Årsredovisning 2010 - Östersunds kommun

ostersund.se

Årsredovisning 2010 - Östersunds kommun

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Årsredovisning 2010

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

1


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Innehåll

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

2

Övergripande del

Kommunstyrelsens ordförande .................................................. 3

Kommundirektören kommenterar.............................................. 4

Viktiga händelser under året ..................................................... 6

Femårsöversikt ......................................................................... 8

Vad kostar det? ......................................................................... 9

Förvaltningsberättelse

Resultat, måluppfyllelse och kvalitet ....................................... 11

Sammanfattning 2009 ............................................................ 21

Framtidsbedömning ................................................................ 22

Omvärldsanalys ....................................................................... 24

Finansiell analys för kommunen ............................................... 26

Finansiell profil........................................................................ 32

Driftredovisning och investeringsredovisning ........................... 34

Exploateringsredovisning........................................................ 35

Finansiella rapporter – kommunen

Resultaträkning ....................................................................... 37

Kassaflödesanalys ................................................................... 37

Balansräkning ......................................................................... 38

Tilläggsupplysningar ............................................................... 39

Tillämpade redovisningsprinciper ............................................ 42

Sammanställd redovisning – koncernen

Förvaltningsberättelse ............................................................ 45

Resultaträkning ...................................................................... 50

Kassaflödesanalys .................................................................. 50

Balansräkning ......................................................................... 51

Tilläggsupplysningar ............................................................... 52

Personalekonomisk redovisning ......................................... 54

Miljöredovisning ................................................................... 57

Välfärdsredovisning ............................................................. 64

Nämndernas verksamhetsberättelser

Kommunstyrelsen .................................................................... 68

Utförarstyrelsen, Teknisk förvaltning ...................................... 77

Utförarstyrelsen, Serviceförvaltning ....................................... 86

Miljö- och samhällsnämnden ................................................... 93

Kultur- och fritidsnämnden ................................................... 100

Barn- och utbildningsnämnden .............................................. 108

Vård- och omsorgsnämnden .................................................. 120

Socialnämnden ...................................................................... 133

Arvodesnämnd ...................................................................... 140

Överförmyndaren .................................................................. 141

Valnämnd .............................................................................. 143

Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan....................... 144

Revisionsberättelse ............................................................... 146

Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun.

Foto: Sverker Berggren, Roger Strandberg, Jörgen Vikström,.

Illustration Gustav Kaape Lindqvist

Tryck: Östersunds kommun


ÖVERGRIPande del

Fortsatt kontroll

på ekonomin

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Ännu ett bokslut för kommunen tydliggör att Östersund

har en välskött och effektiv ekonomi.

Vi har med tydliga politiska beslut skapat förutsättningar

för en långsiktighet i kommunens utveckling.

Samspelet med en duktig och ansvarsfull förvaltning

har en avgörande betydelse för kommunens resultat.

Den oväntade försämringen av resultatet i vård och

omsorgsnämnden sista månaderna 2010 har ställt

frågor och krav på noggrannare månadsrapporter från

alla styrelser och nämnder inom kommunen. Där har

nu revisorerna varit behjälpliga med en första analys

av nämndens ekonomi. Detta blir en påminnelse för oss

alla om vikten av bra ekonomiska uppföljningar i god tid

för att kunna anpassa verksamheternas kostnader till

den budget som kommunfullmäktige beslutat om.

Men resultatet handlar inte enbart om hur mycket som

de olika verksamheterna kostat utan minst lika viktigt

är vad vi gör och vilken kvalité våra tjänster håller. För

att ständigt kunna utvecklas är det viktigt att kunna

jämföra oss med andra kommuner.

Östersunds kommun har kontroll över vår

pensionsskuld genom att kommunen

placerat 433 mkr för finansiering av

framtida pensionsutbetalningar

I skrivande stund nås jag av det glädjande beskedet att

Östersunds kommun ånyo nominerats till Årets Kvalitétskommun

2011. Det är ett kvitto på att vi jobbar bra

med kvalitetsaspekten i allt vi gör.

Östersund står väl rustad inför framtiden.

AnnSofie Andersson (S)

Kommunstyrelsens ordförande

3

I den medborgarundersökning som vi gjort nu i mars

kan vi så småningom se om vi förbättrat oss i en jämförelse

med undersökningen 2008.


ÖVERGRIPande del

Tack alla för 2010!

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

4

Först av allt; ett jättetack till all personal

som varit engagerad i effekterna av

cryptosporidutbrottet i slutet av

november 2010!

Jag tänker på alla er som jobbar med att ta hand

och våra gamla och sjuka, samt på er som jobbar på

våra förskolor och skolor. Jag tänker på er som klarat

mathållningen inom Matproduktions alla enheter, trots

det besvär som kokningspåbudet innebar. Jag tänker

naturligtvis på personalen inom Vatten Östersund som

arbetade snart sagt dag och natt med att, tidvis under

svåra förhållanden, spola rent vårt vattenledningsnät.

Jag tänker även på informatörerna som arbetat intensivt

med att föra ut information till medborgarna och

till media, liksom på Miljö- och hälsas personal för synnerligen

kompetent agerande. Nu vill jag tacka alla er

inom den kommunala organisationen. Ni har visat prov

på mycket stort tålamod och stor professionalism i en

allvarlig och tidvis ansträngande situation. Kokningspåbudet

har påverkat oss alla och jag har måhända glömt

att nämna någon eller några grupper i vår stora organisation.

Men ni ska veta att jag är innerligt tacksam för

era insatser under denna tid.

Så skrev jag i ett pressmeddelande ut till all personal

efter att vi kunde avsluta kokningspåbudet. Mitt tack

är i summeringen av 2010 lika stort. Ni gjorde alla ett

fantastiskt arbete! Vi har nu efter medie- och gallupundersökningar

både i Sverige och Norge kunnat konstatera

att vårt varumärke inte blivit långsiktigt skadat.

Hotellbeläggning och restaurangbesök dök, företag fick

problem och många insjuknade. Det var en allvarlig

händelse som den kommunala personalen klarade med

tålamod och lugn.

I övrigt kännetecknades året 2010 av att kommunen

tilldelades en mängd utmärkelser; Svenska Naturskyddsföreningen

utsåg Östersunds kommun till Sveriges

klimatkommun nummer 1. Unesco utsåg Östersund

att ingå i nätverket Creative cities med utgångspunkt

från gastronomi. Slutligen utsåg regeringen Östersunds

kommun till Matlandethuvudstad i regeringens satsning

på begreppet matlandet Sverige. På olika sätt har kommunen

därefter genom olika satsningar arbetat för att

stärka varumärket för besökare och medborgare. I ett

samarbetsavtal med Mittuniversitetet och Nationella

vintersportcentret förstärker vi bland annat dess satsning

på näringslära och får då samtidigt utbildning av

lärare och kokerskor. Samarbetet med universitetet och

nationella vintersportcentret är viktigt för att förstärka

Östersund som nationellt och skandinaviskt center för

vinteridrott.

Ungdomsarbetslösheten var under 2010 – och ingen

ljusning syns under 2011 – mycket hög och satsningar

på projektet Navigatorcentrum för att hjälpa och stödja

ungdomar in på den reguljära arbetsmarknaden har

varit lyckosam vilket medfört att projektet kommer permanentas

när det upphör som EU-projekt i november

2011. Satsningen på det s k Lyftet innebar att över 600

personer erhöll sysselsättning, varav 60 % ungdomar,

inom den kommunala organisationen. Tack alla ni som

ställt upp som handledare och stöd!

Arbetet med handlingsplanerna för åtgärderna i kommunens

Tillväxtprogram har fortsatt under 2010.

Ambitionen är att Tillväxtprogrammet skall vara ett

levande, handfast och konkret verktyg för tillväxtarbe-


tet i såväl näringsliv som offentliga sektorn. Tillväxten

kommer genom att företagen nyanställer, exporterar

mera och växer. Därigenom ökar skatteintäkterna

och vi kan ge verksamheterna bättre resurser för att

bedriva barnomsorg, vård och skola men naturligtvis

likaväl en hög kvalité i gatu- och snöröjningen, renhållningen,

osv.

Under året bedrevs projektet Spetskompetens där olika

enheter kunde söka medel för att åka på studiebesök

till andra delar av Europa eller hitta samarbetspartner

i annat EU-land. Från att ganska få i den kommunala

verksamheten uppmärksammade möjligheten ökade

antalet ansökningar oerhört sista halvåret 2010. Sammanlagt

fick ett 35-tal enheter möjligheter att studera,

jämföra och lära nya metoder, arbetssätt och driva

verksamheten på alternativa sätt. Ett mycket framgångsrikt

exempel på lärande i arbetslivet!

Sjukfrånvaron har överlag i kommunen minskat och vi

gläds åt detta samtidigt som vi måste med engagemang

och vilja få ned sjukfrånvaron ytterligare eftersom vi

fortfarande ligger relativt högt i jämförelse med andra

kommuner. Men vi kommer dit! Ett trevligt och lyckat

exempel på friskvårdssatsningen var den s k stegräkningstävlingen

– vilka atleter vi har i den kommunala

personalen! Bra resultat blev det också i medarbetarundersökningen

– den kommunala personalen trivs och

mår bra, är nöjda med sina chefer och sin arbetsmiljö!

Vi har områden där man upplever för mycket stress,

för tunga lyft – men totalt sett så är våra medarbetare

nöjda. Som arbetsgivare är det trevligt och sporrar oss

till att bli ännu bättre arbetsgivare framgent. Med det

goda samarbetet mellan förtroendevalda, medarbetare,

fackliga företrädare och arbetsgivarrepresentanter har

vi en god grund för framtiden!

Bengt Marsh

Kommundirektör

5


ÖVERGRIPande del

Viktiga händelser under 2010

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

6

• Konjunkturläget har förbättrats i Sverige och

världen, det märks inte helt tydligt i Östersund.

Flera av kommunens större tillverkande företag

drabbades av konkurs, nedläggning eller neddragningsbeslut

under året. De tillverkningsföretag

som lyckades överleva lågkonjunkturen har kunnat

återhämta sig bra

• I Östersund och länet, till skillnad från riket, har

den totala arbetslösheten ökat jämfört med december

föregående år. Den totala arbetslösheten

(öppet arbetslösa + program med aktivitetsstöd)

har ökat från 8,4 % till 8,6 % (jämfört med riket

6,8 %).

• Ungdomsarbetslösheten är hög i länet och i Östersund.

Jämfört med december 2009 har den totala

arbetslösheten december 2010 ökat från 14,3 %

till 15,4 % (jämfört med riket 10,9 %).

• Antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd

fortsätter att öka. Arbetslöshet är fortfarande

den största grundorsaken till att människor

behöver söka socialbidrag till sin försörjning.

• Under året har 19 detaljplaner antagits och 10

stycken av dem innebär byggrätter för nya bostäder

i staden, på Frösön och i Östersunds närmaste

omgivningar. Den mest omfattande planen gäller

Remonthagen med ca 250 nya bostäder, förskola,

grönområden och idrottsområde. För Brittsbo i

Lugnvik på gränsen mot Krokom har en ny plan

antagits som medger att ett hundratal nya villor

byggs.

• Utredningen om möjligheterna att elektrifiera

Meråkersbanan har slutförts och överlämnats till

regeringarna i Norge och Sverige. En kompletterande

utredning avseende möjligheterna att

etablera en s k kombiterminal i Östersund har

genomförts. Underlag har lämnats för att kunna

behålla flygtrafiken mellan Östersund och Umeå

genom s k rikstrafik.

• Under 2010 har ett intensifierat samarbete mellan

Mittuniversitetet och Nationella vintersportcentret

och kommunen påbörjats. Kommunen har satsat

närmare två miljoner kronor på att förstärka

investeringar och ge möjlighet till fördjupad verksamhet

vid centret. Ett mer långtgående samarbetsavtal

mellan Mittuniversitetet och kommunen

är på väg under 2011.

• Inom projektet Green Highway har nio laddstationer

längs E14 och en lokal laddinfrastruktur

har byggts upp. Grön Trafik har fått bidrag från

Energimyndigheten för ett 4-årigt elbilsprojekt

tillsammans med Jämtkraft.

• Gröna Bilister har utsett Östersund till fjärde

bästa miljöbilskommun i Sverige.

• I juli 2010 utnämndes/antogs Östersund och

Jämtland av UNESCO som medlem i nätverket

Creative Cities of Gastronomy.

• Östersunds kommun har även vunnit tävlingen

”årets matlandethuvudstad”. Tävlingen är en del

av Sverige - det nya matlandet.

• Östersunds kommun blev under 2010 utvald som

Sveriges bästa klimatkommun.

• Östersunds kommun ingår numera i förvaltningsområdet

för det samiska språket vilket innebär att

stödja det samiska språket och att stärka samernas

möjligheter till inflytande. Kommunen har

upprättat en handlingsplan för införandet av den

så kallade minoritetsreformen.

• En händelse som i någon form påverkat alla boende

och tillresta till kommunen under senare delen

av året var utbrottet av parasiten cryptosporidium

i kommunens dricksvatten. Kommunikationsinsatsen

i samband med den händelsen torde vara det i

särklass största och mest intensiva i kommunens

historia. Två saker prioriterades; information på

vår egen webb samt mediekommunikation.

• Under året har större arrangemang genomförts i

form av World Cup i Skidskytte, SM i curling för

oldboys/girls, slädhunds-SM långdistans 2010,

Storsjöcupen i fotboll, Jämtland Dragracing Open

med SM-deltävling i Pro Stock snöskoter, KFUM-

RM Riksmästerskap i basket, SM i Enduro och

Sverigecup i skidskytte.

• Östersund har ett skidstadion i världsklass.


ÖVERGRIPande del

Under 2010 har investeringar skett för en fortsatt

utveckling av skidstadion. En förstudie har

påbörjats med stöd av EU-medel för att upprätta

en långsiktig strategisk utvecklingsplan för Östersunds

skidstadion.

• Kommunfullmäktige beslutade i april att bygga

en ny arena i stadsdel Norr. Under hösten har

ett inledande arbete bedrivits/påbörjats i olika

delprojekt.

• Halva Frösöbron har renoverats och fått ny låg

belysning. Cirkulationsplatser har byggts i Fyrvallakorset

och Julakorset.

• Arbetet med att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken

fortsätter med förbättringar av hållplatslägen

och bussgator.

• Förnyelse av belysningsanläggningarna sker med

ledorden tryggt, säkert och energieffektivt. Byten

till mer energieffektiva armaturer har dominerat

åtgärdsprogrammet vilket har minskat elförbrukningen

med 10 %.

• Under året öppnades tre nya förskoleavdelningar

och ett enskilt drivet familjedaghem (”annan

pedagogisk omsorg”) startade sin verksamhet i

november 2010.

• Elevantalet i grundskolan minskar fortfarande,

främst i skolans senaredel. Antalet elever i den

obligatoriska särskolans klasser, antalet individuellt

integrerade särskoleelever och antalet elever

från andra kommuner har också minskat under

året.

• Bedömningen av måluppfyllelse/betyg samt

utvecklandet av individuella utvecklingsplaner och

skriftliga omdömen har varit centrala utvecklingsområden

inom skolan under året.

• En stor utmaning är det arbete som under året

påbörjats med anledning av ny skollag och ny läroplan/nya

kursplaner som skall börja gälla fr.o.m

läsåret 2011/2012

• Tillströmningen av nya ärenden inom socialtjänsten

– inte minst för försörjningsstöd - har varit

konstant hög sedan starten av mottagningsteamet.

• Fokus inom socialtjänsten har varit att minska

besluten om placering av barn o unga genom olika

insatser i öppenvård. Under året har flera narkotikahärvor

uppdagats, vilka innehållit ett stort

antal unga personer som inte tidigare varit kända

av socialtjänsten.

• Inom öppenvården har socialnämnden startat

Strandvillan som är ett boende för ungdomar 16-

24 år och Sjuttio3:an, vilket är en daglig verksamhet

för ungdomar i samma åldersgrupp.

• Från den 1 april 2010 har valfrihetssystem för

både portionsmat och servicetjänster införts inom

vård- och omsorgsverksamheten.

• Valfrihetssystemet enligt LOV (lag om valfrihet)

innebär att brukare som har servicetjänster får

välja vilken utförare som ska utföra tjänsterna och

är man inte nöjd med utföraren har de rätt att

välja en ny utförare.

• Fixartjänster till personer över 67 år – från den

1 april 2010 erbjuder kommunen fixartjänster

utan individuell behovsbedömning enligt lagen om

kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster

åt äldre.

• Borgensfrågorna har varit mycket aktuella och en

bostadsrättsförening har begärt sig i frivillig likvidation

vilket kommer att innebära att kommunen

tvingats infria ett borgensåtagande.

• Kommunfullmäktige har beslutat ta ut avgifter för

de borgensåtaganden som kommunen har gentemot

ett antal bostadsrättsföreningar.

• Ett nytt aktieägaravtal och bolagsordning för

Jämtkraft AB har utarbetats i dialog med Krokom

och Åre. Vestibulums försäljning av bostadsfastigheterna

och överförande av pensionsåtaganden

till kommunen är nu klara.

• Strategi för förvaltning av den pensionsreserv som

avsatts redovisades till kommunstyrelsen och fullmäktige

i juni. Upphandling av kapitalförvaltare

av 430 miljoner är genomförd.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

7


ÖVERGRIPande del

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Femårsöversikt

RESULTATRÄKNINGAR 2010 2009 2008 2007 2006

8

Verksamhetens intäkter 714,0 687,4 687,7 722,2 733,5

Verksamhetens kostnader -3 822,5 -3 194,5 -3 169,3 -3 056,4 -2 915,3

Av- och nedskrivningar -124,5 -125,7 -116,0 -116,3 -106,7

Verksamhetens nettokostnader -3 233,1 -2 632,8 -2 597,5 -2 450,6 -2 288,5

Skatteintäkter 2 259,5 2 239,0 2 178,0 2 146,7 2 069,8

Generella statsbidrag och utjämning 593,1 489,7 472,7 375,8 338,6

Finansnetto 110,5 6,3 22,9 21,1 22,3

Årets resultat -269,9 102,2 76,1 93,0 142,2

Verksamhetens nettokostnad/Skatteintäkter

och generella statsbidrag 113,3% 96,5% 98,0% 97,2% 95,0%

KASSAFLÖDESANALYSER 2010 2009 2008 2007 2006

Löpande verksamhet

Kassaflöde från löpande verksamhet 268,9 411,7 196,9 213,1 223,1

Investeringsverksamhet

Nettoinvesteringar, materiella anläggningstillgångar -200,1 -215,4 -328,0 -203,1 -202,3

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9,7 3,7 5,4 44,3 6,8

Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -435,9 -551,2 -1,2 -0,3 0,0

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 5,5 0,0 1,2 0,0 10,9

Kassaflöde från investeringsverksamhet -620,8 -762,9 -322,6 -159,1 -184,6

Finansieringsverksamhet

Upptagna/amortering lån - - - - -63,2

Förändring av långfristiga fordringar 82,1 552,4 2,9 7,3 -20,4

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 82,1 552,4 2,9 7,3 -83,6

Förändring i kassaflöde -269,8 201,2 -122,8 61,3 -49,1


ÖVERGRIPande del

BALANSRÄKNINGAR 2010 2009 2008 2007 2006

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3 239,4 2 825,2 2 738,5 2 531,9 2 470,0

Exploateringstillgångar 7,8 7,6 14,0 8,7 -

Förråd mm 2,2 2,1 1,3 1,4 1,2

Kortfristiga fordringar mm 122,7 99,6 140,0 180,4 158,5

Likvida medel 46,0 315,8 114,6 237,4 176,1

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 178,7 425,1 269,8 427,9 335,7

SUMMA TILLGÅNGAR 3 418,1 3 250,3 3 008,3 2 959,8 2 805,8

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

EGET KAPITAL 2 242,0 2 525,8 2 423,5 2 347,5 2 254,5

AVSÄTTNINGAR 585,9 134,4 122,2 135,2 112,7

Långfristiga skulder - - - - -

Kortfristiga skulder 590,1 590,1 462,6 477,2 438,6

SKULDER 590,1 590,1 462,6 477,2 438,6

S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 418,1 3 250,3 3 008,3 2 959,8 2 805,8

STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Ansvarsförbindelser 2 710,3 3 302,1 2 718,8 2 910,4 3 095,5

- varav pensionsförpliktelser 1 088,6 1 585,0 1 545,0 1 524,0 1 294,2

Soliditet, exklusive pensionsskuld 65,6% 77,7% 80,6% 79,3% 80,4%

Soliditet, inklusive pensionsskuld 33,7% 28,9% 29,2% 27,8% 34,2%

Kassalikviditet 30,3% 72,0% 58,3% 89,7% 76,5%

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Befolkning 59 416 59 136 58 914 58 686 58 583

- förändring 280 222 228 103 155

9

Vad kostar det?

Antal personer/ Kostnad/plats/ Antal personer/ Kostnad/plats/

besökare besökare kr besökare besökare kr

2010 2010 2009 2009

Grundskoleplats 4 398 88 200 4 538 87 600

Gymnasieplats, ex gymnasiesärskola 2 374 87 400 2 438 88 500

Förskoleplats i egen regi 2 711 129 600 2 652 123 800

- varav föräldraavgift 9 300 9 700

- varav kommunens kostnad 120 300 114 100

Fritidshemsplats i egen regi 1 904 30 700 1 706 30 100

- varav föräldraavgift 5 900 6 100

- varav kommunens kostnad 24 800 24 000

Plats i äldreboende 987 508 200 852 413 200

Plats i boende enligt LSS 354 655 000 339 645 200

Plats i daglig verksamhet enligt LSS 310 145 900 306 144 400

Besök på Storsjöbadet 250 329 101 227 600 118

- varav genomsnittlig avgift 48 60

- varav försäljning m m 20 20

- varav kommunens kostnad 33 38


övergripande del

Förvaltningsberättelse

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2009

10


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Resultat, måluppfyllelse och kvalitet

Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart

Östersund är den gemensamma grundläggande visionen för

Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga

politiska arbetet

Kommunfullmäktige har antagit en övergripande vision

samt i budgetdirektiv tydligare uttryckt de gemensamma

strategiska områdena som bör förbättras och

utvecklas inom den kommunala verksamheten för

att uppnå ett hållbart Östersund. Utifrån kommunfullmäktiges

övergripande vision och kvalitetspolicy

formuleras verksamhetens inriktningsmål i kommunfullmäktiges

sektorplaner för verksamheten - kultur,

trafik, socialtjänst, skola, idrott och vård och omsorg.

Nämnderna formulerar verksamhetens effektmål i

årsbudget och årsredovisningen redovisar om målen är

uppfyllda, delvis uppfyllda eller inte uppfyllda.

Måluppfyllelsen (resultatet) är en del i verksamhetens

totala resultat som utgörs av kvalitet, volym,

intäkter och kostnader.

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING

Ekonomiskt hållbar utveckling

Kommunen har fastställt en styrmodell för hur verksamheten

ska styras och följas upp. Kommunen arbetar

utifrån en övergripande styrmodell som innebär

att formulera mål – fördela resurser – följa upp och

utvärdera – utkräva ansvar. En mer detaljerad måloch

styrkedja samt en modell för att mäta effektivitet

och produktivitet är fastställd i kommunfullmäktige

och den beskriver hur nämnder och förvaltningar ska

arbeta på ett målinriktat och systematiskt sätt. Styrmodellen

innebär att fullmäktige tilldelar nämnderna

ekonomiska ramar och fastställer inriktningsmål,

nämnderna föreslår effektmål som ryms inom tilldelad

ram och förvaltningarna upprättar handlingsplaner,

genomför uppföljningar och utvärderingar. Nämnderna

analyserar och redovisar över-/underskott och måluppfyllelse

tre gånger per år till kommunfullmäktige.

Detta för att säkra kvalitetsarbetet med ständiga

förbättringar och god ekonomisk hushållning.

God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv

är enligt kommunens syn, att arbeta enligt

den antagna styrmodellen med mål och måluppfyllelse

avseende såväl ekonomi som verksamhet. En väsentlig

del i god ekonomisk hushållning är att ha en buffert

för oförutsedda händelser och kunna direktfinansiera

en del av investeringsvolymen (utöver avskrivningar).

Se även avsnitt Finansiell analys.

Måluppfyllelse ekonomi 2010

Finansiellt mål

God ekonomisk hushållning

är minst 55 Mkr i överskott

Resultat

65 Mkr

i överskott

Östersunds kommun har därmed uppfyllt målet om god

ekonomisk hushållning.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

11


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

12

Östersund 05 Östersund 06 Östersund 07 Östersund 08

Verksamhetens resultat: måluppfyllelse och resursanvändning

70

64,7

Nämnd/styrelse

60

Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Resursanvändning

50

totalt verksamhet miljö

personal ekonomi (1)

Kommunstyrelse 40

- Kommunledningsförvaltning 30

87 % 83 % 86 % 100 % 96 %

Procent

Utförarstyrelsen 20

9,2 100 %

- Teknisk 10 förvaltning

2,3

100 % 100 % 100 5,7% MEX 86 %

Utförarstyrelsen 0

82 % 83 % 100 %

- Serviceförvaltning -10

-7,2

67 % Får ej kommunbidrag

Socialnämnd

Barnomsorg Grundskola

90 %

Gymnasieskola Äldreomsorg

83 % 100 % 100 %

Ifo

100 %

Barn- och utbildningsnämnd 69 % 67 % 100 % 60 % 99 %

Vård- och omsorgsnämnd 50 % 17 % 50 % 85 % 103 %

Miljö- och samhällsnämnd 85 % 50 % 100 % 100 % 99 %

Kultur- och fritidsnämnd 94 % 91 % 100 % 0 99 %

Totalt hela kommunen 84 % 75 % 95 % 86 %

1) Resursanvändning i förhållande till tilldelat kommunbidrag

2) Övr i förv får ej kommunbidrag

Tabellkommentar: I tabellen redovisas ett sammandrag av

nämndernas resultat avseende verksamhetsåret 2010. Måluppfyllelse

redovisar mål som är helt eller delvis uppfyllda och

resursanvändning ekonomi redovisar hur stor del av kommunbidraget

från kommunfullmäktige som nämnden nyttjat.

Redovisade kostnader i förhållande till förväntade kostnader

I syfte att följa kostnadsutvecklingen över tid, för ett

antal verksamhetsområden, redovisas standardkostnaden

och den är en förväntad kostnad utifrån de

strukturella förutsättningar en kommun har. Exempel

på dessa är invånarnas ålder, sociala bakgrund och

kommunens geografiska läge och struktur. Östersunds

kommuns kostnader avviker inte nämnvärt från

standardkostnaderna förutom för individ- och familjeomsorgen

som uppvisar högre kostnader än strukturen

motiverar och för barnomsorgen som från 2005

visar på något högre kostnader. Standardkostnaden

för verksamheten omsorg om äldre och personer med

funktionsnedsättning (i diagrammet förkortat till LSS

personkrets) är beräknade för första gången 2009 och

där redovisar Östersunds kommun lägre kostnader än

strukturen motiverar. Även gymnasieskolan redovisar

from 2006 lägre kostnader än strukturen motiverar.

Avvikelser i procent från utjämningssystemets standardkostnader 2005 - 2009

Östersund 05 Östersund 06 Östersund 07 Östersund 08 Östersund 09

Procent

60

50

40

30

20

10

0

-10

11,6

2,4

6,0

-3,6

Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Ifo

40,8

Källa: Webor.


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

KVALITETSARBETET

– demokratisk, social och ekonomiskt hållbar utveckling

Kommunfullmäktige i Östersund har fastställt en kvalitetspolicy

och syftet är att skapa en gemensam grund

för kvalitetsarbetet i kommunen.

Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma

kvalitetsdimensioner: tillgänglighet, kompetens, inflytande

och bemötande. Policyn är styrande för andra

kommunala styrdokument.

I kommunens kvalitetsarbete ingår att följa upp och

utvärdera verksamheten som ett led i arbetet med ständiga

förbättringar. Kvalitetsarbetet är på väg in i en ny

fas där uppföljning av kvalitet via medborgarundersökningar

kommer att utvecklas i syfte att också kunna

jämföra resultat med andra kommuner.

Nästa medborgarundersökning genomförs under

2011. Brukarundersökningar genomförs årligen av

respektive nämnd. I kvalitetsarbetet ingår också att

jämföra kvalitet och kostnader med andra kommuner.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

13

Östersunds resultat i jämförelse med andra kommuner

Måttbandet: Östersunds kommun deltar tillsammans

med åtta Norrlandskommuner i ett samarbete som

syftar till att utarbeta effektivitets- och produktivitetsmått

(kvalitet och kostnader) och jämföra kommuner

emellan för att lära av varandra och hitta goda exempel

på verksamhetsutveckling.

Måttbandet började sitt arbete 2007 med en granskning

av äldreomsorgen, under 2008 har individ- och

familjeomsorgen och grundskolan särskilt granskats och

jämförts och under 2009 har handikappomsorgen och

förskolan granskats. Under 2010 har även verksamhetsområdena

Hållbar Tillväxt, Fastighet samt Miljö,

Bygg och Plan påbörjat jämförelser med Måttbandets

kommuner. Alla verksamhetsområden fortsätter sitt

arbete inom Måttbandet förutom Äldreomsorgen och

LSS-verksamheten som avser att hitta nya samarbetspartners.

Nedanstående matris visar att grundskolan i Östersund

uppvisar bra resultat avseende kvalitet och

kostnader där Skellefteå har lägre kostnader men också

en lägre kvalitet än Östersund. Övriga kommuner inom

Måttbandet uppvisar högre kostnader och lägre kvalitet

jämfört med Östersund. (SALSA är ett modellberäknat

värde där hänsyn tas till kommunens struktur, avvikelsen

räknas ut mellan faktiska värden/betyg och modellberäknat

värde). Bra SALSA-värden ligger över 0 och

bra värden standardkostnad ligger under 0.

(Se tabeller på nästa sida.)


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Diagram: Kvalitet och kostnader inom grundskolan 2009

Högre kostnader

Positiv avvikelse SALSA

Avvikelse från standardkostnad i förhållande till

avvikelse från SALSA meritvärde

Östersund

Avvikelse mot

SALSA, meritvärde

Högre kostnader

Positiv avvikelse SALSA

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

14

Skellefteå

Piteå

Sollefteå

Källa: Skolverkets statistik samt SKL avs. kostnader.

Luleå

Diagram: Jämförelse av kostnader vad avser gator, vägar, parkeringar och parker

Miljö- och samhällsnämnden har under många år arbetet

i ett Norrlandsnätverk (fler kommuner än Måttbandet)

med jämförelser av kostnader och kvalitet.

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

Lägre kostnader

Negativ avvikelse SALSA

Måttbandet

Ö-vik

Verksamhetens nettokostnader,

Gator,vägar, parkering och parker,

Kronor per invånare

2007 2008 2009

Kalix

Umeå

Sundsvall

Högre kostnader

Negativ avvikelse SALSA

Avvikelse från

standardkostn

Diagrammet visar att Östersund och Sundsvall, trots en

ökning, har de lägsta kostnaderna jämfört med Måttbandets

kommuner.

Luleå

Piteå

Skellefteå

Umeå

Örnsköldsvik

Sollefteå

Sundsvall

Östersund

Källa: SCB

Diagram: Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning 2009

Vad medborgarna tycker om kvaliteten är viktigt att

följa upp. Diagrammet visar att Östersundsborna var

mycket nöjd med snöröjning och halkbekämpning på de

större gatorna men mindre nöjd när det gäller cykelvägarna.

Hur nöjda medborgarna var i de olika kommunerna

följer samma mönster, mest nöjd med snöröjning

och halkbekämpning på de större gatorna och minst

nöjd med snöröjning och halkbekämpning på cykelvägarna.

De större gatorna Gatan där man bor Cykelvägar Gångvägar

Östersund

Gävle

Borlänge

Falun

Örnsköldsvik

Luleå

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Källa: SKL:s undersökning:

Hur tycker

kommuninvånarna att

kommunen sköter gator

och parker (enkät till

500 pers)


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Östersunds kvalitet i korthet

Från och med år 2007 till år 2010 har Östersunds kommun,

tillsammans med Sveriges kommuner och landsting

(SKL) och ca 44-130 av Sveriges 290 kommuner

deltagit i ett gemensamt projekt (jämförelseprojektet.

se) med syfte att ta fram indikatorer som beskriver

kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Mätningen 2010 visade att mer än ca 60 % av

Östersunds värden är lika eller högre i jämförelse med

det genomsnittliga värdet för deltagande kommuner.

Redovisningen, tillsammans med definitioner av måtten,

finns på kommunens hemsida under - Om kommunen/

Ekonomi och Kvalitet. Arbetet med jämförelser med

andra kommuner fortsätter under 2011.

Din kommuns tillgänglighet

Östersunds

resultat

2006

SKL:s redovisning av jämförelsetal avser i flera mått

tidigare år. I denna redovisning har en korrigering gjorts

så värdena avser ”rätt” år. I redovisningen för 2010

avser oftast resultat 2010 men alla kostnader avser

2009 p.g.a. att nationell statistik publiceras först under

juli nästkommande år.

Östersunds

resultat

2007

Östersunds

resultat

2008

Östersunds

resultat

2009

Östersunds

resultat

2010

1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel

e-postfråga får svar inom två arbetsdagar? - 84% 73% 96% 93%

2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får

kontakt med en handläggare?

3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett

gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till

kommunen?

Länsbibliotekets öppettider : 4. Hur många timmar/vecka

har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden 08-

17 på vardagar?

Storsjöbadets öppettider: 5. Hur många timmar/vecka

har kommunens simhall öppet utöver tiden 08-17 på vardagar?

6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten

har fått plats på önskat placeringsdatum?

7. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för

sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum?

8. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på

ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats?

9. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt

bistånd? Kontakt till beslut/ kontakt till utbetalning

(nytt)

OBS: . Gröna rutor är högre/bättre värden än genomsnittet

i deltagande kommuner. Värdena kommer från

mätningar i respektive kommun samt nationell statistik.

- 40% 46% 50% 46%

- 100% 73% 50% 77%

- 17 tim 17 tim 17 tim 17 tim

- 34 tim 42 tim 42 tim 42 tim

- - - - -

- - - - -

- 49 dagar 45 dagar 45 dagar 83 dagar

- - - 6 dag , 9 dag -

Genomsnitt

och högstalägsta

värdet

2010

78 %

96 – 32 %

56 %

83-35 %

83 %

100-57 %

12 tim

24-2 tim

25 tim

54-3 tim

78 %

100-8 %

20 dag

100-1 dag

52 dag

138-1 dag

14 dag

41-1 dag

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

15

Trygghetsaspekter i din kommun

Östersunds

resultat

2006

Östersunds

resultat

2007

Östersunds

resultat

2008

Östersunds

resultat

2009

Östersunds

resultat

2010

Genomsnitt

och högstalägsta

värdet

2010

10. Hur trygga känner sig medborgare i kommunen?

(SCB[1] indexvärde[2] 1 - 100) 56 - -

11. Hur många olika vårdare besöker en äldre person,

med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? - - - 24 pers

12. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens

förskolor?

5,3 barn 5,2 barn 5,2 barn[3] 5,0 barn -

57

75-41

13 pers

24-4 pers

5,4 barn

6,4-4,2 barn


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

16

Din delaktighet och kommunens

information

Östersunds

resultat

2006

Östersunds

resultat

2007

Östersunds

resultat

2008

Östersunds

resultat

2009

Östersunds

resultat

2010

13. Hur stor andel av kommunens röstberättigade röstade

i senaste kommunvalet? 78,2 % 81,2 %

14a. Hur god är kommunens information på hemsidan till

medborgarna? (Informationsindex, andel av max poäng) 65 % 75 % 77 % 83%

14b. Information på webben till företag, andel av maxpoäng

% 91 %[4]

15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att

delta i kommunens utveckling? (Medborgarindex, andel

av max poäng)

16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande

över kommunens verksamhet? (SCB inflytandeindex,

antal poäng av max 100)

Din kommuns kostnadseffektivitet

Förskolan

17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan [5]

? Kr/barn

Östersunds

resultat

2006

70% 70% 70% 72%

Östersunds

resultat

2007

43 poäng - -

Östersunds

resultat

2008

121 900 kr/

barn

Östersunds

resultat

2009

123 782 kr/

barn

Östersunds

resultat

2010

Grundskolan

18a. Genomsnittligt meritvärde åk 9? [6] (betygspoäng) 209 210 214 215 214

18b. Andel utan betyg i ett eller flera ämnen? (%)

17 % 19 % 20 % 20,1 % 23,8 %

19. Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor?

- andel behöriga till gymnasiet 92,5 % 89,7 % 89,9 % 89,4 % 86,4 %

20. Hur effektiva är kommunens grundskolor?

- kostnad per betygspoäng, kr 308 kr 327 kr 339 kr 337 kr 346 kr

Gymnasieskolan

21. Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan

boende i kommunen? Andel elever som fullföljer studierna

77 % 80 % 78 % 83 %

inom 4 år, inkl. IV-program

22. Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till

den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kr/

elev [7]

Äldreomsorg

23. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat

av kommunen?

24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende?

kr/brukare 382 497 kr 456 355 kr 464 182 kr 459 510 kr

14 765 kr/

elev

10 svar bra

värden

1 svar dåligt

värde

1 fråga ej

svar

25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende?

(SCB 1-100) 67 71

26. Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst

finansierad av kommunen? (andel av max poäng 2008-

2009)

85 % 100 %

27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i

kommunen? Kr/brukare 147 583 kr 87 985 kr 138 718 kr 95 985 kr

5 svar bättre

värden

12 svar lika

bra

28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller?

(SCB NKI-index 1 - 100) [8] 76 76

Genomsnitt

och högstalägsta

värdet

2010

81,5 %

90,5-61 %

69 %

92-37 %

64 %

92 – 20 %

44 %

77-20 %

42 poäng

55-31 poäng

Genomsnitt

och högstalägsta

värdet

2010

115 247 kr/

barn

144 379- 87

177 kr

204

248 - 181

23,6 %

43,2-3,7

87,8 %

100-71,4 %

332 kr

490-242 kr

77 %

92-64 %

23 118 kr/elev

38 815-7 587

kr/elev

12 frågor

ställda till 129

kommuner

537 184 kr

767 300- 275

943 kr

72

83-59

17 frågor

ställda till 87

kommuner

121 653 kr

230 071- 56

508 kr

77

85-67

Fotnoter

1) Östersund har endast genomfört SCB:s Medborgarundersökning

hösten 2008. Nästa mätning blir 2011.

2) Index = svaren på ett antal frågor ger olika poäng (ex

0,1,3 p). Genomsnittet ger ett värde/jämförelsetal som

sedan jämförs med andra kommuner.

3) Beslut i BoUN om 6 barn/personal i snitt (18 barn/3

personal per avdelning i snitt). Ur föräldra-/trygghetsaspekt

ett sämre värde än snitt i 67 kommuner

4) Undersökning genomförd av SKL 2010 Informationsindex

webb ur ett företagarperspektiv. Halmstad (92 %), Upplands

Väsby och Östersund (91 %) och Kungsbacka (90 %) har de

högsta värdena. Övriga 124 kommuner ligger under 80 %.


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Din kommun som

samhällsutvecklare

29. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad?

Östersunds

resultat

2006

Östersunds

resultat

2007

Östersunds

resultat

2008

Östersunds

resultat

2009

78 % 80 % 79 % 76,6

Östersunds

resultat

2010

30. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare

i kommunen? 6,3 6,1 5,1 6,4

31. Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/

försvunnit i kommunen? 639 -322 -18

32. Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd?

33. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme

om företagsklimatet i kommunen? (Ranking 1-290 kommuner,

Enkätsvar)

34. Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare?

3,7 % 3 % 4 % 4 %

162 160 201

47,1 dag 45,7 dag 38,8 dag

35. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning

av hushållsavfall? Andel återvunnet material 44 % 43 %

36a. Hur stor är andelen miljöbilar av kommunens totala

antal bilar? (inkl. kommunala bolag)

36b. Andel miljöbilar i den geografiska kommunen?

37. Hur stor är andelen inköpta ekologiskt livsmedel?

38. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv

plats att leva och bo i? (SCB Index 1-100)

Kommunen

48 %

35 %

Kommunen

50 %

37 %

Kommunen

52 %

2,5 % 3 %

13 % 10 %

70

34,4 dag

[10]

37 %

Kommunen

50 %

Genomsnitt

och högstalägsta

värdet

2010

76,2

84,6-60,0

5,3

11,7-0,9

-24

(-52,8) - (-2,2)

4 %

11-1 %

Kristinehamn

bästa placering

33 dag

55,5- 14,3 dag

37 %

89-10 %

38 %

100-3 %

2,9 %

10,9 % - 0,8

%

8 %

34-1 %

64

81-55

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

17

5) Enbart kommunala förskolor – ej enskild regi

6) Måttet ej med i KKiK 2006-2008

7) Nytt mått för 2010

9) SCB, avser geografisk kommun, andel av totalt antal

invånare mellan 20 och 64 år

10) 10 November 2010

8) Undersökning av SCB på uppdrag av Socialstyrelsen

2010


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

KVALITETSARBETET

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

18

SCB:s medborgarundersökning (NMI)

Kommunstyrelsen beslutade skjuta fram undersökningen

som var planerad till hösten 2010 till våren 2011.

Den förra undersökningen genomfördes 2008.

Servicedeklarationer

Kommunstyrelsen beslutade hösten 2007 att alla nämnder

under 2008 skulle ta fram servicedeklarationer för

sin verksamhet. En servicedeklaration beskriver vad

du som medborgare/ brukare kan förvänta när dig när

du nyttjar kommunala tjänster. Kommunens nämnder/

styrelser har hittills tagit fram 19 servicedeklarationer

för olika verksamheter. Under 2010 har en utvärdering

gjorts av servicedeklarationerna vilket kan leda till att

de följs upp i högre omfattning och därmed också revideras.

En servicedeklaration ska ses som en strategisk

del av kommunens kvalitetsarbete och ska vara nära

kopplad till kommunens synpunktshantering.

Synpunkter

Medborgarna kan bl.a. via kommunens hemsida eller

skriftligt, via en blankett kopplat till servicedeklarationerna,

lämna beröm, förslag och/eller klagomål.

Redovisning av inkomna synpunkter är systematiserade

utifrån kommunens kvalitetsdimensioner och redovisning

av antal och typ av synpunkter sker i budgetuppföljningen.

Under 2010 har totalt 190 synpunkter

registrerats i systemet för synpunktshan-tering varav

68 beröm, 17 förslag och 105 klagomål. De kvalitetsdimensioner

som främst berörs både vad gäller klagomål

som beröm är, tillgång & tillgänglighet, kompetens och

bemötande. Antalet registrerade synpunkter 2010 var

något lägre än 2009, när 199 synpunkter registrerades.

Östersunds kommuns kvalitetspris

Kommunstyrelsen beslutade under 2007 om kriterier

och former för ett kommunövergripande kvalitetspris.

Priset har delats ut tre år i rad och 2010 gick priset till

Sollidens förskola. Deltagande är öppet för alla kommunala

enheter/arbetsplatser och externa utförare som

utför verksamhet på uppdrag av kommunen.

Sveriges Kvalitetskommun

Östersunds kommun nominerades 2009 som en av fem

kommuner till utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun.

Kommunen var mycket nära att ta hem utmärkelsen

som gick till Stockholms stad. Kommunfullmäktige har

i budget 2011 beslutat om ett nytt mål: att kommunen

blir Sveriges Kvalitetskommun 2011. SKL har utvärderat

kommunen under 2010, den s.k. ”Kommunkompassen”

och får besked om eventuell nominering under

våren 2011.

Kommunfullmäktiges utvärdering av

nämnder/styrelser

Fullmäktige beslutade i april 2010 att man vill få

beskrivet och värderat hur nämnder och styrelser

utformat sina servicedeklarationer så de går att

följa upp samt hur man arbetar ur ett medborgar-/

brukarperspektiv för att uppfylla dem. Den politiska

bedömningen av utvärderingen menar att systemet med

servicedeklarationer och synpunktshantering är ett bra

sätt för nämnderna att kommunicera med medborgarna

och brukarna om nivåerna på kommunens tjänster. Det

behöver dock vidareutvecklas genom att de befintliga

servicedeklarationerna ses över för att uppfylla kravet

på en bra servicedeklaration (att de är möjliga att följa

upp samt att de beskriver något som anses viktigt eller

har stor betydelse för medborgarna och brukarna).

Förtroendevalda behöver vara aktiva i detta arbete och

tillse att servicedeklarationerna följs upp systematiskt

och att resultaten återförs till nämnderna.


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

19

MILJÖARBETET

ekologiskt hållbar utveckling

Certifiering enligt ISO 14001 och EMAS registrering:

Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt

miljöarbete samt har infört ett miljöledningssystem

enligt den internationella standarden ISO 14001 för

att kvalitetssäkra miljöarbetet och att alla arbetar

med ständiga förbättringar. 2007 erhöll Östersunds

kommun – som första kommun i Sverige – ett ISO

14001 certifikat och som andra kommun en EMASregistrering

för all kommunal verksamhet. Uppföljande

miljörevisioner har genomförts två gånger per år.

