellpapp-kartong som rösturna –<br />
var fenomen otänkbara på andra sidan Atlanten. I min avskeds<strong>för</strong>eläsning kunde jag där<strong>för</strong><br />
icke avhålla mig från att som bilagor till <strong>för</strong>eläsningen visa bildmaterial som just belyste den<br />
annorlunda attityden vid amerikanska <strong>och</strong> kanadensiska juridiska fakulteter.179 Det var på sitt<br />
sätt signifikativt att just detta bildmaterial uteslöts i fakultetens tryckta version av<br />
avskeds<strong>för</strong>eläsningen.180<br />
Diskrepanserna blev sedan än mer tydliga när Sverige inlemmades i vad som nu är EU <strong>och</strong><br />
den svenska nomenklaturan visade upp sig i Bryssel. Emily von Sydow har målande beskrivit<br />
mötet. 181<br />
Svenskarna kom helt o<strong>för</strong>beredda. Många vittnar om den storögdhet med vilken man<br />
trädde in i mötesrummen. Vad som gjorde starkast intryck på Christer Asp var just att<br />
man hela tiden sökte den lagliga grunden <strong>för</strong> alla beslut. Själva den juridiska<br />
klassificeringen av <strong>för</strong>slagen var avgörande <strong>för</strong> hur de skulle kunna behandlas ; -.-<br />
”Finna den rätta legala basen” var den tjatiga, från engelskan <strong>och</strong> franskan<br />
direktöversatta uppmaningen, som lät som något ur ett studentspex från juridiska<br />
fakulteten, men som var långt ifrån lustigt <strong>för</strong> de drabbade nordborna, som sin tradition<br />
trogna alltid letade efter den politiska basen att bygga ett beslut på. -.- Jurister finns<br />
också på svenska departement, men de har lärt sig att hålla sig på mattan. -.-<br />
<strong>Rätt</strong>stjänsten på svenska departement är väsentlig, men den har inte rollen som stopp<strong>och</strong><br />
beläggpoliser, utan den består snarare av hyggliga konstaplar som visar vägen, så<br />
att ett lag<strong>för</strong>slag inte står helt i strid med grundlagen.182<br />
Frustrationen i svensklägret över EU:s juridiska system var påtaglig. Det kvävde till <strong>och</strong><br />
med diskussion i ämnen som låg utan<strong>för</strong> kommissionens formella befogenhet. Annat<br />
var det i gamla Norden , där en fråga kunde diskuteras <strong>och</strong> därefter tas upp i en motion<br />
på en partikongress, <strong>för</strong> att sedan eventuellt leda till ett <strong>för</strong>slag om lagändring.<br />
Juridikens makt över politiken i EU är också en viktig <strong>för</strong>klaring till Sveriges<br />
tveksamhet in<strong>för</strong> unionen. Juristernas roll i Sverige har varit svag vid en internationell<br />
jäm<strong>för</strong>else <strong>och</strong> de möts i allmänhet med stark misstänksamhet. -.- Tanken att en jurist<br />
skulle representera en nykter motpol till etablissemanget är i Sverige ganska<br />
främmande. Svenska jurister har aldrig spelat den centrala rollen som majoritetens<br />
kontrollörer, som i kontinentala länder med enväldet i relativt färskt minne. 183<br />
Detta kan vara nyttigt att veta <strong>för</strong> dem som tagit del av Johan Hjorts litet uppgivna suck att<br />
”Sundberg har i det svenske akademiske liv vært en omstridt man, ofte på en måte som det er<br />
vanskelig for en utenforstående å forstå begrunnelsen for.”<br />
178 Se t.ex. Kati Laine-Sveiby, Nationell kultur som strategi – en fallstudie Sverige-Finland, EVA 1987 (ISBN<br />
951-9042-13-1) s 20 f.<br />
179 Ibidem, bilder 10-29. Jag kunde inte neka mig nöjet att i bild 24 taga med en samling identitetskort som jag<br />
tilldelats vid de utländska universiteten!<br />
180 Jacob W.F. Sundberg, Om doktrinen, Avskeds<strong>för</strong>eläsning 29.9.1993, Juridiska fakulteten vid Stockholms<br />
universitet, skriftserien nr 43, redaktör Jan Rosén (Jurist<strong>för</strong>laget 1994).<br />
181 Emily von Sydow, När Luther kom till Bryssel. Sveriges <strong>för</strong>sta år i EU, Arena 1999 ¸jfr Richard Brander,<br />
Finland <strong>och</strong> Sverige i EU, Schildts 2004. Se också Emily von Sydow, Från ord<strong>för</strong>andeskap till utan<strong>för</strong>skap,<br />
SNS <strong>för</strong>lag 2004,<br />
182 Emily von Sydow, När Luther kom till Bryssel. Sveriges <strong>för</strong>sta år i EU, Arena 1999, s 161-163.<br />
183 Op. cit. s 165, 166. – Jfr Hans Ragnemalm, intervju, DN 16.1.1995 ”Rakt in i EU-toppen” : ”Han spårar en<br />
rad tänkbara krockar mellan lagstiftningstraditionerna i Sverige <strong>och</strong> EU.Lagarna i EU är helt annorlunda<br />
uppbyggda. ’EU-smitta’ kan redan iakttas i den svenska lagstiftningen. – Den gemensamma hårda kärnan i<br />
rättsuppfattningen är lika, men sydeuropeerna kan arbeta upp sig till filosofiska höjder medan vi nordbor är mera<br />
kärva. Han tror dock att det nordiska sättet kommer att vinna terräng.”<br />
32
Change language