Den senaste externa revisionen 2010 resulterade i att

kommunen fick behålla sitt ISO-certifikat och EMASregistrering.


övergripande Förvaltningsberättelse

del

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2009 2008

20


Förvaltningsberättelse

Sammanfattning 2010

• Kommunen redovisar ett positivt resultat för 2010

med 65 Mkr exkluderat jämförelsestörande poster.

Jämförelsestörande poster utgörs av extra utdelning

från Jämtkraft, 98 Mkr, samt pensionsavsättning

433 Mkr. Resultatet inklusive dessa poster

blir -270 Mkr.

• Det budgeterade resultatet var 33 Mkr. Förklaring

till det positiva resultatet jämfört med budget är i

huvudsak högre skatteintäkter än budgeterat. Stor

negativ budgetavvikelse, 30 Mkr, redovisas för

vård-och omsorgsnämnden.

• Investeringsnivån uppgick till 190 Mkr vilket är

90 Mkr lägre än budget.

• Kommunens finansiella mål för god ekonomisk

hushållning om ett resultat på minst 55 Mkr är

uppfyllt.

• Av verksamhetsmålen, inklusive mål för miljö och

personal uppfylldes 84 % vilket är samma resultat

som för 2009.

• Sjukfrånvaron minskade under året med 0,9 procentenheter

och uppgår vid 2010 års utgång till

6,5 %. De långa sjukfallen har minskat med 22 %

jämfört med föregående mätperiod.

• Koncernen Östersunds kommun redovisade ett

årsresultat uppgående till -152 Mkr.

Avstämning mot finansiella

nyckeltal i budget

I budget för 2010 finns ett antal finansiella nyckeltal/

mått m m redovisade. Nedan anges uppfyllelsen av

nyckeltalen enligt bokslutet för 2010.

Nyckeltal/mått etc Budget Bokslut

Årets resultat 33 Mkr 65 Mkr

Sammanfattning av finansiell analys

Resultat och kapacitet:

Under 2010 tog kommunens löpande driftverksamhet

inklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 98 %

av skatteintäkter och generella statsbidrag.

Nettoinvesteringarna 2009 uppgick till 216 Mkr.

Självfinansieringsgraden uppgick till 111 procent.

Den långfristiga betalningsberedskapen, soliditeten,

inklusive anvarsförbindelse avseende pensioner, har

förbättrats jämfört med 2009 och ligger på 34 %.

Risk och kontroll:

Den finansiella beredskapen på kort sikt, behållning av

likvida medel, har försämrats beroende på att 433 Mkr

överförts till anläggningstillgång, ¨Östersunds kommuns

pensionskassa¨.

Pensionskassan ska säkerställa att utbetalningar

från ansvarsförbindelsen kommande inte ska bli någon

ekonomisk belastning på kommunens ekonomi.

Borgensåtagandena uppgår till totalt 1 596 Mkr, varav

merparten, 1260 Mkr avser kommunens egna företag.

Under året har infriande av borgen skett med netto

9 Mkr. Några risker för ytterligare infrianden bedöms i

nuläget ej finnas för kommunens borgensåtaganden.

Balanskrav och god ekonomisk

hushållning

Det redovisade resultatet för 2010 (exkluderat jämförelsestörande

poster) 65 Mkr, innebär att kommunen

klarade det lagstadgade balanskravet och även resultatmåttet

för god ekonomisk hushållning, nämligen ett

resultat på minst 55 Mkr.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

21

Nettoinvesteringar 287 Mkr 190 Mkr

Självfinansieringsgrad

av investeringar

Nettokostnadernas andel

av skatteintäkterna

inkl finansnetto

Soliditet inkl pensionsförpliktelse

65 % 100 %

99 % 98 %

29 % 34 %


Förvaltningsberättelse

Framtidsbedömning

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

22

Försämrade ekonomiska förutsättningar

– men vändning i sikte

Under början av 2011 har positiva signaler kommit om

den ekonomiska utvecklingen. Sverige växer starkt under

våren 2011. Men vi är beroende av tillväxten i resten av

Europa och USA, vilka f n har en svag återhämtning och

det håller tillbaka den svenska tillväxten. Och trots att sysselsättningen

ökar i Sverige och arbetsmarknaden förbättras

i takt med ökande efterfrågan, är arbetslösheten hög

i landet och i kommunen, fram för allt ungdomsarbetslösheten.

Det finns gott om ”lediga resurser” och så länge

det är stor arbetslöshet är det att beteckna som lågkonjunktur.

Vi kan konstatera att vi ännu inte är tillbaka på

den nivå vi var före lågkonjunkturen. Men vi ser heller inte

framför oss en ytterligare nedgång i närtid.

I korthet kan sägas - Omvärlden påverkar svensk

ekonomi - vilket påverkar arbetslösheten - vilken påverkar

skatteunderlaget. Fortfarande gäller således att tillväxten

är på väg, men återhämtningen går långsamt.

Skatteunderlaget i landet bedöms öka lite snabbare

under kommande treårsperiod, framför allt från 2012 och

framåt jämfört med tidigare flerårsplan för kommunen.

Hur skatteunderlaget kommer att utvecklas i vår kommun

är osäkert, då det i stor utsträckning är avhängigt dels

av sysselsättningsläget och dels hela landets ekonomiska

utveckling. I vår kommun visar förutsättningarna för arbetet

med budget 2012 och flerårsplan 2013-2014 att vi

trots förbättringarna i skatteunderlaget inte når en budget

i balans och än mindre god ekonomisk hushållning, det vill

säga ett överskott med 60 Mkr. Det innebär att kommunen

måste genomföra kostnadsminskningar med ca 80

Mkr från 2012 och ytterligare 34 Mkr respektive 11 Mkr

åren 2013 och 2014 för att nå god ekonomisk hushållning.

En kommunal ekonomi med enbart balans i ekonomin

är inte tillräcklig vid en investeringsnivå enligt gällande

budget och flerårsplan. Den antagna investeringsnivån

kommer att kräva upplåning utöver det årliga kassaflöde

som skapas av årets resultat inklusive avskrivningsmedel.

Räntekostnaderna kommer att bli en belastning på kommande

års resultat

Ökad upplåning medför ökade räntekostnader varför

ett resultat i enlighet ekonomisk god hushållning måste

eftersträvas.

Investeringsnivåerna motiveras av investeringar för

barn och äldre, utveckling av nya bostadsområden sam för

arena och gymnasieby.

Generationsperspektiv

– god ekonomisk hushållning

Den senaste femårsperioden har kommunen haft en stark

ekonomi. De sammanlagda resultaten uppgår till 478

Mkr. God ekonomisk hushållning, vilket för kommunen har

definierats som ett resultat på minst 55 Mkr, har uppnåtts

alla år.

För att klara den ökade belastning som sker i kommunens

ekonomi när utbetalningar för pensioner intjänade

före 1998 kulminerar, har t o m 2009 423 Mkr av de

årliga positiva resultaten avsatts till pensionsfond inom

eget kapital.

I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har pensionsmedlen,

433 Mkr, överförts till en finansiell anläggningstillgång

som kommer att förvaltas i enlighet med speciellt

framtaget placeringsreglemente. Pensionskapitalet

tillsammans med en real avkastning ska säkerställa att

utbetalningar från ansvarsförbindelsen kommande år inte

ska överstiga dagens kostnadsnivå på 52,5 Mkr per år.

Utifrån ett generationsperspektiv ska således pensionsåtagandet

inte bli en belastning på kommande generationer

Kommunens modell för ekonomi- och verksamhetsstyrning

förbättrar möjligheten till analys av produktivitet

och måluppfyllelse. Styrmodellen integrerar ekonomistyrning

med miljö- och kvalitetsstyrning och ska förbättra

möjligheterna att bedriva kommunal verksamhet på ett

kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.


övergripande del

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2009 2008

23


Förvaltningsberättelse

Omvärldsanalys

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

24

BNP steg 7,3 procent fjärde kvartalet

Den svenska ekonomin växer. Det framgår av nationalräkenskaperna

för fjärde kvartalet 2010 som visar

en ökningstakt för BNP på 7,3 % . Det är en total

omsvängning jämfört med 2009 då Sveriges BNP sjönk

med 4,9 procent, vilket var den sämsta BNP-utvecklingen

sedan andra världskriget.

Hushållens konsumtionsutgifter gav det största bidraget

till utvecklingen. Även fasta bruttoinvesteringar

fortsatte att öka mycket och bidrog starkt till utvecklingen.

Sysselsättningen mätt i antal arbetade timmar

steg med 2,8 procent under fjärde kvartalet. Antalet

sysselsatta steg med 2,4 procent. Arbetsproduktiviteten

ökade med 5,7 procent i näringslivet.

Successivt höjd reporänta

Reporäntan var på en historiskt låg nivå, 0,25 procent

hela första halvåret. Den 7 juli beslutade Riksbanken

om en höjning till 0,50 procent. Höjningar med 0,25

procent har därefter skett vid varje möte som Riksbanken

haft. Det innebär att reporäntan vid årets slut uppgår

till 1,25 procent, även detta en låg ränta historiskt.

Reporäntan kommer att fortsätta att stiga snabbt

under 2011. Riksbankens bedömning är att reporäntan

vid slutet av 2011 uppgår till 2,50 procent.

Fortsatt hög arbetslöshet

Den sammanlagda arbetslösheten (arbetslösa och i

program med aktivitetsstöd) ligger fortfarande på en

hög nivå. Trots allt har både varslen och ny- inskrivningar

minskat vilket är tecken på en bättre arbetsmarknad.

Antalet nyanmälda platser har också ökat

under år 2010. Den totala arbets- lösheten ökade

under 2010 och uppgår den 31 december till 8,6 % att

jämföra med 6,7 % vid föregående årsskifte.

400

0

-400

Flyttningsnetto

27

100

103 90 106

-3

-90

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

59 600

59 400

59 200

59 000

58 800

58 600

58 400

58 200

58 000

57 800

Befolkning

59 136

58 914

58 583 58 686 58 467

58 428

59 416

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010


Förvaltningsberättelse

övergripande del

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2009

25

Ökad befolkning

Under 2010 har kommunens befolkning ökat med 280

personer. Det är femte året i rad som kommunens

invånarantal ökar.

Befolkningsökningen 2010 berodde både på ett positivt

födelsenetto (185) och ett positivt flyttnetto (106).

Antalet invånare är en faktor som i hög grad påverkar

kommunens skatteintäkter och därmed de totala intäkterna.

2010 färdigställdes 134 lägenheter varav 68 i småhus.

Av exploatörers vilja att påbörja nya projekt att döma

så kommer trenden med ett ökat byggande att fortsätta.

Östersundsbostäder disponerar ca 450 byggrätter

varav ett bostadsprojekt på ungefär 120 lägenheter

beräknas vara färdigbyggt 2011. Nästa stora projekt

beräknas påbörjas tidigast 2012.

Hög efterfrågan på bostäder

Efterfrågan på bostäder är fortfarande hög. Priserna

på bostadsrätter och villor har stigit de senaste åren.

Antalet bygglov för att bygga nya villor har blivit fler i

områdena närmast Östersund och i kommunens tomtkö

står fortfarande ca 190 personer .

För närvarande finns färdiga byggrätter för ca 1 700

lägenheter varav ungefär 750 i småhus. Det största

antal av dessa lägenheter finns i Torvalla. Därtill pågår

detaljplanearbete som sammantaget omfattar ca 50

nya villatomter och ungefär 300 lägenheter. Under


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Finansiell analys för kommunen

För att analysera kommunens finansiella ställning och utveckling används fyra perspektiv; resultat, kapacitet,

risk och kontroll.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

26

Vilken kontroll har

kommunen över

den ekonomiska

utvecklingen?

Vilken kapacitet har

kommunen att möta

finansiella svårigheter

på lång sikt

Kontroll

Kapacitet

Risk

Resultat

Resultat och kapacitet

Föreligger några risker

som kan påverka

kommunens resultat

och kapaitet

Vilken balans har

kommunen haft över sina

intäkter och kostnader

under året och över tiden

1. Nettokostnadsandel

En grundläggande förutsättning för att uppnå och

vidmakthålla god ekonomisk hushållning är att balansen

mellan löpande intäkter och kostnader inklusive finansnetto

är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen

som innebär att samtliga löpande kostnader

inklusive finansnetto relateras till kommunens

skatteintäkter. Om kommunen ska leva upp till kravet

på god ekonomisk hushållning krävs en nettokostnadsandel

på högst 98 %. Det resultatmått som används

nedan är resultat exkluderat jämförelsestörande poster.

Av nedanstående tabell framgår att kommunen de

senaste fem åren redovisat resultat som klarar nivån

för god ekonomisk hushållning enligt detta nyckeltal.

Detta framgår även av diagram över resultatutveckling

på sidan 27

Mkr 2006 2007 2008 2009 2010

Verksamhet 91 % 93 % 94 % 92 % 94 %

Avskrivningar 4 % 5 % 4 % 5 % 4 %

Finansnettot -1 % -1 % - 1% 0 % 0 %

Nettotkostnadsandel 94 % 97 % 98 % 97 % 98 %

procent

9

7

5

3

1

-1

1,2

Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling

6,5

7,1

4,7

6,0

5,1

Nettokostnadsökningen för 2010 ökar mer än skatteintäkterna.

En förklaring till den höga nettokostnadsökningen

är bl a den beroende på stopprogrammet låga

nivån på nettokostnaderna under 2009.

1,4

2,9

6,4

4,5

2006 2007 2008 2009 2010

Nettokostnadsökning

Ökning skatteintäkter inkl generella statsbidrag

Budgetföljsamhet

Prognossäkerhet

Internkontroll

Soliditet

Skuldsättningsgrad

Långfristiga skulder

Jämförelser med riket

Kontroll

Kapacitet

3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar

Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i

den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde

genom årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens

anläggningskapital bör nettoinvesteringarna

minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. Den

senaste femårsperioden har nettoinvesteringarna

överstigit avskrivningarna med 546 Mkr vilket innebär

att kommunens anläggningskapital ökat i samma

utsträckning.

Risk

Resultat

Likviditetsmått

Ränterisker

Borgensåtaganden

Totala pensionsskulder

Nettokostnadsandel

Självfinansieringsgrad

Nettoinvesteringar

Finansnetto

Årets resultat

Avstämning balanskravet

2. Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad

En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen

kan finansiera investeringarna utan att låna eller

att minska den befintliga likviditeten. 100 procent

innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga

investeringar som är genomförda under året, vilket

i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till

investeringar och att kommunens finansiella handlingsutrymme

stärks.

Mkr 2006 2007 2008 2009 2010

Nettoinvesteringar 202 201 328 215 190

Finansiering: Via internt

tillförda medel (kassaflöde)

Självfinansieringsgrad

av investeringar %

243 205 176 238 190

120 102 54 111 100

Årets resultat tillsammans med avskrivningsmedel

skapar kassaflöden som används för finansiering av

investeringar. För 2010 har nettoinvesteringarna i

likhet med den tidigare fyraårsperioden finansierats

med internt skapade kassaflöden. För 2010 har internt

skapat kassaflöde via extra utdelning, 98 Mkr, exkluderats.


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

(Mkr) 2006 2007 2008 2009 2010

Nettoinvesteringar 202 201 328 215 190

Avskrivningar 107 116 116 126 125

Nettoinvesteringar/

avskrivningar

Mkr

300

250

200

150

100

50

0

180% 173% 283% 170% 152%

4. Finansnetto

Med finansnetto menas skillnaden mellan finansiella

intäkter och kostnader. Finansnettot är en viktig post

i kommunens resultaträkning och har den senaste

femårsperioden bidragit till att förbättra budgetbalanseringen.

Det goda finansnettot för perioden 2006 –

2008 förklaras av bra nettoresultat som överförts från

Östersunds Rådhus AB. Fr o m 2009 redovisas med anledning

av ny lagstiftning beträffande skatteoptimering

inom kommunkoncerner sämre resultat för koncernbolaget,

vilket i sin tur negativt påverkat kommunens

finansnnetto. Med anledning av kommande upplåning

kommer finansnettot framgent fr o m 2011 att vändas

till en negativ budgetpost.

M kr

25

20

15

10

5

0

Nettoinvesteringar och avskrivningar

329

202 201

22,3

21,1

Finansnetto

22,9

215

5. Årets resultat

Av diagrammet i nästa spalt framgår att kommunen

de senaste fem åren med råge klarat kravet på god

ekonomisk hushållning som är ett positivt resultat på

minst 55 Mkr. Merparten av de positiva resultaten har

avsatts/öronmärkts till pensionsfond inom eget kapital.

I resultatet, 65 Mkr, exkluderas jämförelsestörande

poster, pensionsavsättning, 433 Mkr samt extra

utdelning från Jämtkraft, 98 Mkr. När dessa poster

inkluderas blir resultatet -270 Mkr.

6,3

190

107 116 115 126 125

2006 2007 2008 2009 2010

Nettoinvesteringar

Avskrivningar

12,5

2006 2007 2008 2009 2010

M kr

150

125

100

75

50

25

0

142,2

Årets resultat

93,0

76,1

102,2

65,0

2006 2007 2008 2009 2010

6. Avstämning mot balanskravet

I kommunallagen beskrivs krav på god ekonomisk

hushållning och balanskrav. Balanskravet är definierat

så att intäkterna ska överstiga kostnaderna, det vill

säga resultatet skall vara minst noll. Vid beräkning av

resultatet ska vissa poster särbehandlas. I nedanstående

beräkning har poster lagts till från årets resultat.

Mkr 2007 2008 2009 2010

Årets resultat enligt resultaträkningen

93,0 76,1 102,2 -269,9

Kostnad pensionsförpliktelse 433,0

Engångsutdelning Jämtkraft -98,0

Realisationsvinster -17,2 -3,0 0 0

Justerat resultat 75,8 73,1 102,2 65,0

7. Soliditet

Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång

sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är

självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet,

desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap

har kommunen. Den långsiktiga trenden är mer intressant

än förändring enstaka år.

I nedanstående beräkning av soliditeten har

ansvarsförbindelse avseende pensionsförpliktelser

reducerat det egna kapitalet. Förbättringen för 2010

förklaras av att det egna kapitalet ökat mer än vad de

totala tillgångarna ökat.

För 2009 var förhållandet mellan ökning tillgångar

kontra eget kapital det motsatta. Då ökade nämligen

tillgångarna mer än det egna kapitalet vilket innebär att

soliditeten försämrades.

Procent

40

30

20

10

Soliditet inkl pensionsförpliktelse

35 35,0 33

0

2006 2007 2008 2009 2010

29

34

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

27


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

28

8. Långfristiga skulder

Det sista lånet löstes 2006. Någon ny upplåning har

därefter inte skett. Fr o m budgetåret 2011 kommer

emellertid upplåning att ske beroende på hög investeringsnivå.

9. Skuldsättningsgrad

Den del av tillgångarna som är finansierade med främmande

kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad.

Den totala skuldsättningsgraden har ökat under 2010

beroende på att pensionsavsättning, 433 Mkr, lyfts in i

balansräkningen. Om pensionsavsättningen exkluderas

ligger skuldsättningsgraden på ungefär samma nivå

som 2009.

2006 2007 2008 2009 2010

Tot. skuldsättningsgrad 20 % 21 % 19 % 22 % 34 %

- varav avsättningsgrad

(pensioner)

- varav avsättningsgrad,

övrigt

– varav kortfristig skuldsättningsgrad

- varav långfristig skuldsättningsgrad

2 % 3 % 3 % 3 % 16 %

2 % 2 % 1 % 1 % 1 %

16 % 16 % 15 % 18 % 17 %

0 % 0 % 0 % 0 % 0 %

10. Kostnader och intäkter – jämförelser med riket

Siffrorna nedan är hämtade från SCB:s räkenskapssammandrag

för 2009. Jämfört med länets kommuner

har Östersund väsentligt lägre bidrag via utjämningssystemet.

Östersund har också väsentligt lägre nettokostnader

än länets övriga kommuner. Jämfört med

större städer har emellertid Östersund högre nettokostnader.

I kommunens siffror har extraordinära poster

exkluderats.

Kronor per invånare 2009 Östersund Större

städer

Länet

Verksamhetens intäkter 12 016 11 513 12 893

Verksamhetens kostnader -57 052 -51 385 -63 231

Avskrivningar -2 096 -1 729 -2 033

Verksamhetens nettokostnader

-47 127 -41 809 -52 371

Skatteintäkter 38 029 34 488 33 935

Generella statsbidrag och

utjämning

9 983 7 817 19 169

Finansnetto 210 -155 100

Resultat före extraordinära

poster

1 095 340 834

Extraordinära poster 0 57 -305

Årets resultat 1 095 1 140 529


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Risk och kontroll

11. Likviditet ur ett riskperspektiv

Likviditet 2006 2007 2008 2009 2010

Likvida medel 176 237 115 316 46

Likviditetsdagar 1) 21 27 12 34 5

Balanslikviditet 2) 77 % 90 % 58 % 54 % 30 %

Rörelsekapital (Mkr) 3) -103 -49 -194 -165 - 411

1. Antal dagar som de likvida medlen vid resp. årsskifte

räcker för kommunens utbetalningar (för

2010 uppgick de genomsnittliga utbetalningarna/

dag till 9,8 Mkr)

2. Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar/

kortfristiga skulder.

3. Med rörelsekapital avses omsättningstillgångar

minus kortfristiga skulder

Den kraftiga försämringen av likviditeten under 2010

förklaras av att pensionsmedel, 433 Mkr, överförts

till speciell anläggningstillgång, Östersunds kommuns

pensionskassa. Likviditeten kommer framgent att ligga

på klart lägre nivåer jämfört med tidigare år. Genom

checkräkningskrediten på 150 Mkr, som fr om 1 juni

2011 utökas till 300 Mkr kan tillfälliga svackor i betalningsberedskapen

hanteras.

12. Räntor

Ökad räntekostnad

vid 1 % höjning av

räntan

Lån med rörlig ränta

(Mkr)

Lån med bindningstid

1-3 år (MKr)

Återstående löptid i

dagar (duration)

Genomsnittlig ränta

vid respektive årsskifte

(%)

2007 2008 2009 2010 2011

0 0 0 0 0,6

0 0 0 0 60,0

0 0 0 0 60,0

0 0 0 0 277,0

- - - - 2,35

13. Borgensåtagande

Mkr 2006 2007 2008 2009 2010

Borgensåtagande 1 753 1 347 1 127 1 686 1 596

Kommunens borgensåtagande uppgår till 1 596 Mkr.

Merparten av kommunens borgensåtaganden avser

borgen gentemot de kommunägda företagen och uppgår

till totalt 1 260 Mkr. Någon risk anses ej föreligga för

borgen gentemot kommunägda företag.

Borgensansvar gentemot bostadsrättsföreningar

samt kooperativ äldreboende uppgår till 280 Mkr.

Övrig borgen avser borgensansvar gentemot idrottsföreningar,

samlingslokaler samt kommunalt förlustansvar

som uppgår till totalt 52 Mkr. Någon risk anses ej

föreligga för dessa åtaganden.

Under 2010 har infriande motsvarande 9 Mkr skett.

14. Kommunägda företag - risker och möjligheter

Kommunkoncernens resultat uppgår till -151 Mkr.

Orsaken till det stora negativa resultatet är kommunens

stora redovisade resultat på -269 Mkr, till följd av pensionsavsättning

på 433 Mkr. Bortsett från denna gör

koncernen ett resultat som är bättre en de tre senaste

åren . Se vidare avsnitt sammanställd redovisning.

Vilka risker finns med de kommunägda företagen?

Kommunens borgensåtagande gentemot de kommunägda

företagen, inklusive Jämtkraft, uppgår till 1

260 Mkr. Några risker bedöms inte finnas för dessa

borgensåtaganden.

Mkr 2006 2007 2008 2009 2010

Koncernens resultat 224,6 159,0 197,9 177,1 200,9

Kommunens resultat 142,2 93,0 76,1 102,2 65,0

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

29

Kommunen har inte sedan 2006 haft några långfristiga

lån vilket medför att utveckling räntenivåer haft

en begränsad betydelse. Som framgår ovan kommer

upplåning att ske fr o m 2011. Enligt flerårsbudget

för 2011-2013 beräknas låneskulden vid utgången

av 2013 uppgå till 526 mkr. Effekter av förändrade

räntenivåer får därvid stor betydelse.


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

30

15. Pensionsåtagande och förvaltning av

pensionsmedel

Mkr Pensionsåtagande

(inkl löneskatt) 2006 2007 2008 2009 2010

Avsättningar till pensioner

Pensionsförpliktelser

äldre än 1998

Totalt pensionsåtagande

Soliditet inkl. pensionsskuld

äldre än 1998

59 79 88 100 551

1 184 1 294 1 524 1 585 1 089

1 296 1 406 1 241 1 685 1 640

35 % 35 % 33 % 29 % 35 %

Ovan redovisas de totala åtagandena som finns för pensionsåttaganden.

Det största åtagandet avser pensionsförpliktelser

som är intjänade före 1998.

För att klara av den ökade belastning som sker i kommunens

ekonomi när utbetalningarna ökar kraftigt, har

kommunen avsatt 433 Mkr till en speciell anläggningstillgång

som benämns, Östersunds kommuns pensionskassa¨.

Denna tillgångsmassa tillsammans med en real

avkastning på 1 procent ska säkerställa att kommunens

utbetalningar avseende pensionsförpliktelser intjänade

före 1998 i fast penningvärde inte ska överstiga 2010

års nivå, d v s 52,5 Mkr.

Förvaltning av pensionsmedel

I enlighet med rekommendation nr 7.1 från Rådet för

kommunal redovisning ska redovisning ske av kommunens

pensionsmedelsförvaltning grundad på nedanstående

uppgifter. Som framgår nedan finns finansiella

placeringar uppgående till 433 Mkr. för. Denna summa

ska som framgår ovan räcka till för att utbetalningar

från ansvarsförbindelsen inte ska bli en ytterligare

belastning på kommunens budget.

Mkr (inkl löneskatt) 2008 2009 2010

Avsättningar för pensioner -88 -100 -551

Ansvarsförbindelse -1 545 1 585 -1 089

Totala pensionsförpliktelser 1 633 1 685 -1 640

Finansiella placeringar 0 0 433

SUMMA ÅTERLÅN 1 633 1 685 -1 207

16. Prognossäkerhet och budgetföljsamhet

Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella

konstroll. En god prognossäkerhet tillsammans

med god budgetdisciplin medför att behoven av buffertar

minskar. Genom en god prognossäkerhet har kommunen

också lättare att korrigera eventuella svackor i

ekonomin på kort sikt. I nästa spalt framgår respektive

nämnds slutgiltiga resultat jämfört med augustiprognosen.

Bokslut

Prognos

2010 2010-08-31

KS Kommunledningsförvaltningen 10,7 4,0

KS Budgeterade lönereserver 5,2 5,2

Utförarstyrelse Serviceförvaltningen 1,2 0,0

Utförarstyrelse Teknisk Förvaltning 6,5 6,7

Miljö- och samhällsnämnden 0,9 2,4

Socialnämnden 0,0 -1,0

Barn- och utbildningsnämnden 7,1 14,9

Vård och omsorgsnämnden -30,5 0,3

Kultur- och fritidsnämnden 0,7 0,0

Arvodesnämnden 0,0 0,0

Valnämnd 1,0 1,0

Överförmyndare -0,2 -0,8

Revision 0,4 0,2

SUMMA resultat, nämnder 3,0 32,9

Finansiering 62,0 58,6

SUMMA före extraordinära poster 65,0 91,5

Finansiering: extra utdeln Jämtkraft 98,2 0,0

Pensionsavsättning -433,0 0,0

SUMMA efter

extraordinära poster

-239,8 91,5

Totalt sett redovisar nämnderna ett resultat som är

nära noll, d v s ett positivt resultat på 3,0 Mkr. För

enskild nämnd, d v s vård- och omsorgsnämnden är

däremot avvikelsen både mot budget och mot prognos

från augusti stor. Med den stora avvikelsen för vårdoch

omsorgsnämnden kan det konstateras att budgetföljsamheten

och prognossäkerheten under 2010 inte

är tillfredsställande.

17. Intern kontroll

Kommunstyrelsen har fastställt en övergripande

plan för internkontrollarbetet. Internkontrollplanen

säkerställer att den interna kontrollen fungerar i kommunen.

Under 2010 har granskning och uppföljning skett inom

följande tre huvudområden:

1. Styrning av kommunala förvaltningar och bolag.

2. Styrning och uppföljning av ekonomin.

3. Personal

Rapport över internkontrollarbetet för 2010 har behandlats

i finansutskottet i februari 2011.


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

18. Känslighetsanalys

Händelser Förändring Mkr 1)

Ränteförändring med 1 % på låneskulden 0,0

Ränteförändring 1 % påverkar ränteintäkter

med

+/-3,1

Löneförändring med 1 % inklusive PO samtlig

personal i kommunen

Bruttokostnadsförändring med 1 % 34

Förändrad utdebitering med 1 kr (budget

2010

Förändring av befolkningen i kommunen,

100 personer (budget 2010)

18

100

+/- 476

10 heltidstjänster (22000 kr/månad) + PO 4,0

I ovanstående sammanställning redovisas hur ett antal

faktorer påverkar kommunens ekonomi.

19. Sammanfattande kommentarer

Redovisningens och den finansiella analysens syfte är

att identifiera problem. Följande problem och positiva

faktorer som kan härledas ur den finansiella analysen

är viktiga att lyfta fram.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

1.

2.

3.

4.

Årets resultat uppgår till 65 Mkr exkluderat

jämförelsestörande poster. De jämförelsestörande

posterna består av extrautdelning från Jämtkraft

98 Mkr. Denna utdelning har uteslutande använts

för att likviditetsmässigt fylla på pensionskassan.

Den andra jämförelsestörande posten avser

uppbokning pensionsavsättning 433 Mkr. Motivet

till denna uppbokning är att framgent få en mer

pedagogisk pensionsredovisning. När jämförelsestörande

poster inkluderas blir slutresultatet

-270 Mkr .

Resultatet utan jämförelsestörande poster är

bättre än budget, men klart sämre än prognos

enligt augusti uppföljning. Den stora avvikelsen

gentemot budget och augusti uppföljning redovisas

hos vård- och omsorgsnämnden.

Den senaste femårsperioden har kommunen redovisat

sammanlagda resultat uppgående till

478 Mkr. 433 Mkr av dessa har öronmärkts till

pensionsfond inom eget kapital.

Investeringsnivån under 2010 uppgick till 190 Mkr

vilket är 87 Mkr lägre än budget. Samtliga investeringar

har tillfullo finansierats med eget kassflöde

från driftverksamheten. Budgeterad upplåning

har därmed inte behövt verkställas.

5.

6.

Under 2010 har pensionsmedel uppgående till 433

Mkr omförts från likvida medel till ¨Östersunds

kommuns pensionskassa¨, som redovisas som en

anläggningstillgång. Genom denna omföring har

den normala likviditeten sjunkit till den låg nivå,

46 Mkr. De finansiella nyckeltalen beträffande

kassalikviditet med flera nyckeltal har därmed

försämrats rejält.

Den långfristiga betalningsberedskapen, soliditeten,

inklusive ansvarsförbindelsen, har förbättrats

under 2010. Förklaring till detta är att det egna

kapitalet ökat mer än vad de totala tillgångarna

ökat.

31


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

32

Finansiell profil

En viktig del när det gäller styrning av en kommun är

jämförelser med andra kommuner. Som ett komplement

till den traditionella finansiella analysen presenteras här

en ”finansiell profil” för Östersunds kommun. Profilen

har framtagits av Kommunforskning i Västsverige och

presentationen är ett sammandrag av en större rapport.

I den finansiella profilen görs en beskrivning av hur

Östersunds kommuns ekonomi har utvecklats i förhållande

till 44 andra kommuner i Jämtland, Västernorrland,

Västerbotten och Norrbotten (Övre Norrland)

i fyra olika perspektiv fördelade på åtta nyckeltal.

Beskrivningen avser perioden 2007-2009.

Finansiella profilens utveckling mellan 2007 och 2009

I Östersunds finansiella profil mellan 2007 och 2009

har två av fyra perspektiv förändrats. Perspektivet

långsiktig betalningsberedskap har förbättrats medan

- Lång siktig handlingsberedskap

Den långsiktiga handlingsberedskapen förbättrades

under perioden. Förbättrad soliditet och ökade genomsnittliga

resultat de tre senaste åren är de nyckeltal som

förbättrade poängen.

- Kortsiktig handlingsberedskap

Den kortsiktiga handlingsberedskapen försämrades

under perioden. Inom perspektivet försämrades nyckeltalen

resultat och kassalikviditet.

-Riskförhållande

Perspektiven riskförhållanden och kontroll är poängmässigt

oförändrade mellan 2007 och 2009.

kortsiktig betalningsberedskap försvagades. Övriga två

perspektiv förblev poängmässigt oförändrade.

Avslutande kommentar

Östersunds kommun har en god finansiell profil, vilket

innebär att kommunen har ett starkare finansiellt

utgångsläge än genomsnittet. Kommunen har under den

studerade perioden redovisat en god resultatnivå, vilket

lett till att kommunens långsiktiga handlingsberedskap i

form av soliditet har förbättrats.

Kan kommunen hålla sig i närheten av resultaten som

redovisades under perioden och kombinera den med

en kontrollerad investeringsnivå kommer den långsiktiga

finansiella handlingsutrymmet att stärkas inför

framtiden. Med en aktiv styrning där ekonomin hela

tiden ställd mot de ökande verksamhetsbehoven har

Östersund goda möjligheter att upprätthålla ett sådant

resultat.

2007 2008 2009


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

33


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Driftredovisning

DRIFTREDOVISNING

Mkr

Kommunbidrag

Intäkter Kostnader Resultat

Revision 2,3 0,0 -1,9 0,4

Arvodesnämnd 0,1 0,0 0,0 0,0

Valnämnd 1,6 0,7 -1,3 1,0

Överförmyndare 5,3 0,8 -6,3 -0,2

Kommunstyrelse - Kommunledningsförvaltning 430,6 80,9 -501,0 10,5

Kommunstyrelse - Buffert löner 5,2 0,0 0,0 5,2

Utförarstyrelse - Teknisk förvaltning 25,1 701,7 -720,3 6,5

Utförarstyrelse - Serviceförvaltning 2,0 243,4 -244,2 1,2

Miljö- och samhällsnämnd 148,4 49,7 -197,2 0,9

Socialnämnd 229,1 57,4 -286,4 0,0

34

Barn- och utbildningsnämnd 894,8 159,8 -1 047,5 7,1

Vård och omsorgsnämnd 991,1 1 034,0 -2 055,6 -30,5

Kultur- och fritidsnämnd 105,3 5,5 -109,9 0,9

Summa verksamhet 2 841,0 2 333,8 -5 171,6 3,2

Finansförvaltning -2 841,0 3 367,6 -799,6 -273,1

Årets resultat 0,0 5 701,3 -5 971,2 -269,9

I kommunbidrag ingår under året beslutade tilläggsanslag:

Överförmyndare 0,8

Kommunstyrelse - Kommunledningsförvaltning 5,2

Utförarstyrelse - Teknisk förvaltning 1,8

Miljö- och samhällsnämnd 2,2

Investeringsredovisning

Mkr

Budget

2010

Inkomster Utgifter Budgetavvikelse

Kommunstyrelse - Kommunledningsförvaltning 12,3 0,0 -2,3 10,0

Utförarstyrelse - Teknisk förvaltning 189,7 0,0 -144,5 45,2

Utförarstyrelse - Serviceförvaltning 4,1 0,0 -4,1 0,0

Miljö- och samhällsnämnd 48,0 1,2 -37,7 11,4

Socialnämnd 1,2 0,0 -1,4 -0,2

Barn- och utbildningsnämnd 7,5 0,0 -7,3 0,2

Vård och omsorgsnämnd 5,3 0,0 -4,5 0,8

Kultur- och fritidsnämnd 18,6 5,1 -7,5 16,2

286,7 6,3 -209,3 83,7

Investeringsbidrag 4,6

Försäkringsersättning 1,6


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Större investeringsprojekt

Budget

2010

Utfall

Total

kalkyl

Total

kostnad

Förskola - Lövsta 21,0 25,9 48,0 26,0

Äldreboende - Västervik 7,0 15,4 16,1 16,4

LSS-boende, Åkermannen 7,0 8,5 10,9 8,8

Förskola - Marieby 5,5 8,4 9,5 8,4

Förskola - Solliden 12,0 8,1 26,2 8,1

Förskola - Lillsjöhögen 2,5 8,0 9,7 9,9

Gator - Frösöbron 7,0 7,7 27,0 7,9

Gator - Cirkulationsplats Genvägen/Stuguvägen 7,5 6,6 7,5 6,7

Förskola - Körfältet 6,0 5,7 6,0 6,1

Äldreboende - Häradsgården 7,0 4,9 7,6 5,0

Gator - Förnyelse av belysningsnätet 4,0 3,8 20,0 15,4

Gator - Cirkulationsplats Hagvägen/Chaufförvägen 3,5 3,6 5,0 3,7

LSS-boende, Ängsblomman 3,3 Beslut KF 10:185

Exploateringsredovisning

Mkr Inkomster Utgifter Resultat

Budget 14,9 -13,9 4,8

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Utfall 13,7 -9,8 4,1

Avvikelse -1,2 4,1 -0,7

35

Detalj, exploateringsområde Inkomster Utgifter Resultat

Storsjö Strand 4,0 -2,2 0,0

Väghyveln 8 0,0 -0,1 0,0

Härkestrand 0,1 -0,2 0,0

Sikvägen, Mjälle 0,3 -0,1 0,0

Torvalla T2F 1,0 -0,1 0,3

Valla B9 0,5 -0,5 0,5

Exploatering Odenskog 2,7 -0,2 0,0

Smörkärnan 1,6 0,0 1,6

Småhustomter 1,8 -0,2 1,8

Torvalla T1C, del av 0,0 -0,1 0,0

Industriområde norr om Hägnvägen 0,1 0,0 0,0

Remonthagen 0,0 -0,1 0,0

Brittsbo 1,6 -6,0 0,0

Semsåskolan 0,0 -0,1 0,0

Övriga 0,0 -0,1 0,0

13,7 -9,8 4,1

Resultat från exploateringsredovisning

redovisas enligt god redovisningssed utifrån

de enskilda projektens beräknade resultat.

Det innebär att inkomster och utgifter ej är

det samma som resultat.


övergripande del

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2009 2008

36

Finansiella rapporter

kommunen


Resultaträkning - kommunen

Kassaflödesanalys - kommunen

Mkr

Budget

2010

Redovisning

2010

resultaträkning

Budget Redovisning Avvikelse Redovisning

Mkr

2010 2010 2010 2009

Verksamhetens intäkter 1 765,1 714,0 -51,1 687,4

Verksamhetens kostnader 2 -3 415,2 -3 822,5 -407,3 -3 194,5

Av- och nedskrivningar 3 -131,3 -124,5 6,8 -125,7

Verksamhetens nettokostnader -2 781,4 -3 233,1 -451,7 -2 632,8

Skatteintäkter 4 2 220,6 2 259,5 38,9 2 239,0

Generella statsbidrag och utjämning 5 599,0 593,1 -5,9 489,7

Finansiella intäkter 6 8,9 112,4 103,5 11,7

Finansiella kostnader 7 -14,0 -1,9 12,1 -5,4

Resultat för extraordinära poster 33,1 -269,9 -303,0 102,2

Extraordinära intäkter 0 0 0 0

Extraordinära kostnader 0 0 0 0

Årets resultat 8 33,1 -269,9 -303,0 102,2

Avvikelse

2010

Redovisning

2009

Löpande verksamhet:

Årets resultat 33,1 -269,9 -303,0 102,2

Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster

Av- och nedskrivningar 131,3 124,5 -6,8 125,7

Förändring av avsättningar 5,9 451,5 445,6 12,2

Realisationsvinster/förluster 0,0 0,0 0,0 -2,0

Medel från verksamheten före förändring av

rörelsekapital

170,3 306,1 135,8 238,2

Ökning/minskning kortfristiga fodringar -23,1 -23,1 40,4

Ökning/minskning exploateringstillgångar 0,9 -0,2 -1,1 6,4

Ökning/minskning förråd och varulager -0,1 -0,1 -0,8

Ökning/minskning kortfristiga skulder -57,7 -13,8 43,9 127,5

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

37

Kassaflöde från den löpande verksamheten 113,5 268,9 155,4 411,7

Investeringsverksamhet

Investering i materiella anläggningstillgångar -287,5 -197,8 89,7 -215,4

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3,8 9,7 5,9 3,7

Investering i immateriella anläggningstillgångar -2,2 -2,2 0,0

Investering i finansiella anläggningstillgångar -435,9 -435,9 -551,2

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 5,5 5,5 0,0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -283,7 -620,8 -337,1 -762,9

Finansieringsverksamhet

Upptagna lån 335,0 0,0 -335,0 0,0

Amortering på lån -32,0 0,0 32,0 0,0

Minskning av långfristiga fordringar 4,5 82,1 77,6 552,4

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 307,5 82,1 -225,4 552,4

Årets kassaflöde 137,3 -269,8 -407,1 201,2

Likvida medel vid årets början 315,8 114,6

Likvida medel vid årets slut 46,0 315,8


alansräkning

Balansräkning - kommunen

Mkr Redovisning 2010 Redovisning 2009

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

38

Summa immateriella anläggningstillgångar 9 2,8 0,9

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 1 721,6 1 664,5

Maskiner och inventarier 11 152,0 143,7

Summa materiella anläggningstillgångar 1 873,6 1 808,1

Aktier och andelar, bostadsrätter, mm 12 633,3 637,4

Pensionsmedelsförvaltning 13 433,0 0,0

Långfristiga fordringar 14 296,7 378,8

Summa finansiella anläggningstillgångar 1 363,0 1 016,1

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3 239,4 2 825,2

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Exploateringstillgångar 15 7,8 7,6

Förråd 2,2 2,1

Fordringar 16 122,7 99,6

Kassa och bank 17 46,0 315,8

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 178,7 425,1

SUMMA TILLGÅNGAR 3 418,1 3 250,3

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

EGET KAPITAL

Ingående eget kapital 18 2 512,0 2 423,5

Årets resultat 8 -269,9 102,2

SUMMA EGET KAPITAL 2 242,0 2 525,8

AVSÄTTNINGAR

Avsättning för pensioner 19,20 550,8 99,5

Övriga avsättningar 21 35,1 34,9

SUMMA AVSÄTTNINGAR

SKULDER

Långfristiga skulder - -

Kortfristiga skulder 22 590,1 590,1

S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 418,1 3 250,3

STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Inga Inga

Ansvarsförbindelser

a) Pensionsförpliktelser 23 1 088,6 1 584,9

b) Borgensförbindelser 24 1 595,7 1 686,2

c) Visstidspensioner 25 6,6 8,2

d) Framtida förfallobelopp leasing 26 19,5 22,8


tilläggsupplysningar

Tilläggsupplysningar - kommunen

Not 1 Verksamhetens intäkter 2010 2009

Verksamhetens totala intäkter 5 701,5 5 473,3

Avgår: Interna intäkter -4 987,5 -4 785,9

Summa verksamhetens intäkter 714,0 687,4

Specifikation verksamhetens intäkter

- Försäljningsmedel 52,4 57,5

- Taxor och avgifter 206,8 209,0

- Hyror och arrenden 146,1 145,9

- Bidrag 190,7 164,8

- Försäljning av verksamheter och

entreprenader

104,6 103,1

Not 2 Verksamhetens kostnader 2010 2009

Verksamhetens totala kostnader -8 810,0 -7 980,4

Avgår, interna kostnader 4 987,5 4 785,9

Summa verksamhetens kostnader -3 822,5 -3 194,5

varav jämförelsestörande kostnader:

Del av pensionsförpliktelse före 1998 433,0 -

Infriat borgensåtagande 8,5 -

Specifikation verksamhetens kostnader:

Personalkostnader 2 425,0 1 877,9

Entreprenad och köp av verksamhet 720,7 700,7

Bidrag och transfereringar 178,5 172,2

Lokal och markhyror 103,9 97,3

Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial

117,3 108,7

Hyra/leasing av anläggningstillgångar 29,6 27,5

Transporter och resor 27,3 22,2

Konsulttjänster 26,1 20,5

Försäkringar och riskkostnader 25,7 8,9

Inköp av anläggnings och underhållsmaterial

22,4 19,3

Not 3 Av- och nedskrivningar 2010 2009

Immateriella anläggningstillgångar, mark, byggnader, tekniska

anläggningar, maskiner och inventarier skrivs av planenligt i

förhållande till uppskattad nyttjandeperiod. Avskrivningstiderna

har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift

”Avskrivningar”, men med en egen bedömning av tillgångarnas

beräknade nyttjandeperiod.

Nyttjandeperiod (år)

Immateriella anläggningstillgångar

3 - 5 år

Byggnader och mark

- Mark Obegränsad

- Verksamhetsfastigheter 33 år

- Fastigheter för affärsverksamhet 20 - 50 år

- Publika fastigheter 10 - 33 år

- Övriga fastigheter 10 - 50 år

Maskiner och inventarier

- Maskiner 5 - 33 år

- Inventarier, bilar och andra fordon 5 - 20 år

- Inventarier, datautrustning 3 - 5 år

- Inventarier, övriga 5 - 20 år

Avskrivningar 123,7 120,2

Nedskrivningar 0,9 5,6

Summa 124,5 125,7

Not 4 Skatteintäkter 2010 2009

Preliminära skatteintäkter 2 229,8 2 307,1

Preliminär slutavräkning innevarande år 1,5 -71,4

Ersättning från landstinget 1,2 1,2

Summa 2 259,5 2 239,0

Not 5 Generella statsbidrag & utjämning 2010 2009

Inkomstutjämning 389,8 399,3

Kostnadsutjämning -104,2 -113,1

Regleringsbidrag/avgift 15,2 -28,8

Strukturbidrag 20,2 20,1

Bidrag för LSS-utjämning 125,6 126,1

Fastighetsavgift 88,9 86,2

Konjunkturstöd 57,7 -

Summa 593,1 489,7

Not 6 Finansiella intäkter 2010 2009

Utdelningar 105,9 6,0

Ränteintäkt utlämnat lån, Östersunds

Rådhus AB

0,0 6,9

Aktieägartillskott, Östersunds Rådhus AB 0,0 -6,4

Räntor 5,0 3,4

Borgensavgifter 1,5 1,8

Övriga finansiella intäkter 0,0 0,0

Summa 112,4 11,7

Not 7 Finansiella kostnader 2010 2009

Ränta på pensionskostnader -1,9 -5,4

Summa -1,9 -5,4

Not 8 Årets resultat 2010 2009

Årets resultat enligt resultaträkningen -269,9 102,2

Kostnad pensionsförpliktelse 433,0 0,0

Engångsutdelning Jämtkraft -98,2 0,0

Resultat enligt balanskravet 64,9 102,2

Not 9 Immateriella anläggningstillgånga 2010 2009

Ingående anskaffningsvärden 1,1 -

Årets förändringar

-Årets aktiverade utgifter, inköp 2,2 0,2

-Omklassificeringar - 0,9

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

3,4 1,1

Ingående avskrivningar -0,2 -

Årets förändringar

-Omklassificeringar - -0,2

-Årets avskrivningar -0,4 -

Utgående ackumulerade avskrivningar -0,6 -0,2

Utgående restvärde enligt plan 2,8 1,0

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

39


tilläggsupplysningar

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

40

Not 10 Mark, byggnader och tekniska

anläggningstillgångar

2010 2009

Ingående anskaffningsvärden 3 250,1 3 080,7

Årets förändringar

Årets aktiverade utgifter, inköp 154,4 173,1

Försäljningar och utrangeringar -1,0 -3,7

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

3 403,5 3 250,1

Ingående avskrivningar -1 585,6 -1 492,7

Årets avskrivningar -96,2 -92,9

Utgående ackumulerade avskrivningar -1 681,8 -1 585,6

Utgående bokfört värde 1 721,6 1 664,5

Specifiktion av mark, byggnader och

tekniska anläggningstillgångar

Markreserv 81,7 73,1

Verksamhetsfastigheter 968,0 936,0

Fastigheter för affärsverksamhet 195,1 200,2

Publika fastigheter 253,0 232,4

Fastigheter för annan verksamhet 223,8 222,9

Utgående bokfört värde 1 721,6 1 664,5

Not 11 Maskiner och inventarier 2010 2009

Maskiner och inventarier

Ingående anskaffningsvärden 521,2 483,1

Årets förändringar

-Årets aktiverade utgifter, Inköp 35,1 39,0

-Försäljningar och utrangeringar -0,4 -

-Omklassificeringar - -0,9

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

556,0 521,2

Ingående avskrivningar -377,6 -351,6

Årets förändringar

-Omklassificeringar - 0,2

-Avskrivningar -26,4 -26,1

Utgående ackumulerade avskrivningar -404,0 -377,6

Utgående restvärde enligt plan 152,0 143,6

Not 12 Aktier och andelar, bostadsrätter 2010 2009

Ingående anskaffningsvärde 637,4 87,8

Nettoinvestering 2,9 551,2

Avskrivning, bostadsrätter -1,2 -1,2

Nedskrivning, bostadsrätter -0,3 -0,3

Årets försäljningar -5,5 -

Utgående bokfört värde 633,3 637,4

Specifikation 0,0 0,0

Jämtkraft AB 593,5 599,0

Östersunds Rådhus AB 2,0 2,0

Länstrafiken AB 1,8 1,8

Övriga aktier 1,0 1,0

Bostadsrätter 32,5 31,1

Grundfondskapital, Stiftelsen Zenit 2,5 2,5

633,3 637,4

Not 14 Långfristiga fordringar 2010 2009

Östersunds Rådhus AB 107,4 187,4

Östersundsbostäder AB 115,0 115,0

Vestibulum Fastigheter i Östersund AB 50,0 50,0

Östersunds Sport och Eventarena AB 21,0 22,0

Jämtlands Gymnasieförbund 1,5 2,5

Övriga 1,8 1,9

296,7 378,8

Not 15 Exploateringstillgångar 2010 2009

Ingående bokfört värde 7,6 14,0

Utgifter för exploateringsverksamhet 9,8 4,9

Inkomster för exploateringsverksamhet -13,7 -15,9

Resultatförda exploateringsprojekt 4,1 4,6

Utgående bokfört värde 7,8 7,6

Not 16 Fordringar 2010 2009

Kundfordringar 30,9 26,2

Förutbetalda kostnader 10,2 20,2

Upplupna fastighetsavgifter 20,0 -

Upplupna intäkter, övrigt 32,1 26,7

Skattekonto 2,3 0,1

Fordran Länstrafiken AB 2,1 3,8

Fordran Östersunds Rådhus AB - 0,7

Mervärdeskattefordringar 17,0 9,8

Statsbidragsfordringar 0,1 -

Övriga kortfristiga fordringar 8,1 12,2

Summa 122,7 99,6

Not 17 Kassa och bank 2010 2009

Saldo koncernkonto 381,5 305,0

Skuld/fordran till koncernföretag 93,0 10,7

Skuld till pensionsmedelsförvaltning -433,0 -

Övriga poster 4,5 0,0

Summa 46,0 315,8

På gemensamt koncernkonto outtnyttjad

kredit (Beviljad kredit 150 Mkr)

150,0 150,0

Not 18 Eget kapital 2010 2009

Eget Kapital

Ingående eget kapital, enligt fastställd

balansräkning

2 525,8 2 423,5

Effekt byte av redovisningsprincip

VA-verksamhet

-13,8 -

Ingående eget kapital justerat i enlighet

med ny princip

2 512,0 2 423,5

Årets resultat -269,9 102,2

Utgående eget kapital 2 242,0 2 525,8

Specifikation av eget kapital

Pensionsfond - 423,0

Övrigt eget kapital 2 242,0 2 102,8

Not 13 Pensionsmedelsförvaltning 2010 2009

Banktillgodohavanden 433,0 -

Summa 433,0 0,0


Not 19 Avsättningar för pensioner och

liknande förpliktelser

2010 2009

Ingående avsättning 99,5 88,3

Pensionsutbetalningar -4,8 -5,4

Nyintjänad pension 14,5 10,3

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 1,9 5,4

Förändring av löneskatt 2,7 2,2

Övrigt -0,3 -1,3

Utgående avsättning 113,5 99,5

Aktualiseringsgrad (den andel av personakterna

för anställd personal som är

uppdaterad med avseende på tidigare

pensionsgrundande anställning), %

Utöver ordinarie avsättning har kommunen

även pensionsförpliktelser övertagna

från Vestibulum

Enligt beslut i kommunfullmäktige redovisar

kommunen även del av pensionsförpliktelser

intjänade före 1998 som

avsättning. Belopp inklusive löneskatt.

83 79

4,2 -

433,0 -

Not 20 Pensionsförmåner 2010 2009

Kommunen har överenskommelser om

följande pensionsförmåner:

Förmånsbestämd ålderspension 71,0 63,2

Särskild avtalspension enligt KAP-KL 1,3 1,8

Pension till efterlevande 3,5 4,1

PA-KL pensioner 13,9 9,6

ÖK/SAP 1,6 1,4

Pensioner, övertagna från Vestibulum 4,2 -

Del av pensionsförpliktelser, intjänade

före 1998

348,5 -

Löneskatt 106,7 19,4

550,8 99,5

Not 21 Övriga avsättningar 2010 2009

Avsättning vid periodens ingång 34,9 33,9

Periodens avsättningar 0,5 0,9

Ianspråktaget under perioden -0,3 -

Summa andra avsättningar vid periodens

utgång

35,1 34,9

Avsättning, återställande av gammal

deponi

1,0 0,5

Avsättning, återställande av ny deponi 33,9 33,9

Avsättning, personalåtaganden 0,2 0,4

Not 22 Kortfristiga skulder 2010 2009

Kortfristiga skulder

- Personalens källskatt 28,4 27,7

- Friköpsmedel P-platser 13,1 13,1

- Skuld Jämtlands Räddningstjänstförbund 7,8 6,6

- Resultatutjämning, VA-verksamhet 13,8 -

- Övriga kortfristiga skulder 6,7 3,0

Leverantörsskulder 92,2 60,5

Upplupna kostnader 0,0 0,0

- Sociala avgifter 33,8 32,3

- Semesterlöneskuld 115,1 110,2

- Leverantörsreskontra 29,2 32,8

- Pensionskostnad individuell del 74,5 68,3

- Timlöner 22,8 7,8

- Skatteskulder 6,6 8,5

- Övriga upplupna kostnader 39,5 22,4

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

Not 22 (fortsättning) 2010 2009

Förutbetalda intäkter 0,0 0,0

- Skatteintäkter 42,9 83,5

- Statsbidrag - 57,7

- Hyresintäkter 4,0 5,9

- Bidrag 16,5 25,1

- Anslutningsavgifter 20,5 17,1

- Övriga förutbetalda intäkter 22,8 7,9

Summa 590,1 590,1

Not 23 Ansvarsförbindelser 2010 2009

Pensionsförpliktelser som inte upptagits

bland skulderna eller avsättningarna

Ingående ansvarsförbindelse pensioner 1 584,9 1 545,1

Pensionsutbetalningar -44,9 -42,2

Ränte-och basbeloppsuppräkningar 17,1 85,7

Förändring löneskatt -12,4 7,8

Övrigt -23,2 -11,4

Överfört till avsättning -433,0 -

Utgående ansvarsförbindelse pensioner 1 088,6 1 584,9

Aktualiseringsgrad (den andel av personakterna

för anställd personal som är

uppdaterad med avseende på tidigare

pensionsgrundande anställning)

83 79

Not 24 Borgensförbindelser 2010 2009

Kommunägda företag 1 260,0 1 306,6

Bostadsrättsföreningar och boendekooperativ

287,9 329,9

Samlingslokaler mm 17,1 17,1

Idrottsföreningar 26,5 27,6

Kommunalt förlustansvar för egna hem 4,2 5,0

Summa 1 595,7 1 686,2

Not 25 Visstidspensioner 2010 2009

Beräknat belopp för avta om visstidsförordnande

för två tjänstemän (Avtal om

visstidsförordnande enligt PA-KL) och

två heltidsarvoderade förtroendevalda

(Visstidspension enligt PBF)

6,6 8,2

Not 26 Framtida förfallobelopp leasing 2010 2009

Under året betalda leasingavgifter 10,2 12,4

Framtida förfallobelopp (minimileaseavgifter)

19,5 22,8

- varav förfall inom 1 år 8,4 9,4

- varav förfall inom 2-5 år 10,9 12,9

- varav förfall senare än 5 år 0,1 0,5

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

41


tillämpade redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

42

Den kommunala redovisningen regleras av lagen om

kommunal redovisning (SFS 1997:614). Därutöver lämnar

Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar

och rekommendationer för kommunsektorns redovisning.

I enlighet med Rådet för kommunal redovisning skall

tilläggsupplysningar lämnas för hur tillämpning sker

av vissa principiellt viktiga rekommendationer. Nedan

sker kommentarer i enlighet med detta. I de fall något

avsteg helt eller delvis sker mot ovan nämnda regelverk

kommenteras detta också nedan. Viktiga övriga redovisningsprinciper

kommenteras också.

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen

om kommunal redovisning och rekommendationer från

Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att:

Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att

de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras

kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt

sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed

de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits

till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar

av inkomster och utgifter har skett enligt god

redovisningssed.

Redovisning av pensionsförpliktelser

Enligt lagen skall pensioner som intjänats före 1998

inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen

utan istället som ansvarsförbindelse. Kommunens

redovisar från och med 2010 del av pensionsförpliktelse

intjänad före 1998 som avsättning, vilket

är ett avsteg från god redovisningssed. Den del som

redovisas som avsättning motsvaras av kommunens

medel avsatta som finansiell tillgång för förvaltning av

pensionsmedel.

Byte av redovisningsprincip

Från och med 2010 sker resultatutjämning för VAverksamheten

enligt god redovisningssed och beslut

i kommunfullmäktige. Detta innebär att 13,8 Mkr

bokförts mellan skuld och eget kapital. Förändringen

har hanterats som byta av redovisningsprincip i enlighet

med Rådet rekommendation 14:1 ”Byte av redovisningsprinciper”.

Klassificering av finansiella tillgångar

Kommunens pensionsmedelsportfölj är klassificerad

som finansiell anläggningstillgång. Portföljens förvaltning

regleras i av fullmäktige antaget reglemente KF §

104/2010.

Värdering och upplysningar om

pensionsförpliktelser

Rekommendationen RKR 17 Värdering och upplysningar

om pensionsförpliktelser normerar hur pensionsförpliktelser

skall värderas i den kommunala

årsredovisningen. Av den framgår att värdering av pensionsförpliktelser

ska göras med tillämpning av RIPS

07. Av rekommendationen framgår även att det ska

upplysas om pensionsförpliktelsens aktualiseringsgrad,

dvs andel pensionsgrundande tider som är helt utredda.

För de som inte är aktualiserad uppskattas pensionsgrundande

tid.

Periodisering av skatteintäkter

Kommunen redovisar i enlighet med RKR 4.2, Redovisning

av skatteintäkter, dvs att slutavräkning av

kommunalskatt beräknas på Sveriges kommuners och

landstings prognos.

Visstidpension

Beräkning av åtagande för visstidsförordnanden har

redovisats i enlighet med rekommendation RKR 2. Redovisning

av garantipension, kompletterande delpension

och visstidspension. Visstidsförordnanden som ger rätt

till särskild avtalspension redovisas som avsättning när

det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar.

Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse.

Leasing

Samtliga leasingavtal har klassificerats som s k operationella

leasingavtal, vilket är ett avsteg gentemot

RKRs rekommendation 13.1 Redovisning av leasingavtal.


Immateriella och materiella

anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till

anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga (linjära)

avskrivningar. Investeringsbidrag reducerar anläggningsvärdet,

vilket är ett avsteg från rekommendation 18 Intäkter

från avgifter, bidrag och försäljning. Immateriella

och materiella anläggningstillgångar skrivs av planenligt i

förhållande till uppskattad nyttjandeperiod. Avskrivningstiderna

har fastställts med utgångspunkt från Rådet för

kommunal redovisnings skrift ”Avskrivningar”, men med

en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttoperiod.

Ett halvt basbelopp bedöms som övre gräns för inventarier

av mindre värde och aktiveras därför inte. Alla

immateriella anläggningstillgångar är externt förvärvade.

Avsättningar

Utöver avsättningar för pensionsförpliktelser redovisar

kommunen även avsättningar för återställande av deponier

samt en mindre avsättning för personalåtaganden.

Klassificering och värdering har skett med stöd av RKRs

rekommendation nr 10. Redovisning av avsättningar,

ansvarsförbindelser och eventualtillgångar. Kring avsättningar

råder osäkerhet kring värdering och det utflöde

av resurser som förpliktelsen leder till. När det gäller

avsättning för återställande av deponier har värdering

skett enligt praxis i branschen, en bedömd kostnad/m3.

Då utflödet av resurser till tid och belopp är osäkra blir

även värderingen osäker. Lagstiftningens tillämpningen

och metoder för återställande är två aspekter som skapar

osäkerhet.

Exploateringsredovisning

Kommunens exploateringstillgångar klassificeras som

omsättningstillgångar och resultat från exploateringsverksamheten

intäktsförs löpande.

Anslutningsavgifter

För redovisning av anslutningsavgifter tillämpas RKR 18

Redovisning av intäkter. Rekommendationen innebär att

anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs

nyttjandeperiod. I detalj innebär principen

att 7/8 delar av inbetalda anslutningsavgifter periodiseras

som förutbetalda anslutningsavgifter.

Sammanställd redovisning

Den sammanställda redovisningen är upprättad i enlighet

med rekommendation nr 8.2 från Rådet för kommunal

redovisning. Koncernredovisningen baseras på Östersunds

tillämpade redovisningsprinciper

kommuns redovisningsprinciper och redovisningsmodell.

Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt

förvärvsmetoden vilket innebär att anskaffningskostnaden

för aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagens

egna kapital.

Den sammanställda redovisningen omfattar Östersunds

kommun, Jämtkraft AB som ägs till 98,2 %, Jämtlands

Gymnasieförbund, 64 %, Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund,

36,6 % (vilket är en minskning från 49 %),

samt Östersunds Rådhus AB som är helägt. Östersunds

Rådhus AB äger Östersundsbostäder AB, Vestibulum AB

samt Östersunds Turist- och kongress AB.

Lånekostnader

Kommunen har under året inte haft några lånekostnader.

Enligt RKR 15.1 skall vissa upplysningar anges. Kommunen

tillämpar som regel huvudmetoden. I undantagsfall

har kreditivränta historiskt aktiverats. Då detta skett

har det skett med internränta som grund och inte med

genomsnittlig upplåningsränta för kommunen.

43


övergripande del

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2009 2008

44


sammanställd redovisning

Förvaltningsberättelse- koncernen

Syftet med sammanställd redovisning

Östersunds kommun bedriver verksamhet i förvaltnings-

och bolagsform. Syftet med den sammanställda

redovisningen är att ge en samlad bild över kommunens

ekonomiska ställning, åtaganden och resultat. Våra

intressenter ges därmed möjlighet att bedöma helheten

oavsett val av verksamhetsform.

Koncernstruktur

Den sammanställda redovisningen är uppbyggd utifrån

moderbolaget Östersunds kommun, det helägda koncernbolaget

Östersunds Rådhus AB, Jämtkraft AB (98,2%),

Jämtlands Gymnasieförbund (64 %) och Jämtlands

Räddningstjänstförbund. Räddningstjänstförbund (36,6

%). Förändringar har skett i ägarandelar under året,

kommunen har sålt 0,2 % av ägandet i Jämtkraft till

Krokoms kommun. Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund

har under året bytt namn till Jämtlands Räddningstjänstförbund

i samband med att även Bräcke och Berg

blivit medlemmar. Kommunens ägarandel har i och med

detta minskat från 49 % till 36,6%.

Resultat för koncernen

Resultat för 2010 är – 151,5 Mkr .

Resultatet har belastats med en engångskostnad för

pensioner på 433 Mkr samt en intäkt på 80,6 Mkr från

försäljning av dotterbolagsandelar (fastigheter i Vestibulum

AB). Ett resultat utan dessa jämförelsestörande

posterna är 200,9 Mkr.

Koncernen ökade låneskulden med 476 Mkr

Ägd andel

Redovisat

resultat

Koncern

resultat

Östersunds kommun 100% -269,9 -269,9

Jämtkraft AB 98,2% 169,1 166,1

Östersund Rådhus AB 100% 69,9 69,9

Jämtlands Gymnasieförbund 64% -7,6 -4,9

Norra Jämtlands Räddningstj. 37% 1,4 0,5

Sammanlagt resultat -38,3

Koncernresultatpåverkande poster

Avskrivning, övervärde från köp av Jämtkraft 2009 -7,3

Utdelning från Jämtkraft till kommunen 1 -105,9

Koncernresultat - Östersunds kommun -151,5

Jämförelsestörande poster 352,4

200,9

1

I kommunen som finansiell intäk t, i Jämtkraft direkt mot eget kapital

Försämrad soliditet

Koncernens soliditet har under 2010 försämrats . Anledningar

till detta är främst negativt resultat och höga

investeringar.

Tillfälligt förbättrat finansnetto

Koncernens finansnetto har förbättrats med anledning

av försäljning av dotterbolagsandeler (fastigheter i

Vestibulum) som gav en realisationsvinst på 80,6 Mkr i

Rådhus. I övrigt påverkas koncernen av högre kostnader

till följd av större låneskuld samtidigt som räntor höjs.

77,0

124,1

Koncernen-årets resultat

199,7 208,5 224,6 159,0

197,9

171,1

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

377,0

296

Koncernen-Investeringar

235 247

495

589,0

802 800

-151,5

1133

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Koncernen-soliditet

45,1% 47,0% 49,5% 52,6% 52,8% 52,5% 54,70% 44,70%

39,54%

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

45

Koncernens långfristiga skulder har ökat med 476 Mkr

från 3 050 till 3 526 Mkr. Ökningen har skett i Jämtkraft.

Hög investeringsnivå – 1 133 Mkr

Koncernens investeringar är fortsatt hög och uppgår till

1 133 Mkr. Av koncernens redovisade investeringar står

Jämtkraft för 758, Rådhus för 169 och kommunen 198

Mkr.

Koncernen-finansnetto

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

-7,7

-42,1 -34,6

-55,2

-53,2

-65 -67

-89,1 -83,6


sammanställd redovisning

Jämtkraft AB

Jämtlands gymnasieförbund

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

46

Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och

säljer elenergi och värme, främst inom ägarkommunerna.

Koncernen erbjuder dessutom bredbandsanslutning

via fibernät och radioförbindelse samt energiförvaltning.

Jämtkraft ägs till 98,2 % av kommunen. Resterande

1,8 % ägs till 0,8 % av Åre kommun och Krokoms

kommun äger efter förvärv under året 1,0 %.

Omsättning, resultat och finansiell ställning

Mkr 2010 2009

Nettoomsättning 3 047 1 464

Rörelseresultat 296 184

Finansnetto -62 -53

Resultat efter finansiella poster 233 131

Skatt -64 -35

Årets resultat 169 96

Balansomslutning 5 491 4 881

Eget kapital 1 937 1 876

Viktiga händelser

Jämtkraft Elnät AB har under 2010 avslutat vädersäkringen

av distributionsnätet. Projektet har utförts

enligt tidplan och satta ekonomiska ramar. Under

2011 kvarstår återställningar och avveckling av projektet.

Investeringar i förnyelsebar energi fortsätter enligt

koncernens affärsmål. I mars 2010 tas den nya vindkraftparken

i Dalarna, Kyrkberget Vindkraft AB, i

drift. Antalet verk uppgår till 10 stycken och förväntas

producera 73 GWh.

Under året har affärsområde Värme färdigställt en

stor utbyggnad av fjärrvärmenätet i Brunflo. Totalt har

380 hushåll anslutit sig.

Förvärvet av Scandem AB samt bildandet av bolagen

Scandem Market AB och Scandem Oy har som syfte att

tillgodose våra kunders behov av energiförvaltning.

Under 2010 har fokus legat på att integrera dessa bolag

med Jämtkraft koncernen för att uppnå en effektiv

portföljförvaltning.

Under 2010 har en omorganisation skett där affärsområden

står i fokus i syfte att öka tydligheten,

transparensen och styrningen inom koncernen.

Ekonomiska mål och riktlinjer

Mål Ägardirektiv Utfall 2010 Utfall 2009

Soliditet 25-45 % 35,3 % 38,4 %

Räntabilitet >10,0 % 12,2 % 7,1 %

Det huvudsakliga uppdraget för gymnasieförbundet

är i första hand att ansvara för medlemskommunernas

skyldigheter att erbjuda kommunernas ungdomar

gymnasieutbildning i enlighet med lagar och förordningar.

Förbundet ägs av kommunerna Bräcke, Krokom,

Ragunda och Östersund. Inom förbundet finns fem gymnasieskolor

och förutom ordinarie ungdomsverksamhet

i form av gymnasieskola och gymnasiesärskola ingår i

förbundets verksamhet även vuxenutbildning, uppdragsutbildning,

svenska för invandrare, och kvalificerad

yrkesutbildning.

Resultat och finansiell ställning

Förbundet redovisar ett resultat på -7,6 Mkr för verksamhetsåret

2010. Förbundet har fått en lättnad av

sparbeting samt till följd av demografiska förändringar

som innebär att 7 500 000 kronor får nyttjas av det

egna kapitalet. Detta innebär att resultatet gentemot

budget är -0,1 Mkr.

Viktiga händelser

Förbundets utbildningsverksamhet präglas fortsatt av

en stabilitet och kvalitet som totalt sett ger eleverna

goda förutsättningar till ett framtida yrkesliv och/eller

fortsatta studier. Från och med föregående läsår minskar

antalet gymnasieelever, dels på grund av demografin,

dels på grund av att andelen elever på fristående

skolor har ökat. Samtidigt ökar antalet vuxenelever

något.

Förbundet arbetar med att stärka och tydliggöra organisationen

för marknadsföring och framhäva utbildningarnas

styrkor på olika sätt. Under våren genomfördes

kartläggningar av vilka faktorer som har betydelse

inför valet av gymnasieutbildning och vad nuvarande

elever tycker om tidigare genomförda marknadsinsatser.

I grunden är det utbildningarnas innehåll, kvalitet

och rykte bland eleverna de viktigaste rekryteringsfaktorerna,

även om exempelvis skolluncher och skolans

läge också har stor betydelse.

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Förbundet ägs av kommunerna Strömsund, Krokom,

Östersund och från och med 2010 även Berg och

Bräcke .

Resultat och finansiell ställning

Förbundet redovisar ett resultat på 2,4 Mkr för verksamhetsåret

2010.


Viktiga händelser

Året började med att räddningstjänstförbundet utökades

till 5 kommuner och bytte namn till Jämtlands

Räddningstjänstförbund. Samtidigt som förbundet

utökades flyttades verksamheten i Östersund till nya

lokaler. I dessa lokaler finns ett unikt koncept med gemensam

ledningsfunktion för alla blåljusaktörer.

Östersund har under året drabbats av flera större

bränder där styrkor från stora delar av förbundet varit

insatta i släckningsarbetet.

Östersunds Rådhus AB

Östersunds Rådhus AB ägs av kommunen för att kommunen

ska kunna tillämpa gällande lagstiftning kring

kommunala koncernbidrag. Bolaget har en aktiv roll

i samordningen av de kommunala bolagen i syfte att

uppnå ett optimalt resursutnyttjande, samordning av

verksamheterna inom kommunkoncernen samt effektivt

och offensivt bidra till att förstärka kommunens strategiska

tillväxtområden.

Resultat och finansiell ställning

Årets resultat för koncernen uppgår till 69,9 Mkr

(föregående år -3,1 Mkr). För moderbolaget uppgår

resultatet till 80,3 Mkr (-1,8 Mkr).

Kommunfullmäktige har i ägardirektiv till Vestibulum

instruerat bolaget styrelse att vid lämpligt tillfälle avveckla

bostadsbeståndet genom försäljning. Östersunds

Rådhus har under året bildat två bolag med uppdrag

att förvärva dotterföretaget Vestibulums bostadsfastigheter.

Därefter har bolagen sålts till Diös Fastigheter

AB. Försäljningen gav ett resultat på 80,6 Mkr, vilket

förklarar moderbolagets resultat.

Östersundsbostäder AB

Östersundsbostäder AB är ett bostadsföretag som ägs

av Östersunds RådhusAB till 100 %, som i sin tur är

helägt av Östersunds kommun.

Det redovisade resultatet före skatt och bokslutsdispositioner

uppgår till 6,2 Mkr (26,0 Mkr). Av det redovisade

resultatet för 2010 har 1,8 Mkr överförts till

Östersunds Rådhus AB som koncernbidrag. Östersunds

Rådhus AB återför till Östersundsbostäder 1,3 Mkr som

aktieägartillskott.

sammanställd redovisning

Resultat och finansiell ställning, Mnk 2010 2009

Nettoomsättning 270,1 261,6

Rörelseresultat 18,8 26,8

Finansnetto -17,8 -21,5

Resultat efter finan¬siella poster 0,9 5,3

Koncernbidrag och övriga bokslutsdispositioner

-0,7 -2,8

Skatt -0,1 3,7

Årets resultat 0,1 6,2

Balansomslutning 1 399,6 1 277,6

Eget kapital 510,7 509,2

Viktiga händelser

Bostadsmarknaden i Östersund upplevs som fortsatt

het. Efterfrågan på lediga lägenheter har varit stor

under året, speciellt på bostäder i centrala lägen. Vid

årsskiftet hade 14 407 st personer registrerat sig i vår

bostadskö. Aktivt bostadssökande var vid årsskiftet

2 752 st. Antalet lediga lägenheter (utan framtida

kontrakt) har varierat under året, men trenden är

att vakanserna minskar. Vid årsslutet hade vi 27 st

outhyrda.

I kv Valhall pågår ett byggprojekt där 64 nya lägenheter,

allt från 1:or till 4:or, byggs ovanpå redan

befintliga huskroppar. Fin utsikt och bra tillgänglighet,

är något av vad våra nyproducerade lägenheter kan

erbjuda. De första lägenheterna var inflyttningsklara

under februari. Därefter sker en successiv inflyttning

allt eftersom de nya lägenheterna blir klara. Slut-besiktning

av hela projektet sker under våren 2011.

I kv Rosmarinen (Fjällmon) i Torvalla har vi byggt

60 st nya lägenheter, fördelade på fyra huskroppar. I

början av september stod hela projektet klart och de

första hyresgästerna kunde flytta in. Lägenheterna

finns från 1:or till 4:or och är exklusivt utformade

med mycket rymd och ljus. Härliga skogs- och strövområden

alldeles utanför knuten, mysig innergård med

lekplats och inte särskilt långt från stadskärnan.

Mål Ägardirektiv Utfall 2010 Utfall 2009

Soliditet >20,0 % 36,5 % 40,4 %

Räntabilitet >6 % 8,7 % 6,1 %

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

47


sammanställd redovisning

Vestibulum AB

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

48

Ändamålet med bolagets verksamhet är att förvärva,

äga, förvalta och avyttra affärs- industri- och bostadsfastigheter

med tillhörande kollektiva anordningar

inom Östersunds kommun.

Omsättning, resultat och ställning 2010 2009

Nettoomsättning 27,1 29,1

Rörelseresultat 12,1 9,6

Resultat efter finansiella poster 10,9 7,7

Lämnat koncernbidrag 11,0 7,7

Årets resultat -0,7 0,0

Balansomslutning 53,4 146,6

Eget kapital 48,7 49,4

Erhållet aktieägartillskott 0 3,7

Viktiga händelser

Vestibulums fastighets bestånd bestod vid årets ingång

av sju bostadsfastigheter (382 lägenheter) och fyra

industrifastigheter. Bostadsfastigherna har under året

avvecklats i enlighet med ägardirektiv genom försäljning

till Diös Fastigheter.

Moderbolaget Östersunds Rådhus har antagit en

likvidationsplan som anger att bolaget skall avvecklas

under 2011.

Mål Ägardirektiv Utfall 2010 Utfall 2009

Soliditet >20,0 % 88,0 % 34,7 %

Räntabilitet >8 % 22,0 % 16,3 %

Turist- och kongressbyrån i

Östersund AB

Östersuns Turist och Kongress AB ägs till 100 % av

Östersunds kommun och ska vara ett ”effektivt instrument

för utveckling av besöksnäring, samt profilering

av kommun som besöksstad. Bolaget förväntas agera

för att turismnäringen inom kommunen och i länet

samverkar i lösningar som stärker kommunen som

arrangemangs- och besöksort. ska, i nära samverkan

med kommunens näringsliv och länets turistorganisationer,

aktivt verka för att Östersund blir känt som

en attraktiv besöksort. Det övergripande målet är att

”Östersund ska vara en av Sveriges mest attraktiva

och spännande mötesplatser”.

Viktiga händelser

Bolaget redovisar sin verksamhet i tre huvudområden

utifrån verksamhetsinriktning.

5 263 tkr kommer som driftbidrag från Östersunds

kommun, driftsbidraget fördelas mellan två av våra tre

verksamhetsområden. Varav ca 3 200 tkr till område

information och motsvarande 2 200 tkr till område

marknadsföring och projekt.

Kongressbyrån erhåller inget driftsbidrag utan verksamheten

ska årligen finansiera sina kostnader med

intjänade intäkter. För 2010 liksom för 2009 redovisar

dock verksamheten större kostnader än intäkter, totalt

-377 tkr för 2009 och -317 för 2010. Anledningen

till differensen kan förklaras av konjunkturläget med

finanskris och stopprogram i många verksamheter som

fortfarande inte hämtat sig. Vi har inom verksamheten

inte kunnat minska kostnaderna i motsvarade grad som

intäkten från det mindre antalet konferensdeltagare per

genomförd konferens krävt. Styrelsen har beslutat att

verksamheten ska avvecklas under 2011.

Omsättning, resultat och ställning

2010 2009

Nettoomsättning 14,9 18,4

Rörelseresultat 0 -0,2

Resultat efter finansiella poster 0 0

Årets resultat 0 0

Balansomslutning 3,8 3,3

Eget kapital 1,0 1,0


sammanställd redovisning

Övriga delägda företag

Nedan redovisas vissa nyckeltalför delägda företag

som ej ingår i den sammanställda redovisningen.

Företag

Ägd

andel

(%)

Omsättning

Balansomslutning

Resultat före

bokslutsdisp

och skatt

Årets resultat

Medeltal

anställda

Stiftelsen Jamtli 50 70,6 20,0 0,0 0,0 134

Stiftelsen Jämtlands läns bibliotek 0 0,0 73,8 -0,2 -0,2 0

Riksbyggen Brf Lugnviks Centrum 81 6,6 38,6 0,0 0,0 0

HSB Brf Torvalla Centrum 79 3,4 100,5 0,4 0,4 0

Inlandsbanan AB 15 156,8 43,8 2,1 1,4 53

Länstrafiken AB 23 346,7 48,8 -1,7 0,0 27

FINSAM Östersund 25 1,0 0,5 0,2 0,2 0

Samordningsförbundet Jämtlands län 9 0,1 3,8 -3,7 -3,7 1

Riksbyggen Brf Bonden 100 0,9 7,0 0,0 0,0 0

HSB Brf Körfältets Centrum 52 4,7 11,2 -5,4 -5,4 0

HSB Brf Åkerärtan 20 1,7 9,7 0,1 0,0 0

49

Östersunds Sport- och Eventarena AB 32 2,5 47,0 0,5 0,5 0

Bidrag, tillskott och utdelningar (Mkr) Driftbidrag Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning

Enhet Givna Mottagna Givna Mottagna Givna Mottagna Givna Mottagna

Östersunds kommun -260,0 105,9

Östersunds Rådhus AB (moderbolag, koncern) -1,3 14,6

- Östersundsbostäder AB (dotterbolag) 1,3 -1,8

- Vestibulum AB (dotterbolag) -12,8

- Östersunds Turist och Kongress AB (dotterbolag) 5,3

Jämtkraft AB (koncern) -105,9

Jämtlands Gymnasieförbund 225,5

Jämtlands Räddningstjänstförbund 29,2


sammanställd redovisning

Resultaträkning - koncernen

Mkr Koncernen Koncernen Kommunen

2010 2009 2010

Verksamhetens intäkter 1 3 970,8 2 104,6 714,0

Verksamhetens kostnader 2 -6 499,8 -4 165,4 -3 822,5

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Avskrivningar -408,5 -402,8 -124,5

Verksamhetens nettokostnader -2 937,5 -2 463,6 -3 233,1

Skatteintäkter 2 259,5 2 239,0 2 259,5

Generella statsbidrag och utjämning 593,1 489,7 593,1

Finansiella intäkter 3 86,6 4,3 112,4

Finansiella kostnader -94,3 -71,4 -1,9

Resultat före extraordinära poster och skatt -92,5 198,0 -269,9

Skattekostnader 4 -59,0 -20,9 -

Årets resultat -151,5 177,1 -269,9

Kassaflödesanalys - koncernen

Mkr Koncernen Koncernen Kommunen

2010 2009 2010

Löpande verksamhet

Årets resultat -151,5 177,1 -269,9

Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster 5 864,2 634,2 576,0

50

Kassaflöde från löpande verksamhet 712,7 811,3 306,1

Förändring i rörelsekapitalbindning

Förändring kortfristiga skulder -15,6 -349,0 -23,1

Förändring kortfristiga fordringar -0,2 6,4 -0,2

Förändring förråd 15,8 -18,3 -0,1

Förändring i kortfristiga skulder 14,6 475,9 -13,8

Kassaflöde från förändring i rörelsekapitalbindning 14,6 475,9 -37,2

Investeringsverksamhet

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -2,2 -28,7 -2,2

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 6 -1 130,4 -1 837,7 -197,8

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 147,0 5,6 9,7

Investering i finansiella anläggningstillgångar -433,0 -22,0 -435,9

Förändring av finansiella anläggningstillgångar 2,9 - 5,5

Kassaflöde från investeringsverksamhet -1 415,7 -1 882,7 -620,8

Finansieringsverksamhet

Upptagna lån 476,2 1 230,7 -

Amortering på lån -

Ökning av långfristiga fordringar -

Minskning av långfristiga fordringar 10,8 1,9 82,1

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 487,0 1 232,7 82,1

Förändring i kassaflöde -201,3 637,2 -269,8

Likvida medel vid årets början 508,7 232,4 315,8

Likvida medel vid årets slut 307,4 869,6 46,0


Balansräkning - koncernen

sammanställd redovisning

Mkr Koncernen Koncernen Kommunen

2010 2009 2010

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Summa immateriella anläggningstillgångar 25,3 29,3 2,8

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 297,6 7 725,3 1 664,5

Maskiner och inventarier 201,3 192,5 143,7

Summa materiella anläggningstillgångar 7 8 498,9 7 917,8 1 808,1

Aktier och andelar, bostadsrätter, mm 61,2 64,0 637,4

Pensionsmedelsförvaltning 433,0

Långfristiga fordringar 39,9 50,7 378,8

Summa finansiella anläggningstillgångar 534,1 114,7 1 016,1

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 9 058,2 8 061,8 2 825,2

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Exploateringstillgångar 7,8 7,6 7,6

Förråd m.m. 47,7 63,5 2,1

Kortfristiga fordringar 666,4 650,8 99,6

Kortfristiga placeringar - - -

Kassa och bank 8 307,4 508,7 315,8

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 1 029,3 1 230,6 425,1

SUMMA TILLGÅNGAR 10 087,5 9 292,4 3 250,3

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

EGET KAPITAL 9

Ingående eget kapital 4 140,2 3 975,6 2 423,5

Årets resultat -151,5 177,1 102,2

51

SUMMA EGET KAPITAL 3 988,7 4 152,7 2 525,8

AVSÄTTNINGAR

Avsättning för pensioner 10 562,6 132,1 99,5

Övriga avsättningar 11 821,9 784,2 34,9

SUMMA AVSÄTTNINGAR 1 384,5 916,3 134,4

SKULDER

Långfristiga skulder 12 3 525,8 3 049,6 -

Kortfristiga skulder 1 188,4 1 173,8 590,1

SUMMA SKULDER 4 714,2 4 223,4 590,1

S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 10 087,5 9 292,4 3 250,3

STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Ställda säkerheter 88,6 212,8 -

Ansvarsförbindelser

a) Pensionsförpliktelser 1 088,6 1 585,0 1 585,0

b) Borgensförbindelser 1 595,7 379,0 1 686,2

c) Visstidspensioner 6,6 8,2 8,2

d) Övriga ansvarsförbindelser 17,8 14,2 -


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

52

sammanställd redovisning

Tilläggsupplysningar - koncernen

Not 1 Verksamhetens intäkter 2010 2009 Not 7 Materiella anläggningstillgångar 2010 2009

Elförsäljning 2 266,2 656,0 Östersunds kommun 1 873,6 1 808,1

Värmeförsäljning 325,1 221,2 Östersunds Rådhus AB 2 096,9 2 099,0

Nätintäkter 358,3 242,2 Jämtkraft AB 4 342,1 3 813,7

Hyresintäkter 430,6 425,0 Jämtlands Gymnasieförbund 12,3 14,1

Övriga verksamhetsintäkter 1 026,6 964,7 Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 6,7 8,4

- Avgår interna mellanhavanden -436,0 -404,4 Koncernmässigt övervärde 167,2 174,5

Summa verksamhetens intäkter 3 970,8 2 104,6 Summa materiella anläggningstillgångar 8 498,9 7 917,8

Not 2 Verksamhetens kostnader 2010 2009 Not 8 Kassa och bank 2010 2009

Personalkostnader -2 795,7 -2 236,0 Östersunds kommun 45,962 315,8

Övriga kostnader -4 140,0 -2 333,8 Östersunds Rådhus AB 101,6 10,3

- Avgår interna mellanhavanden 436,0 404,4 Jämtkraft AB 140,4 158,2

Summa verksamhetens kostnader -6 499,8 -4 165,4 Jämtlands Gymnasieförbund 18,5 21,2

varav jämförelsestörande kostnader

Del av pensionsförpliktelse före 1998 -433,0 -

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund

Summa kassa och bank

1,0

307,4

3,2

508,7

Not 3 Finansiella intäkter 2010 2009 Not 9 Eget kapital 2010 2009

Summa finansiella intäkter 86,6 4,3 Ingående eget kapital

varav jämförelsestörande finansiella intäkter

Försäljning av dotterbolagsandelar 80,6 -

enligt fastställd balansräkning

Bokföring mot eget kapital

4 152,7

-12,5

3 964,7

10,9

Justerat ingående eget kapital 4 140,2 3 975,6

Årets resultat -151,5 177,1

Not 4 Skattekostnader 2010 2009 Utgående eget kapital 3 988,7 4 152,7

Betalda skatter

Jämtkraft AB -19,1 2,1

Östersunds Rådhus AB -0,7 -0,1 Not 10 Avsättning för pensioner 2010 2009

Uppskjuten skatt

Jämtkraft AB -44,0 -29,1

Östersunds kommun

Östersunds Rådhus AB

550,8

0,0

99,5

4,2

Östersunds Rådhus AB 4,8 6,2 Jämtkraft AB 0,0 16,3

Summa skattekostnader -59,0 -20,9 Jämtlands Gymnasieförbund 8,0 4,5

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 3,8 7,5

Summa avsättningar för pensioner 562,6 132,1

Not 5 Justering av ej rörelsekapital

påverkande poster 2010 2009

Avskrivningar 408,5 467,7 Not 11 Övriga avsättningar 2010 2009

Förändring av avsättningar 468,2 155,6 Avsättning för återställande av deponier 34,9 34,0

Realisationsvinster/förluster 0,0 0,0 Avsatt till skatter 786,8 749,4

Justerat eget kapital -12,5 10,9 Övriga avsättningar 0,2 0,9

Summa ej rörelsekapitalpåverkande poster 864,2 634,2 Summa övriga avsättningar 821,9 784,2

Not 6 Nettoinvesteringar 2010 2009

Östersunds kommun -197,8 -215,4

Östersunds Rådhus AB -169,5 -70,8

Jämtkraft AB -758,4 -505,1

Jämtlands Gymnasieförbund -2,8 -4,1

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund -2,0 -2,9

Förvärvade nettotillgångar 0,0 -1 039,4

Summa nettoinvesteringar -1 130,4 -1 837,7

Not 12 Långfristiga skulder 2010 2009

Östersunds Rådhus AB 1 260,0 1 233,4

Jämtkraft AB 2 264,4 1 813,9

Jämtlands Gymnasieförbund 1,4 2,2

Summa långfristiga skulder 3 525,8 3 049,6


övergripande del

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2009 2008

53


personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

54

Redovisningen innehåller en redogörelse av resultat med

utgångspunkt i de personalpolitiska målen inom områdena

arbetsmiljö och hälsa, personalförsörjning samt

jämställdhet. Redovisningen innehåller även personalstatistik

och en beskrivning vad som genomförts inom

olika personalpolitiska områden under året.

Kommunövergripande

personalpolitiska mål

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 8 % av

tillgänglig ordinarie arbetstid.

Sjukfrånvaron under året uppgår till 6,5 % och målet

uppnås.

Sjukfrånvaron har under de senaste åren haft en positivt

nedåtgående trend. Diagrammet nedan visar sjukfrånvaron

totalt för Östersunds kommun 2006-2010.

14%

12%

10%

8%

6%

4%

2%

0%

10,2%

Sjukfrånvaro 2006-2010

9,7%

9,0%

7,4%

6,5%

2006 2007 2008 2009 2010

Tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning står

för 20,4 % av den totala sjukfrånvaron, vilket är en

minskning med drygt åtta procentenheter jämfört med

föregående år.

Kvinnorna har högre andel sjukfrånvaro än männen

i samtliga åldersintervall. Frånvaro ökar i takt

med stigande ålder och högst sjukfrånvaro finns bland

kvinnor som är 50 år och äldre. I den åldersgruppen är

sjukfrånvaron 9,1 %.

Total för kommunen 2010 2009

Kvinnor 7,6% 8,5 %

Män 3,5% 4,3 %

Upp till 29 år 3,3% 3,3 %

30-49 år 5,9% 6,8 %

50 år och äldre 7,9% 9,0 %

Långtidssjuka 60 dagar eller mer av

total sjukfrånvaro

52,7% 69,0%

Vid mättillfället i november var antalet långa sjukfall,

dvs. personer med sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, 254

personer. Det är en minskning med 73 personer eller

22 % jämfört med samma tidpunkt 2009.

Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun anställa

medarbetare med rätt kompetens

Sex av sju förvaltningar har uppnått målet att rekrytera

rätt kompetens. Vid barn- och utbildningsförvaltningen

har brist på utbildade förskollärare medfört att

personal med annan kompetens fått anställas.

Sjukfrånvaro i procent per förvaltning

7,1%

Barn- och ut bildningsf örv

7,7%

3,1%

Kommunledningsf örv

3,4%

6,0%

Samhällsbyggnad

6,1%

5,6%

Servicef örvalt ningen

6,2%

6,1%

Socialf örvalt ningen

6,9%

2,4%

Teknisk f örvalt ning

3,9%

7,2%

Vård- och omsorgsf örv

8,8%

6,5%

Öst ersunds kommun t ot alt

7,4%

0,% 2% 4% 6% 8% 10%

I yrkes- och verksamhetsområden

med ojämn könsfördelning ska andelen

män respektive kvinnor öka

Av kommunens alla tillsvidareanställda

var 76 % kvinnor och 24 %

män, vilket motsvarar föregående års

fördelning.

Samhällsbyggnad är den enda förvaltningen

med jämn könsfördelning.

Övriga förvaltningar är kvinnodominerade

utom teknisk förvaltning som

är mansdominerad.

I diagrammet på nästa sida redovisas

könsfördelningen i de största

yrkesgrupperna.

2009 2010


So cialsekreterare

Sjukfrånvaro per yrkesgrupp

88,4%

11,6%

personalekonomisk redovisning

och män. Sysselsättningsgraden är 75,6% för kvinnor

och 77,0% för män.

Lokalvårdare

84,5%

15,5%

Förskollärare

Fritid spedago g

Barn skötare

93,8%

72,6%

97,2%

6,2%

27,4 %

2,8%

Övertid

Antal övertidstimmar under perioden är ca 39 300 timmar,

vilket är en ökning med 15% jämfört med 2009.

Lärare se nare år

Lärare tidigare år

Vårdare

Und ersköterska

Personalen

57 ,7%

64,0%

84,5%

90,0%

42,3%

36 ,0%

15,5%

10,0 %

0% 20% 40% 60% 80 % 100%

Kvinnor

Män

Antalet årsarbetare

Vid mättillfället 1 november fanns det 4 447 årsarbetare.

Uppgiften avser tillsvidare- och visstidsanställda

med månadslön omräknad till heltid.

Det är en ökning med ca 30 årsarbetare jämfört med

föregående år.

Av totalt 4 772 anställningar var 4 299 tillsvidareoch

473 visstidsanställningar. Antalet tillsvidareanställningar

har minskat med 47 medan antalet visstidsanställningar

har ökat med 67 jämfört med föregående år.

Personalomsättningen för tillsvidarean-ställda var

under året 6,3 %.

Åldersfördelning

Medelåldern för tillsvidareanställda är 47,1 år. Kvinnornas

medelålder är 47,3 år och männens 46,5 år. Högst

medelålder har serviceförvaltningen med 48,6 år och

lägst medelålder har socialförvaltningen, 44,6 år.

Andelen tillsvidareanställda i åldersintervallet upp till

och med 29 år har minskat något jämfört med föregående

år och är nu 6,4 % av de anställda. Andelen

som är 50 år eller äldre har ökat med 0,8 procentenhet

jämfört med föregående år och är nu 46,8 % av de

tillsvidareanställda.

Sysselsättningsgrad

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda

är per 1 november 94,3 %. Sysselsättningsgraden

för kvinnor är 93,5 % och för männen 96,9 %.

Av alla tillsvidareanställa kvinnor i kommunen är det

27 % som arbetar deltid. Motsvarande siffra för männen

är 14 %. Andelen är oförändrad jämfört med föregående

år. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden

för deltidsanställningar har ökat något för både kvinnor

Personalkostnader

Tabellen visar kommunens lönekostnader för månadsoch

timavlönad personal. Kostnaderna avser inte uppdragstagare

och förtroendevalda.

Mkr 2010 2009

Lönekostnad 1 252,5 1 161,6

Övertid 8,6 8,3

Sjuklön 19,4 17,6

Personalomkostnader 518,2 493,3

Summa kostnader månads- och timavlönad

1 798,7 1 680,8

personal

Pensionsavgångar

Antalet pensionsavgångar under perioden 1 januari –

31 december var 111 stycken. Om vi inkluderar avgångar

av andra orsaker än pension lämnade 281 personer

organisationen under 2010.

Arbetsmiljö

Som en följd av ett aktivt arbete inom förvaltningarna,

en tydlig rehabiliteringsrutin, stora utbildningsinsatser

för samtliga chefer samt ett kommunövergripande

forum för att matcha tidigare sjuka medarbetare med

lediga arbeten inom kommunen har sjuktalen minskat

avsevärt.

Det tidigare tecknade samverkansavtalet med Försäkringskassan

har följts upp liksom avtalet och samarbetet

med kommunens företagshälsovård Commodia.

Under 2010 har en ny medarbetarundersökning

upphandlats och genomförts i hela organisationen.

Resultatet presenteras i januari 2011 och ligger till

grund för förvaltningarnas systematiska arbetsmiljöarbete.

Kommunens sammanlagda NöjdMedarbetarIndex

(NMI) är 75.

Under fyra veckor i november och december genomfördes

en stegräkningstävling där 2 296 av kommunens

medarbetare deltog, vilket motsvarar 48 % av medarbetarna.

Resultatet var mycket positivt då antagandet

var att ca 25 % av kommunens medarbetare skulle

delta i tävlingen. Tillsammans gick deltagarna 11,5

varv runt jorden! Utvärderingen av tävlingen var

mycket positiv och visade på många positiva effekter.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

55


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

56

personalekonomisk redovisning

Projekt Drivkraft

Projektet Drivkraft startades 2005 i syfte att föreslå

aktiva åtgärder som skulle bidra till att kommunens

sjukfrånvaro minskade. Särskild vikt skulle läggas på

förebyggande insatser. Inom ramen för Drivkraft har

ett flertal projekt löpt under året.

Implementering och utbildning i IT-stödet Adato har

genomförts för chefer i flera förvaltningar. IT-stödet

underlättar ett effektivt arbete med rehabilitering genom

att göra rehabiliteringsprocessen mer överskådlig

och lätthanterlig. IT-stödet bevakar automatiskt aktuella

sjukfall, ger påminnelser för händelser i respektive

rehabiliteringsärende, underlättar dokumentation, beräknar

dagar i rehabiliteringskedjan, ger statistik över

sjukfrånvarokostnader, osv.

Coachad rehabilitering och chefshandledning har

upphandlats för genomförande under 2011. Målet med

coachad rehabilitering är att stärka de sjukskriva att

återgå till ordinarie arbete eller att arbeta fram en

handlingsplan med alternativa lösningar för framtiden.

Stresshanteringskurs för chefer och medarbetare har

upphandlats och fyra grupper, varav en bestående av

chefer har startat.

Avtalet med Falck Healthcare avseende personalstödstjänst

har förlängts och gäller till november

2011. Nyttjandegraden uppgår till ca 3 % beräknat

på årsbasis vilket är något lägre än 2009. Kontakten

är anonym i förhållande till arbetsgivaren och sker per

telefon. Stödet är tillgängligt 24 timmar per dygn årets

alla dagar.

Ledarskap/Medarbetarskap

Två lyckade och uppskattade chefsdagar har genomförts

under året. Årets första chefsdag hade temat

”Kvalitet från A till Ö, vilket sedan följdes upp av en

chefsdag i december med temat ”Att leda med struktur

och kultur”.

Ledarprogrammets grupp 13 startade under våren

med de konsulter som upphandlades 2009. Samtliga

chefer har erbjudits ett flertal utbildningar, både internutbildningar

och utbildningar i samarbete med Kommunförbundet.

En medarbetarpolicy har tagits fram och beslutas av

kommunstyrelsen i januari 2011. Grunden för policyn

har arbetats fram i fokusgrupper och i samverkan med

de fackliga organisationerna.

Personalförsörjning

Kommunen står inför en stor utmaning då en stor del av

de anställda kommer att gå i pension under de närmaste

tio åren. En ny prognos för rekrytering och personalförsörjning

har tagits fram och rapporten kommer att

presenteras under första delen av 2011.

Ett allt mer aktivt marknadsföringsarbete har bedrivits

och kommunen har bland annat medverkat på Arbetsförmedlingens

kompetensmässa i Stockholm samt

på Noliamässan och Mittuniversitetets egen arbetsmarknadsmässa

”Karriär”. Östersunds kommun har

också som en av de första kommunerna i landet börjat

annonsera lediga jobb via Facebook vilket gett mycket

positiv publicitet.

Vid två tillfällen har nyanställda medarbetare bjudits

in till en central introduktion med kommundirektör,

biträdande kommundirektör och personalchef.

Ett program för presumtiva ledare har startat upp

med 24 deltagare representerade från samtliga förvaltningar.

Programmet är ett led i att säkra organisationens

framtida ledarförsörjning och avslutas i maj 2011.

Likabehandling

En ökad mångfald medför en större möjlighet att

tillgodose våra medborgares behov genom att alla

medarbetares olikheter värderas och används för att nå

verksamhetens mål.

Samtliga förvaltningar har aktuella likabehandlingsplaner

och handlingsplaner mot trakasserier. Flera

förvaltningar har bedrivit ett aktivt arbete med mål

och åtgärder bl.a. genom föreläsningar/utbildningar för

chefer och medarbetare. Samtliga chefer i organisationen

har erbjudits en halvdags mångfaldsutbildning med

fokus på rekrytering.

Lönekartläggning har genomförts i samverkan med

de fackliga organisationerna. Inga osakliga löneskillnader

på grund av kön har identifierats inom grupper eller

mellan likvärdiga grupper av medarbetare.

Lönepolitik

Löneöversyn 2010 genomfördes enligt plan efter att

centrala avtal tecknats med de organisationer som

saknade detta. Den totala löneökningen 2010 uppgick

till 2,3 %. Arbetet med 2011 års löneöversyn har

påbörjats under året. Det lönepolitiska styrdokumentet

har reviderats och den nya lönepolicyn har antagits av

kommunstyrelsen.


övergripande del

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

övergripande del

Miljöredovisning

Inledning

Vi kommer att påverkas av det som sker i omvärlden.

Klimathotet är globalt. I Östersund är det trafiken som

orsakar huvuddelen av våra fossila koldioxidutsläpp.

Det är en utmaning att bli fossilbränslefria och på sikt

klimatneutrala. En annan stor utmaning gäller vår konsumtion

och livsstil.

Östersunds kommun har infört miljöledningssystem

för att kommunen ska minska sin miljöbelastning och

att kvalitetssäkra arbetssättet. Hela verksamheten miljöcertifierades

2007 enligt den internationella standarden

ISO 14001 och EMAS registrerades. Uppföljande

revisioner har gjorts regelbundet av extern revisor.

Några exempel på händelser inom

miljöområdet 2010

• E 14 mellan Trondheim och Sundsvall blir Green

Highway med laddstationer som gör det möjligt

att köra elbil från kust till kust. I september 2009

invigdes den första laddstationen i Östersund och

2010 fanns det 23 laddsta-tioner i Östersund.

• Naturskyddsföreningen utsåg 2010 Östersunds

kommun till Sverigebäst på klimatarbete tack

vare ett omfattande och ambitiöst arbete på alla

områden.

• Gröna Bilister rankade kommunens arbete för

att minska bilismens miljö- och hälsopåverkan till

fjärde bäst i Sverige.

• Östersund är antagen som Creative City of Gastronomy

och utsedd till Matlandet-huvudstad.

• Grön Trafiks arrangemang under Europeiska trafikantveckan

nominerades som ett av de tio bästa

arrangemanget i Europa.

• Kommunen har produktion av biogas för fordon

och samverkar med Sundsvall för byggande av en

gemensam biogasanläggning.

• Andelen ekologiska livsmedel som serverades på

skolrestauranger var 17 %.

• Renhållningen har två biogasdrivna sopbilar och

under 2011 planeras inköp av ytterligare en,

Gatukontoret har sänkt bränsleförbrukningen och

minskat utsläppen under 2006-2009 med ca 100

ton CO2.

• Fastighet har sparat 13 % energi/m2 t.o.m.

juli 2010. Vid nybyggnad av bl.a. förskolor och

boenden ställs högre krav än nybyggnadskraven;

tjockare isolering, bättre fönster och effektivare

ventilation. Certifiering av energiledningssystem

enligt standarden SS-EN ISO 16001 pågår.

• All personal vid datacenter har genomgått utbildning

i Grön-IT. Enheten har också påbörjat

framtagandet av en s.k. Grön-IT-policy.

• Kemikaliefri städning har påbörjats. Det innebär

också minskad energiförbrukning eftersom städning

nu sker med skurmaskiner istället för moppar

som sedan måste tvättas i tvättmaskiner som drar

mycket ström.

• Mark & Exploatering ställer energikrav på byggrätter

och vid köp av kommunal mark för att bygga

småhus rekommenderas köparen att kontakta

energirådgivare.

• Kommunens skogsinnehav är FSC certifierat.

57


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

58

MIljöredovisning

1. Luft och klimat

Mål

Utsläppen av luftföroreningar liksom fossil koldioxid

minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 %

till 2010 i jämförelse med 1998.

Resultat

De beräknade utsläppen av fossil koldioxid räknat

från år 1998 till år 2009 minskade med 19,7 %. De

totala fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun

som geografisk enhet ökade mellan 2008-2009

med 7 212 ton.

Resultatet av mätningarna av luftföroreningar visar

på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna

klaras. Det finns dock risk för att halterna av vissa

ämnen tidvis kan vara för höga vid mer trafikerade

gator.

Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet

Begränsad klimatpåverkan är mycket svårt eller inte

möjligt att nå till år 2050. Utsläppen av växthusgaser

fortsätter att öka i snabb takt. Under 2010 visade

forskningen allt fler tecken på den globala uppvärmningen.

Skyfall och värmeböljor kommer att inträffa

oftare och med högre intensitet än idag. I slutet på

november 2010 inleddes klimatförhandlingar i Cancun

och världens länder nådde en uppgörelse, dock ej ett

bindande avtal. Uppgörelsen innebär att temperaturökningen

inte ska få överskrida 2 grader, och pekar på att

industriländernas utsläpp behöver minska med

25-40 % år 2020 jämfört med 1990.

Förändringar i temperatur, nederbörd, vattenresurser

m.m. påverkar samhället och miljön och frågor om hur

framtida extremväder påverkar dimensionering av anläggningar,

fysisk planering, räddningstjänstens arbete

och beredskapsbehov i övrigt är viktiga. Länsstyrelsen

har tagit fram en regional klimat- och energistrategi.

Syftet är att minska klimatförändringarna, främja energiomställningen,

öka andelen förnybar energi, främja

energieffektivisering och effektivare transportsystem.

EU-kommissionen har lanserat ett klimatinitiativ som

innebär att företrädare för Europas städer och regioner

ansluter sig till ett avtal - Borgmästaravtalet för

innovativa energistäder. Städerna åtar sig i och med

undertecknandet av avtalet att gå längre än EU:s mål

när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Östersund

undertecknade Borgmästaravtalet 2009.

Utsläpp av växthusgaser

De växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet är

koldioxid, metan, lustgas (dikväveoxid) och fluorerade

gaser. Koldioxid som kommer från användning av fossila

bränslen, är den dominerande gasen och står för

nästan 80 procent av de totala utsläppen i Sverige.

Dikväveoxid kommer främst från jordbruk, avfall och

industriprocesser och står för cirka 11 procent av de

totala svenska utsläppen. Metan kommer främst från

jordbruk och avfallsdeponier och bidrar med cirka 8

procent av de totala utsläppen. Fluorerade gaser, HFC,

PFC och SF6, kommer enbart från industriprocesser

och svarar för cirka 2 procent av de totala utsläppen.

Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun

De totala fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun

som geografisk enhet ökade mellan 2008-2009

med 7 212 ton. Det är framförallt ökade utsläpp från

el som har gjort att de totala fossila koldioxidutsläppen

ökar. Transporter stod under 2009 för huvuddelen av

de totala fossila koldioxidutsläppen med 71 %, medan

uppvärmning och el stod för 29 %.

Diagram 1

300 000

ton

Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som

geografisk enhet beräknade från leveransdata.

250 000

200 000

150 000

84 151

68 830

69 998

58 469

61 404

88 018

75 380

54 046

68 046

63 531

49 370

57 288

Uppvärmning & el

Transporter

100 000

50 000

165 728

159 741

152 179

149 614

155 492

158 713

154 960

142 000

* exklusive EO2-5

0

** exklusive Gasol

1998 1999 2000* 2001 2002 2003 2004 2005** 2006** 2007** 2008** 2009**

Källa: Grön Trafik, *Lokal elmix (Jämtkraft), fr o m 2006 har nationell standard för beräkning av koldioxidutsläpp från el använts. I denna

används Svensk mix för inköpt el, tidigare har värden för inköpt el tagits från Nordpool. **LTO och motorprov ***Uppgifter har ej erhållits

142 914

145 639

144 560

143 359


Ökade utsläpp från el stod för den största enskilda

ökningen med 7429 ton, dvs. mer än hela den sammanlagda

ökningen från 2008-2009. Elförbrukningen mellan

åren är likvärdig och de ökade utsläppen berodde

på att den lokala elmixen för 2009 innehöll mer el från

icke förnybara källor. Även utsläppen av bensin, torv,

eldningsolja 2-5 och E85 ökade på grund av ökad förbrukning,

medan utsläpp från diesel, eldningsolja 1, flyg

och E85 (bensinfraktionen) minskade.

Målet mellan 1998-2010 är en minskning med 25 %.

2010 års data finns tillgängliga först under andra halvåret

2011 då en uppföljning kommer att ske. Åtgärder

som kommer att minska de fossila koldioxidutsläppen

framöver är att bussparken kommer att köras på förnyelsebara

bränslen, fjärrvärmeutbyggnad i Brunflo och

en del KLIMP-projekt som pågår.

Klimatarbete

Naturvårdsverkets årliga utvärdering av effekterna

av Klimp (klimatinvesteringsprogram) visade att det

lokala klimatarbetet ger resultat, totalt beräknas projekten

minska utsläppen av växthusgaser med ca 1 000

000 ton per år. Kommunen har beviljats sammanlagt

fyra klimatinvesteringsprogram med 39 miljoner kronor

i bidrag mellan 2004 till 2012. Flera projekt handlar

om omställning till förnybar energi.

Naturskyddsföreningen utsåg 2010 Östersunds

kommun till Sverigebäst på klimatarbete tack vare ett

omfattande och ambitiöst arbete på alla områden och

Gröna Bilister rankade 2010 kommunens arbete för att

minska bilismens miljö- och hälsopåverkan högt.

Hållbara transporter och resor

Kommunen arbetar aktivt på olika sätt för mer hållbara

transporter. Kommunen har beslutat att endast miljöfordon

ska köpas in till kommunförvaltningen. Andelen

kommunala miljöbilar och lätta lastbilar har dock minskat

från 52 % 2009 till 50 % 2010 och dito andel för

kommunen och kommunägda bolag var oförändrat,

37 %. Kommunens resepolicy anger att kommunens

kostnader för resor ska minska, resandet ska ske mer

trafiksäkert och vårt sätt att resa ska blir mer miljöanpassat.

Miljökrav har ställts vid upphandling av

skolskjutsar och färdtjänst och i Stadsbussupphandlingarna.

Miljöredovisning

Grön Trafik arbetar på många olika sätt för hållbara

transporter med syfte att minska koldioxidutsläppen

och även informera om klimatfrågan. Ett exempel är

arrangör av Europeiska trafikantveckan som 2010

nominerades av EU som ett av tio bästa arrangemang i

Europa. I SÖT-projektet deltar Östersunds kommun tillsammans

med Sundsvall och Trondheim i ett projekt om

Infrastruktur och hållbara kommunikationer. Här ingår

flera delprojekt t ex om Cykelbypad, påverkansåtgärder

för elektrifiering av Meråkerbanan, miljöbilsanalys och

reseplanläggare. I delprojekten om elbilsinformation

och Green Highway deltar även kraftbolagen. 2010

fanns 23 laddstationer i Östersund och ytterligare 9

laddstationer mellan Sundsvall och Trondheim. Östersunds

kommun har tillsammans med Jämtkraft har

också nyligen fått medel från Energimyndigheten för

ett demonstrationsprojekt av 56 elbilar i vintermiljö;

Vehicle Technical Centre Östersund Mid Sweden (VTC)

har nyligen tagit fram en el-skoter med stöd av Vinnova

och Energimyndigheten.

Busstrafik. Sedan några år har tre etanolbussar gått

i ordinarie trafik och från den 1 jan 2011 kommer en

omställning till förnyelsebart att innebära att koldioxidutsläppen

minskar med nästan tre fjärdedelar i Östersunds

tätort, från 2263 ton per år till 643 ton.

Biogas. I december 2010 kördes 254 biogasfordon i

kommunen med biogas från den befintliga biogasproduk-tionen

och kommunförvaltningen hade i oktober

2010 88 biogasbilar.

Luftföroreningar

Östersund har generellt ren luft men luftkvalitén kan

vara sämre periodvis i tätorten beroende på väder

och vind, trafik och i vissa fall eldning. När det är kall

väderlek och svaga vindar kan halterna av kvävedioxid,

bensen och små partiklar bli förhöjda vid hårt trafikerade

vägar. Det finns miljökvalitetsnormer 1 för utomhusluften.

Dessa omfattar: kvävedioxid, kväveoxid,

kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon

och PM 10 (små partiklar) benso(a) pyren, arsenik,

kadmium och nickel.

Luftmätningar

Östersund deltar sedan flera år i ”Urbanmätnätet” där

IVL (Svenska miljöinstitutet AB) i samarbete med ca

40 kommuner genomfört ett långsiktigt mätprogram

för luftkvalitetsövervakning. Syftet är bland annat

att kartlägga luftkvaliteten i tätorter för att kunna

jämföra uppmätta halter med gränsvärden och miljökvalitetsnormer.

Mätningarna sker antingen i en tätorts

så kallade urbana (tätorts) bakgrund, för att spegla

den generella luftförore-ningsbelastningen, alternativt i

ett gaturum. I Östersund mäts PM 10 (små partiklar),

bensen och toluen samt kvävedioxid. Mätvärdena räknas

om till vinterhalvårsmedelvärden. Det är dessa som

redovisas i diagrammen.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

59

1 Miljökvalitetsnormerna anger en viss lägsta miljökvalitet inom ett område. Normerna är satta till skydd för människors hälsa och miljön.


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

60

Miljöredovisning

Diagram 2

microgram/m³

7

6

5

4

3

2

1

0

93/94

95/96

97/98

99/00

01/02.

Bensen

Mätvärdena för bensen och toluen har visat en nedåtgående

trend sedan 1994 men de senaste åren har den

positiva trenden avtagit.

Diagram 3

microgram/m³

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

00/01

01/02.

02/03.

03/04.

04/05.

03/04.

PM 10

När det gäller små partiklar (PM 10) klaras miljökvalitetsnormen

men den nedre utvärderingströskeln

överskrids, vilket innebär att kommunen måste mäta.

Diagram 4

30

25

20

15

10

5

0

89/90

91/92

94/95

96/97

98/99

05/06.

06/07.

Kvävedioxid

00/01

02/03.

05/06.

07/08.

04/05.

06/07.

08/09.

07/08.

08/09.

Den uppmätta halten av kvävedioxid (urban bakgrund)

klarar miljökvalitetsnormen. Även beräknad kvävedioxid

i belastat gaturum klarar miljökvalitetsnormen.

09/10.

09/10.

Marknära ozon

Mätningar av marknära ozon har inte gjorts i kommunen

sedan 2002/03. Mätningarna gjordes då i centrala

sta-den och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn

och Bränna). De mätningar som gjordes visade

medelvär-den per månad som underskrider miljökvalitetsnormen.

Naturvårdsverket genomför bakgrundsmätningar

i Bredkälen i Strömsunds kommun som är en

nationell mätplats.

2. Energianvändning

Mål

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar

med 1 % per år.

Resultat

Jämfört med föregående år ökade elförbrukningen

obetydligt med 0,1 %. Elanvändningen var år 2009

7,5 % lägre än 1996. Minskningen i elförbrukning

jämfört med 1996 beror enligt Jämtkraft på varmare

väder, ökat antal fjärrvärmeanslutna, kraftvärme

och Arctura samt ökad pelletseldning mm. Det uppsatta

Agenda 21-målet på 12,2 % minskning under

perioden 1996-2009 uppnåddes dock inte. Energianvändningen

har minskat och var år 2008 (senast

tillgängliga uppgifter) 32 977 kWh/inv.

Generellt använder vi energi för uppvärmning, transporter,

industri och service. En del av energin ”försvinner”

vid distribution och omvandling. För transporter dominerar

fortfarande de fossila bränslena. Oljans andel

av den totala energitillförseln har minskat i Sverige. Bebyggelsen

står för ca 40 % av den totala användningen

av energi i Sverige. Användningen av fossila energikällor

för uppvärmning har minskat med nästan 50 % i

Sverige mellan 1995 – 2005. Den totala energianvändningen

per ytenhet har minskat.

EU har antagit paketet ”En energipolitik för Europa”,

där unionen åtar sig att minska sina CO2-utsläpp

med 20 % senast 2020, jämfört med 1990. Detta ska

ske genom att öka energieffektiviteten med 20 % och

genom att se till att förnybara energikällor står för 20

% av energimixen.

När det gäller el har Jämtkraft en hög andel egen

produktion och försäljning av förnybar energi som vattenkraft,

vindkraft och bioenergi. Den samlade elförsäljningen

utgjordes 2010 till 77 % av förnybar energi,

16 % kärnkraft och 7 % fossila energikällor inklusive

torv (källa www.jamtkraft.se). Kommunen köper denna

mix, dvs även kärnkraftsel.


miljöredovisning

MWh

Diagram 5

900000

800000

700000

600000

500000

400000

300000

200000

100000

0

729387

729 387

1996

726060

722093

1997

747155

714872

1998

Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt)

732976

707723

1999

744257

700646

2000

772076

693640

2001

Mål i agenda

21

Nätleveranser

Östersunds

kommun

Källa: Grön Trafik Elförbrukningen kan inte delas upp på kategorier

och analyseras då dessa data är sekretessbelagda hos SCB

Uppvärmning

Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Produktionen

är till största delen baserad på biobränsle.

Fjärrvär-men står för den största delen av de minskade

fossila koldioxidutsläppen i kommunen under senare år.

Många hushåll installerar värmepumpar. En nackdel

med värmepumparna är att värmeproduktionen till

ca en tredjedel baseras på el. Det är fler faktorer som

påverkar om och hur stor miljövinsten blir, men ofta är

värmepumpen ett bra miljöval.

741383

686703

2002

726 997

679836

2003

706 376

673038

2004

689 924

666308

2005

688 737

659645

2006

709 926

653048

2007

674 296

646518

2008

674 660

640052

2009

Kommunförvaltningens energianvändning

Flera energieffektiviseringsåtgärder har genomförts i

kommunen med stöd av statliga investeringsprogram

un-der åren 1998 – 2012 (LIP och KLIMP med syfte

att förbättra den ekologiska hållbarheten och att

minska kli-matpåverkan). I Klimp 2008-2010 ingår

bland annat projektet Solvärme och pellets i kommunförvaltningen.

Ökningen av energikostnaderna har bromsats. Elförbrukningen

för gatubelysning har minskat med 10 % i

förhållande till föregående år.

Teknisk förvaltning Fastighet genomför åtgärder för

att minska energianvändningen i kommunens skolor,

för-skolor och äldreboenden. Kostnaden för el och värme

är ca 25% av driftskostnaden för en byggnad. Varje

må-nad kontrolleras energianvändningen, databearbetas

och eventuella avvikelser kan rättas till. Personal

inom skola, förskolor och äldreboende kan få statistik

över energianvändningen på sina arbetsplatser och

energispartips. Ett energiledningssystem håller på att

tas fram och fastighet arbetar med att ta fram kravdokument

för nybyggnation avseende isolering, ventilation

och el. Energideklarationer har tagits fram och arbetet

med att åtgärda energiproblem har startat.

Oljeuppvärmda anläggningar har minskat med 46 %

(= 1322 MWh) kvartal 4 2009 – kvartal 3 2010. Kvarva-rande

oljeförbrukning motsvarar 1125 MWh. Oljan

är i första hand ersatt med pellets och fjärrvärme. Elvärmen

har minskat med 22 % (=353 MWh) kvartal 4

2009-kvartal 3 2010 jämfört med samma period 2006-

2007. El-värmen är i första hand ersatt med fjärrvärme

men även med värmepump. Fastighet strävar efter att

byggandet ska närma sig passivhusstandard.

Energirådgivning

Kommunens energirådgivare ger energirådgivning till

enskilda, företag och organisationer. Energirådgivaren

medverkar i mässor och utställningar och samarbetar

med Energikontoret i länet. Energikontoret arbetar för

minskade utsläpp av växthusgaser genom projekt och

aktiviteter som syftar till effektivare energianvändning

och ökad användning av förnybar energi. Tillsammans

med bland andra Östersunds kommun driver man projektet

”Folkbildning för klimatsmart småhusbyggande”

inom Klimatinvesteringsprogrammet. Målet med

projektet är att integrera miljöhänsyn och resurshushållning

vid byggande av enbostadshus med betoning på

minskade koldioxidutsläpp genom ökade kunskaper hos

fastighetsägare om byggande, drift och underhåll.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

3. Miljön i östersund

Mål

Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och

bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en

bra stads- och landskapsmiljö.

Resultat

Det är svårt att svara på frågan om vi når målet,

eftersom i stort sett alla dimensioner i levnadsmiljön

kan ingå i mätningen av måluppfyllelsen. I uppföljningen

av målet för 2010 har faktorer/aspekter som

värderats ha stor yttre miljöpåverkan utvärderats

eller beskrivits (och som inte redovisas under mål nr

1, Luft och klimat eller mål nr 2, Energianvändning).

Dessa är: Hushålls- och industriavfall, Samhällsbyggande

och fysisk planering, Skydd av kommunala

grundvattentäkter, Användande av Storsjön som resurs,

Radon i bostäder, Hantering av slam, Användning/återvinning

av miljöstörande ämnen, Upphandling,

Utbildning, Brand och olycka. Se redovisning

och värdering av dessa faktorer nedan. För goda

sociala levnadsförhållanden hänvisas till kommunens

Välfärdsredovisning, där indikatorer utifrån kommunens

strategiska utvecklingsområden för folkhälsa

redovisas.

61


miljöredovisning

Skydd av kommunala vattentäkter. Skyddet är viktigt

ör en godtagbar dricksvattenförsörjning. Samtliga kommunala

grundvattentäkter har skyddsområden. Översyn

av skyddsföreskrifterna planeras.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

62

Användande av Storsjön som resurs är en väsentlig

del av kommunens naturmiljö och en viktig resurs för

dricksvattenförsörjningen. Storsjön är även betydelsefull

som mottagare av avloppsvatten. Arbete pågår för

att ta fram ett skyddsområde för dricksvattenförsörjningen.

Sjön är näringsfattig, har god bakteriologisk

och kemisk kvalité, och uppfyller gällande miljökvalitetsnormer.

Under senhösten(november-december)

2010 inträffade ett stort utbrott av vattenburen smitta

i Östersund från vattentäkten i Storsjön. Orsaken

var parasiten Cryptosporidium. Många personer blev

drabbade. Cryptosporidium konstaterades i utgående

avloppsvatten. Vattenföreningar och enskilda fastighetsägare

som tar dricksvatten direkt ur Storsjön utan

effektiv rening har uppmärksammats på riskerna via

annonser och på hemsidor.

Samhällsbyggande och fysisk planering. Kommunen har

goda möjligheter att påverka valet av uppvärmningsform

i nybyggandet. Beslut i miljö- och samhällsnämnden

har tagits om att nybebyggelse av bostadshus, som

uppfyller energimyndighetens definition av passivhus,

befrias från avgifter för bygglov, bygganmälan, nybyggnadskartor

och enskilda avlopp. Utbyggnaden av fjärrvärme

under de senaste 25 åren har medverkat till att

innehållet av svaveldioxid i stadens utomhusluft minskat

från ca 250 mikrogram/kbm luft till ca 0,8 mikrogram,

vilket har stor betydelse för hälsan och stadsmiljön.

Samhällsbyggnad deltar i ett nätverk för att informera

om och inspirera till hållbart byggande.

Avfall Vår konsumtion medför restprodukter. En hållbar

avfallshantering innebär minskat resursutnyttjande

och ökad grad av återanvändning/återvinning. Den

Diagram 6

Ton

20000

15000

Avfallsmängder från hushållen i Östersund

till deponi

Brännbart

Kompost

10000

2009

5000

0

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010


miljöredovisning

plockanalys som gjorts 2010 av utsorterat brännbart

hushållsavfall visar att sorteringen kan bli bättre.

Radon i bostäder. I kommunen finns en berggrund som

medför höga halter inom många områden. Radon från

berggrunden eller byggmaterial kan ge höga radonhalter

inomhus vilket ökar risken för lungcancer. Under

mätsäsongen 2009/10 genomfördes 241 mätningar varav

43 låg över riktvärdet. Totalt har mätningar gjorts i

ca 4 240 småhus och 4000 lägenheter

Hantering av slam. Allt slam komposteras och används

som anläggningsjord. I slammet från våra avlopp koncentreras

ämnen som kan utgöra miljö- och hälsorisker,

till exempel kemikalier och läkemedelsrester.

Användning och återvinning av miljöstörande ämnen.

Det är viktigt att insamlingen och omhändertagandet

sker i kontrollerade former, eftersom kemiska produkter

kan ha stor påverkan på såväl hälsa som miljö.

Upphandling Kommunen upphandlar varor och tjänster

för drygt 1 miljard kronor årligen, och en medvetenhet

om miljörisker och miljömöjligheter har stor betydelse.

Upphandling sker utifrån den policy som gäller för

kommunen, och där kvalitets- och miljökrav är särskilt

uttalade. För kommunförvaltningen har troheten mot

ramavtal varit hög. Detta medverkar med stor sannolikhet

till minskad miljöbelastning.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

63

Utbildning. Påverkan på miljön beroende på invånarnas

medvetenhet och utbildning inom miljöområdet är

betydande. En av kommunens viktigaste verksamheter

är utbildning. Kommunen är också en stor arbetsgivare

vilket ger stor effekt när den egna personalen utbildas.

Betydelsen för miljöutvecklingen är svår att mäta men

information, utbildning och en generell höjning av kunskapsnivån

i miljöfrågor påverkar. Grön Trafik driver

projekt och informerar med syfte att ställa om trafiken

i en mer miljövänlig riktning. Utbildning av miljöombud,

arrangemang av miljöfrukostar etc. sköts via kommunens

Agendasamordnare. Kultur och fritidsnämnden

har beslutat att en miljöplan ska upprättas vid idrottsarrangemang

som kommunen ger stöd till.


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

övergripande del

Välfärdsredovisning

64

Välfärdsredovisningen är en sammanställning av

folkhälsan i kommunen och de faktorer som påverkar

hälsan, samt vilka förutsättningar olika grupper

i befolkningen har för en god hälsa. Arbetet med

välfärdsredovisningen har som övergripande mål att

”skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor

för kommunens invånare”, vilket också motsvarar det

övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet.

Därför redovisas uppgifterna i den mån det är möjligt

efter kön, ålder, kommundelsområde mm. Syftet med

välfärdsredovisningen är att det ska stimulera till en

bred diskussion kring folkhälsoläget i kommunen och

vilken utveckling som är önskvärd inom kommunens

olika verksamheter.

I Östersunds kommun har fyra strategiska utvecklingsområden

för folkhälsoarbetet politiskt prioriterats

för 2009-2011:

• Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar.

• Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen

och användning av tobak, lösningsmedel

och andra droger bland ungdomar.

• Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för

barn, ungdomar och äldre.

• Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för

äldre

Figur 1:

Hälsans bestämningsfaktorer.

Bild efter Dahlgren och

Whitehead, 1991.


De tre första utvecklingsområdena har stor bäring

på visionen om ett socialt hållbart Östersund och de

strategier som fullmäktige antagit för detta. Barn och

ungdomar samt äldre är prioriterade grupper i Östersunds

kommuns folkhälsoarbete.

Välfärdsredovisning är denna gång mer omfattande

än vanligtvis, då den vart fjärde år presenteras utifrån

de nationella målområdena (nio av de elva målområdena).

Målområdena bygger på hälsans bestämningsfaktorer,

det vill säga faktorer i samhällsorganisationen

och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar

till hälsa eller ohälsa (se figur). Flera stora enkätundersökningar

har gjorts under året och delar av dem finns

presenterade i välfärdsredovisningen tillsammans med

uppgifter från databaser och från några av kommunens

och landstingets egna verksamheter. Detta ger oss en

bred bild av folkhälsoläget i kommunen och ett bra material

för diskussioner. Utifrån välfärdsredovisning 2010

och en ny länsövergripande folkhälsopolicy har nya

prioriterade områden för kommunens folkhälsoarbete

föreslagits för 2012-2015.

Resultat i Välfärdsredovisning 2010

Nedan följer en sammanfattning av resultaten utifrån

de fyra strategiska utvecklingsområdena. Efter vissa

av resultaten visas hur trenden inom området ser ut för

Östersunds del, om den går åt ett positivt håll

(Trend +), negativt håll (Trend –) eller om den

är oförändrad (Trend oförändrad).

20

15

10

5

0

%

välfärdsredovisning

Bakgrundsfaktorer

Valdeltagande Trend +

En större andel än tidigare röstade i valet till kommunfullmäktige

2010 och Östersund har högre valdeltagande

än riket.

Utbildningsnivå Trend +

Andel föräldrar med utbildning efter gymnasiet har

ökat, och totalt har Östersund en större andel med

eftergymnasial utbildning än riket.

Arbetssökande Trend –

Ungdomsarbetslösheten i Östersund har ökat kraftigt

de senaste två åren och ligger över ungdomsarbetslösheten

i riket.

Arbetssökande

2007 2008 2009 2010

16,6

11,4

9,5

7,9

6,9

6,5

Ungdomar 18-24 år, Ungdomar 18-24 år,

Östersund

riket

Kvinnor 16-64 år,

Kvinnor 16-64 år, riket

Östersund

Män 16-64 år,

Män 16-64 år, riket

Östersund

Figur 2: Andel arbetslösa och personer i program

med aktivitetsstöd i Östersunds kommun och i riket.

Siffrorna avser september månad (Arbetsförmedlingen).

Inkomstnivå Trend –

Mellan 2004 till 2008 har inkomst skillnader i Östersund

i ökat. En större andel har blivit låginkomsttagare

samtidigt som en större andel har blivit höginkomsttagare.

Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar.

Självskattad hälsa

De allra flesta barn och unga i Östersund uppger att de

för det mesta mår bra. Det är dock något färre tjejer än

killar 14 år och i åk 1 på gymnasiet som uppger att de

mår bra. Det är också en större andel av tonårstjejerna

än killarna som ofta har besvärande huvudvärk, är ledsna

eller nedstämda och är stressade över skolarbetet.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

65


välfärdsredovisning

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

50

40

30

20

10

%

0

22

Psykosomatiska besvär

15

14

11

9

5 6 7

6 6 7 7

3 3 4

1 2 2 3 3 3 3

besvärande

huvudvärk

6-åringar pojkar

6-åringar flickor

10-åringar pojkar

10-åringar flickor

ledsen eller

nedstämd

sömnbesvär

14-åringar pojkar

14-åringar flickor

åk 1 gymn. pojkar

åk 1 gymn. flickor

24

32

13

26

stressad över

skolarbetet

Figur 3: Andel elever som uppger att de under de

senaste tre månaderna ofta eller alltid haft besvärande

huvudvärk, känt sig ledsen eller nedstämd, om

de sällan eller aldrig sover bra samt om de ofta eller

alltid de senaste tre månaderna har varit stressad

över skolarbetet. (Alla frågor ställdes inte till 6-och

10-åringarna) (Hälsosamtal i skolan, 2009).

Barnfattigdom Trend oförändrad

6 % av barn 0-15 år lever i hushåll med försörjningsstöd.

Östersund ligger strax under rikssnittet.

Fritid Trend oförändrad

Det är något fler pojkar (84 %) än flickor (75 %) som

tycker att det finns mycket av det de är intresserade av

att göra på fritiden.

Framtidstro Trend –

Framtidstron för elever i åk 8 har minskat något,

främst för tjejer (81 %), jämfört med senaste mätningen

2006 (88 %).

Trygg miljö

Nära en fjärdedel av tjejerna i åk 6-9 har mot sin vilja

blivit utsatta för att någon rört vid eller tafsat på dem

på ett sexuellt vis.

Ungdomars inflytande i samhället Trend –

Ungdomars känsla av möjlighet att påverka i kommunen

har minskat sedan 2006, och ligger 2009 på 4

respektive 7 %.

66

Betyg och behörighet till gymnasiet

En större andel av eleverna i Östersund jämfört med

riket är behöriga till nationellt program i gymnasiet.

Nivån på andel behöriga till gymnasiet skiljer sig åt mellan

skolorna från 80 –100 %.

Skolk

Cirka 7 % av eleverna i åk 6-9 skolkar en gång i månaden

eller oftare. Av dem som skolkar svarar knappt

en tredjedel att lärarna ofta gör något åt det när de

skolkar.

Trivsel i skolan

De flesta elever trivs bra i skolan. Killar 14 år trivs inte

i lika hög utsträckning som övriga.

Delaktighet och inflytande i skolan Trend –

Något färre elever (52 %) tycker att elevrådet tas på

allvar och lyssnas på i skolan 2009 än 2006 (60 %).

Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen

och användning av tobak, lösningsmedel

och andra droger bland ungdomar.

Tobaksvanor

Östersund har något färre dagligrökare, 16-84 år, än i

riket. En något större andel kvinnor jämfört med män

är dagligrökare. Östersund har en större andel både män

och kvinnor som snusar dagligen jämfört med riket.

En stor majoritet (72 %) av eleverna i åk 6-9 svarar

i UHU-enkäten att de aldrig har rökt. Mellan 3 och 19

% av eleverna i åk 8 uppger att de röker någon gång i

månaden eller oftare, beroende på vilken undersökning

det är.

Orättvis/kränkande behandling

Det är vanligare i de yngre åldrarna (6 och 10 år) än de

äldre att bli utsatt för illa behandling. Enligt UHU-enkäten

har nära en tredjedel av eleverna i åk 6-9 svarat

att de utsatts för ett beteende som kan betecknas som

mobbning under senaste terminen. Var fjärde elev uppfattar

att lärare sällan eller aldrig gör något när en elev

blir mobbad.

Alkoholvanor

Runt en fjärdedel i åldersgruppen 16-29 år har en riskkonsumtion

av alkohol, vilket motsvarar resultaten i

Sverige för den åldersgruppen.

Enligt LUPP-undersökningen svarade ca 75 % av

eleverna i åk 8 att de aldrig dricker alkohol. Det finns

elever i åk 6 som druckit så mycket alkohol så att de

blivit berusade.


välfärdsredovisning

Tillgänglighet till alkohol Trend –

Östersund har något färre serveringsställen per invånare

än riket, och mycket färre än Jämtland. Försäljningen

per invånare på systembolaget ökar, och ligger

på samma nivå som Jämtland och långt över rikets

genomsnittliga försäljning.

Promenader i hemtjänsten Trend +

18 % av personer över 65 år, boende i eget boende

med hemtjänstinsats, har beviljats stöd för att komma

ut p promenader vid minst ett tillfälle i veckan. Det är

en minskning från 2009, men en ökning de senaste fem

åren.

Narkotikamissbruk

Enligt LUPP-undersökningen (2009) hade 4 % av

pojkarna i åk 8 hade använt hasch eller marijuana och

6 % hade använt annan narkotika, ingen av tjejerna i

åk 8 hade använt motsvarande.

Alkohol- och narkotikaproblem

De allra flesta brotts som begås mot alkohollagen har

begåtts i samband med valborg, skolavslutning och

student. 114 brott mot alkohollagen och 231 brott mot

narkotikastrafflagen anmäldes under de tre första kvartalen

2010.

Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn,

ungdomar och äldre.

Fysisk aktivitet

Drygt hälften av befolkningen, 16-84 år, i kommunen

är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, vilket är

rekommendationen för att bibehålla en bra hälsa.

80-86 % av 6- och 10-åringarna leker och är fysiskt

aktiva på fritiden 3-4 gånger i veckan eller mer. Av 14-

åringarna och eleverna i åk 1 på gymnasiet motionerar

mellan 60-70 % 3-4 gånger i veckan på fritiden. Betydligt

fler är aktiva minst en gång i veckan, en större

andel flickor än pojkar.

Skolvägar

De allra flesta eleverna i grundskolan har gångavstånd

till skolan och skulle, om säkerheten tillåter, kunna gå

eller cykla till skolan.

Matvanor

Få personer 16-84 år äter frukt och grönsaker fem

gånger om dagen, vilket är rekommendationen. Fler

kvinnor (11 %) än män (4 %) äter frukt och grönt så

ofta.

Nästan alla 6- och 10-åringar äter frukost, lunch och

middag varje skoldag. En stor andel av eleverna hoppar

över frukost och /eller lunch någon gång i veckan, men

de allra flesta äter lunch minst 3-4 skoldagar i veckan.

Övervikt och fetma (BMI) Trend –

Sedan 2006 har andel personer, 16-84 år, med fetma

ökat. För personer 16-29 år har en fjärdedel övervikt

eller fetma, och mer än hälften av personerna 30-64

år, främst männen. Andelen barn, 6-14 år, med övervikt

eller fetma ligger relativt konstant runt 20 %. Övervikt

och fetman bland barnen i kommunen ligger på ungefär

samma nivå som i riket.

Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer

för äldre

Höftfrakturer Trend oförändrad

Cirka 130 personer över 65 år drabbades av en höftfraktur

2009. För personer i särskilt boende har andelen

höftfrakturer minskat från 2008, medan de ökat för

personer i egna boende, både med och utan hemtjänstinsatser.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

67

Parksoffor och offentliga toaletter Trend +

Över 1100 parksoffor finns utplacerade i kommunen,

varav knappt en tredjedel finns kvar ute även på vintertid.

Det skiljer sig åt hur sofforna är placerade i förhållande

till hur många äldre som bor i området.

Närhet till service Trend –

Mellan 2000 och 2009 har ca 10.000 personer i Östersunds

stad förlorat sin livsmedelsbutik inom 600 meters

avstånd. Andelen livsmedelsbutiker har under perioden

sjunkit från 20 till 14 stycken.


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

övergripande del

Nämndernas

verksamhetsberättelser

Kommunstyrelsen

68

Viktiga händelser under året

En händelse som i någon form påverkat alla boende och

tillresta till kommunen under senare delen av året var

utbrottet av parasiten cryptosporidium i kommunens

dricksvatten. Kommunikationsinsatsen i samband med

den händelsen torde vara det i särklass största och

mest intensiva i kommunens historia. Två saker prioriterades;

information på vår egen webb samt mediekommunikation.

Kommunfullmäktige beslutade i april att bygga en ny

arena på R3-området i stadsdel Norr. Under hösten har

ett inledande arbete bedrivits/påbörjats i olika delprojekt.

Östersunds kommun ingår numera i förvaltningsområdet

för det samiska språket vilket innebär att stödja

det samiska språket och att stärka samernas möjligheter

till inflytande. Kommunledningsförvaltningen

tillsammans med övriga förvaltningar har upprättat en

handlingsplan för införandet av den så kallade minoritetsreformen.

Utredningen om möjligheterna att elektrifiera Meråkersbanan

har slutförts och överlämnats till regeringarna

i Norge och Sverige. En kompletterande utredning

avseende möjligheterna att etablera en s k kombiterminal

i Östersund har genomförts. Underlag har lämnats

för att kunna behålla flygtrafiken mellan Östersund och

Umeå genom s k rikstrafik.

Borgensfrågorna har varit mycket aktuella och en

bostadsrättsförening (Västergård i Lit) har begärt

sig i frivillig likvidation vilket kommer att innebära

att kommunen kommer att få infria ett borgensåtagande.

Likvidatorer är tillsatta och försäljning har

skett. Kommunfullmäktige har beslutat ta ut avgifter

för de borgensåtaganden som kommunen har gentemot

ett antal bostadsrättsföreningar. Förvaltningen har

uppdrag att utveckla uppföljningsfunktionen gentemot

de föreningar där kommunen har borgensåtaganden och

konkreta möten har genomförts under hösten.

Bolagsfrågor har varit intensiva under året med anledning

av kommunens förvärv av Vattenfalls aktier. Ett

nytt aktieägaravtal och bolagsordning har utarbetats i

dialog med Krokom och Åre. Vestibulums försäljning av

bostadsfastigheterna och överförande av pensionsåtaganden

till kommunen är nu klara. Regeringsrätten har

ännu inte tagit ställning till förhandsfrågan från Bodens

kommun om koncernbolagens ställning i relation till

kommunbanksfunktion.

Strategi för förvaltning av den pensionsreserv som

avsatts redovisades till kommunstyrelsen och fullmäktige

i juni. Upphandling av kapitalförvaltare är genomförd.

Östersunds kommun har som mål att bli Sveriges kvalitetskommun

2011. Vid budgetkonferensen i februari


edovisades rapporten från SKL ”Resultatvisaren”. I

denna rapport finns ett antal förbättringsområden redovisade.

Kommunledningsförvaltningen har upprättat

handlingsplaner för respektive förbättringsområde.

I budget för 2010 anslogs 3 Mnkr för översyn av

civilförsvarsanläggningar. Översynen och åtgärder i

samband med detta slutfördes inte under 2010.

I Östersund och länet, till skillnad från riket, har den

totala arbetslösheten ökat jämfört med december föregående

år. Den totala arbetslösheten (öppet arbetslösa

+ program med aktivitetsstöd) har ökat från 8,4 % till

8,6 % (jämfört med riket 6,8 %). Antalet personer har

ökat från 3 229 till 3 294 (+ 65 personer).

Ungdomsarbetslösheten är oroande hög i länet och i

Östersund och fortsätter därtill att öka. Jämfört med

december 2009 har den totala arbetslösheten december

2010 ökat från 14,3 % till 15,4 % (jämfört med riket

10,9 %). Antalet inskrivna ungdomar vid arbetsförmedlingen

är totalt 1 324. Av dessa är 934 helt arbetslösa

eller i arbetsmarknadsprogram vilket är en ökning med

104 personer jämfört med motsvarande period 2009.

556 ungdomar ingår i ”Jobbgarantin” dvs har varit

arbetslösa över 90 dagar.

Östersunds kommun tecknade överenskommelse med

Arbetsförmedlingen om anordnande av Lyftet under

2010. Överenskommelsen innebar att kommunen skulle

anordna 150-200 praktikplatser i kommunal verksamhet

samt hos ideella föreningar för arbetslösa 18-65 år.

För unga under 25 år har praktikperioden varit max tre

månader, för övriga max sex månader. Östersunds kommun

byggde upp verksamhet för detta bestående av 5,0

tjänster, lokaler, möbler, datorer med mera. Kommunen

har full kostnadstäckning från Arbetsförmedlingen för

detta. Under året har 606 personer erbjudits Lyftetplats,

varav ca 60% ungdomar under 25 år. För ca

42% av de som haft praktik har det lett till någon form

av anställning.

Konjunkturläget har förbättrats i Sverige och världen,

det märks inte helt tydligt i Östersund. Flera av

kommunens större tillverkande företag drabbades av

konkurs, nedläggning eller neddragningsbeslut under

året. De tillverkningsföretag som lyckades överleva

lågkonjunkturen har kunnat återhämta sig bra.

Näringslivskontoret har under 2010 arbetat intensivt

med etableringsförfrågningar avseende stora datacenters.

Östersund har mycket bra förutsättningar med

låga energipriser, säker eldistribution, kallt klimat, investeringsstöd

och byggklar mark. Kommunen har även

beslutat delta i den satsning som Invest Sweden gör för

att marknadsföra Sverige som investeringsland för de

stora IT-bolagen. Förhoppningsvis kommer satsningen

att bära frukt under 2011.

kommunstyrelsen

I juli 2010 utnämndes/antogs Östersund och Jämtland

av UNESCO som medlem i nätverket Creative

Cities of Gastronomy. En grupp bestående av representanter

från Östersunds kommun, Jilu, och entreprenör

inom Gstronomi arbetar med de formella krav som

ställs på Östersund och Jämtlands medlemskap, samt

hur regionen kan dra nytta av utmärkelsen. Östersunds

kommun har även vunnit tävlingen ”årets matlandethuvudstad”.

Tävlingen är en del av Sverige - det nya

matlandet.

Under början av 2010 kom beslut om statsbidrag

för ”Yrkesvux” Det medförde en helt ny situation där

Lärcentrum kunde bevilja nästan samtliga sökande

den yrkesutbildning som de önskade. På grund av att

ekonomin under 2009 var ansträngd började 2010 med

relativt låga volymer men detta har ändrats under året

och enbart under hösten har ca 1900 studerande varit

inne i någon form av utbildning på Lärcentrum. Framförallt

efterfrågas yrkesutbildningar medan teoretiska

studier inte ökat alls. Många av yrkesutbildningarna är

dyra men det har ändå varit möjligt att ordna med hjälp

av statsbidraget. När året nu slutar har lärcentrum fler

studerande i yrkesutbildningar än någonsin tidigare.

Östersunds kommun hade överenskommelse med

Migrationsverket om mottagande av 80-100 flyktingar

under 2010. Trots den bostadsbrist som råder i kommunen

har 89 personer tagits emot under 2010. Varje

individ är vanligtvis inskriven vid integrationsservice

under en introduktionsperiod på två år. Under 2010 har

det totalt varit 245 personer aktuella hos integrationsservice.

De som varit inskrivna under året har sammantaget

varit av mer än tio olika nationaliteter.

Under 2010 har ett intensifierat samarbete mellan

Mittuniversitetet och Nationella vintersportcentret och

kommunen påbörjats. Kommunen har satsat närmare

två miljoner kronor på att förstärka investeringar och

ge möjlighet till fördjupad verksamhet vid centret. Som

ett led i marknadsföringen av Östersund som skandinaviskt

centrum för vinteridrott är satsningen på NVC

mycket viktig. Ett mer långtgående samarbetsavtal

mellan Mittuniversitetet och kommunen är på väg under

2011.

Årets resultat verksamhet

Måluppfyllelsen vid årsskiftet är inte fullt 100% eftersom

till exempel målet att årliga undersökningar enligt

beslutad kommunikationsplattform inte har prioriterats

2010.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

69


kommunstyrelsen

Mål och Resultat

(inriktningsmål, effektmål och resultat)

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Östersund arbetar för en ekonomisk hållbar utveckling där globaliseringens möjligheter tas till vara, med ett

starkt och växande näringsliv, en stark social ekonomi samt en ökande befolkning.

Befolkningen ökar i Östersunds kommun och

antal invånare 2020 är 65 000.

Företag i kommunen upplever ett positivare

företagsklimat och kommunen har en positiv

utveckling med nya och fler arbetstillfällen.

Antal arbetstillfällen 2013 är 33 000 och

antal företag 2013 är 7000

Varvid:

• antal nya företag är 300 per år under

perioden 2009-2013.

• antal etableringar är 30 stycken under

perioden 2009-2013.

Målet har uppnåtts

Befolkningen ökade med 277 personer under 2010.

En ökning med 0,5%.

Målet har delvis uppnåtts

I Svenskt Näringslivs kommunranking har vi tappat

från placering 143 till 166. I andra rankinglistor har

kommunen nått bättre resultat.

Antal arbetstillfällen 2009 (senast tillgängliga uppgift)

31 235.

Antal företag uppgick till 6 327 vilket är 162 fler än

vid förra årsskiftet.

Antal nyetablerade företag 2010 är 376 vilket är 98

fler än 2009.

Beslut om 3 företagsetableringar 2010.

70

Kommunens översiktsplan aktualitetsprövas

varje mandatperiod men översiktsplaneringen

hålls aktuell genom att en årlig prioritering

av behov av planeringsunderlag, utredningar

och fördjupade översiktsplaner genomförs.

Kommunen medverkar till att hålla planberedskap

för villatomter och flerbostadshus

för att kunna möta marknadens behov. Det

finns vid varje tillfälle minst 10 ha disponibel

tomtmark för industriändamål. Under året

ska kommunen i sin tomtkö erbjuda minst 20

småhustomter varav minst 5 ska ha fjäll-/sjöutsikt

inom Östersund med omnejd.

Målet har uppnåtts

Arbetet med en ny kommunövergripande översiktsplan

och en översyn av utvecklingsplan för Östersunds centrum

har påbörjats. Översiktsplan för Västra Frösön,

Östberget och Storsjöstrand slutfördes.

Målet har uppnåtts

Antalet småhustomter som erbjudits tomtkön är 49

varav 14 med utsikt.

Antal nyproducerade lägenheter 31/12:ca 110

Disponibel tomtmark för industriändamål: 40 ha.

Bilden av Östersund mäts, lokalt och på riksnivå,

genom en årlig imageundersökning enligt

beslutad kommunikationsplattform. Värdet

utifrån undersökningen ökar.

Graden av internationalisering ökar för att

stärka Östersunds konkurrenskraft.

Målet har inte uppnåtts

Ingen mätning prioriterades 2010 och inget mål

kommer att finnas i budget för 2011. Dock kommer

en mätning att göras under 2011 med anledning av

cryptosporidiumutbrottet.

Målet har uppnåtts

Kommunledningsförvaltningen har deltagit i ett 20-tal

olika aktiviteter inom ramen för den internationella

strategin.


kommunstyrelsen

50 % av flyktingarna i åldern 20-64 år med

uppehållstillstånd, arbetar, praktiserar eller

studerar efter avslutad introduktionstid.

Kommunstyrelsen följer upp nämndernas

internkontrollarbete i syfte att fullgöra sin

uppsiktsplikt.

Östersund arbetar för en demokratisk och social hållbar utveckling och är en av sveriges mest attraktiva och

spännande mötesplatser.

Östersund utvecklar informationen till medborgarna

i enlighet med beslutad kommunikationsplattform.

Målet har uppnåtts.

Andel personer som arbetar/praktiserar eller studerar

är 53 %.

Målet har uppnåtts

Samtliga nämnder och styrelser har antagit planer för

internkontroll.

Målet har uppnåtts

Kommunikationsutbildningen för chefer är färdigutvecklad

och började genomföras under hösten. Arbetet

med det nya intranätet har påbörjats. Webbsidans

antal besökare ökade. Magasinet Östersund tillgänglighetsanpassades

och kom tvåa i en medborgartidningstävling.

En kriskommunikationsplan håller på att

utformas.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Kommunen blir Årets Kvalitetskommun 2011. Målet mäts 2011

Plan för arbete inom prioriterade utvecklingsområden

är upprättad och arbete pågår inom respektive

område. Kommunen deltar i samarbete med SKL för

utveckling av metoder för medborgardialog.

Ny kommunkompass genomfördes i december 2010.

71

Östersund samverkar med näringslivets organisationer,

den sociala ekonomin, myndigheter

och MIUN i ett gemensamt utvecklingsarbete

som manifesterats i ett nytt tillväxtprogram.

Målet har uppnåtts

Tillväxtprogrammet antogs av kommunfullmäktige i

juni 2009 och kommer att gälla till och med år 2013.

För genomförandet av tillväxtprogrammet har en

handlingsplan tagits fram som sammantaget innehåller

46 åtgärdspunkter, som tar sin utgångspunkt i de tre

framgångsfaktorer som beskrivs i tillväxtprogrammet.

Detta arbete pågår.

Östersund arbetar för en ekologisk hållbar utveckling.

Östersunds kommun bedriver ett offensivt

miljöarbete och är ISO certifierad och EMAS

registrerad.

Målet har uppnåtts

Resultat av miljörevisorernas årliga granskning är

att Östersund fick behålla ISO certifikat och EMAS

registrering.


kommunstyrelsen

Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. Sjukfrånvaron

minskar och överstiger inte 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid.

Sjukfrånvaron minskar och överstiger ej 5 %.

Målet har uppnåtts

Under 2010 uppgick sjukfrånvaron till 3,1 %.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

72

Förvaltningen arbetar med helhetssyn och

arbetsglädje i en attraktiv miljö och eftersträvade

kännetecken är tillgänglighet, positivt

bemötande, engagemang och kompetens.

Värdet 2010 är samma eller bättre än 2009.

Målet har uppnåtts

Värdet på de förtroendevaldas uppfattning om Klf är

detsamma som 2009. Mätning av förvaltningsledningarnas

uppfattning är omarbetad och ej jämförbar med

2009 års mätning.

Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden.

Vid rekrytering lyckas östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens.

Kommunledningsförvaltningen lyckas till

100% anställa medarbetare med rätt kompetens.

Målet har uppnåtts

Vid samtliga rekryteringar har medarbetare med rätt

kompetens anställts.

Östersunds kommun har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter

till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter inom respektive yrkesområde. I yrkesoch

verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska andelen män respektive kvinnor öka.

Kommunledningsförvaltningen erbjuder samtliga

tillsvidareanställda heltidstjänster.

Målet har uppnåtts

Samtliga medarbetare erbjuds heltidstjänster.

Miljön i östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra

stads- och landskapsmiljö.

Kommunens personal har stora möjligheter

att påverka andra och informerar aktivt medborgare,

företagare, studenter och elever om

miljöarbetet.

• Antal miljöfrukostmöten med företagare

uppgår till minst 3 st

• Antal informations- och utbildningstillfällen

för miljöombud uppgår till minst 2 st.

Målet har uppnåtts

Antal möten miljöfrukost: 6 st

Antal informationstillfällen och utbildningstillfällen

miljöombud: 2 informationstillfällen och 2 utbildningstillfällen

genomförda

• Minst 2 st informationsblad distribueras

till miljöombuden.

Samtliga anställda inom förvaltningen får

minst 2 ggr per år information om kommunens

övergripande miljöarbete och ges förståelse

för sin roll som inspiratör för andra.

Antal utgivna informationsblad: 2 st

Målet har uppnåtts

Antal informationstillfällen 2010; 2.


kommunstyrelsen

Utsläpp av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i

jämförelse med 1998.

Samtliga anställda använder kommunens

miljöbilar, buss eller cykel i tjänsten.

Kommunledningsförvaltningen påverkar

andra och i större omfattning genomför

möten i form av telefon och/eller videokonferenser.

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.

Energisparande åtgärder genomförs.

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet.

Prioriterade områden

Ökat psykiskt välbefinnande för barn och

ungdomar.

Målet har inte uppnåtts

Miljöbilar finns inte alltid att tillgå samt i EU-projekt

utgör inte kommunens miljöbilar en stödberättigad

kostnad. Utbetald bilersättning 2010, klf: 14 542 kr

Målet har uppnåtts

Antal genomförda telefon/ videokonferenser, klf:

- videokonferenser: 23 st

- telefonkonferenser: 76 st

- telefontolk: 437 st

Målet har uppnåtts

All personal är informerade och påminns vid klf-träffar

och områdesträffar

Resultat aktiviteter:

Navigatorcentrum har under 2010 haft 335 personer

inskrivna i verksamheten (179 kvinnor och 156 män).

Under 2010 har Integrationsservice särskilt prioriterat

målgruppen barnfamiljer och kvinnor som, av

bland annat hälsoskäl, har svårt att delta i det ordinarie

introduktionsprogrammet. 96 % av de ungdomar

som sökte feriepraktik fick erbjudande om sommarjobb

2010. Arbetet kring Barnkonventionen har inneburit

intensifierad samverkan med övriga kommuner,

landsting och Rädda Barnen. Östersund har valts ut av

Vägverket för att i samverkan ta fram metoder för att

öka de ungas medverkan i samhällsplaneringen.

Uppföljning av stöd genom mötesplatser unga till

fritidsgårdar och gamla tingshuset har gjorts.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

73

Skjut upp alkoholdebuten samt minska

alkoholkonsumtionen och användningen av

tobak, lösningsmedel och andra droger bland

ungdomar.

Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för

barn, ungdomar och äldre.

De lokala BRÅ-grupperna har inte utvecklats hittills

under året. Polisen har presenterat ett samverkansavtal

i samtliga kommuner i länet. En enkätundersökning

om en tobaksfri arbetstid har genomförts till

chefer under hösten.

Integrationsservice har under lov och sommarmånader

erbjudit och uppmanat nyanlända flyktingfamiljer med

barn att delta i olika aktiviteter.

I samarbete med samhällsbyggnad har projektet Hälsosam

samhällsplanering bedrivits under 2010.


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

74

kommunstyrelsen

Ekonomi

Kommunstyrelsens driftbudget för 2010 uppgick till

183,8 mnkr. Bokslutet visar ett överskott på 10,5 Mnkr

i förhållande till budget. Liksom tidigare år redovisar

kommunstyrelsens olika anslag för utveckling och

särskilda projekt ett överskott. Överskott har också

redovisats på personalkostnaderna till följd av vakanser

och olika typer av ledigheter.

Tack vare stora statsbidrag har Lärcentrum kunnat

anordna flera nya yrkesutbildningar än tidigare år.

Detta har lett till att kommunens kostnad för interkommunala

kostnader till andra kommuner varit lägre

än budgeterat. Samtidigt har ersättningen från andra

kommuner som köpt utbildning hos Lärcentrum ett

överskott.

Inom ramen för kommunstyrelsens överskott har

kommunstyrelsen kunna täcka ett underskott på 9 -10

mnkr gentemot Jämtlands gymnasieförbund. Underskottet

beror dels på för lågt prognostiserat antal

elever dels på fördelade omställningskostnader mellan

ägarkommunerna.

Investeringsbudget för 2010 uppgick till 2,3 mnkr

bokslutet visar på ett överskott på 0,2 mnkr. Under året

anvisade kommunfullmäktige 10 miljoner kronor inom

kommunstyrelsens ansvarsområde för projektering av

ny arena. Bokslutet visar ett överskott på 9,8 mnkr,

dessa har ombudgeterats till 2011.

Framtid

Med anledning av cryptoutbrottet i kommunens dricksvatten

kommer resurser och kommunikationsaktiviteter

under 2011 att tydligt inriktas mot aktiviteter för att

stärka förtroendet för det kommunala dricksvattnet och

för kommunorganisationen. Det har aldrig varit mer

angeläget med god kommunal kommunikation och att

vårda varumärket Östersund än nu.

För genomförande av tillväxtprogrammet har en

handlingsplan tagits fram . Den innehåller sammantaget

46 åtgärdspunkter och har som utgångspunkt de tre

framgångsfaktorer som beskrivs i tillväxtprogrammet;

näringslivsutveckling, attraktivt Östersund och infrastruktur.

Tillväxtprogrammets målsättning om

65 000 innevånare 2020 sker inte utan ett antal aktiva

åtgärder. Det blir en fråga för kommunstyrelse och fullmäktige

att prioritera mellan olika angelägna områden.

Utgångspunkten är att åtgärderna i sig skall leda till

tillväxt och en positiv utveckling men på kort sikt måste

en prioritering ske.

Behovet av stöd och aktiviteter för ungdomar är

fortsatt stort eftersom arbetsförmedlingens aktiva

åtgärder, praktik och utbildningsinsatser erbjuds först

efter 90 dagars arbetslöshet. Särskilt ungdomsarbetslösheten

fortsätter dessutom att öka vilket innebär att

behovet av insatser från Navigatorcentrum troligtvis

kommer att öka.

Eftersom läget på arbetsmarknaden har förändrats

och efterfrågan på fler yrkesutbildade personer ökar

efterfrågas också yrkesutbildningar hos Lärcentrum.

Östersund har tillsammans med 5 kommuner i länet

ansökt om statsbidrag för att kunna anordna fler yrkesutbildningar.

Östersund och regionen är medlem i UNESCO´s nätverk

Creative Cities of Gastronomy och har utnämnts

till årets matlandethuvudstad 2011. Detta kommer att

innebära omfattande aktiviteter kring matutveckling av

olika slag. Kommunen planerar medfinansiera ett matlandetprojekt

inom Landsbygdsprogrammet 2011.

Inför 2011 är överenskommelsen med Migrationsverket

oförändrad. Kommunen planerar för ett mottagande

på 80 – 100 flyktingar, inkl ensamkommande

barn med uppehållstillstånd. Vid ett sådant mottagande

krävs ca 35 – 40 nya lägenheter. För att detta ska vara

möjligt krävs ett ökat samarbete med bostadsföretagen

i kommunen.

Att fortsätta utveckla befintliga chefer samt att finna

och utveckla nya chefsämnen i organisationen är ett

arbete som pågår och fortsatt är viktigt. Under 2010

har dessutom arbetet med en medarbetarutbildning för

att implementera och förankra kommunens värdegrund

för alla anställda påbörjats

AnnSofie Andersson

ordförande

Bengt Marsch

kommundirektör


kommunstyrelsen

Resultat Utfall Utfall Utfall Utfall

2007 2008 2009 2010

Antal invånare 31/12 58 686 58 915 59 136 59 413

% förändring +0,2 % + 0,4 % + 0,4% + 0,5%

Nettokostnad/invånare, kommunstyrelsen kr/inv 2 823 2 696 2 784

Ranking Östersund jmf 290 kommuner 155 126 143 166

Antal arbetstillfällen 32 161 32 102 31 235

% förändring + 2,1 % - 0,2% -2,7%

Förvärvsintensitet i % 1 79,9 78,9 76,6

Antal företag i kommunen 2 6 136 6 110 6 165 6 327

% förändring +3 % - 0,3 % + 0,9% + 2,6%

varav nyetablerade företag 2 343 290 278 376

Antal företag i den sociala ekonomin 2 144 126 140 147

Antal företagsträffar 1 6 8 7

Antal företagsbesök 105 172 232 179

Antal företagsetableringar 3 7 5 3

Antal säljbara villatomter 31/12 29 24 40 49

Antal nyproducerade lägenheter 31/12 24 42 80 110

Imageundersökning

- svenska folkets kännedom om ”Vinterstaden” 36 % 33 %

-svenska folkets genomsnittliga betyg på Östersund

(skala 1-6)

4,0 4,0

- östersundsbornas kännedom om ”Vinterstaden” 97 % 99 %

- östersundsbornas genomsnittliga betyg på Östersund

(skala 1-6)

4,8 4,6

Informationsindex 3 , webben 65 % 75 % 77 % 83 %

Ranking klimatkommun 4 Östersunds placering 5 1

Antal boende i Östersund födda utomlands eller med

två föräldrar födda utomlands

3 665 3 829 4 006

Antal platser/anställda OSA 5 30/39 30/30 30/40 30/40

Antal anställda/ antal tjänster, lönebidrag 35/29,65 30/26,15 27/23,1 25/20,5

Antal anställda, feriepraktik 1 173 965 1 060 1 230

Antal platser flyktingmottagande (avtal) 78 115 98 89

Antal deltagare vuxenutbildning (heltidsstud) 706 742 801 940

Antal deltagare Svenska för invandrare (SFI) 200 334 374 405

Resultat 6 kvalitetsutvärdering, klf (skala 1-6) 4,8/4,4 5,3/4,8 4,8/4,8 4,8/--

Antal nämnder som upprättat internkontrollplaner 4 6 6 7

Miljö

Andel miljöbilar av kommunens totala antal bilar 48 % 50 % 52 % 69 %

Folkhälsa

Andel arbetssökande ungdomar 18-24 år (avser

oktober) (AF)

7,8 % 7,9 % 13,2% 16,3%

Andel elever i åk 8 och åk 2 Gy som tycker att de

har möjlighet att föra fram sina åsikter till dem som 13% (2006) 5,7%

bestämmer i kommunen (LUPP –endast 2006)

Medarbetare

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid, klf 3,2 % 3,1 % 3,4 % 3,1 %

Antal långtidssjuka 15 6 3 3

Fördelning kvinnor/män i %, klf 65/35 71/29 67/33 69/31

Antal årsarbetare 108,8 89,3 81,0 82,0

Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 98,5% 98,4% 98,8% 99,4%

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

75

1 Källa: SCB, andelen förvärvsarbetande i åldern 20-64 år,

2 Källa: Bolagsverket, registrerade företag

3 Information till medborgare på webben – Östersunds resultat i jmf

med snitt i ca 60 kommuner

4 Svenska Naturskyddsföreningens (SNF) klimatindex för kommuner

(svar från 209 av 290 kommuner)

5 OSA= offentligt skyddat arbete

6 Medelvärde, svar från förtroendevalda i kommunstyrelsen/förvaltningsledningar


kommunstyrelsen

Resultaträkning

Mkr 2008 2009 2010

Intäkter 52,5 63,1 82,7

Kostnader 211,3 -225,2 -251,7

Kommunbidrag, årsbudget 175,9 165,3 183,8

Kommunbidrag, tilläggsbudget 2,2 0,0 -4,3

Resultat 19,3 3,2 10,5

Investeringar

Mkr 2008 2009 2010

Nettoinvesteringar 1,7 0,09 2,1

Investeringsbudget 2,3 0,6 2,3

Arenautredning 10,0

Förvärv aktier Jämtkraft AB 550,0

76

76


utförarstyrelsen

Utförarstyrelsen

Teknisk förvaltning

Teknisk förvaltning är en av sju förvaltningar i Östersunds

kommun. Politiskt sorterar vi under Utförarstyrelsen.

I teknisk förvaltning finns de flesta av kommunens

tekniska verksamheter samlade, som till exempel

vatten, fastigheter, fritidsanläggningar, renhållning,

trafikanläggningar och parker. Det är många vitt skilda

verksamheter, men de är alla av teknisk natur.

Förvaltningen har ca 250 tillsvidareanställda medarbetare

och har en nettoomsättning på ca 562 miljoner

kronor. Den verksamhet som har störst omsättning är

Fastighet, som bidrar till nära hälften av förvaltningens

totala omsättning. Andra till volymen stora verksamheter

är Gatukontoret, Vatten och Renhållning.

Teknisk förvaltning finns till för att på ett effektivt

sätt utföra tjänster inom våra verksamhetsområden

som svarar mot kommuninnevånarnas och övriga

kunders behov med värderingarna: service, laganda,

professionalism och kostnadseffektivitet.

Viktiga händelser under året

• Fastighet blir godkända för certifiering enligt ISO

16000, Energiledningssystem (energisparandearbete).

Officiellt tilldelas certifikatet i februari

2011.

• Det ökande behovet av lokaler för barnomsorg och

vård gör att investeringsvolymen även för 2010

varit relativt hög

• Mark och exploatering har fortsatt arbetet med de

strategiska projekten Remonthagen inkl. ekonomiska

kalkyler och bostadsförsörjningsaspekter, t.ex.

avtal med Östersundsbostäder (200 lägenheter)

och Attacus (28 grupphus).

• Bygg och Projektering har varit inblandade i flera

av de större projekten under året, som fortsatt utbyggnad

av skidsta-dion, påbörjande av ”utbyggnad

av Ladängen” med nya nedfarter, utredningen om

ny arena, färdigställande av Stortorget, m fl.

• I slutet av augusti medförde ett omfattande

regnoväder att cirka 50 stycken fastighetsägare

drabbades av källaröversvämningar. Ansvarsfrågan

är inte avslutad, diskussioner pågår med ett antal

försäkringsbolag.

• I slutet av november utbröt en vattenburen smitta

med parasiten cryptosporidium i Östersund. Parasiten

har medfört att fr.o.m. 26 november rekommenderas

samliga abonnenter anslutna till vattenverket

i Minnesgärde att koka sitt dricksvatten.

• Renhållning har under året varit inblandad i en

rättsprocess gällande vårt nya tillstånd på Gräfsåsen.

Processen avslutades i december med en

rättegång där Östersunds kommun dömdes till en

företagsbot på 100 000 kr för brott mot gällande

tillstånd.

• Vintern har varit fin, men kall vilket har påverkat

Fritids verksamhet. Vi har fått mycket positiv

återkoppling kring fina skidspår och skidbackar.

Det totala antalet besökare fortsätter att öka på

Storsjöbadet,(StepIn) men det syns en tydlig trend

i att antalet ”vanliga” badgäster minskar.

Årets resultat verksamheten

• Inom Gatukontoret har beläggningsverksamheten

under sommaren rullat på med en större volym än

tidigare år. Gatukontorets största projekt har varit

byggandet av cirkulationsplatsen vid Fyrvallakorset.

Volymen utlagd asfalt uppgick till 18.000 ton

vilket är den största sedan mitten av 90-talet.

• Vattenverket i Minnesgärde har sedan parasitutbrottet

kompletterats med en uv-anläggning som

bland annat oskadliggör parasiter. Rengöring av de

32 mil vattenledningar som utgår från Minnesgärdes

vattenverk pågår.

• Under 2010 ökade bostadsanpassningsärendena

med 7% (från 379 till 406).

• Antalet gästnätter på Campingen var under 2010

ca 7 800 färre än föregående år pga att det har

varit färre evenemang i stan samt färre företagsgäster

under vår lågsäsong (september-maj). Även

problemet med vattnet minskade antalet gästnätter

under november och december.

• Antalet besökare i sporthallar minskade jämfört

med 2009. Främsta orsaken är att finna i den

ökade etableringen av ”gym” i Östersund. Idrottsföreningarnas

verksamhet ligger på ungefär samma

nivå över åren, med årliga ”toppar” som t ex

Storsjöcupen.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

77


utförarstyrelsen

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

78

• Inom renhållningen har omställning till behovsanpassad

hämtning av sopor till förbränning vid

alla villafastigheter och fritids-hus har genomförts

under året.

• Antalet gasfordon har ökat betydligt mer än kalkylerat

och vid slutet av 2010 finns 256 lätta fordon,

2 sopbilar samt 5 stadsbussar (ej ännu i full drift).

Under året har även testkörning med både buss och

lastbill pågått av en extern operatör.

Mål och Resultat

(inriktningsmål, effektmål och resultat)

Teknisk förvaltning skall offensivt stimulera till en god miljö och positiv utveckling av kommunen genom att

med hög servicenivå tillgodose kunders behov och förväntningar

Camping

Att höja attraktiviteten på och marknadsanpassa

boendet för besöksnäringen och

studenter i Östersund.

Antal gästnätter 76 475 ( 83 000)

Antal nöjda gäster 99% ( 97%)

Uthyrningsgrad oktober-mars 89% (87%)

Målet delvis uppnått

Fastighet

För att mäta servicenivå kommer regelbunden

NKI-undersökning att genomföras. Mål

att överstiga index 70 enligt Fastighetsbarometer.

Resultatet blir färdigt under april 2011.

Vatten

På ett kostnadseffektivt sätt leverera dricksvatten

till och ta hand om avloppsvatten från

anslutna abonnenter och allmänna platser.

VA-kostnad 29,4 kr/kvm jämfört med riket 53,7 kr/

kvm. Ranking i riket 8 enligt Nils Holgersson avgiftsundersökning.

Målet uppnått

Teknisk förvaltningskunder upplever att verksamheterna har god eller mycket god tillgänglighet.

Minst 80% av kunderna upplever att verksamheterna

har god eller mycket god tillgänglighet.

83% av kunderna upplever att verksamheterna har

god eller mycket god tillgänglighet. Målet är uppfyllt

Teknisk förvaltnings kunder (1) upplever att de får ett bra eller mycket bra bemötande

Minst 90% av kunderna upplever att bemötandet

är bra eller mycket bra.

87% av kunderna upplever att bemötandet är bra eller

mycket bra. Målet delvis uppnått

1

En kund kan vara såväl en extern brukare/nyttjare av förvaltningens tjänster som en intern kund, t ex en nämnd eller en resultaten-het inom

kommunen eller förvaltningen.


utförarstyrelsen

Teknisk förvaltnings kunder (1) upplever att de har god eller mycket god möj-lighet till inflytande på verksamhetens

utförande

Minst 60% av kunderna upplever att de har

god eller mycket god möjlighet till inflytande

på verksamhetens utförande.

Teknisk förvaltning ska ha en ekonomi under kontroll

Teknisk förvaltnings ekonomiska resultat ska

inte understiga budgeterat resultat.

Alla medarbetare i förvaltningen skall ha

tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter.

84% av kunderna upplever att de har god eller mycket

god möjlighet till inflytande på verksamhetens utförande.

Målet är uppfyllt

Ekonomiskt resultat 3,8 mnkr högre än budgeterat

2.7 Mnkr.

Målet är uppfyllt

81 % av medarbetarna har individuella kompetensutvecklingsplaner.

Målet är uppfyllt

Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. Sjukfrånvaron

minskar och överstiger inte 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid.

Förvaltningens sjukfrånvaro ska inte överstiga

5%.

Sjukfrånvaron uppgår till 2,6 % av tillgänglig arbetstid.

Målet är uppfyllt

Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden.

Vid rekrytering lyckas östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens.

Minst 80 % av de rekryteringar som görs ska

tillsättas av personer med rätt kompetens.

Andel rekryteringar av medarbetare med rätt kompetens

uppgår till 100 %. 11 rekryteringar har gjorts

inom teknisk förvaltning per 2010-12-31. Av dessa

har samtliga medarbetare rätt kompetens. Målet är

uppfyllt

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

79

Östersunds kommun har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter

till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter inom respektive yrkesområde. I yrkesoch

verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska andelen män respektive kvinnor öka.

I yrkes- och verksamhetsområden med ojämn

könsfördelning ska andelen män respektive

kvinnor öka

Förvaltningen har en sned könsfördelning där männen

är en majoritet (81,8 %). Andelen kvinnor (18,2 %)

inom förvaltningen har ökat marginellt jämfört med

2009.

Utsläpp av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i

jämförelse med 1998.

Huvuddelen av oljeuppvärmda anläggningar

ska avvecklas till utgången av 2010 jämfört

2004. (Fastighet)

Oljeuppvärmda anläggningar har minskat med 46 %

(= 1322 MWh) kvartal 4 2009 – kvartal 3 2010.

Kvarvarande oljeförbrukning motsvarar 1125 MWh.

Oljan är i första hand ersatt med pellets och fjärrvärme.

När konvertering i Brunflo är slutfört kommer

vi nå 68%. Målet är delvis uppfyllt.


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

80

utförarstyrelsen

Bränsleförbrukningen i liter/mil samt liter/

timme mätt i bensinekvivalenter 2 ska minska

med 5 % till utgången av 2010 jämfört med

2005. (Gatukontoret, Renhållning)

Andelen miljöbilar av åretruntbilar ska öka

och vara minst 80% av personbilsflottan.

(Alla enheter)

GATUKONTORET

Den snittförbrukning Gatukontoret haft under 2010

har minskat bränsleförbrukningen med cirka 1,3 m3

bränsle jämfört med om de kört med 2005:s snittförbrukning

under 2010. Detta motsvarar en bränslebesparing

på 5,3 %. Årens resultat redovisas i tabellen

nedan. Variationerna i mängd besparat bränsle

beror på hur mycket statistik som inkommit samt hur

mycket Gatukontoret totalt förbrukat (enligt inkommen

statistik).

20

15

10

5

0

2006 2007 2008 2009 2010

% besparing m3 sparat bränsle

RENHÅLLNING

Gräfsåsen och insamlingen bygger upp basår. Gräfsåsen

har utrustat farmartankar med bränslemätare.

Målet är uppfyllt.

Andelen miljöbilar (personbilar) uppgår till 85%.

Målet är uppfyllt.

30

25

20

15

10

5

0

Gas Etanol Hybrid El Ej miljö

Antal bilar

100 bilresor kortare än 5 km i tjänsten ska

ersättas genom att välja miljövänligt alternativ

t.ex cykla, buss osv… under 2010.

(Alla enheter)

Vi har ersatt 888 tjänsteresor med bil med mindre

miljöbelastande alternativ enligt nedan:

174 bussresor ; 340 promenader; 374 cykelresor

Målet är uppfyllt.

Pappersanvändningen ska minska med 5%

2010 jämfört med 2006, vilket motsvarar 16

500 kopior.(Alla enheter)

Förbrukat papper (uppskattning) 051101-061031:

330.000 ark. Förbrukat papper 091101-101031:

192.000 ark. Pappersförbrukningen har minskat med

42%.Målet är uppfyllt.

2 Bensinekvivalenter är ett sätt att jämföra olika bränsleslag energimässigt. Exempelvis motsvarar 1 liter bensin 1,35 liter etanol. R.


utförarstyrelsen

Bränsleförbrukningen på SS Thomée ska

minska med 2% i liter/körtimme år 2010 jmf

2008. (Fritid)

Bränsleförbrukningen på SS Thomée minskade med

ca 22% i liter/körtimme. Målet är uppfyllt.

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.

Energianvändningen i fastigheterna ska senast

2010 ha minskats med minst 15% / m2

jämfört med 2004. (Fastighet)

Senast vid utgången av år 2010 ska merparten

av de fastigheter som den 1 januari 2008

var uppvärmda med direktel och vattenburen

elvärme ha konverterats till annat uppvärmningssystem.

(Fastighet)

Fastighets energiledningssystem ska vara

certifierat senast år 2010. (Fastighet)

Energianvändningen har sjunkit med 12 % kvartal 4

2009- kvar-tal 3 2010 jämfört med 2004 exklusive

storsjöbadet, inklusive storsjöbadet -10%. Besparingen

motsvarar 425 villors årsenergianvändning. Målet

är delvis uppfyllt.

Elvärmen har minskat med 22 % (=353 MWh) kvartal

4 2009-kvartal 3 2010 jämfört med samma period

2006-2007. Elvärme-förbrukning som finns kvar

motsvarar 1236 MWh. Elvärmen är i första hand

ersatt med fjärrvärme men även med värmepump.

När planerade åtgärder är genomförda kommer vi nå

ca -50 %. Målet är delvis uppfyllt.

Certifieringsrevision genomförd med tre mindre avvikelser

som skall åtgärdas senast sista januari 2011.

Målet är delvis uppfyllt.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Vid nybyggnad och omfattande till-/ombyggnad

skall energibehovet för uppvärmning och

fastighetsdrift uppgå till maximalt 80 kWh/

m 2 Atemp 3 ,år. Vi skall sträva efter att närma

oss passivhusstandard. (Fastighet)

Nybyggen under 2008-2010 har ett beräknat energibehov

på 70-100 kWh per kvm och år. Mätning under

det första året indikerar värden mellan 105-150, men

inget nybygge med dessa krav har stått i två år ännu.

Uppföljning pågår. Vi har en handlingsplan för 2011.

Målet är delvis uppfyllt.

81

Den totala elanvändningen ska minska med

1% per besökare på Storsjöbadet 2010 jmf

2009 års elanvändning.

El: Elanvändningen per besökare har minskat med

23 % under perioden 091001-100930 jämfört med

081001-090930.

Den totala fjärrvärmeanvändningen ska minska

med 1% per besökare på Storsjöbadet

2010 jmf 2009 års fjärrvärmeanvändning.

(Storsjöbadet & Fastighet)

Fjärrvärme: Fjärrvärmeanvändningen per besökare

har minskat med 30 % under perioden 091001-

100930 jämfört med 081001-090930.

Orsaken till den stora energibesparingen ovan beror

till huvud-delen på att antalet besökare har ökat från

ca 210.000 st till 254.000 st. Jämförs under perioden

förändringen av energianvändning per m2 har elen

minskat med ca 6 % och fjärrvärmen har minskat

med ca 15 %.

Målet är uppfyllt.

3 Atemp är ”golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedd att värmas till mer än 10 °C begränsade av klimatskärmens insida (m²)”.

Definition hämtad från Regelsamling för byggnader, BBR.


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

82

utförarstyrelsen

Kommentar

TF har i år ganska stor andel delvis uppfyllda miljömål,

främst på energisidan. Främsta orsaken till detta är att

vi har mycket ambitiösa mål med syfte att uppnå bästa

möjliga resultat. Ett mål som är mycket realistiskt att

nå kan ibland ge lägre resultat än ett utmanande, lite

för högt satt mål. De resultat som de delvis uppfyllda

målen visat är goda – mycket goda så berörda enheter

har arbetat mycket ambitiöst med även dessa miljömål.

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena

för folkhälsoarbetet

I vår budget för 2010 har vi inga folkhälsomål inskrivna,

men inte desto mindre arbetar vi med folkhälsofrågor

på ett myck-et grundläggande plan. Det gäller såväl

vatten och avlopp som projektering av lokaler, bostäder,

anläggningar för fritid och rekreation och som sköts

och förvaltas av teknisk förvaltning.

Ekonomi

Förvaltningens resultat blev 6,5 mnkr, 3,8 mnkr bättre

än budgeterat resultat 2,7 mnkr. Förbättringen av

driftresultatet beror bland annat på högre intäkter på

Gräfsåsen och på markupplåtelser, bra metallskrotpriser,

extraordinära intäkter för försäljning av maskiner

samt vakanta tjänster.

Framtid

• Flera av enheterna inom Teknisk förvaltning kommer

att medverka till att Tillväxtprogrammets mål

kan uppnås:

• Mark- och exploateringskontoret har en viktig roll

i att tillskapa nya byggrätter för bostäder. Där sker

en prioritering av tjänster inriktade mot exploatering.

• Campingen har en viktig roll i att tillhandahålla

stugor och campingplatser med hög standard. Här

ökar kraven från turisterna ständigt och det är

viktigt att vara lyhörd för deras krav.

• Även Storsjöbadet har en viktig roll när det gäller

besöksnäringen genom att tillhandahålla ett attraktivt

bad för kommuninvånare och besökare.

• Under 2011 kommer arbete med dagvattnet att

påbörjas mer systematiskt för att klargöra föroreningsmängder,

mm. Bland annat kommer Vatten

Östersund att medverka i forskningssamarbetet

Kluster Nord.

• Fastighets budget för fastighetsunderhåll har förstärkts

med 3 mnkr för både 2010 och 2011. Detta

ger en bättre möjlighet att bemöta kraven från de

interna hyresgästerna på framför allt utökad satsning

på invändigt underhåll.

• Fastighetssektorn står idag för knappt 30 % av totala

energianvändningen i samhället. Att bygga energi-

och yteffektivt är en mycket viktig samhällsoch

miljöfråga för att minska fastighetssektorns

påverkan på klimatet och här kommer skärpta krav

att komma från lagstiftaren inom en femårsperiod.

De snabbt stigande energipriserna talar också för

att kommunen ska vara proaktiv i denna fråga.

I början av 2011 bör ett beslutsunderlag att tas

fram för ett principbeslut om en miniminivå och

som sen ligger till grund för merparten av kommunens

nyproducerade byggnader.

• Projektet med biogas från matavfall fortsätter

i ett samverkansprojekt mellan Östersund och

Sundsvall.

• Arbetet med att åstadkomma en andra gastankstation

i Östersunds tätort pågår och en etablering

genom en extern aktör beräknas komma till stånd

under 2011. I samband med detta planeras fordonsgasanläggningen

samt uppgraderingsanläggningen

vid Göviken säljas

• Bygget av arena/or för att tillgodose behov hos

framför allt issporter, basket och gymnastik kommer

troligen att påverka förvaltningen både med

byggande och drift.

• Förvaltningen står inför ett antal pensionsavgångar

och därmed nyrekryteringar under de kommande

åren samt arbetet med att skapa lokaler för

en samlokalisering av förvaltningen kommer att

fortsätta under 2011.

• Det är viktigt att verksamheterna inom enheterna

fritid och sporthallar möjliggör en aktiv fritid för

medborgarna, här har Teknisk förvaltning tillsammans

med beställarnämnden en viktig roll.

• En extern genomlysning och genomgång av hela

Vatten Östersunds verksamhet planeras. Genomlysningen

syftar till att säkerställa att Östersund

stål väl rustat för framtiden avseende VA-frågor.

Emil Burman

ordförande

Anne-Katrin Ångnell

förvaltningschef


utförarstyrelsen

Totalt

Fordonsgas

Renhållning

Vatten

Sporthallar

Fritid

Gatukontor

Fastighetsförvaltning

Camping

LOB

MEX Mark

MEX Stab

Ledning/Stab

Nämnd / styrelse Finansiering

BUDGET 0,3 0,0 3,8 0,2 1,1 153,8 3,2 1,8 0,4 18,2 7,1 0,0 189,9

Utförarstyrelsen Taxefinansierat 12,8 6,6 19,4

Intäktsfinansierat 0,0 2,9 0,2 0,2 3,3

Skattefinansierat 0,0 8,6 0,1 8,7

Investeringsutrymme 0,0 0,0

Barn- och Utbildningsnämnden Skattefinansierat 54,4 54,4

Investeringsutrymme 17,3 17,3

Kultur- och Fritidsnämnden Intäktsfinansierat 1,1 1,1

Skattefinansierat 0,0 0,8 0,0 0,8

Investeringsutrymme 0,0 0,0

Vård- och Omsorgsnämnden Intäktsfinansierat 20,8 20,8

Skattefinansierat 5,8 5,8

Investeringsutrymme 4,3 4,3

Gymnasieförbundet Skattefinansierat 3,6 3,6

Investeringsutrymme 0,0 0,0

Socialnämnden Skattefinansierat 0,0 0,0

Serviceförvaltningen Skattefinansierat 1,9 1,9

Miljö- och Samhällsbyggnad Intäktsfinansierat 0,0 2,1 2,1

Externa Intäktsfinansierat 0,8 0,8

Totalt 0,0 0,0 8,6 2,9 0,2 110,1 2,1 0,8 0,0 12,8 6,6 0,2 144,3

Budgetavvikelse -0,3 0,0 4,8 2,7 -0,9 -43,7 -1,1 -1,0 -0,4 -5,5 -0,5 0,2 -45,6

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010 2009

83

Den sammanlagda investeringsvolymen är 144,3 mnkr mot budgeterade 189,9 mnkr. Cirka 77 mnkr av investeringarna

är skattefinansierade, 19 mnkr taxefinansierade, 26 mnkr intäktsfinansierade och 22 mnkr finansieras

via det så kallade investeringsutrymmet.


utförarstyrelsen

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

84

Volymtal/nyckeltal - volymuppgifter bokslut 2010

Utfall Utfall Budget Bokslut

2008 2009 2010 2010

Finansiella mål / mått, hela förvaltningen

Årets resultat (Mkr) 0,5 10,5 2,7 6,5

Omslutning, brutto 712 705 670 727

Omslutning, netto 526 536 533 562

Eget kapital 46,3 56,8 56,1 59,9

Övriga mål / mått

Mark & Exploatering

Antal småhustomter 24 44 53 49

Hektar disponibel mark för industriändamål minst 35 35 30 40

Camping

Antal nöjda gäster, enligt enkätundersökning 98% 99% 97% 99%

Antal gästnätter husvagn 31 787 33 562 32 000 31 447

Antal gästnätter tältplatser 15 037 5 415 5 500 4 059

Antal gästnätter stugor/rum 44 533 45 291 45 500 40 969

Antal gästnätter totalt 91 357 84 268 83 000 76 475

Storsjöbadet

Antal besökare 129 648 227 583 220 000 250 329

Vatten

Såld vattenmängd 4 414 4 458 4 400 4 369

(1000-tal m3)

Renhållning

Insamlade avfallsmängder (ton)

Hushållsavfall 17969 16538 16 311

- Till deponi 2 094 1 592 3 000 1 011

- Kompost 3 972 4 093 4 034

- Brännbart till förbränning 11 902 10 853 11 267

Industriavfall 1 508 5 277 4 394

Resultaträkning

Mkr 2008 2009 2010

Intäkter 511,6 517,0 537,3

Kostnader -526,0 -525,5 -555,9

Kommunbidrag, årsbudget 13,0 16,0 22,4

Kommunbidrag, tilläggsbudget 1,9 3,0 2,7

Resultat 0,5 10,5 6,5

Investeringar

Mkr 2008 2009 2010

Nettoinvesteringar 263,3 155,3 144,3

Investeringsbudget 253,5 203,3 189,9


utförarstyrelsen

Investeringsredovisning

Investeringsprojekt över 10 mnkr 2010 Totalt nedlagt Total Ram

Skogsbruksvg, äldreboende 195 424 195 424 65 000 000

Klöverängen, äldreboende 76 868 63 787 873 60 000 000

Hornsberg, äldreboende 51 458 48 698 900 49 000 000

Lövsta, nybyggn 8-avd fsk 25 942 800 25 985 009 48 000 000

Stadsdel norr fsk, nybygg 844 596 24 717 433 31 000 000

Solliden, omb 6-avd fsk 8 082 344 8 143 288 26 200 000

Ny fsk i skogsmon 11 961 22 607 687 25 000 000

Tryckstegringtorvalla, el,styr,torn 872 464 874 464 16 500 000

Västervik utr nytt boende 15 383 435 16 387 271 16 144 000

Östbergets fsk ny fsk-avd 24 722 14 693 779 14 000 000

Kv åkermannen, lss-boende 8 477 878 8 831 003 10 900 000

Brittsbo lss-boende, nyb. 153 460 153 460 10 000 000

Exploateringsredovisning

Kommunfullmäktige har begärt en separat redovisning av exploateringsverksamheten. Som information finns denna

redovisning som bilaga 1 till denna rapport.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

85


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

övergripande del

övergripande del

Utförarstyrelsen

86

Serviceförvaltningen

Viktiga händelser under året

• Ansvaret för kökspersonalen i förskolorna togs

över från 1 januari

• Verksamhetsanpassningar med anledning av fritt

val för servicetjänster och portionsmat

• Minskad beläggning på hantverkstjänster

• Nytt avtal om gemensam städstandard för samtliga

skolor och förskolor

• IT-miljön har stabiliserats

• Utvecklingen av informationsspridning via nya

sociala medier har tagit fart

• Hälsoläget har fortsatt att förbättras där sjukfrånvaron

sjunkit

Årets resultat verksamheten

2010 kan för serviceförvaltningen sammanfattas som

ett mellanår där fokus legat på verksamhetsanpassning

och ständiga förbättringar.

Vid årsskiftet övertogs ansvaret för kommunens

förskolekök från barn- och utbildningsförvaltningen

och arbetet med att integrera verksamheten i måltidsservice

har pågått under hela året. För första året har

måltidsservice också haft ansvaret för alla måltider

som serverats till skolbarn med fritidshemsplats under

sommarlovet.

Den 1 april införde vård- och omsorgsnämnden, i

enlighet med lagen om valfrihet, möjlighet för hemmaboende

vårdtagare att välja leverantör av servicetjänster

och portionsmat. Effekten av denna nya konkurrens

blev att måltidsservice tappade drygt halva volymen till

nya aktörer på marknaden och en översyn och anpassning

till ny volym har gjorts under hösten. För städ- &

hemservice innebar förändringen en anpassad ersättningsnivå

som i praktiken medfört en prissänkning

som verkställts genom anpassning av arbetstider och

schemaläggning. Här märks dock ingen volymminskning

utan enheten har fortsatt förtroende från brukarna.

Uppföljning visade i somras en negativ trend för beläggningen

på förvaltningens hantverkstjänster. Analys

som genomförts visar att antalet uppdrag i sig inte

minskat, dock uppdragens storlek - fler små jobb som


utförarstyrelsen

kräver mer ställtid och som konsekvens mindre beläggning.

Genomförda kundsamtal visar att kunderna även

framöver efterfrågar denna mer akuta service och en

omställning av enhetens verksamhet har därför påbörjats.

Vid städ- & hemservice har man från januari arbetat

efter ett nytt avtal med barn och utbildningsförvaltningen.

Avtalet har inneburit en gemensam städstandard

för samtliga skolor och förskolor samt att städpersonal

tydligare integrerats i skolans verksamhet. Här

har också ett arbete i syfte att bredda tjänsteutbudet

och uppnå samordningsvinster pågått under hela året

där kontinuerliga träffar har hållits med t ex måltidsservice.

Ett resultat av denna samverkan är att kombinationstjänster

kök/städ har kunnat införas på flera

objekt vilket lett till reducerade kostnader för kunderna.

Genom analys och insatser har den IT-tekniska miljön

ytterligare stabiliserats. Migrering till nytt sk lagringsnät

har genomförts med lyckat resultat och innebär en

säkrare miljö med större lagringsutrymme. Införandet

av ny katalogtjänst har också under hösten haft sin

intensivaste fas och är vid årsskiftet i stort infört. Under

vårvintern ska projektet slutföras och ger då bland

annat verksamheterna möjlighet att utveckla sig inom

ramen för e-tjänster.

Under året har informationsspridning via nya sociala

medier tagit fart. Infobyrån har t ex på uppdrag lagt ut

kommunens lediga tjänster på Facebook. Under våren

filmades också bland annat Vinterfestivalen och hyllningen

av kommunens OS-hjältar och lades ut på You

Tube. Magasinet Östersund fick också under våren ny

layout med bland annat renare och större text. Tidningen

togs dessutom fram i en ljudupplaga. Magasinet blev

under hösten nominerad till Svenska Publishingpriset

där placeringen till slut blev tvåa.

Upphandlingskontoret har under året arrangerat

anbudsskolor i Strömsund, Åre och Östersund. Kontoret

har också inlett ett samarbete med Trondheim om att

på respektive kommuns hemsidor annonsera varandras

upphandlingar.

Utöver ovanstående har också ett ständigt förbättringsarbete

pågått i stort och smått inom samtliga

enheter. Som exempel har måltidsservice under året

påbörjat servering av en helvegetarisk dag i veckan och

flera nya både vegetariska och icke vegetariska maträtter

har tagits fram. Här har också ett nytt koncept för

utflyktsmat till skolorna tagits fram. Inom IT-sidan

har en uppgradering av kommunens växelsystem skett.

Här finns nu funktionalitet för t ex gruppnummer med

hänvisningssystem och välkomstfraser med knappval.

Löne- & pensionsservice har sett över säkerhetsrutinerna

runt personalsystemet Heroma och Ekonomi/Finans

har genomfört upphandling av finansiell strategisk

rådgivare respektive banktjänster. Ett flertal studiebesök

och nätverksträffar har också skett i syfte att se

och lära av andra.

Under året har förvaltningen tagit emot ett flertal

personer från Lyftet. Som exempel har enheten kommunservice

tagit emot fyra personer med goda upplevelser

både hos medarbetarna och hos praktikanterna

själva. Två av dessa erbjöds sedan semestervikariat i

somras.

Kunduppföljning visar att upplevelsen av förvaltningens

tjänster är bra. Goda värden syns framförallt på bemötande

och kompetens. Lägst värden syns på tillgång/

tillgänglighet och inflytande och här har ett arbete

kring prissättning, tydlighet i avtal och aktiv kunddialog

kring förvaltningens tjänster påbörjats vilket

förhoppningsvis får effekt i framtiden. Förvaltningens

effektmål att öka kundernas upplevelse av tillgång/tillgänglighet

till ett index av 85 är inte uppfyllt. Orsa-ken

till detta är mestadels budgetteknisk där ofullständiga

mätvärden låg till grund för budgetmålet. Utgångsläget

borde egentligen ha varit lägre och i praktiken har

kundernas upplevelse ökat även här.

Hälsoläget i förvaltningen fortsätter att förbättras.

Sänkt sjukfrånvaro har likt de senaste åren fortsatt att

stå i fokus där bland annat rutin för tidig återgång använts

och förvaltningens långa sjukfall regelbundet har

följts upp i ledningsgruppen. Resultatet är en minskad

sjukfrånvaro med 3,8 % -enheter jämfört med 2008.

Förvaltningens mål om att öka andelen män vid

måltidsservice och städ & hemservice med 2 % (jämfört

med 2008) är inte uppfyllt. Orsaken till detta är i

huvudsak övertagandet av barn- och utbildningsförvaltningens

köksorganisation som till största delen bestod

av kvinnor. Då personalomsättningen samtidigt varit

låg så slutade ökningen istället på 0,5 %.

De tillsvidareanställningar som gjorts under året

har tillsatts med personer av rätt kompetens. För att

säkerställa detta och framöver öka mångfalden har alla

rekryterande chefer genomgått eller påbörjat utbildning

i rekrytering.

Ett av förvaltningens miljömål var att genomföra

minst fem energiförbättrande åtgärder. Detta är uppfyllt

och bland större insatser kan nämnas att en datorhall

tagits bort, all personal vid datacenter har gått

utbildning grön-IT och kemi-kaliefri städning har påbörjats.

En särskild miljötävling i syfte att hitta uppslag

till fortsatta energibesparingar har också genomförts.

Förvaltningens mål att minska förbrukningen av konventionella

bränslen, bensin och diesel är inte uppfyllt.

Istället för att minska med 5 % (jämfört 2008) så har

förbrukningen ökat med 2 %. Förklaringen till detta är

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

87


utförarstyrelsen

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

88

att städ- och hemservice under våren utförde uppdraget

mattransporter åt vård- och omsorgsnämnden, vilket

inte fanns med i budgeten.

Andelen ekologiska inköp till kommunens skolrestauranger

uppgår till 17,0 % vilket är 3 % -enheter lägre

än kommun-fullmäktiges beslut från 2006. I beräkningen

av 2010 års utfall saknas då ca 3 ton ris som

måltidsservice i mars fick som ersättning för dåligt ris

som levererades 2009.

Inom folkhälsoområdet så ändrades riktlinjerna för

mellanmål från november 2009 och består numera av

mjölk, smörgås och frukt/grönsak. Krämer och soppor

Mål och Resultat

(inriktningsmål, effektmål och resultat)

Serviceförvaltningens verksamhetsidé är att genom en kundorienterad verksamhetsutveckling och ständiga

förbättringar säkerställa att kommuner och därtill knutna verksamheter får professionellt utförda och kostnadseffektiva

tjänster inom administration, måltids- och städservice.

Serviceförvaltningens totala nöjdkundindex

ska öka med 1,1 % och uppgå till minst 85

som anses för söta serveras inte längre. Vid de matråd

som genomförts under året har alla klasser erbjudits information

om matsedelns sammansättning och näringsinnehåll.

Arbete med att öka elevernas upplevelse av inflytande

pågår och ett resultat av detta är bland annat

framtagandet av flera nya maträtter. Den utbildning i

barn- och utbildningsförvaltningens värdegrundsarbete

som var planerad att ske har i samråd med barn- och

utbildningsförvaltningen valts att senarelägga till 2011.

Målet är uppfyllt. Nöjdkundindex uppgick till 87

Serviceförvaltningens index över kundernas

upplevelse av bemötande ska vara fortsatt

god och uppgå till minst 91

Målet är uppfyllt. Index uppgick till 92

Serviceförvaltningens index över kundernas

upplevelse av tillgänglighet ska öka med

1,1 % och uppgå till minst 85

Målet är inte uppfyllt. Index uppgick till 83 (se ovan)

Serviceförvaltningens index över kundernas

upplevelse av kompetens ska vara fortsatt

god och uppgå till minst 88

Målet är uppfyllt. Index uppgick till 89

Serviceförvaltningens index över kundernas

upplevelse av inflytande ska öka med 1,3 %

och uppgå till minst 80

Målet är uppfyllt. Index uppgick till 83

Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. Sjukfrånvaron

minskar och överstiger inte 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid.

Sjukfrånvaron ska minska med 2,9 % -enheter

jämfört 2008 och inte överstiga 6,6 %

Målet är uppfyllt. Sjukfrånvaron minskade med 3,8 %

-enheter och uppgick till 5,7 %


utförarstyrelsen

Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden.

Vid rekrytering lyckas östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens.

100 % av de tillsvidareanställningar som

görs ska tillsättas av personer med rätt kompetens.

Målet är uppfyllt. Samtliga tillsvidareanställningar

har tillsatts med personer av rätt kompetens.

Östersunds kommun har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter

till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter inom respektive yrkesområde. I yrkesoch

verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska andelen män respektive kvinnor öka.

Inom de kvinnodominerande enheterna

matproduktion och städ & hemservice ska

andelen män öka med 2 % -enheter jämfört

2008 och inte understiga 20 %

Målet är inte uppfyllt. Andelen män ökade med 0,5 %

och uppgick till 18,5 %

Utsläpp av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i

jämförelse med 1998.

Förvaltningens resande i tjänsten med konventionella

bränslen ska minska med 5 %

jämfört med 2008.

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.

Minst fem energiförbättrande åtgärder ska

genomföras.

Målet är inte uppfyllt. Volymen ökade istället till följd

av extrauppdrag för mattransporter åt vård- och

omsorgsförvaltningens brukar.

Målet är uppfyllt.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

89

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet.

Prioriterade områden

Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för

barn, ungdomar och äldre.

Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer

för äldre.

Resultat aktiviteter

Riktlinjerna för mellanmål ändrades från november

2009 och består numera av mjölk, smörgås och frukt/

grönsak. Krämer och soppor som anses för söta serveras

inte längre. Vid de matråd som genomförts under

året har alla klasser erbjudits information om matsedelns

sammansättning och näringsinnehåll.

I syfte att minska andelen fallolyckor upprättas, likt

tidigare år, en serviceplan tillsammans med brukaren

inom uppdraget servicetjänster.


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

90

utförarstyrelsen

Ekonomi

Förvaltningens driftsresultat är ett överskott på 1,2

miljoner kronor och består av både positiva och negativa

avvikelser. Underskott syns framförallt vid måltidsservice

och hantverksgruppen och är en konsekvens

av tappade marknadsandelar för portionsmat samt

minskad beläggning för hantverksuppdrag. Vid städ- &

hemservice och i viss mån även kommunservice syns

ett överskott vilket i stort är hänförbart till fortsatta

effektiviseringar.

Investeringar som gjorts under året är bland annat

reinvestering i dataservrar och städmaskiner. Överskottet

mot investeringsbudget är 0,8 miljoner kronor

och beror bland annat på att planerad investering runt

uppdraget klottersanering inte genomförts samt att

slutbetalning på personalsystemet Heroma infaller först

2011.

Framtid

Serviceförvaltningen har under många år arbetat med

att bygga upp en bra struktur och system för styrning,

ledning och kontroll. De uppkomna underskotten vid

måltidsservice och hantverksgruppen under 2010 har

därför snabbt kunnat upptäckas och insatser snabbt

kunnat sättas in. Ständiga förbättringar säkerställer

här att den processen fortsätter.

Under kommande år kommer de mjuka frågorna att

få större utrymme där kompetensen kring rekrytering,

integration och kommunikation ska öka. Prioriterade

områden är också att öka kundernas upplevelse av

tillgång och tillgänglighet samt inflytande. Affärsmannaskap

är här ett utvecklingsområde där bra kunddialoger

och förmågan att se och ge kunden vad den behöver

ska stärkas.

Inom det tekniska området lägger införandet av ny

katalogtjänst, som slutförs under vårvintern 2011,

grunden för en helt ny IT-infrastruktur som bland annat

möjliggör en utveckling av e-tjänster såväl internt i

kommunen som mot kommunens medborgare. Fortsatt

utveckling av detta är nu en möjlighet för alla verksamheter

och här har förvaltningen en viktig roll som stöd.

Samtidigt planeras för införande av ny sk citrixlösning

som bland annat möjliggör single-sign-on för alla användare

i kommunen. Dessutom har infobyrån uppdraget

att ta fram ett nytt intranät och löne- & pensionsservice

avser utveckla både användandet av befintlig

funktionalitet i personalsystemet Heroma och dessutom

utveckla stödfunktionerna runt detta och lönefrågor

rent allmänt.

I syfte att öka kundnytta och effektivitet fortsätter

samverkan mellan måltidsservice och städ- & hemservice.

Bästa möjliga service och att stärka kärnverksamhetens

konkurrenskraft är här viktiga ledord. Arbete

med att utveckla och integrera förskole- och skolkök

enligt de intentioner som gavs i kommunfullmäktiges

beslut om 2009 års matutred-ning fortsätter. Ett

prioriterat område är också att utveckla och servera

välsmakande och varierande måltider i en god miljö och

möta de förväntningar som skapats med Östersunds utmärkelse

som mathuvudstad och UNESCO:s utmärkelse

som creative city of gastronomy.

Emil Burman

ordförande

Ann Rydén

förvaltningschef


utförarstyrelsen

Resultat Utfall Utfall Utfall Utfall

2007 2008 2009 2010

Nöjdkundindex - - 87 87

Kundindex bemötande - - 91 92

Kundindex tillgång/tillgänglighet - - 82 83

Kundindex kompetens - - 88 89

Kundindex inflytande - - 83 83

Antal besökare SF interna webb/vecka - - 996 1 020

Antal tusen liter bensin och diesel 32,9 29,7 27,8 30,3

Köptrohet mot ramavtal (%) 99 99 98-99 98-99

Ekologiska matinköp till kommunens skolrest 11,5 20,5 17,9 17,0

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ord arbetstid 11,6 9,5 6,2 5,7

Medelvärde organisationsdiagnos 3,8 3,8 3,8 3,8

Nöjd medarbetarindex - - 69 70

Andel män måltidsservice/städ & hemservice 16,8 18,0 18,4 18,5

Resultaträkning

Mkr 2008 2009 2010

Intäkter 205,0 214,1 245,8

Kostnader -201,3 -210,2 -244,6

Kommunbidrag, årsbudget (inkl resultatkrav 2009) -1,2

Kommunbidrag, tilläggsbudget

Resultat 3,7 2,7 1,2

Investeringar

Mkr 2008 2009 2010

Nettoinvesteringar 2,8 4,1 4,1

Investeringsbudget 4,7 5,4 4,9

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

91


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

92


Miljö- och samhällsnämnden

miljö- och samhällsnämnden

Viktiga händelser under året

Antalet bygglov och bygganmälningsärenden ligger på

en fortsatt hög nivå, med ca 1300 bygglov och bygganmälningar.

Bostadsbyggandet i form av småhus

har ökat markant de senaste åren. Under året har 19

detaljplaner antagits av miljö- och samhällsnämnden.

Tio stycken av dem innebär byggrätter för nya bostäder

i staden, på Frösön och i Östersunds närmaste omgivningar.

Den mest omfattande planen gäller Remonthagen

med ca 250 nya bostäder, förskola, grönområden

och idrottsområde. För Brittsbo i Lugnvik på gränsen

mot Krokom har en ny plan antagits som medger att ett

hundratal nya villor, lägenheter och förskola byggs.

Lägenhetsregistret trädde i bruk för Östersunds kommun

efter ett Riksdagsbeslut. Under februari månad

bytte vi koordinatsystem för kommunens kartsystem.

För första gången under 2000-talet har vi lyckats minska

kontorets höga förrättningsbalans. Ingående balans

för 2010 var 164 stycken och den utgående balansen är

135 stycken. det är en minskning med 18 %.

All planerad tillsyn inom miljö och hälsa skuggas

av kryptosporidie utbrottet. Detta kostade oss ca 4

veckors arbete för hela avdelningen dvs 8 % av vår

arbetstid. Vid händelsen har över 40 prover tagits

under vinterförhållanden, 1000 samtal hanterats under

de två första veckorna, 3 dagliga möten genomförts i

olika delar av organisationen och ett stort antal mediakontakter

hanterats. Detta arbeta har varit resurskrävande

och i många fall utförts under press av olika

slag. Resultatet av allt arbete är dock positivt vilket

bekräftas av utomstående som t ex Smittskyddsinstitutet,

Livsmedelsverket, vatten katastrofgruppen (VAKA)

och Svensk Vatten.

Nämnden har under året utfört utökade skogsåtgärder.

Insatserna koncentrerades till vissa bostadsområden

i Brunflo och Torvalla. Åtgärderna var mycket

efterlängtade av de boende. Fotbollsplanen i Lugnvik

har renoverats i samarbete med IFK Östersund och

Kultur- och fritidsnämnden. Lekplatsen i Badhusparken

har rustats upp och gjorts mer tillgänglig inom ramen

för Badhusparkens förnyelseprogram. Insatser för

bättre tillgänglighet till vissa lekplatser har också gjorts

under hösten. En handikappramp till Vinterparken har

köpts in. Odensalabäcken vid Lillsjö torg har restaurerats

i samarbete med Länsstyrelsen och delfinansierats

av Skogsstyrelsen. Resultatet blev mycket lyckat och

uppskattat.

Stuguvägens lönnallé förnyades under året. I samarbete

med ett par skolor gjordes en tillfällig konstinstallation

i anslutning till högstubbarna. Andra etappen av

träd förnyelsearbetet i parkstråket mellan Ärtvägen och

Vickervägen i Odensala genomfördes.

Resandet med buss i tätortstrafiken har ökat med 5,4

% medan förorts- och landsbygdstrafiken har minskat

med 2 %.

Antalet resor i färdtjänsten har minskat med 13 %

och andelen färdtjänstresor med buss var 28 %.

Vidare under året har nämnden byggt om Mariavägen

med allé, belysning, körbana och gångbana. Törnstengränd,

delen Prästgatan till Kyrkgatan har fått ny

beläggning enligt stadsmiljöprogrammet. Konvaljevägen

har totalrenoverats. Halva Frösöbron har renoverats

och fått ny låg belysning. Cirkulationsplatser har byggts

i Fyrvallakorset och Julakorset.

Arbetet med att åtgärda lätt avhjälpta hinder i det

offentliga rummet har fortsatt. Arbetet med att öka

tillgängligheten i kollektivtrafiken fortsätter med

förbättringar av hållplatslägen och bussgator. Tolv hållplatser

har fått upphöjda plattformar. Tre nya p-automater

har tagits i drift och ersatt ett antal vridmätare.

Ledorden för förnyelsen av belysningsanläggningarna är

tryggt, säkert och energieffektivt. Byten till mer energieffektiva

armaturer har dominerat åtgärdsprogrammet

vilket har minskat elförbrukningen med 10 %.

Under Europeiska trafikantveckan arrangerade Grön

Trafik ett klimatseminarium och har representerat kommunen

i klimatkommunföreningen samt sammanställt

kommunens klimatstatistik. Östersunds kommun blev

under 2010 utvald som Sveriges bästa klimatkommun.

Grön Trafik deltar i projektet Green Highway. Nio laddstationer

längs E14 och en lokal laddinfrastruktur har

byggts upp. Grön Trafik har fått bidrag från Energimyndigheten

för ett 4-årigt elbilsprojekt tillsammans med

Jämtkraft. Vintertramparprojekt med 150 trampare

och elcykelprojekt har bedrivits resulterande i 23 el-

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

93


miljö- och samhällsnämnden

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

94

cyklar i kommunen. Grön Trafik har inom EU-projektet

Adore it arbetet för att öka andelen miljöfordon och

förnyelsebara bränslen. Gröna Bilister har utsett Östersund

till fjärde bästa miljöbilskommun i Sverige.

Årets resultat verksamhet

För att klara målet om en åtgärdsintervall av vägbeläggning

på 40 år krävs i genomsnitt en underhållsbeläggning

på 2,5 % per år av den totala ytan. Eftersom

det är effektivare att asfaltera större ytor så gör förvaltningen

en större insatts vart tredje år. Under 2010

har budgeten sålunda utökats med 2,5 Mkr utöver det

ordinarie anslaget på 4,5 Mkr. Underhållsbeläggningen

borde alltså ha räckt till att belägga en större yta än

den 2,4 % som utförts i år, för att målet ska nås.

Elförbrukningen från gatubelysningen har gått ned

med 2 200 000 kwh från 2004 till 2010 som resultat av

ett investeringsprogram med energieffektiva lampor. De

Mål och Resultat

(inriktningsmål, effektmål och resultat)

gamla lamporna innehåller Kvicksilver och måste bytas

ut innan 2015, då de förbjuds. Återbetalningstiden på

dessa nya lampor beräknas vara åtta år och livslängden

är runt trettio år. Om elpriset stiger ytterligare kommer

återbetalningstiden bli kortare.

I slutet av november konstaterades att Östersunds

dricksvatten innehöll kryptosporidie. Denna situation

förändrar givetvis synen på vilka krav som bör ställas

på vattenkvalitén i Storsjön. Eftersom det saknas

riktlinjer för parasiter som kryptosporidier så kommer

det med all sannolikhet nya riktlinjer gällande råvatten

och krav på reduktion av parasiter för att säkerställa

ett bra dricksvatten. Dessa nya riktlinjer tillsammans

med ramdirektivet för vatten inom EU och föreslagna

miljömål för Östersund kommer leda till ett omfattande

arbete för att uppnå en vattenkvalité som säkerställer

de förväntningar vi har på det vatten som omger Östersunds

kommun.

Nämndens ansvar för planläggning, tillståndshantering, tillsyn samt information samordnas inom hela

ansvarsområdet och tillskapar god service och rättsäkerhet gentemot målgruppen; god byggnadskultur och

hög arkitektonisk kvalité; jämlika levnadsförhållanden, samt; uthållig produktion och konsumtion.

Normala handläggningstider är högst ett år

för detaljplaner; två månader för bygglov

och tillstånds- och anmälningsärenden enligt

miljöbalken och livsmedelslagen, samt; sex

månader för lantmäteriförrättningar.

21 ärenden har längre handläggningstid än målsatt. Av

dem är 4 detaljplaner, 8 bygganmälningar, 4 bygglov och

6 hälsoskyddsärenden.

Kommunens transportsystem är tillgängligt och säkert för alla.

Åtgärdsintervallen för underhållsbeläggning

av gator överstiger i medeltal ej 40 år (God

ekonomisk hushållning innebär ett underhållsintervall

om högst 20 år)

Underhållsbeläggningen förnyade under året 2,4 % av

den totala ytan, vilket ger ett åtgärdsintervall på 41,6

år med nuvarande underhållsnivå.

Invånarna har en tillgänglig och prisvärd kollektivtrafik

genom att

a.antal bussresor ökar i förhållande till 2009.

(ex vis genom ökad turtäthet)

b.En högre andel av färdtjänstresorna sker

i den allmänna kollektivtrafiken i jämförelse

med 2009.

Antal bussresor och procentuell förändring:

Tätort Glesbyggd %-förändring

2008 3 171 933 521 613 +2,2 %

2009 3 191 026 531 737 +0,8 %

2010 3 363 494 521 025 +4,3 %

2008: 25,7 % 2009: 26,1% 2010: 28,3 %


miljö- och samhällsnämnden

Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. Sjukfrånvaron

minskar och överstiger inte 8 % av tillgänglig ordi-narie arbetstid.

Sjukfrånvaron minskar i förhållande till 2009

Sjukfrånvaron ligger på 6,0 %, vilket är något lägre

än 2009 då sjukfrånvaron var 6,1 %. Det innebär att

målet är uppfyllt.

Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden.

Vid rekrytering lyckas östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens.

Vid nyrekrytering anställs medarbetare med

rätt kompetens.

Vid samtliga rekryteringar har medarbetare med rätt

kompetens anställts. Målet är uppfyllt.

Östersunds kommun har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter

till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter inom respektive yrkesområde. I yrkesoch

verksamhetsom-råden med ojämn könsfördelning ska andelen män respektive kvinnor öka.

Vid lika meriter anställs underrepresenterat

kön.

Heltidstjänst erbjuds alla som så önskar.

Har beaktats.

Alla medarbetare har erbjudits heltidstjänster.

Målen är uppfyllda.

Miljön i östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnads-förhållanden samt en bra

stads- och landskapsmiljö.

Alla detaljplaner av större betydelse, miljöplaner

samt planering och skötsel av gator,

gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik

skall redovisa hur jämställdhet, ekologisk

hållbarhet samt bättre folkhälsa med särskild

tyngdpunkt på barnens trygghet och säkerhet

beaktas, varvid

a.Inga dödsolyckor ska ske i trafiken på kommunens

vägnät.

I alla detaljplaner med normalt förfarande som gjorts

under året har jämställdhet, hållbarhet, trygghet och

säkerhet behandlats. I ett pilotprojekt (detaljplan

i Torvalla ges barn och unga extra stort utrymme i

planeringen)

Antal polisrapporterade trafikolyckor var

2010: 58 (57 skadade, 1 död)

2009: 72 (95 skadade, 1 död)

2008: 62 (89 skadade, 0 död)

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

95

b.Antalet polisrapporterade överfall på allmän

plats skall minska i förhållande till 2009.

c.Andelen gator med lägre hastighet än 50

km/tim skall öka i förhållande till 2009.

Luftens och vattnets kvalité ska uppfylla gällande

kvalitetsnormer.

Tillgängligheten ska öka till parker och gator

samt i kollektivtrafiken genom att lätt avhjälpta

hinder undanröjs.

2010: 307 (239 Män, 68 Kvinnor)

2009: 285 (215 Män, 70 Kvinnor)

2008: 284 (227 Män, 57 Kvinnor)

6 km (4,9 km 2009) av gatorna har lägre hastighetsgräns

än 50 km/tim av totalt 278 km.

Luftkvalitén uppfyller nationella miljökvalitetsnormer.

De flesta av kommunens sjöar och vattendrag uppfyller

miljökvalitetsnormen god eller hög status som skall

uppfyllas 2015 eller 2021.

Tillgänglighetsprogram har genomförts med nedfasning

av trottoarkanter vid hållplatser, vägar till

lekplatser och resningshandtag vid hållplatsbänkar.


miljö- och samhällsnämnden

Utsläpp av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i

jämförelse med 1998.

Miljöfordon ska erbjudas gratis parkering i

staden.

Under året har 743 stycken bilar erbjudits gratis parkering.

2009: 898 st. 2008 786 st.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

96

Nyproduktion av bostäder, service och

arbetsplatser samt trafikförsörjning ska ske

klimatsmart

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.

Elförbrukningen för gatubelysning ska minska

med 1 % i förhållande till föregående år.

Nybebyggelse av bostadshus, som uppfyller

energimyndighetens definition av passivhus,

befrias från avgifter för bygglov, bygganmälan,

nybyggnadskartor och enskilda avlopp.

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet.

Prioriterade områden

Ökat psykiskt välbefinnande för barn och

ungdomar.

Skjut upp alkoholdebuten samt minska

alkoholkonsumtionen och användningen av

tobak, lösningsmedel och andra droger bland

ungdomar.

I alla detaljplaner för bostäder, service och arbetsplatser

behandlas möjligheter till kollektivtrafik,

gång- och cykel-trafik, energi.

Elförbrukning i kWh:

2008: 8 216 000 kWh, 2009: 7 437 000 kWh, 2010:

6 690 000 kWh. Procentuell minskning -10,0 %

Två bostäder är under uppförande där den sökande

vill uppfylla kraven för passivhus. Inga hus är ännu

klara.

Nämnden finansierar en del av Vinterparken. Nämnden

driver ett projekt där barn får vara en del av

planförfarandet.

Ingen aktivitet har genomförts

Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för

barn, ungdomar och äldre.

Ingen aktivitet har genomförts

Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer

för äldre.

Tillgänglighetsprogram har genomförts där lätt avhjälpta

hinder undanröjs.


miljö- och samhällsnämnden

Ekonomi

Snöröjningen har överskridit budget med 1,9 Mkr.

Parasitutbrottet kostade nämnden 0,5 Mkr. Högre

intäkter på Kart och lantmäteri samt Miljö och hälsa

har varit 2,6 Mkr över budget. På uppdrag av nämnden

så har ett extra uppdrag av röjning stadsnära skogar

utförts med en kostnad på 0,5 Mkr. Förvaltningen

har vidare haft ett antal vakanta platser samt några

föräldraledigheter som klarats av med ordinarie personal,

detta har gett ett överskott på personalkostnaden

med 1,8 Mkr. Förvaltningen har under året genomfört

projektet Jämställt transportsystem med en omsättning

på 1,3 Mkr, Boverket och Transportstyrelsen är

delfinansiärer. Grön trafik har drivit projekt för biogas,

intelligent energi, elbilar i kallt klimat samt miljövänligt

resande med Trafikverket, med en omsättning på 1,5

Mkr där kommunen själv är finansiär med 1 Mkr.

Av investeringarna så ombudgeteras ej avslutade

projekt på 8,6 Mkr till 2011. Några projekt gick bättre

än räknat, projektet i Brittsbo har 1,0 Mkr, Sjömon 0,7

Mkr, Fyrvallakorset 0,9 Mkr och Konvaljevägen +0,4

Mkr. Summa investering-ar är +11,4 Mkr.

Framtid

Under 2011 kommer arbete att ske med en ny kommunövergripande

översiktsplan och en utvecklingsplan

för centrum. Några kommande detaljplaner som kan

nämnas är Storsjöstrand, arbetsområden i Verksmon i

Torvalla, bostadsområden i Torvalla, handelsområden i

Odenskog, flottiljområdet på Frösön .

I maj träder en omarbetad plan- och bygglag i kraft.

Det innebär bland annat fler besök på arbetsplatser

under byggtiden och krav på slutsamråd ute på bygget.

Nämnden har under 2010 begärt att överta tillsynen

inom miljöbalkens område för de objekt som länsstyrelsen

har tillsyn över och fått ett positivt besked om

övertagandet. Denna ökning av objekt tillsammans med

det ständigt ökade ärendeflödet har medfört att Miljö

och hälsa gör en rekrytering inom ram för att klara de

nya åtagandena.

På investeringssidan så kommer under 2011, andra

sidan av Frösöbron renoveras, Toppvägen etapp 2

kommer genomföras. Gång cykelväg samt en mur längs

Vallsundsvägen kommer att byggas. I Badhusparken

kommer att snyggas till enligt Grön plan.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Mona Modin Tjulin

ordförande

Lars Andersson

förvaltningschef

97

Resultaträkning

Mkr 2008 2009 2010

Intäkter 53,0 49,7 49,7

Kostnader -190,8 -189,9 -197,2

Kommunbidrag, årsbudget 133,6 141,3 144,2

Kommunbidrag, tilläggsbudget 1,3 0 4,2

Resultat – 2,9 1,1 0,9

Investeringar

Mkr 2008 2009 2010

Nettoinvesteringar 39,8 39,2 36,6

Investeringsbudget 68,7 47,0 48,0


miljö- och samhällsnämnden

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

98

Resultat Utfall Utfall Utfall Utfall

2007 2008 2009 2010

Antal inkommande ärenden 6694 6684 7052 9310

Antal överklagade ärenden där överprövande instans

ändrat nämndens beslut

- - - 7 av 47

Åtgärdsintervall underhållsbeläggningar, år 42 69 65 42

Antal antagna planer 24 17 21 19

Kostnad för gator per invånare, kr 572 668 621 718

Kostnad för busstrafik per invånare, kr 508 631 613 638

Antal bussresor tätort (tusental) 3064 3172 3191 3363

Antal bussresor landsbygd (tusental) 550 522 531 521

Kostnad för färdtjänstresor per invånare, kr 252 246 252 224

Andel planer där jämställdhet, ekologisk hållbarhet

samt trygghet och säkerhet beskrivits

100 100 96 100

Antal polisrapporterade trafikolyckor, varav antal

personskador och antal döda

71/81/0 62/89/0 72/95/1 58/57/1

Antal polisrapporterade överfall på allmän plats,

varav antal på GC-vägnätet samt i parker

284 316 285 307

Totalt antal km GC-vägar, varav antal km nyproducerade

89/5,4 89/1,2 90,2/1,2 90,3/0,1

Antal km gator med lägre hastighet än 50 km/tim i

förhållande till totala gatunätet

4,8/270,5 4,8/270,5 4,9/270,50 6,0/278

Uppfylls kvalitetsnorm avs. utomhusluften ja ja ja ja

Uppfylls vattenkvalitet i Storsjön, Näkten och Locknesjön

ja ja Ja ja

Antal radonmätningar och antal fastigheter där

gränsvärden överskrids

213 205/32 250/80 241/43

Antal registrerade bilar med gratis parkering 711 786 898 742

Elförbrukning gatubelysning kwh och % minskning

8 257 000

/ 9

8 216 000

/ 0,5

7 437 000

/ 9,4

6 690 000

/ 10

Andel passivhus i förhållande till total mängd nyproducerade

bostadshus

0 0 0 0

Resultat från kvalitetsutvärderingar, andel nöjda med

bemötande, %

98,5 97,7 96 96,6

Folkhälsa

Andel som har gång eller cykel som sitt huvudsakliga

färdmedel på dagens första resa (Svensk kollektivtrafik)

30% 27% 27% 28%

Antal parkbänkar och offentliga toaletter -/6 -/6 -/6 -/6

Medarbetare

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid 8,7 % 9,5 % 6,1 % 6,0 %

Antal långtidssjuka 5 5 2 3

Fördelning kvinnor/män i % 52/48 53/47 52/48 52/48

Antal årsarbetare 76,0 79,3 76,5 72,8

Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda

99,3 % 99,3 % 98,6 % 100 %

Andel nyrekryteringar med rätt kompetens 100 % 100 % 100 % 100 %


övergripande FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

del

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2008

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

99 99

99


kultur- och fritidsnämnden

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

100

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde omfattar

idrotts-, fritids- och kulturanläggningar, bibliotek,

kulturskola, kommunens konst, bidrag och stöd till:

barn- och ungdomsorganisationer, kulturföreningar,

studieförbund, hembygdsföreningar, samlingslokaler

och föreningsägda anläggningar.

Viktiga händelser under året

Östersund har en skidstadion i världsklass. Under 2010

har investeringar skett för en fortsatt utveckling av

skidstadion. En förstudie har påbörjats med stöd av

EU-medel för att upprätta en långsiktig strategisk

utvecklingsplan för Östersunds skidstadion. Nämnden

beslutade att utöka konstsnöspåret till hela den övre

delen av skidstadions elljusspår, den s k 3-km slingan.

Konstsnöspåret har varit välbesökt och kommunens

satsningar har setts som mycket positivt.

Arbete med den nya arenan pågår. Under hösten har

flera kommuninterna arbetsgrupper samt referensgrupper

med aktörer från föreningslivet påbörjat sitt arbete.

EU-projektet Utveckling av Östberget pågår med syfte

att bygga nya nedfarter med skidlift, belysning och snötillverkningssystem

vid Ladängen. Kultur- och fritidsnämnden

har under året genomfört ett utredningsarbete

kring utbyggnad av Sporthallen utifrån basketens

behov. Nämnden har fört frågan till kommunstyrelsen

för diskussion och ställningstagande utifrån ett kommunövergripande

perspektiv. Arbetet samordnas med

byggandet av gymnasiecampus.

Under året har större arrangemang genomförts

i form av World Cup i Skidskytte, SM i curling för

oldboys/girls, slädhunds-SM långdistans 2010, Storsjöcupen

i fotboll, Jämtland Dragracing Open med SM-deltävling

i Pro Stock snöskoter, KFUM-RM Riksmästerskap

i basket, SM i Enduro och Sverigecup i skidskytte.

Nämnden antog nya bidragsnormer och hyror för

idrottsföreningar i Östersunds kommun. En viss ökning

av verksamhetsbidraget och en minskning av uthyrning

av idrottshallar till vuxengrupper och privatpersoner

kan skönjas.

En utredning av s/s Thomées framtida användning

har genomförts. Efter genomförd utredning är det

klart att det behöver genomföras ett antal åtgärder om

kommunen ska fortsätta driva s/s Thomée. Under våren

2010 genomfördes en analys av jämställdheten inom

kultur- och fritidsnämndens verksamhet.

Under året har pengar varit avsatta, enligt enprocentsregeln,

för konstnärliga utsmyckningar vid fem

byggprojekt. Nationaldagen firades traditionsenligt med

ceremoni på Rådhustrappan samt familjedag på Jamtli.

Östersunds Kulturpris tilldelades Gunilla Nilsson-Edler

för sitt arbete med att utveckla guideyrket. Kulturstipendiet

tilldelades danserskan Maria Nilsson Waller.

Föreningen Gamla Tinghuset har fortsatt utveckla

sin verksamhet inom projektet Mötesplatser Unga. De

arbetar med att utveckla styrelsens arbete, öka antalet

aktiviteter i huset inte minst under skolloven, bredda

så att besökarna i huset på ett enklare sätt ska kunna

genomföra egen verksamhet.

Samverkansråd Idrott har arbetat med frågor om

idrottens roll i ett hållbart Östersund och hur en verksamhet

med spontanidrott ska utvecklas samt arenaoch

bidragsfrågor. Samarbetsorganet SamverkanKultur

har diskuterat kulturens roll i ett attraktivt Östersund

för boende och besökare. Kulturforum 2010 genomfördes

i december med fokus på den regionala kulturplanen.

Årets resultat verksamhet

Verksamheten inom kultur- och fritidsnämndens

ansvarsområde har genomförts enligt tecknade interna

och externa driftavtal samt utifrån de bidragsnormer

nämnden antagit med ett överskott med 745 tkr.


kultur- och fritidsnämnden

Mål och Resultat

(inriktningsmål, effektmål och resultat)

Kultur i alla dess former är tillgänglig för alla och erbjuder ett brett utbud av upplevelser samt erhåller stöd

och ges förutsättningar att ständigt utvecklas.

Elever, som fyllt 10 år och söker till kulturskolan,

erbjuds plats.

Kulturskolan erbjuder musikgrundkurser till

elever i årskurserna 2 och 3.

Andel elever som fyllt 10 år och erbjudits plats i

förhållande till totala antalet sökande i åldersgruppen

är 100 %.

Andel elever som fyllt 10 år och erhållit plats i förhållande

till totala antalet sökande i åldersgruppen är

55 %.

Målet är uppnått. Under året var det nio skolor som

erbjöd kulturskolans musikgrundkurs. 279 elever

deltog i musikgrundkursen under året.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Kultur/fritid på kommunens hemsida utvecklas.

Målet är uppnått. Under året publicerades 33 nyheter

på hemsidan. Antal besök på hemsidan var 768 130

stycken. Motsvarande siffra för 2009 var ca 630 000

stycken. Under 2010 har en ny sida – utvecklingsprojekt

– skapats. Ett nytt föreningsregister finns på

sidan.

101

Stödja föreningsinitiativ till ett fungerande

lokalt kulturråd/samarbetsforum mellan kulturföreningar.

Målet har uppnåtts. Ett kulturråd, benämnt Samverkan

Kultur, inrättades vid Kulturforum hösten 2009. I

Samverkan Kultur ingår sex representanter från kulturföreningar

samt två representanter från nämnden.

Kulturen utvecklas och kulturella uttrycksformer ökar vilket bidrar till lokal och regional utveckling, skapande

och bevarande av positiva livsmiljöer och förbättring av folkhälsan.

Stimulera till ett ökat kulturutbud, som är en

naturlig del av besöksnäringen.

Målet har inte uppnåtts. Kultur- och fritidsnämnden

stimulerar till ökat kulturutbud genom att ge arrangemangsbidrag,

nedan antal beviljade arrangemangsbidrag:

-Antal konserter:

-Antal teaterföreställningar:

-Antal övr kulturarrangemang:

2009

9

12

21

2010

6

16

8

I gästundersökningen 2010 angav 45% som reseanledning

att besöka sevärdheter/besöksmål.


kultur- och fritidsnämnden

Kommunen medverkar i nationella och internationella

kulturnätverk.

Målet har inte uppnåtts. Kommunen ingår i Club 27

som är ett nationellt erfarenhetsnätverk med kommuner

som har en folkmängd på mellan 50.000-200.000

invånare. Inom samma kommungrupp finns även ett

nätverkssamarbete etablerat med större Norrlandskommuner.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Alla upplever att det finns ett brett utbud av olika typer av anläggningar.

Vid det nya ombyggda Storsjöbadet ska antalet

besökare vara minst 220.000 personer/år.

Sporthallar och gymnastiksalar ska vardagar

mellan kl. 17.00 – 20.00 upplåtas för barnoch

ungdomsverksamhet

När det gäller internationella kulturnätverk kan Interregprojektet

SÖT nämnas, och där kultur ingår som

ett särskilt verksamhetsområde.

Målet har uppnåtts. Antal besökare år 2010 på Storsjöbadet

var 250 329 stycken.

För att underlätta jämförelser mellan åren har fr o m

2010 två mätveckor införts, vecka 12 resp vecka 46.

Målet är uppnått. Barn och ungdomar har förtur

till dessa tider. Under vecka 12 år 2010, nyttjades

aktuella tider i idrottshallarna till 79% för barn- och

ungdomsverksamhet. Vecka 46 år 2010 var motsvarande

nyttjandegrad 59%.

102

Bättre nyttjande av lediga tider i idrottshallar

fredagskvällar och helger för uthyrning.

Målet har inte uppnåtts. Antalet ej uthyrda halltider

under fredagskvällar/helger uppgick till 46% under

2010. Motsvarande siffra för 2009 var 49%.

Flickor och pojkar, män och kvinnor upplever att de utifrån behov och intresse har samma förutsättningar

att utöva idrott, motion och rekreation

Flickor och pojkar erbjuds verksamhet i föreningar

på samma villkor.

Målet har inte uppnåtts. Andelen föreningar med

kommunalt verksamhetsbidrag, som erbjöd och

bedrev verksamhet för både flickor och pojkar under

2010, var 98%. Motsvarande siffra för 2009 var

96%.

Östersund genomför arrangemang på hög nivå

Under 2010 medverkar nämnden i flera stora

arrangemang, bl. a: World Cup i skidskytte

resp. längdskidor.

Målet har uppnåtts. Under 2010 har SM i Enduro

och World Cup i skidskytte arrangerats i Östersund.

Miljön i östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnads-förhållanden samt en bra

stads- och landskapsmiljö.

Förutsättning för bidrag till barn- och ungdoms-verksamhet

är att föreningar bedriver

verksam-heten i en trygg social miljö för och

med barn och ungdom och verkar för deras

goda utveckling.

Under år 2010 har 98 föreningar som uppfyller

nämndes riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet

sökt och beviljats verksamhetsbidrag.


kultur- och fritidsnämnden

Vid större idrottsarrangemang har nämnden

som krav för arrangemangsstöd, att arrangören

upprättar en miljöplan.

Målet har uppnåtts. Vid de två större arrangemang

som varit har arrangörerna upprättat miljöplaner.

Vid kultur- och fritidsnämndens anläggningar

ska källsortering tillämpas.

Utsläpp av luftföroreningar liksom koldioxid minskar.

Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i jämförelse med 1998.

Nämnden har som fortsatt krav i driftavtal

att den maskinpark som används för skötsel

av nämndens anläggningar skall använda

bränsle som är bättre ur miljö- och hälsosynpunkt.

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.

Den totala energianvändningen av el vid

kultur- och fritidsnämndens anläggningar ska

minska.

Målet har uppnåtts. Andel fritids- och kulturanläggningar

som tillämpar källsortering av avfall är 100%

där källsortering är tillämpbart.

Målet har uppnåtts. 100% av småmaskiner och

handmaskiner använder miljöbränsle. Alla fordon

använder det mest miljövänliga bränslet som finns för

respektive typ av fordon.

Målet har uppnåtts. Följande verksamheter redovisar

en minskning av total energianvändning:

Storsjöbadet – Den totala elförbrukningen har minskat

med 4,2% jämfört med 2009.

Z-hallen – Den totala elförbrukningen har minskat

med 3,3% jämfört med 2009.

Sporthallen – Den totala elförbrukningen har minskat

med 0,25% jämfört med 2009.

Huvudbiblioteket – Den totala elförbrukningen har

minskat med 1,5% jämfört med 2009.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

103

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet

Prioriterade områden

Ökat psykiskt välbefinnande för barn och

ungdomar.

Resultat aktiviteter

Nämnden prioriterar barn- och ungdomsverksamhet

inom sitt ansvarsområde. I den nya bidragsnormen

från 2010 har nämnden höjt verksamhetsbidragen

till föreningars verksamhet för åldersgrupperna 9-20

år. Målsättningen är att stimulera föreningarna att

utveckla verksamhet barn och ungdomar i den åldern.

Nämndens inriktning på jämställdhet innebär att

flickor och pojkar skall ha samma förutsättningar

att utöva motion och rekreation. Nämnden har under

2010 gjort en kartläggning av jämställdhet inom kultur-

och fritidsnämndens verksamhet. En rapport har

tagits fram med åtgärdsförslag.


kultur- och fritidsnämnden

Skjut upp alkoholdebuten samt minska

alkoholkonsumtionen och användningen av

tobak, lösningsmedel och andra droger bland

ungdomar.

Nämnden är aktivt representerade i kommunens

främjandegrupp. Nämnden bidrar även i finansieringen

av den drogsamordnare som finns hos Socialförvaltningen.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för

barn, ungdomar och äldre.

Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer

för äldre.

I den strategi som antagits för samverkan mellan

idrottsrörelsen och kommunen betonas att mötesplatser

i kommundelar och bostadsområden är viktiga för

att intressera barn och ungdomar till fysisk aktivitet

och spontanidrott. I Samverkansråd Idrott, med

representanter för idrottsrörelsen och kommunen,

har frågan om att intresserade föreningar under

året ska få starta någon form av försöksverksamhet

med spontan idrott på lediga tider i idrottshallar och

anläggningar. En dialog har skett med Östersunds

idrottsråd och J/H idrottsförbund som arbetar med

frågan. En återredovisning kommer att ske vid Samverkansråd

idrott under våren 2011.

Nämndens anläggningar skall så långt det är möjligt

utformas så att besökare skall känna sig trygga och

säkra i lokalerna. Berörda enhetschefer/verksamhetsansvariga

har uppdrag att se till att nämndens

anläggningar skall uppfylla aktuella myndighets- och

säkerhetskrav.

104

Årets resultat ekonomi

Drift

Kultur- och fritidsnämnden uppvisar ett överskott 2010

på 885 tkr. Från detta överskott avräknas 140 tkr som

avser EU-projektet Utvecklingsplan för Östersunds

Skidstadion. Nämndens resultat för 2010 påverkas bl a

av att:

• Minskad uthyrning i idrottshallar har medfört att

intäkterna är 371 tkr längre än budgeterat. De nya

normerna för verksamhetsbidrag får full effekt först

2011 varför verksamheten har ett överskott med

575 tkr.

• Nämnden avsätter särskilda medel för att kunna

användas till utvecklingsprojekt inom kulturområdet.

Under 2010 har dessa pengar inte brukats i

den omfattning som var avsett. Verksamheten har

ett överskott med 234 tkr. Utfallet för driftbidrag

till samlingslokaler blev lägre än beräknad budget.

Verksamheten har ett överskott med 128 tkr.

• Intäkterna för avgifter och hyror för privatpersoner,

föreningar, företag och träningsgrupper vid Östersunds

skidstadion var för våren 120 tkr och hösten

80 tkr.

• Buffert för åtgärder av bl a fast ljud och ljus vid Storsjöteatern

har ett överskott med 297 tkr.

• Underhållskostnaderna för Verkön uppgick totalt till

234 tkr mot budgeterade 100 tkr.

• Ombudgetering av driftmedel med 140 tkr från 2010

till 2011 för arbete med det delvis EU-finansierade

projektet Utvecklingsplan för Östersunds Skidstadion.

Investeringar

• Under 2010 har investeringar skett på Östersunds

skidstadion för en fortsatt utveckling av arenan.

Vissa medel har ombudgeterats till 2011.

• Utbyggnad av Östberget/Ladängen fick avbrytas under

sommaren på grund av att gjorda upphandlingar

låg avsevärt över budget. Efter kommunfullmäktiges

beslut om att utöka investeringsramen har nya upphandlingar

påbörjats.


• Under 2011 planeras större investeringar i nämndens

ismaskiner varför inte hela investeringsbudgeten

förbrukats för 2010. De kvarvarande medlen

har ombudgeterats till 2011.

• För att förbättra miljön i Ahlbergshallen har ett

nytt golv lagts i den nedre utställningshallen. Vid

Frösö ridcenter har nämnden köpt in lastmaskin/

traktor.

• När det gäller återuppbyggnaden av det nerbrunna

Brunflobadet är de flesta åtgärderna reglerade.

Kvarstår gör dock några relativt sett mindre poster

på ett par hundra tusen kronor, som slutligt kan

regleras efter slutbesiktningen i början av 2011.

Framtid

Nämnden vill lyfta nedan områden, inte minst ur ett

tillväxtperspektiv.

• Färdigställandet av skidbackar i Ladängen och med

förbindelse till Gustavsbergsbacken ingår som en del

i ett utvecklingsprojektet för Östberget. Anläggningen

kommer att ha förutsättningar att utvecklas till

en stor attraktion i Östersund för kommuninvånare

och besökare/turister. Under 2011 påbörjas arbetet

med att planera för utbyggnad av slalombacken i Lit

med bl a konstsnöanläggning. Investeringarna kommer

att genomföras under 2012.

kultur- och fritidsnämnden

• Inom nämndens ansvarsområden behöver bl a

Storsjöbadet och Storsjöteatern diskuteras i ett

utvecklingsperspektiv. Under 2010 har också behovet

av ett samlat kulturhus i Östersund lyfts upp

till diskussion av föreningar och organisationer. Vid

Kulturforum har behovet av en samordnande funktion

som kan hålla ihop det som sker inom kulturlivet

i Östersund diskuterats. Under 2011 kommer

nämnden att genomföra en inventering av lokaler i

kommunen som kan nyttjas av kulturföreningar för

deras egen verksamhet

• Det kommer att genomföras ett antal åtgärder på

Ångbåten Thomée för att hålla den sjöduglig och

för att öka säkerheten för passagerare och personal.

Inför framtiden finns ytterligare stora behov

av att göra underhållsåtgärder på hela båten samt

arbeta med marknadsföring, turlistan, förbättra

serveringen och förbättra utbud och service.

Kultur- och fritidsnämnden avser att bidra till tillväxten

för Östersunds kommun och genom satsningar som

gör kommunen mer attraktiv för familjer att flytta till,

men även för turister att besöka vinter- och sommartid.

Satsningar inom kulturens och fritidens område

är också verksamma bidrag till Östersunds fortsatta

utveckling.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

105

• Under 2011 kommer förstudien Utvecklingsplan

för Skidstadion att färdigställas. Utvecklingsplanen

kommer att ligga till grund för framtida investeringar

och satsningar på skidstadion. Här kommer

nämnden att återkomma när det gäller samordning

av behov hos de aktörer som är verksamma på skidstadion,

investeringsbehov för skidskytte och utvecklingsbehov

för större längdskidstävlingar samt hur

kommunen ska gå vidare med satsningarna på tidig

och säker snö.

• I arbetet med den nya arenan på Stadsdel Norr

kommer det att genomföras en rad utredningar

och fördjupningar när det gäller bl a föreningarnas

behov för sina verksamheter. Här behövs en översyn

när det gäller samordning av lokaler och drift av

arenorna och skidstadion. I arbetet med nya arenan

ingår också att se över ägandet av nämndens anläggningar.

En viktig del att analysera är behovet av

underhåll och hur det ska genomföras inom nämndens

driftsbudget.

• Under 2011 kommer en handlingsplan för det fortsatta

arbetet med jämställdheten inom nämndens

ansvarsområde att tas fram.

Karin Thomasson

ordförande

Johan Palm

kanslichef


kultur- och fritidsnämnden

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

106

Resultat Utfall Utfall Utfall Utfall

2007 2008 2009 2010

Resursanvändning, ekonomi, % 99,2 99,9 100,3 99,3

Måluppfyllelse, % 64 88 93

Idrott v.12, 79

Nyttjandegrad idrottshallar , % 94 85 89 v.46, 59

Antal besökare Storsjöbadet 135 000 129 000 227 583 250 329

Kultur/Bibliotek

Antal besökare huvudbiblioteket 294 000 289 000 286 000 282 000

Antal besökare områdesbiblioteken 137 000 99 000 90 000 87 000

Antal besökare biblioteksbussen 30 000 34 400 23 000 36 000

Antal besökare bibliotekets hemsida 77 000 81 300 84 000 85 000

Antal boklån och AV-medier 472 659 471 756 482 000 465 000

Antal lån/invånare i förh till riksgenomsnittet 8,1/7,7 8,04/7,7 8,2 7,9

Nämndens kostnad per antal registrerade boklån, kr 38 48 40 40

Kulturskolan

Antal betalande elever (inkl syskonrabatt) 925 924 867 978

Nämndens kostnad per betalande elev, kr 11 076 11 316 12 879 11 504

Storsjöteatern

Antal uthyrningsdagar/varav föreställningar 269/203 276/192 143/78 232/154

Föreningar

Antal kulturföreningar som erhållit årsbidrag , st 46 47 38 35

Antal idrottsföreningar som erhållit verksamhetsbidrag

(aktivitetsstöd)

123 134 98

Resultat från kvalitetsutvärderingar, NöjdKundIndex,

medelvärde (föreningar skala 1-6)

4

Folkhälsa

Andel 14-åringar som motionerar/fysiskt aktiva på

fritiden 3-4 ggr/v eller mer, %

73 72 65

Andel elever i åk 8 som är aktiv medlem i en förening

(LUPP ), %

70 (2006) 69

Andel elever i åk 8 som är aktiv medlem i en idrottsförening

(LUPP), %

53 (2006) 50

Resultaträkning

Mkr 2008 2009 2010

Intäkter 1,5 1,7 2,4

Kostnader -105,9 -102,8 -106,9

Kommunbidrag, årsbudget 103,4 100,5 103,7

Kommunbidrag, tilläggsbudget 1,1 0,3 1,7

Resultat 0,1 -0,3 0,9

Investeringar

Mkr 2008 2009 2010

Nettoinvesteringar 16,7 5,6 2,4

Försäljningsinkomst -0,4

Investeringsbudget 20,1 12,4 14,6


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

107


Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

108

Viktiga händelser under året

Under året öppnades tre nya förskoleavdelningar,

två i område Östersund Södra och en i Brunflo. Samtidigt

avvecklades en enavdelningsförskola i Östersund

Södra. I april flyttades de fem avdelningarna vid Lövsta

förskola på Frösön till provisoriska lokaler. Detta för

att den gamla förskolan skulle rivas och en ny åttaavdelningsförskola

byggas. Den nya förskolan beräknas

vara klar oktober 2011.

1 juli 2010 trädde lagen om allmän förskola från tre

år (tidigare fyra år) i kraft. Då de flesta treåringar

redan innan funnits inom förskoleverksamheten har den

nya lagstiftningen inte påverkat förskolans organisation.

Av nämndens två godkända ansökningar för start

av annan pedagogisk omsorg (enskilt drivet familjedaghem)

har ett startat sin verksamhet i november 2010.

En förvaltningsövergripande föräldraenkät för förskola,

fritidshem och dagbarnvårdare gjordes för första

gången våren 2010. Den låga svarsfrekvensen 26% gör

att förvaltningen inte bedömt det möjligt att dra några

vägledande slutsatser.

I januari 2010 börjar lagen om nationella minoriteter

(LoNM) att gälla. Östersunds kommun är förvaltningsområde

för sydsamiska. Det innebar bl.a. att kommunen

ska erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär

det, plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av

verksamheten bedrivs på samiska. I februari 2010 tog

nämnden beslut om inrättande av samisk förskoleavdelning

på Mosippan med start hösten 2010. Trots

upprepade annonseringar så har förskolan inte kunnat

rekrytera någon samisktalande personal. Starten av

förskoleavdelningen har därför flyttats fram.

En mottagningsförskola/skola för ca 70 barn startades

i november med mycket kort varsel utifrån att

Migrationsverket placerade 300 asylsökande flyktingar

på Frösön. Flertalet av flyktingarna lämnade Frösö

Park med kort varsel veckan före jul, vilket innebar

att verksamheten planerades kunna avslutas i januari

2011.Arbetet med att flytta förberedelseklassen från

Östbergsskolan på Frösön till Fagervallsskolan inom

skolområde Östersund södra har genomförts enligt

planeringen.

Inför 2010 togs beslut att av besparingsskäl minska

antalet fritidsgårdar från 10 till 7. En av de nedläggningshotade

fritidsgårdarna , Ängsmon, kunde dock

drivas vidare med hjälp av extra anslag från kommunfullmäktige.

Skolans situation är den omvända mot förskolans.

Elevantalet minskar, i huvudsak inom skolans senaredel,

Antalet elever i den obligatoriska särskolans

klasser, antalet individuellt integrerade särskoleelever

och antalet elever från andra kommuner har minskat

något under året. Främst är det antalet elever från de

sju kranskommunerna som blir färre, då fler kommuner

bygger upp egna särskoleverksamheter så att eleverna

inte behöver resa till Östersund.

Att utveckla arbetet med bedömning av måluppfyllelse/betyg

i samtliga ämnen och samtliga årskurser

inklusive utvecklingen av individuella utvecklingsplaner

och skriftliga omdömen samt den lokala pedagogiska

planeringen har varit centralt under året. Genomförandet

har skett på olika plan och med olika metoder.

Sambedömning mellan olika skolor och avidentifiering

inför rättning/bedömning av nationella prov är exempel

på detta. Rektors pedagogiska ledarskap har därigenom

satts i fokus. En viktig förutsättning för det arbete

som återstår under året och kommande budgetår med

införandet av ny/omarbetad läroplan och skollag.

Exempel på andra utvecklingsarbeten som skett/

påbörjats under året i förvaltningen som helhet eller

i delar av verksamheten är: Skapande skola - kultursatsning,

Unga Hälsas Utveckling – elevers arbetsmiljö,

Elevinflytande och en påbörjad satsning inom Lärarlyftets

ram inom området matematik för sv/so lärare inom

skolans tidigaredel, samt förskolelyftet för kompetensutveckling

avseende barns språkliga och matematiska

utveckling. Till detta kan även läggas att inom informations-

och kommunikationsteknologin (IKT) har

skolledare och pedagoger utbildats och extra satsning

på utrustning gjorts.

Arbetet med kvalitetsuppföljningar för att uppnå förbättringar

inom såväl det egna analysarbetet som för

att uppnå en högre måluppfyllelse inom alla prioriterade

områden har varit i fokus. Det avser såväl nationella

mål som lokalt prioriterade mål, inom nämndens alla

verksamheter och verksamhetsområden. Kvalitetsuppföljningar

ingår också som en del i nämndens internkontrollplan.

Den största utmaningen är dock det arbete

som under året påbörjats och som avser ny skollag och

ny läroplan/nya kursplaner som skall börja gälla f o m

läsåret 2011/2012

Arbetet med tjänsteplaneringen inför läsårsstart har

varit omfattande. Trots det minskade elevantalet har


inga uppsägningar behövt göras, utan det minskade behovet

av personal har lösts genom att inte återbesätta

vakanta tjänster.

Elevhälsan har under året omorganiserats genom att

den slagits ihop med resurscentrum.

Under året har det gjorts 19 interna miljörevisioner

och 21 uppföljningar. Ingen extern revision har genomförts.

Alla verksamheter har presenterat en fungerande

miljöhandlingsplan med nyckeltal. Information kring förebyggande

av skolbränder (ZamZynZ) har genomförts

i alla grundskolor utom en. Information kring egenkontroll

har genomförts på tre ställen inom verksamheten.

Under året har 206 personer genomgått utbildning

i allmän brandkunskap. Förskolor som enligt lag är

skyldiga att göra en skriftlig redogörelse kring systematiskt

brandskyddsarbete har haft tillsyn av Räddningstjänsten.

Detta gällde åtta förskolor inom kommunen.

Ledningens genomgång genomfördes i oktober.

Årets resultat verksamhet

Resultatmässigt, utifrån effektmål och resultat/nyckeltal,

har skolverksamheten inte lyckats ta ytterligare

steg framåt annat än i några få avseenden. Uppsatta

mål har i alltför många delar bara delvis uppnåtts. Vi

delar dock denna utvecklingstrend med landet i övrigt.

Noteras bör att samtidigt som vi inte förbättrat

Mål och Resultat

(inriktningsmål, effektmål och resultat)

Barn- och utbildningsnämnden

resultaten avseende bli godkända i alla ämnen har

kommunen av Skolverket/SALSA bedömts uppnått och

överträffat målet avseende meritvärden. Just betyg

och bedömningsfrågor har också varit i fokus i kommunens

skolor under de senaste åren. De försämrade

resultaten har Skolverket bedömt som sannolikt bero på

att en större restriktivitet nu har börjat märkas vid just

bedömning/betygssättning, så även i Östersund.

För verksamhetsmålen finns överskådliga underlag i

form av nyckeltalsmätningar nedan. Utöver kommentarer

direkt i materialet och vad som finns redovisat

under ”Viktiga händelser under året” lyfts här ändå

särskilt de personalpolitiska målen fram. Stort fokus

har lagts på att minska sjukfrånvaron. Den nedåtgående

trenden gällande sjukfrånvaron har fortsatt och

målet har uppnåtts i och med att sjukfrånvaron är 7,1

%. Även målet att bibehålla genomsnittlig sysselsättningsgrad

om 95 % har uppnåtts då den är 96,1 %.

Förvaltningens mål om att andelen förskollärare ska

öka har nåtts. Från 70,7 år 2009 till 71,2 år 2010

Däremot har målet att andelen män i förskolan ska öka

ej uppnåtts. Få män söker utbildning som förskollärare

och bristen gör det svårt att rekrytera manliga förskollärare.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

109

Grunden för det livslånga lärandet är att alla har goda tal, läs- och skrivfärdigheter samt goda kunskaper i

matematik. Barn och elever uppmuntras att i högre grad utveckla sina kunskaper och färdigheter i naturvetenskapliga

ämnen och språk.

Effektmål 1a Den språkliga medvetenheten hos

förskolebarnen fortsätter att öka, så att minst

60 % av eleverna i förskoleklass/grundskola

har minst 12 poäng på fonolektest.

Effektmål 1b Andelen grundskoleelever som

kan läsa när årskurs 3 inleds är minst lika stor

som föregående år.

Effektmål 1c Minst 75 % av grundsärskolans

elever kan läsa och förstå enkel text i slutet av

det femte skolåret

Nyckeltal 1a Målet uppnått. Andelen av eleverna i

förskoleklass/grundskola som har minst 12 poäng

vid fonolektest ökar varje år och är nu 63,5%.

Nyckeltal 1b Målet delvis uppnått. Andelen av

grundskolans elever som har minst 21 poäng i Bild-

& Ord testet är 85,3 % mot 86 % av eleverna vid

motsvarande test före-gående år. Andelen som har

minst 27 poäng i Ord & Bild testet har däremot

ökat från 85 % till 87,3 vid årets testtillfälle.

Nyckeltal 1c Målet ej uppnått. Andel av grundsärskolans

elever som kan läsa och förstå enkel text i

slutet av det femte skolåret var 72%.


Barn- och utbildningsnämnden

Effektmål 1d Andelen grundskoleelever som

når målen i svenska, matematik och engelska

i årskurs 5 skall vara minst lika stor som andelen

som gjorde så 2009.

Nyckeltal 1d1-3: Målet delvis uppnått. Andel av grundskolans

elever i årskurs 5 som når målen i svenska har

ökat något, från 92,5% till 92,6. I matematik har det

däremot andelen minskat från 90,7% till 87,2% (vilket

motsvarar 2008 års nivå) och i engelska har det minskat

från 88,9% till 87,8%.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Effektmål 1e Kunskaperna inom NO ämnena

ökar i grundskolan, jämfört med 2009

Nyckeltal 1e Målet ej uppnått. Det genomsnittliga

merit-värdet inom ämnesområdet låg på 12,3 poäng

2008 och på 12,4 poäng 2009. De skolor som redovisat

blockbetyg visade på en tydlig genomsnittlig höjning

av meritvärdet mellan dessa år, medan de skolor som

redovisade separata ämnen visade på ett relativt högt

värde inom ämnet biologi men en viss tillbakagång

inom ämnena fysik och kemi. Det genomsnittliga

meritvärdet (betygsnivån) 2010 inom ämnesområdet

i grundskolan var i biologi 12,3 poäng, i fysik 12,1

poäng, i kemi 11,5 poäng och för de två (av nio) skolor

som redovisar ämnesområdet NO låg nivån på 12,0 poäng.

Jämförelsen med föregående år är dock vansklig,

eftersom majoriteten nu övergått till att betygsätta/

redovisa resultat ämne för ämne. Skolor som gjorde så

föregående år låg då på ett lägre sammantaget resultat

än de som redovisade alla tre ämnen inom ämnesbegreppet

NO.

110

Effektmål 1f Andelen grundskoleelever som

väljer och fullföljer påbörjade språkstudier

ökar, jämfört med 2009.

Nyckeltal 1f: Eftersom förvaltningen inte ännu kan

redovisa antalet som valde språket inför årskurs 6 jämfört

mot hur många som fullföljt språkstudierna tom

årskurs 9, så redovisas här istället hur stor andel av

eleverna år 2010 som valt franska, spanska eller tyska

i årskurs 6 och hur många i årskurs 9 som har ett av

språken i sitt avgångsbetyg.

Nyckeltal 1f:1 Målet ej uppnått. Andel av grundskolans

elever som inför årskurs 6 väljer franska, spanska eller

tyska var 89,5% mot 95,6% 2009 och 88,9% 2008.

Ett mycket viktigt mått, då val av ett av språken (och

att fullfölja språkvalet) ökar i betydelse inför fortsatta

studier efter grundskola och gymnasium. Nivån och

förbättringen 2009 mot 2008 var dock så pass stor att

det har bedömts som svårt att helt undvika bakslag.

Nyckeltal 1f:2 Målet ej uppnått. Andel av grundskolans

elever i årskurs 9 som fullföljt påbörjade språkstudier i

franska, spanska eller tyska var år 2010: 62,9% jämfört

med 67,2% år 2009 och 64,3% år 2008.


Barn- och utbildningsnämnden

Östersund kommun kännetecknas av ett brett utbildningsutbud av hög kvalitet med god vägledning samt

information om resultat.

Effektmål 2a Andelen grundskoleelever som

uppnår lägst betyget godkänd i samtliga

ämnen i årskurs 9 skall ligga minst 2% över

rikets genomsnittsnivå för år 2010.

Effektmål 2b Minst 70 % av grundsärskolans

elever uppnår målen i samtliga ämnen efter

avslutad skolgång.

Effektmål 2c Andelen grundskoleelever som

har behörighet till gymnasieskolans nationella

programskall ligga minst 1% över rikets genomsnittsnivå

för år 2010.

Nyckeltal 2a Målet ej uppnått. Andel av grundskolans

elever som har lägst betyget godkänd i samtliga ämnen

i årskurs 9 är 0,4% lägre än genomsnittet i riket.

Nyckeltal 2b Målet uppnått. Andel av grundsärskolans

elever som efter avslutad skolgång når målen i samtliga

ämnen var 78%.

Nyckeltal 2c Målet uppnått efter betygsprövning/sommarskola

2010. 2,4% över genomsnittnivån i riket för

år 2010.

Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har

inflytande över sina barns lärande.

Effektmål 3a Barn och elever upplever att

de är informerade om vilka möjligheter till

inflytande de har i skolan och att de har

möjlighet att utveckla ett reellt inflytande och

ansvarstagande i minst samma utsträckning

som föregående år.

Effektmål 3b Föräldrar upplever att de ges

möjlighet att utöva inflytande över sitt/sina

barns lärande i minst samma omfattning som

föregående år.

Nyckeltal 3a Upplevt inflytande genom enkäter i

årskurs 4,6 och 8 mäts ej år 2010. Ny enkät under

utformning i samverkan med SKL för möjlighet till

jämförelse mellan kommuner. Genomförs våren 2011

för första gången.

Nyckeltal 3b Målet uppnått. Andelen föräldrar som

efter genomfört utvecklingssamtal anser att de har

ett inflytande över sitt/sina barns individuella utvecklingsplan

IUP är 78% vilket är 1% högre andel än i

föregående års webenkätresultat.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

111

Gott bemötande av barn och elever bidrar till en positiv självbild, en tilltro till egen förmåga och eget omdöme

samt respekt för andra.

Effektmål 4 Alla barn och elever upplever att

de får ett gott bemötande i samma omfattning

som föregående år.

Nyckeltal 4 Andel av eleverna som upplever att de

fått ett bra bemötande mäts ej år 2010. Ny enkät

under utformning i samverkan med SKL för möjlighet

till jämförelse mellan kommuner. Genomförs våren

2011 för första gången.

Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. Sjukfrånvaron

minskar och överstiger inte 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid.

Sjukfrånvaron inom barn- och utbildningsförvaltningen

minskar och överstiger inte 8 % av

tillgänglig ordinarie arbetstid.

Målet är uppnått. Förvaltningens sjukfrånvaro var

under tiden 2009-11-01 - - 2010-10-31 7,1 % av

tillgänglig arbetstid.


Barn- och utbildningsnämnden

Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden.

Vid rekrytering lyckas östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

112

1. Andelen utbildande förskollärare ökar.

2. Andelen utbildade förskollärare som anställs

på förskolläraretjänster är 100 %.

Nyckeltal 1. Målet är uppnått. Andelen tillsvidareanställda

förskollärare i förhållande till barnskötare i

förskolan har ökat marginellt från 70,7 % 2009-11-

01 till 71,2 % 2010-11-01.

Nyckeltal 2. Målet är ej uppnått. Ledigförklarade

tillsvidaretjänster som förskollärare har till största

delen bemannats med utbildad personal men däremot

har behovet på tidsbegränsade anställningar lösts

med hjälp av anställda med annan kompetens.

Östersunds kommun har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter

till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter inom respektive yrkesområde. I yrkesoch

verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska andelen män respektive kvinnor öka.

1. Andelen män i förskoleverksamhet ökar

med 1 procentenheter jämfört med 2008, från

6,0 % 2008 till 7,0 % 2010.

2. Bibehålla den genomsnittliga sysselsättningsgraden,

95 % för samtliga anställda med

månadslön.

Nyckeltal 1. Målet är ej uppnått. Andelen män i

förskole-verksamhet har minskat till 5,1 %.

Nyckeltal 2. Målet är uppnått. Genomsnittlig sysselsättningsgrad

för tillsvidareanställda var 2010

96,1 %.

Miljön i östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnads-förhållanden samt en bra

stads- och landskapsmiljö.

Representanter för barn och utbildning deltar

i planberedningen i syfte att uppnå bra placeringar

av förskolor och skolor.

Målet är uppnått. Andel av planberedningens sammanträden

som representanter för barn och utbildning

deltagit i är 100%, till de sammanträden

förvaltningen blivit kallad.

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.

Barn/elever har utifrån sin mognad kunskap

om energianvändning och hur den ska minska.

Alla skolor/förskolor har en fungerande handlingsplan

inom område miljö med fokus på

energianvändning.

Målet är uppnått. Alla skolor/förskolor har en fungerande

handlingsplan inom område miljö med fokus

på energianvändning.

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet

Prioriterade områden

Ökat psykiskt välbefinnande för barn och

ungdomar.

Resultat aktiviteter

UHU - projektet (ungdomars hälsosamma utveckling)

pågår på Kastalskolan i Brunflo där man har

fortbildat personalen i bland annat metoden ”du

bestämmer”. Eleverna har under senvåren haft

gruppdiskussioner vid 6 tillfällen och avslutade med

2 hela dagar då man utrustad med kamera dokumenterade

och satte upp en utställning. Meningen är att

metoden ska spridas till kommunens andra skolor när

projektet är slut; december 2011.


Barn- och utbildningsnämnden

Elevenkäten som vände sig till alla elever på senareskolor

är genomförd och sammanställd. Resultatet

är redovisat för UHU styrgrupp samt barn- och utbildningsnämnden.

Alla rektorer är erbjudna att efter

samråd med elevråd om hur redovisning ska ske, få

återkoppling under 2 timmar. Återkoppling har skett

på 4 skolor.

Disautbildning (din inre styrka aktiveras) för 10 personal

är planerad och startar våren 2011.Nattvandrarnas

information till föräldrar ser väldigt olika uti

områdena, vissa skolor har bjudit in nattvandrarna,

andra har inte erbjudit information under året.

Mötesplats unga.

På fritidsgårdarna jobbar de med ungdomars egna

idéer för att forma verksamheten. En mötesplats där

ungdomar framför allt har möjligheter att påverka

sin fritid. Fritidsgårdarna vill att ungdomarnas egen

kreativitet och engagemang ska lyftas fram för att

de ska känna att det gör skillnad i verksamheten. Att

överföra kunskap i hur idéer realiseras till faktisk

aktivitet är bland det viktigaste personalen gör på

fritidsgårdarna. För att få ungdomarna att ha ett

större engagemang allt i från att bilda styrelse till

stormöten, små möten, blädderblockvarianten etc,

har personalen arbetat med olika metoder. Under år

2011 kommer det genomföras två dagars utbildning i

delaktighet och demokrati.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

113

Skjut upp alkoholdebuten samt minska

alkoholkonsumtionen och användningen av

tobak, lösningsmedel och andra droger bland

ungdomar.

En handlingsplan för ANDT (alkohol, narkotika,

droger och tobak) undervisning har tagits fram av en

arbetsgrupp som letts av kommunens drogsamordnare

. Planen är redovisad på rektorsmöte under våren

och samtliga skolor har/ska lämna in namn på en

ANDT – ansvarig. Utsedd grupp påbörjar sitt arbete

under våren 2011.

Elevhälsan ska genom hälsosamtalen fånga bruket

och aktivt erbjuda snus- rökavvänjning, fånga alkoholanvändandet

och anpassa det förebyggande arbetet.

Enstaka elever har gått på landstingets tobaksenhet.

Tid måste avsättas för skolsköterskor om man ska

kunna arbeta aktivt med tobaksavvänjning

Genom Föräldrastöd Östersund erbjuds föräldrar

möjlighet att utvecklas i sin föräldraroll. Målet är att

föräldrar i Östersunds kommun ska erbjudas olika

typer av föräldrastöd under barnens uppväxt.

Skolor/förskolor får också stöd för att utveckla föräldramöten


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

114

Barn- och utbildningsnämnden

Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för

barn, ungdomar och äldre.

I förvaltningens alla verksamheter med barn/elever

arbetas det aktivt för att stimulera och utöka barnen/

elevernas möjlighet att öka den fysiska aktiviteten

och främja goda matvanor. Bl.a. satsar man på att

köpa in lekmaterial för utomhusaktiviteter, planerade

aktiviteter med ”röris”, dans, lekar, hälsoinriktning,

temaveckor, utomhuspedagogik, extra idrott, gemensamma

promenader, utbildat personal mm.

I alla verksamheter kan man se en satsning på utemiljö/utevistelse.

Aktiviteterna minskar med ökad ålder men medvetenheten

och aktiviteterna verkar ha ökat under året

Verksamheterna strävar efter att utveckla medvetenheten

om fysisk aktivitet och goda matvanor, genom

diskussioner med barn/elever och föräldrar i olika

forum. Förskolorna har till stor del tagit bort sitt

firande med ”sötsaker”, istället firar man på annat

vis eller samlar till gemensamt firande någon gång

ibland.Skolcaféerna har tagit bort sötsakerna och

erbjuder nyttiga mellanmål, På något ställe kan man

ibland köpa ”godsak”. Förvaltningen ingår i Healthy

Cities nätverkarbete kring goda matvanor och fysisk

aktivitet, utifrån det sprids goda exempel.

För att få ytterligare kunskaper i hur ett bra mellanmål

kan komponeras bjöd fritidsgårdarna in en

kostrådgivare från måltidsservice. Personalen fick

praktiska tips som man jobbar utifrån. Under 2011

kommer en dietist från landstinget att inbjudas för att

berätta och ge ytterligare praktiska råd hur ett bra

mellanmål skall vara.På flertalet fritidsgårdar är man

med och driver Skol IF. Genom föreningen erbjuder

gårdarna ungdomar att, efter skolans slut, vara med i

olika aktiviteter

Frösö skidlek är en aktivitetsplats som vänder sig till

hela familjen, där man åker skidor på ett ”lekfullt”

sätt. Verksamheten pågår under vintermånaderna.


Årets resultat ekonomi

Nämndens driftbudget uppvisar ett överskott på

7,1 mkr, 2% av omslutningen. I detta resultat ingår

reserverade medel 6,2 mkr, för en eventuell skuld till

fristående förskolor. Här pågår en rättslig process som

ännu ej är avgjord.

Huvudorsaken till överskottet är att volymen (antal

inskrivna) blir lägre än budgeterat (inklusive den

enskilda verksamhet som nämnden finansierar). Av den

ramökning på 5,3 mkr som erhållits för utbyggnad av

förskolelokaler har bara 2 mkr behövt användas p.g.a.

förseningar i utbyggnaden. Volymen (antal inskrivna

barn/elever) var 1% lägre än budget på grundskola/förskoleklass,

4% lägre än budget på förskola och familjedaghem

samt på fritidshem och 3% lägre än budget på

särskolan.

De flesta enheter följer budget väl eller har överskott

mot budget.

Barnomsorgavgifter ger totalt sett ett underskott mot

budget med 0,5 mkr, huvudsakligen för att utökningen

av allmän (avgiftsfri) förskola omfattar fler barn än

tidigare. Friskolorna inkl fritidshem och förskoleklass

ökade inte så mycket som hade förutsatts i budget, vilket

gav ett överskott med nära 2 mkr. Övertidsvolymer

ligger på samma låga nivå som 2009, vilket kan bidra

till överskottet. Den alltid osäkra posten ”förändring av

semesterlöneskuld” gav ett underskott på 0,5 mkr.

Det minskande antalet elever från andra kommuner

i särskolan gör att intäkterna minskar. Här uppstår ett

förhållandevis stort budgetunderskott på ca 2,2 mkr

inklusive LSS-verksamheten.

Investeringarna låg något (3%) under budget

Framtid

Under vårterminen 2011 kommer förvaltningen

troligtvis inte att kunna erbjuda alla som söker förskola

en plats i sitt närområde. Framför allt på Frösön och

centrala Östersund kommer den situationen att råda

men föräldrar kommer att kunna erbjudas plats för sitt

barn i annat geografiskt område.

Enligt kommunens befolkningsprognos fortsätter antalet

förskolebarn att öka något. Även efterfrågenivån

bedöms ligga kvar på den höga nivå den idag befinner

sig på.

2011 öppnar 6 nya avdelningar på Sollidenområdet.

Det är ingen utökning av platser, utan en ersättning

av tre förskolor som stängs; Strandgatan, Solberg och

nuvarande Sollidens förskola. En ny tillbyggd avdelning

öppnar i Marieby vid halvårsskiftet. Den ersätter

förskolelokaler i skolan. I oktober öppnar åtta förskoleavdelningar

vid Lövsta. De ersätter nuvarande fem

Barn- och utbildningsnämnden

avdelningar på Warners (evakueringslokaler) samt de

två avdelningarna i Paviljongen vid Frösösdal. Nettotillskottet

blir en avdelning.

2012 byggs, enligt nuvarande planering, 8 avdelningar

ytterligare. En fyra-avdelningsförskola byggs vid

Hofvallen i centrala Östersund och en fyra avdelningsförskola

byggs i centrala Brunflo. Enligt nuvarande

prognos så kommer två av Brunflos avdelningar att

stängas när den nya förskolan startar.

Förskollärarkompetensens betydelse lyfts särskilt

fram i den reviderade läroplanen för förskola, men det

är tveksamt om förvaltningen kan rekrytera förskollärare

på samtliga vakanta tjänster och vikariat.

Skolplaneringen i stort befinner sig i ett fortsatt svårt

läge. Det är framför allt problem med att hantera och

långsiktigt värdera alla konsekvenser av de fristående

skolornas ambition att utöka skolverksamheten, från

förskoleklass t o m årskurs 9. En av dessa skolor har,

efter Skolinspektionens godkännande och barn- och

utbildningsnämndens överklagan, nu fått sitt tillstånd

prövat och godkänt. Det innebär att skolan planerar

att utöka sin nuvarande verksamhet med förskoleklass

t o m årskurs 5 f o m läsåret 2011/2012. Den andra

skolans godkännande som är under rättslig prövning

har i januari 2011 köpt upp och slagit samman sin skolverksamhet

med en tredje etablerad friskolverksamhet

- från förskoleklass t o m årskurs 9. Vad detta konkret

innebär är i dagsläget mycket svårt att entydigt klara

ut. Utöver prak-tisk hantering och organisationsproblem

skapar detta framför allt verksamhetsmässigt omfattande

omställningsbehov, över en längre tidsperiod,

som direkt kommer att beröra klass-/gruppindelningar

för elever i ett flertal kommunala skolor.

En kvalitetssänkning dvs en bristande måluppfyllelse

i verksamheten kan bli svår att på sikt undvika

om stora omorganisationer i den interna verksamheten

blir nödvändig för att klara förändringar och samtidigt

behålla lokaler i nuvarande omfattning. Oberoende av

detta måste skolors organisation fortsatt ses över p.g.a

att verksamheten står inför övertalighetsproblem bland

vissa välutbildade pedagoggrupper, i första hand fram

till läsåret 2013/2014. Bedömningen är därför att det

under kommande år blir en tuff utmaning, att inom

ekonomisk ram, bibehålla såväl hopp och arbetsglädje

som höga frisktal hos alla medarbetare

Prognosberäkningarna påverkas i dagsläget mycket

starkt av den stora osäkerhet som råder kring de fristående

skolornas framtida utveckling. Volymberäkningar,

som är en förutsättning/underlag för resurstilldelning

internt, blir därmed mycket svårbedömda. En överkapacitet

av skollokaler i exempelvis centrala Östersund kan

dock förutspås utöver den mindre överkapacitet som

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

115


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

116

Barn- och utbildningsnämnden

redan råder. Konsekvenser av detta blir bl.a. att direkta

insatser och planering av ytterligare underhålls- och

ombyggnadsåtgärder inom skolor, som idag är möjliga

att lägga ner, pågår parallellt med bedömningar om

eventuell nedläggningsmöjlighet av samma lokaler.

Under de närmaste åren kommer arbetet inför de

stora förändringarna, i form av ny skollag och nya

läroplaner, att fortsatt pågå. Ett viktigt stöd är då

t.ex. utvecklingspedagogerna, särskilt inom områdena

svenska, matematik och naturorientering och teknik .

Läsåret 2010/2011 krävs en framförhållning/förberedelse

och organisationsplanering för såväl information

som kompetensutveckling och en ökad medvetenhet

på alla plan. Det innebär att det kommer att ställas

stora krav på alla chefer och medarbetare att parallellt

med vardagsarbetet hålla sig ajour med utvecklingen.

Ny skollag och ny läroplan träder i kraft f o m läsåret

2011/2012. Dessutom kommer rektors roll och ansvar

att förändras kommande läsår på så sätt att fler frågor

kommer att direktadresseras från staten till rektor.

Alla verksamheter bedöms arbeta efter de uppgjorda

miljöhandlingsplanerna kring energianvändning.

De interna miljörevisionerna kommer att fortsätta enligt

planering som upprättats av lokal processansvarig.

Extern miljörevision av barn- och utbildningsförvaltningen

kommer att ske den 23 februari 2011.

Utbildning i allmän brandkunskap kommer att ske

enligt uppgjord plan.

Förvaltningen kommer att fortsätter att utveckla det

systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetet med tjänsteplaneringen

bedrivs så att bättre förutsättningar ges

för att anställa utbildade förskollärare men många av

de som anställs med tidsbegränsad anställning saknar

förskollärarutbildning och efter ett par års anställning

konverteras anställningen till tillsvidaretjänster. Skollagskravet

på förskollärare i förskolan gör att detta

måste ses över/lösas på något sätt.

En följd av de ändrade elevantalen är att behovet av

personal på skolorna ändras. Bedömningen är att det

kommer att kunna bli viss övertalighet bland lärarpersonal

på grundskolans senaredel. Uppsägningar kan

därför komma att bli svåra att undvika.

Under våren och hösten 2011 kommer 1 – 7 lärare

med svenska/SO som ämnesinriktning ges möjlighet att

inom ramen för ordinarie arbetstid ta del av en satsning

inom ämnesorådet matematik som motsvarar 15

högskolepoäng.

Inom ramen för förskolelyftet kommer även kompetensutveckling

på 15 högskolepoäng avseende barns

språk- och matematikutveckling riktad mot förskollärare

och kompetensutveckling på 7,5 hp riktat mot

barnskötare med inriktning mot barns lärande och

teorier kring barns språk- och matematikutveckling och

lärande att genomföras.

Björn Sandal

ordförande

Annika Källgård

t.f. förvaltningschef


Barn- och utbildningsnämnden

Resultat Utfall Utfall Utfall Utfall

2007 2008 2009 2010

Verksamhet

Förskola 1-5 år, inskrivna 2.695 2.865 3.050 3.099

-varav hos enskilda utförare 254 260 265 258

Familjedaghem, inskrivna 60 55 36 26

Fritidshem 1.790 1.850 1.925 2.134

-varav hos enskilda utförare 171 165 180 211

Förskoleklass, inskrivna 448 525 570 609

-varav hos enskilda utförare 24 40 45 50

Andel män i förskoleverksamhet 6,3% 6,0% 5,8% 5,1%

Andel som har minst 12 p vid Fonolektest 59% 59,3% 61,7% 63,5%

Andel barn som erbjudits plats i förskolan på önskat

placeringsdatum

--- --- --- ---

Antal barn per personal i genomsnitt i kommunens

förskolor

5,2 5,2 5,0 4,9

Grundskola, inskrivna 5.585 5.300 5.150 5.067

-varav hos enskilda utförare 594 610 625 662

Obligatorisk särskola, inskrivna inkl individuellt inte-

118 110 97 97

grerade

Andel grundskoleelever med minst 21 resp 27 poäng i

läsavkodningstest, åk 2

Andel grundsärskoleelever som kan läsa och förstå

enkel text i slutet av åk 5

(nytt mål 2009)

86%

85%

85,3%

87,3%

(nytt mål 2009) 100% 72%

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Andel grundskoleelever som når målen i svenska,

matematik och engelska, åk 5

(nytt mål 2009)

92,5%

90,7%

88,9%

92,6%

87,2%

87,8%

117

Andel elever som väljer franska, spanska eller tyska

inför åk 6

(nytt mål 2009) 95,6% 89,5%

Andel grundskoleelever som fullföljt studier i franska,

spanska och tyska i åk 9

(nytt mål 2009) 67,2% 62,9%

Genomsnittligt meritvärde i åk 9 209,6 214,4 215,0 214,,4

Andel grundskoleelever som har lägst betyget godkänd

i samtliga ämnen i åk 9

81% 79,3% 77,9% 76,2%

Andel av grundsärskolans elever som efter avslutad

skolgång når målen i samtliga ämnen

100% 80% 78%

Andel av grundskoleelever som har behörighet till

gymnasiets nationella program

89,7% 89,9% 89,4% 86,4%

Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor i förhållande

till övriga kommuner (SKL, index, placering 99 78 - -

av 290 kommuner)

Kostnad per plats , kommunens skolor 80.900 kr 85.300 kr 87.600 ----

Kostnad per betygspoäng 320,4 kr 337 kr 346,4 kr ---

Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande

till övriga kommuner (SKL, index, placering av

290 kommuner)

229 202 - -

Andel elever som upplevt att de har inflytande i åk

4,6 och 8

-

2,84 på

4gradig

skala

3,25 på en

fyrgradig

skala

Saknas

un-derlag.

Beslut om

ny enkät.


Barn- och utbildningsnämnden

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

118

Resultat (fortsättning) Utfall Utfall Utfall Utfall

2007 2008 2009 2010

Andel föräldrar som efter utvecklingssamtal anser

att de har inflytande över sitt/sina barns ind utv plan

(IUP)

85% 77% 78%

Andel elever som upplever att de får ett bra bemötande

3,4 på

4gradig

skala

3,45 på

4gradig

skala

3,6 på 4gradig

skala

Saknas

underlag.

Beslut om

ny enkät.

Miljö

Andel skolor med handlingsplan, energiinriktning 53% 100% 100% 100%

Deltagande i planberedning 100% 100% 100%

Folkhälsa (hälsosamtal med elever)

Andel 10-åringar som mår bra för det mesta 96 % 95,5% 92% 94%

Andel 14-åringar som ofta eller alltid känner sig

stressade över skolarbetet

22 % 22% 24% 26%

Andel 10-åringar som uppger att de blivit retad,

utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra 20 % 21% 17% 13%

elever

Andel 10-åringar som trivs ganska eller mycket bra i

skolan

91 % 89.5% 85% 90%

Andel 10-åringar som äter lunch varje skoldag 94 % 94% 93% 92,5%

Andel 10-åringar med övervikt eller fetma 24 % 24,5% 19,5% 20%

Medarbetare

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid 10,3% 9,5% 7,7% 7,1%

Antal långtidssjuka 191 160 115 94

Andel kvinnor och män 80/20 81/19 81/19 82/18

Antal årsarbetare 1746,6 1767,0 1.686 1.627

Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda

95,8% 95,4% 95,4% 96,1%

Andel utbildade förskollärare som anställts på förskollärartjänster

--- --- --- ---

Resultaträkning

Mkr 2008 2009 2010

Intäkter 874.4 148,3 158,3

Kostnader -1.702.0 -1.002,5 -1.046

Kommunbidrag, årsbudget 830,5 875,9 891,6

Kommunbidrag, tilläggsbudget 4,4 -1,2 3,3

Resultat 7,2 20,5 7,1

Investeringar

Mkr 2008 2009 2010

Nettoinvesteringar 7,3 6,2 7,3

Resultatkrav 6,8 8,9 7,5


övergripande del

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2008

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

119

119


Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

120

Verksamheten under året

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för att tillgodose

behovet hos äldre och funktionshindrade vad gäller

omvårdnad, omsorg, hemtjänst, hälso- och sjukvård i

hemmen och särskilda boenden. Verksamheten baseras

på socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service

till vissa funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen

(HSL) samt kommunala politiska beslut. Verksamheten

bedrivs i egen regi och på entreprenad. Cirka

25% av äldreomsorgen bedrivs efter upphandlingar av

privata entreprenörer.

Viktiga händelser under året:

Plus för verksamheten men fler brukare ger minus i

bokslutet.

Egen-regiverksamheten, som omsätter ca 800 miljoner

kronor, har trots det tuffa sparkravet på ca 20

miljoner lyckats uppnå ett plusresultat om 2,9 miljoner

kronor. De kraftigt ökade brukarvolymerna har dock

medfört att förvaltningen som helhet uppvisar ett underskott

om 30 miljoner kronor.

Underskottet hänför sig till ökade brukarvolymer

inom äldreomsorgen som bl a medfört högre kostnader

för:

• Hemtjänst och hjälpmedel, 10 miljoner kronor.

• Betalningsansvar för utskrivningsklara patienter, 9

miljoner kronor.

• Viten för icke verkställda beslut, 2,3 miljoner

kronor.

Vidare har LSS-verksamhetens kostnader ökat över

budget avseende bl a:

• Ökade brukarbehov och fler brukare inom LSSboende,

6 miljoner kronor.

• Kostnader för personlig assistans, 1 miljon kronor.

• Korttidsvistelse, 1 miljon kronor.

• Kontaktpersoner, 1 miljon kronor.

• Tillsyn över 12 år, 400 000 kronor.

• Viten för icke verkställda beslut, 2,8 miljoner

kronor.

Året har dock präglats av den exceptionella situationen

inom äldreomsorgen. Bristsituationen inom äldreboendena

och åtgärder för att möta den har tagit stort fokus

under hela året. Vidare har givetvis besparingsaktiviteter

– införande av planeringsstöd och s.k. personallås

inom hemtjänsten och utveckling av bemanningsenheten

för att nämna några ägnats mycket omsorg. Det

stopprogram som gällde i hela kommunen under 2009

har för vård- och omsorg även fått gälla 2010 för att

besparingsaktiviteterna inte ger full effekt. Det tar tid

att med små resurser göra stora förändringar.

Socialstyrelsen kräver en särskild avgift när vi inte

klarar av att verkställa ett beslut inom tre månader.

Deras yrkande om totalt 10 miljoner kronor ligger nu

hos förvaltningsrätten. Hur utslaget blir vet ingen men i

nämndens bokslut för 2010 har halva summan bokförts.

Det negativa resultatet har sin orsak i något verkligt

positivt, att våra brukare lever längre sen de flyttat in

på äldreboenden.

Under året har valfrihetssystem för portionsmat och

servicetjänster införts med stor framgång. Det nya

systemet för matdistribution där brukarna kontinuerligt

kan välja bland de olika kökens menyer är mycket uppskattat

och efterfrågan på portionsmat ökar nu vilket

ur ett långsiktigt förebyggande perspektiv är mycket

positivt.

Under 2009 påbörjades ett mer systematiskt arbete

med kvalitetsuppföljningar som utvecklats under året.

Hittills har knappt 20 enheter granskats mot nämndens

kvalitetskrav. Merparten håller en god eller mycket god

kvalitet men några enheter har fått upprätta åtgärdsplaner

för mer omfattande brister. Granskningarna

visar på hur viktigt ett kontinuerligt nära ledarskap är

för kvaliteten i verksamheten.

32 personer väntade under året mer än tre månader

på äldreboende (av 282)

Vård och omsorgsnämnden arbetar med att utforma

och införa ett utvecklat system för kvalitetsstyrning

omfattande hela nämndens verksamhet. I första etappen

fokuserades på att utforma de kvalitetskrav för

utförande av äldreomsorgen i de förfrågningsunderlag

som gäller för den upphandling som genomförts

omfattande merparten av den konkurrensutsatta delen

av verksamheten. De nya avtalen gäller från och med

1/10 2009. Kvalitetskraven kommer att gälla även för

den verksamhet som utförs i egen regi. Under 2009

genomfördes två uppföljningar av enheter enligt den nya

modellen. För 2010 planeras 16 uppföljningar. Målet är

att göra uppföljningar på alla enheter minst vartannat

år.


Äldreomsorg

Vård- och Omsorgsnämnden ansvarar för att tillgodose

behovet hos äldre och funktionshindrade vad gäller

omvårdnad, omsorg, hemtjänst, hälso- och sjukvård i

hemmen upp till läkarnivå och särskilda boenden. Verksamheten

baseras på socialtjänstlagen (SoL), lagen

om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS),

hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt kommunala politiska

beslut. Verksamheten bedrivs i egen regi och på

entreprenad. Cirka 25% av äldreomsorgen drivs efter

upphandlingar av privata entreprenörer.

Äldreboende

Det nya äldreboendet på Fältvägen i Torvalla som

öppnade i maj 2009 är en förebild för planeringen av

ytterligare tillskott. Nästa boende kommer att byggas

på Skogsbruksvägen och kommer att bli en ytterligare

utveckling av boendekonceptet.

Fyra parbolägenheter av totalt 32 i grupper om åtta

lägenheter, samtliga i markplan är grundförutsättningarna.

Inflyttning beräknas kunna ske under hösten 2012.

Förvaltningen arbetar med att hitta en lämplig lokalisering

för ytterligare minst ett äldreboende med byggstart

under nästa år.

Servicehuset i Lit och Häradsgården byggs om i etapper

under 2010- 2013. Två plan på servicehuset i Lit

byggs om till äldreboende med heldygnsomsorg och de

beräknas vara klara för inflyttning senast hösten 2011.

Ombyggnaden fortsätter därefter på Häradsgården för

att anpassa avdelningskök och gemensamhetsutrymmen

till erforderlig standard.

Två våningar byggs om samtidigt för att minimera

bullerstörningar för de boende. Ombyggnaden beräknas

pågå fram till juni 2013.

En upphandling av korttidsplatser har påbörjades

under hösten men upphandlingen avbröts på grund av

att det var för få platser i anbuden. Den bästa åtgärden

för att möta det uppkomna behovet av ej verkställda beslut

i form av särskilt boende är att snabbt kunna bygga

ännu ett särskilt boende.

Nämndens mål om väntetider till äldreboende har inte

uppnåtts. För tiden fram till och med december har genomsnittet

varit 83 dagar från ansökan till erbjudande

(målet är 40 dagar och motsvarande period 2009 var

genomsnittstiden 46 dagar). Den viktigaste orsaken till

ökningen är att omsättningen varit lägre än tidigare år

och därmed har utbudet av boendeplatser minskat. Det

är individernas behov som styr fördelningen (och inte

kötiden). 247 personer har fått erbjudande om boende

under året (2009, 282 personer)

Vård- och omsorgsnämnden

Den nya möjligheten för brukare att tacka nej till erbjudande

om boende och kvarstå i kön har utnyttjats av 29

personer.

Förvaltningens arbete med att korta omställningstiderna

(dvs tid mellan ut och inflyttning) har varit framgångsrikt.

Från att ha tomställda lägenheter i genomsnitt

45 dagar vid varje byte 2005 är vi nu nere på ett

snitt om ca 15 dagar. Med ca 250 byten per år innebär

det en förbättring motsvarande över 20 boendeplatser.

32 personer har vid årsskiftet väntat längre än tre

månader på ett erbjudande och fyra av dem har blivit

erbjuden ett boende men tackat nej. Av samtliga 64

som har beslut om särskilt boende är det 20 personer

eller tre par som har beslut om parboende garanti, dvs.

att de ska få bo tillsammans.

Socialstyrelsen har begärt till förvaltningsrätten att

kommunen ska betala sanktioner för icke verkställda

beslut motsvarande 4,3 miljoner kronor.

Korttidsvistelse – kostnader för utskrivningsklara.

Ombyggnaden av hus E på Västervik var klar för inflyttning

den 1:a oktober. Södra Strand är arbetsnamnet

och i lokalerna finns både anhörigavlösning och dagverksamhet

från Jonsagården vilket skapar möjligheter

för utveckling och samordning av verksamheten.

Brukare som efter sjukhusvistelse inte kunnat återvända

hem till sin bostad har i allt för stor omfattning

varit kvar på sjukhuset i väntan på en bostad i särskilt

boende eller på en tillfällig korttidsplats.

För att lösa detta har korttidsverksamheten på Fältvägen

utökats med tre platser (dubbelbelagda rum) och

anhörigavlösningen på Eriksberg har utökats med 2-4

platser. Elva tillfälliga platser har använts på Eriksberg

under tiden 10 maj till den 30 september.

Kostnaderna för utskrivningsklara är till och med

årets slut tretton miljoner kronor vilket är åtta miljoner

över det budgeterade beloppet. Nämndens kostnader

för hemtjänst och hjälpmedel har ökat under de sista

månaderna på grund av att fler personer med höga omvårdnadsbehov

vårdas hemma. De tre sista månaderna

på året var kostnaden tre miljoner kronor högre per

månad än under våren. I januari 2011 är dock situationen

bättre med lägre antal brukare.

Valfrihetssystem enligt LOV (lagen om valfrihet)

Från den 1 april infördes Valfrihetssystemet enligt LOV

( lagen om valfrihet) för servicetjänster och portionsmat.

Brukare som har servicetjänster får välja vilken utförare

som ska utföra tjänsterna och är man inte är nöjd

med utföraren har de rätt att välja en ny utförare.

Det finns idag åtta godkända utförare av servicetjänster.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

121


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

122

Vård- och omsorgsnämnden

Det är både stora vårdföretag och enmansföretag. Ett

vårdföretag har sagt upp avtalet och avvecklat sig som

utförare av servicetjänster.

Östersund var den första kommunen som införde

valfrihetssystem enligt LOV för matdistribution. Tre

storkök erbjuder portionsmat till person med biståndsbeslut

som omfattar matdistribution. Kommunen har

enligt LOU upphandlat ett företag som sköter alla kontakter

mellan brukarna och köken vad gäller matsedlar,

beställningar, mellanförvaring i kylrum som leverans av

vald portionsmat till brukarna två gånger per vecka.

Brukarna kombinerar vid varje beställningstillfälle, dvs

varje vecka, fritt från de olika kökens matsedlar.

Prissättningen är numera fri och portionsmaten

kostar för närvarande mellan 38 -75 kronor beroende

på maträtt, även olika efterrätter kan beställas. Syftet

med förändringen är att ge brukare valfrihet att välja

på fler olika maträtter från olika kök varje dag samt att

brukare ska äta bättre och samtidigt få välja mat som

de tycker om.

Det har varit ett stort intresse att ta del av hur

valfrihetssystemet för portionsmat fungerar från olika

kommuner i landet. Socialstyrelsen har även lyft fram

Östersund i sin slutrapport om stimulansmedel och LOV

som ett av totalt fem intressanta exempel bland landets

kommuner.

Fixartjänster till personer över 67 år

Från den 1 april erbjuder kommunen fixartjänster utan

individuell behovsbedömning enligt lagen om kommunal

befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre.

Det erbjuds personer som är 67 år och äldre som är

boende i Östersunds kommun. Uppdraget pågår under

en försöksperiod på ett år fram till 31 mars 2011. Det

är föreningen Handtaget som utför fixartjänsten och

”Fixaren” kommer f rån ”Lyftet” som är en praktik för

arbetssökande mellan 18 till 65 år. Det har dock varit

svårt att få personer anvisade från lyftet varför organisationen

behöver ses över. Taxan för fixartjänster är 80

kronor per påbörjad timme.

Förlängning av kontrakt Attendo Care AB

Kontraktet för Blomängens hemtjänstområde och

Ljunghem med Attendo Care AB har förlängts till och

med den 30 april 2013. Kontraktet med Skogsgläntan

har förlängt ett år till och med den 30 april 2012.

Socialförvaltningen övertar verksamheten från den 1

januari 2011.

Nationella stimulansmedel 2010

2010 för insatser inom vård och omsorg om äldre

personer.

Vård- och omsorgsförvaltningen har erhållit nationella

medel med drygt 24 miljoner kronor åren 2006

2010 för riktade satsningar gällande de ”mest sjuka

äldre”. Av 2010 års medel kommer ca 2,5 miljoner

kronor att reserveras till år 2011. Riksdagen har inte

budgeterat några nya nationella stimulansmedel för

2011.

Sedan 2007 har Östersunds kommun, inom ramen för

de beviljade medlen bedrivit samverkan med landstinget.

Under år 2009 utökades samverkan till samtliga

kommuner i länet och en gemensam samordningsgrupp

har bildats för ändamålet.

Delprojektet förebyggande hembesök slutredovisades

under år 2010. Rapporten har nyttjats i ett nytt sammanställnings-

och utvärderingsarbete, som bedrevs

som forskningscirkel i vilket landstinget och samtliga

kommuner i länet deltog under ledning av FoU-Jämt.

Avsikten med detta arbete var att finna en gemensam

modell i Jämtlands län för den förebyggande verksamheten

bland äldre. Föreslagen modell kommer i mindre

skala att prövas under år 2011 i tre av länets övriga

kommuner under ledning av länets samverkansgrupp för

social- och vårdfrågor.

Delprojektet med rehabilitering/korttidsverksamhet

slutredovisades formellt i juni 2009 men har fortsatt

under ledorden ”Trygg Hemma” med en hel del verkställighetsarbete,

bland annat inom palliationsområdet.

Ett interaktivt utbildningsmaterial beträffande

kontaktmannaskap har tagits fram och introduktion i

materialet startade i september för den huvudsakliga

målgruppen; personal med uppdrag som kontatktman.

Totalt har 413 personer deltagit i introduktionsutbildningen

under år 2010 och satsningen fortsätter under

hela år 2011 med introduktion av materialet till samtliga

undersköterskor/biträden och även till legitimerad

personal. Efter introduktionen kommer de närmaste

cheferna att ta ansvar för den fortsatta kompetensutvecklingen.

En ”Haverikommission” har på försök etablerats

gemensamt mellan Östersunds kommun och landstinget.

Kommissionen hanterar främst etiska frågor i samband

med ut- och inskrivningar på sjukhus. Om verksamheten

faller väl ut ska kommissionen utvidgas och omfatta

länets alla kommuner.

Delprojektet med mobil läkare avslutades i december

2010. Delprojektet har bedrivits i samverkan med

landstinget, som också svarat för den absoluta merparten

av kostnaderna. En slutrapport kommer att

redovisas för vård- och omsorgsnämnden i mars 2011.

Försöksverksamheten har varit mycket uppskattad

av både brukare/anhöriga och kommunens personal.

Landstinget kommer under våren 2011 att ta ställning


till om verksamheten kan permanentas eller genomföras

i en något annorlunda form.

Delprojektet för Läkemedelsgenomgångar slutredovisades

under året. Ett fortsatt kvalitetssäkringsarbete

pågår i samverkan med landstinget. Arbetet under

2010 har varit länsövergripande och har koncentrerats

på att arbeta fram nya rutiner och instrument för att

uppnå en god läkemedelsanvändning bland äldre. Under

2011 kommer ett fortsatt arbete med införande och

kvalitetssäkring att ske i hela länet.

Demensprojektet har på försök etablerat ett litet demensteam.

Från oktober 2009 till årsskiftet 2010/2011

har teamet bestått av en sjuksköterska och en arbetsterapeut

samt med 25 procents undersköterska i varje

geografisk område. En ny modell för demensteam kommer

att prövas under 2011.

Fallpreventionsprojektet har under år 2010 främst

arbetat med kvalitetssäkring av framtagna riktlinjer

och rutiner. Delprojektet kommer att avslutas helt under

första halvåret 2011.

Kost- och nutritionsprojektet har under år 2010

koncentrerats på kompetensutveckling, främst inom de

särskilda boendena. Kompetensutvecklingen kommer

att fortsätta under hela år 2011.

Projektet med det sociala innehållet har fortsatt arbetet

med stöd till etablerade mötesplatser, Seniorernas

Hus och kommunens kulturombud. Förslag till framtida

verksamhetsinnehåll och organisation av mötesplatserna

kommer att diskuteras i vård- och omsorgsnämnden

under våren 2011.

Inom delprojektet har även arbetats med att utveckla

den systematiska kvalitetssäkringen av biståndsbeslut. I

arbetet har noterats stora behov av att stärka sambanden

mellan biståndsbeslut och genomförandeplanering

för att säkerställa att brukarna får de insatser som

beviljas. Slutredovisning av arbetet kommer att ske till

våren 2011

Personal (egen verksamhet)

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron för 2010 var 7,2% av tillgänglig ordinarie

arbetstid vilket är en sänkning från 2009 års

8,8% sjukfrånvaro. Uppgifter om totala kostnader för

sjukfrånvaron finns inte men sjuklönen för de första 14

dagarna har under 2010 varit ca 11,1 mkr.

För kvinnor var sjukfrånvaron minskat från 9,5% till

8,1% av tillgänglig arbetstid, för män minskade sjukfrånvaron

5,5% till 4,0%. För gruppen anställda över

50 år uppgick frånvaron till 9,1% en minskning från

10,6%, av tillgänglig ordinarie arbetstid. För åldersgruppen

30-49 år minskade sjukfrånvaron från 9,1%

till 7,5 %.

Vård- och omsorgsnämnden

Områdeschefernas arbete med samordning av förflyttningar/omplacering

för anställda som är i behov

att detta fortsätter. Under 2010 har datastödet Adato

tagits i bruk som stöd i rehabprocessen.

Två avdelningar på Ängegården, två avdelningar på

Häradsgårdens och Brevbäraren på Frösön arbetar

enligt Östersundsmodellen med 3-3 systemet (arbetar

3 dagar/ledig 3 dagar). Hemtjänstområdet Karlslund

avslutade systemet under 2010 då snabba och många

förändringar inom hemtjänstverksamheten gör modellen

kostsam . Sjukfrånvaron har varit lägre där man

arbetar med Öster-sundsmodellen 3-3.

Timtider

Målet för andelen arbetad tid utförd av timanställda vikarier

är 17%, för 2010 var andelen 20,1%. Den höga

andelen timtider beror dels på en ökning av verksamheten

under hösten och dels på sjukfrånvaro i november

och december på grund av ”parasiten” som tillsammans

med att de sjuka var avstängda på grund av smitta

under 24-72 timmar. Områdescheferna genomför

kontinuerliga uppföljningsmöten med enhetschefer inom

sitt område för att aktivt arbeta för att sänka andelen

timanställda.

Kompetensutveckling

I samband med att lönerörelsen blev klar i augusti

gjordes en uppföljning av utbildningsnivån inom Kommunals

yrkesgrupper. Av totalt 1416 anställda har

1145 adekvat utbildning, vilket innebär 80%. Vid en

fördelning mellan verksamheter har 85 % av anställda

inom hemtjänst och särskilda boendeformer en adekvat

utbildning, och för anställda inom LSS- verksamheterna

är siffran 75%.

Två dagars introduktionsutbildning för nyanställda

inom kommunals yrkesgrupper har genomförts kontinuerligt

vid två tillfällen varje månad. Introduktion för

semestervikarier har genomförts vid fyra tillfällen och

introduktion för feriearbetare vid tre tillfällen.

Samtliga arbetsterapeuter och sjukgymnaster har

genomgått 4 dagars utbildning i ”Kognitiv rehabilitering

med neuropsykologiskt perspektiv”. I samband

med detta erbjöds biståndshandläggare, chefer och

vårdpersonal 4 timmar utbildning inom samma ämne.

Utbildning i ”Sjuksköterskans kliniska bedömning” har

genomförts för 92 sjuksköterskor/ distriktssköterskor.

Under hösten har 413 anställda deltagit i introduktion

av ett interaktivt studiematerial för kontaktmannaskap.

Kontaktmannaskap är en utveckling av yrkesrollen

där personalen ges ett ökat ansvar för planering,

genomförande och uppföljning av vård, omsorg och

service hos ett mindre antal brukare. Efter denna introduktion

ska enhetschef/biträdande enhetschef leda och

organisera en fortsatt kompetensutveckling med stöd

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

123


Vård- och omsorgsnämnden

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

124

av det interaktiva materialet. Detta är den viktigaste

delen i utbildningen. Satsningen på att stärka personalens

kompetens och roll som kontaktman kommer att

fortsätta under större delen av 2011.

För att göra det möjligt för tillsvidareanställd personal

att få adekvat utbildning och gå omvårdnadsprogrammet

har sju anställda fått grundlön under praktik.

Under teoriavsnitten är det möjligt att kombinera

arbete och studier. Praktik däremot görs på heltid,

vilket innebär totalt inkomstbortfall. Under året har sju

anställda gjort praktik med grundlön.

Under året har två anställda undersköterskor fått

utbildningsbidrag under studier på sjuksköterskeprogrammet.

Regional certifiering av Vård- och omsorgscollege

Kommunerna i Jämtlands län genom Kommunförbundet

i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting har i ett

samverkansavtal beslutat att samverka i ett regionalt

Vård- och omsorgscollege i Jämtlands län. Vård- och

omsorgscollege innebär att utbildningsanordnare och

arbetsliv samverkar för att förnya utbildningen inom

omvårdnadsområdet. Samverkan ger en bättre koppling

mellan teori och praktik. För att få använda namnet

Vård- och omsorgscollege ska fastlagda kvalitetskriterier

uppfyllas och godkännas av Nationella Rådet.

Rådet består av representanter från SKL, Kommunal,

Kommunala företagares samorganisation och Vårdföretagarna

(Almega). Under hösten godkändes Jämtlands

ansökan av Nationella Rådet och den formella certifieringen

ägde rum den 29 oktober.

Förberedelser för den lokala certifieringen av samverkan

mellan Östersunds kommun, Jämtlands läns

landsting, Palmcrantzskolan, Lärcentrum och Frösö

vård- och hälsocollege pågår för närvarande. Kompetent

handledning under den arbetsplatsförlagda delen

av utbildningarna är avgörande för kvaliteten i utbildningarna.

En satsning på nya handledareutbildningar

för undersköterskor har därför genomförts under

hösten/vintern, med fortsättning under 2011.

LSS

Vård- och omsorgsnämnden har sextio LSS-boenden,

som ger stöd och service till ca 350 personer med beslut

om bostad med särskild service för vuxna.

2010 har nämnden startade två LSS-boenden som

ger stöd och service till 10 personer. Boendena finns

i Valhall och Frösön. För att helt tillgodose behoven

skulle ytterligare 15-20 lägenheter behöva tillskapas.

Effektmålet är en väntetid på max tolv månader.

Målet uppfylls delvis. Den som väntat längst utan att

få erbjudande har väntat 26 månader från ansökan. 31


Vård- och omsorgsnämnden

december 2010 redovisades till Socialstyrelsen 27 icke

verkställda beslut, gällande bostad med särskild service

för vuxna. Av dessa har 15 personer väntat ett år eller

längre utan att få erbjudande.

Socialstyrelsen har utifrån nämndens rapportering

kvartal 1-3 2010 av ej verkställda beslut begärt i 18

ärenden, att förvaltningsrätten ålägger Östersunds

kommun att betala en särskild avgift enligt 28 a §

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

(LSS) för underlåtenhet att inom skälig tid verkställt

beslut enligt 9§9 p LSS. Socialstyrelsens yrkande om

särskild avgift uppgår totalt till ca 6 miljoner kronor.

Förvaltningsrätten har ännu inte fattat beslut.

Nämnden har haft ökade kostnader för boende inom

LSS till följd av ökade vårdtyngder fördelat på dessa

grupper:

• Dagteckning: personer som behöver personalstöd

hel eller del av dagen, flertalet är äldre (55-75år)

orkar inte delta i dagliga verksamheten eller har

gått i ”pension”, 25 till 30 personer.

• Elevhemsboende på annan ort, när brukare går

gymnasiet. Jämtlands gymnasieförbund beviljar

skolgången och VoN får stå för kostnaderna för

elevhemsboende. Få personer men höga kostnader.

• Brukare med ökat behov av personal stöd pga.

”demens”, vakande nattpersonal, Psykiatriska

symtom, olyckor.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

125

• Individärenden med stora och komplexa behov

(dygnet runt till syn) aggressivitet, utåtagerande.

• Lätt utvecklingsstörning med ”social problematik”

Kontaktperson

Från 2009-09-30- 2010-12-31 har antalet personer

med beslut om kontaktperson minskat från 297 till

288 (p.g.a. omprövningar, får inte avvakta längre än 6

månader m.m.). Antalet verkställda beslut har under

tiden ökat från 208 till 263 medan antalet personer

som aldrig haft sitt beslut verkställt har minskat från

23 till 2. Den positiva utvecklingen beror till stor del på

den tillfälliga utökningen av tjänsten som kontaktpersonsamordnare,

men även på förbättrade rutiner och

uppföljning. Då antalet verkställda beslut ökat, innebär

det en ökad kostnad där varje ny kontaktperson kostar

ca 14 280:-/år, sedan 2009-09-30 en fördyrning med

ca 1 miljon kronor.

Personlig assistans

I kommunen finns det för närvarande 102 personer med

beslut om personlig assistans LASS, varav 13 har kommunen

som utförare. Insatsen finansieras delvis genom

assistansersättningen som försäkringskassan ansvarar


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

126

Vård- och omsorgsnämnden

för men kommunen svarar för sjuklönekostnader och de

första tjugo timmarnas assistans varje vecka för samtliga

102 personer.

Elevhem och korttidsvistelse

Vård- och omsorgsnämnden har genom avtal med

länets ytterkommuner åtagit sig att ordna det antal

platser i bostad med särskild service för barn och

ungdomar (i det här dokumentet kallat ”elevhem) som

kommunerna efterfrågar. Efterfrågan på platser är

större än antalet elever som våren 2010 flyttat från

elevhem. Läsåret 2010/2011 utökades därför elevhemmen

med 6 platser. Det totala antalet platser är nu 52

fördelade på tio ”elevhem”. Socialstyrelsen genomförde

under höstterminen 2010 tillsyn på alla elevhem.

Socialstyrelsens bedömning är att elevhemmen är en väl

fungerande verksamhet som uppfyller lagstiftningens

krav. För att svara upp mot efterfrågan på platser för

korttidsvistelse utökade korttidshemmet Fjällripan hösten

2010 sin verksamhet med fyra platser i nya lokaler.

Årets resultat ekonomi

Nämndens resultat för året blev ett underskott om 30

miljoner kronor. Underskottet är enbart beroende av

ökade brukarvolymer och konsekvenserna av dessa. Den

låga omsättningen inom äldreboenden har medfört att

belastningen på alla övriga delar inom äldreomsorgen

varit mycket hög. Kostnaderna har ökat drastiskt under

senare delen av året för hemtjänst, korttidsverksamhet

och betalningsansvaret. De preliminära mätningar

som gjorts i januari 2011 visar på att antalet brukare

i hemtjänsten minskat liksom kostnaderna för betalningsansvaret.

LSS uppvisar underskott till följd av ökade kostnader

för bland annat utökade behov för befintliga brukare,

fler brukare med korttidsvård vuxna och personlig assistans.

Nämndens besparingskrav för åren 2009 – 2011 är

totalt 27 mnkr varav 5 miljoner faller ut 2011.

i Brunflo och Fåker har genomgått en organisationsförändring

och är nu en gemensam enhet med nya gemensamma

lokaler för att använda resurserna effektivt.

Ytterligare omorganisation gjordes under sommaren

och ett nytt område för förvaltningsövergripande verksamhet

bildades och enheter och verksamheter bytte

arbetsledning och område. Anhörigavlösningen på Solliden

och Jonsagårdens verksamhet flyttade i oktober

till nya lokaler på Västervik och bildade enheten Södra

Strand.

Under de senaste åren har det varit stora variationer

semesterlöneskuldens förändring, 2007 och 2008

ökade den med 0,7 mkr per år, 2009 minskade den med

1,2 mkr för att 2010 återigen öka med 2,9 mkr. Idag

finns inget bra verktyg för verksamhetens chefer att

följa kostnaderna för semesterlöneskulden. Vård och

omsorgsförvaltningen har i flera år drivit frågan om ett

stöd till cheferna som möjliggör en kontinuerlig uppföljning

men utan att lyckas.

Under november och december var ca 340 personer

sjuka pga ”parasiten” och därefter avstängda på grund

av smitta i 24-72 timmar. Frånvaron beräknas kostat

verksamheten runt 2 mkr.

Förvaltningen hade även under 2010 ett stopprogram

som trots pris- och volymökningar har varit framgångsrikt.

Externa verksamhetskostnader för den egna

verksamheten ökad jmf med 2009 med 5,8 mkr och

är på samma nivå som 2008. Ökningarna beror dels

på ökad verksamhet inom LSS och hemtjänsten, och

dels på ökade priser. Bland annat ökade övertidskostnaderna

något jämfört med 2009, från 5,3 mkr till 5,8

mkr, 2008 var kostnaderna 12,2 mkr. En genomgång av

samtliga konton visar att, bland annat ökade transportkostnaderna

(färdtjänst) inom LSS med 1,1 mkr,

livsmedel med 0,4 mkr, sjukvårdsmaterial och inkontinenshjälpmedel

med 0,4 mkr. Kostnader för kontorsmaterial

har ökat med 0,3 mkr. Under 2010 har externa

köp av distriktssköterskor och sjuksköterskor ökat med

0,8 mkr från 2,7 mkr 2009 till 3,5 mkr 2010.

Egenregiverksamhet

Den egna verksamhetens prognos per augusti var + 2,5

mkr. Resultatet för 2010 blev +2,9 mkr, fördelat på

LSS + 5,3 mkr och äldreomsorgen - 2,4 mkr.

Verksamheten har under 2009 och 2010 reducerat

sina kostnader med ca 30 mkr. Hemtjänsten har under

2010 infört ett nytt planeringsverktyg, Lapscare, för

en enklare och mera överblickbar planering och ett effektivare

utnyttjande av resurser. Alla enheter arbetar

i verktyget men ännu inte nått full effekt. Hemtjänsten

har under året påbörjat införande av en ny form av personallås

för att minska nyckelhanteringen. Hemtjänsten

Framtid

Fokus kommer under 2011 att vara på en tätare

uppföljning av framförallt volymförändringarna inom

hemtjänsten. Vidare kommer ett utvecklat resursfördelningssystem

inom lss att tas fram samt en översyn

av om det går att lösa dagtäckningsbehoven på ett

effektivare sätt.

I verksamheten kommer också arbetet med att alla

brukare ska ha individuella genomförandeplanerna och

kontaktmannautbildningen att prioriteras.

Planeringen för vilka resurser (t ex i form av äldreboenden)

som behövs framgent måste göras i en helhet.


Vård- och omsorgsnämnden

Förvaltning-en har påbörjat en handlingsplan för äldreomsorg

som ska utgöra en övergripande strategi. Hur

vi möter tillfälliga svängningar i utbud och efterfrågan

utan att binda resurser är här en av flera knäckfrågor.

Mål och Resultat

(inriktningsmål, effektmål och resultat)

Medborgare i behov av vård och omsorg får ökad livskvalitet genom ett varie-rat och anpassat stöd och

individuella insatser med rätt och god kvalitet.

Östersunds kommun är tillgänglig och medborgare har kunskap om vilken form av stöd och typ av insatser

som erbjuds.

Tid från ansökan till erbjudande för äldreboende

med heldygnsomsorg ska i genomsnitt

vara högst 40 dagar.

Resultat

83 dagar, målet ej uppnått.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

127

För personer som beviljats boende enligt LSS

är väntetiden högst tolv månader.

15 brukare hade vid årsskiftet väntat längre än tolv

månader, målet ej uppnått.

Brukare och närstående bemöts på ett respektfullt sätt och har inflytande i planering och utformning av

stöd och insatser.

Alla brukare med kontinuerliga insatser ska

ha en sammanhållen individuell planering.

Alla brukare med kontinuerliga insatser ska

ha en utsedd kontaktman.

100% av brukarna på särskilt boende har en sammanhållen

individuell planering - målet uppnått

84% av alla brukare på särskilt boende har varit

delaktig vid upprättandet.

68 % av brukare med hemtjänst har en sammanhållen

individuell planering - målet är inte uppnått

85% av alla brukare i hemtjänst och med en individuell

plan har varit delaktig vid upprättandet.

100% av brukarna på särskilt boende har en utsedd

kontaktman - målet uppnått

95% av brukare med hemtjänst har en utsedd kontaktman

- målet är nästan uppnått


Vård- och omsorgsnämnden

Kommunens resultat på Socialstyrelsens brukarundersökning

avseende kriterierna bemötande,

inflytande, trygghet, social samvaro

och aktiviteter samt det sammanräknade

värdet ”Nöjd Kund Index” ska vara bättre än

genomsnittet för riket.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

128

Värde i riket –Hemtjänst

Bemötande 83

Inflytande 72

Trygghet 80

Social samvaro och aktiviteter 60

”Nöjd Kund INdex” 75

Värde i riket- Särskilt boende

Bemötande 78

Inflytande 66

Trygghet 83

Social samvaro och aktiviteter 56

”Nöjd Kund INdex” 72

Socialstyrelsens brukarenkät genomfördes på

regeringens uppdrag första gången 2008 och

avser enbart äldreomsorg.

Resultaten redovisas på en 100-gradig skala.

Värde i Östersund –Hemtjänst

Bemötande 83 - Målet är uppnått

Inflytande 74 - målet är uppnått

Trygghet 80 - målet är inte uppnått

Social samvaro och aktiviteter 59 - målet är inte uppnått

”Nöjd Kund INdex” 76 - målet är uppnått.

Värde i Östersund- Särskilt boende

Bemötande 77 - Målet är inte uppnått

Inflytande 67 - målet är uppnått

Trygghet 78 - målet är inte uppnått

Social samvaro och aktiviteter 55 - målet är inte uppnått

”Nöjd Kund INdex” 71 - målet är uppnått.

Samhälleliga förutsättningar skapas för en god hälsa på lika villkor för alla medborgare i östersund.

Andelen höftledsfrakturer bland personer över

65 år i Östersunds kommun minskar.

Målet är inte uppnått. (En ökning med två personer.

För att få en minskning bör en bred gemensam

satsning ske med ett strukturerat arbetssätt av alla

aktörer i samhället.)

Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje.

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 9% av tillgänglig ordinarie arbetstid.

Sjukfrånvaron överstiger ej 8 % av tillgänglig

ordinarie arbetstid

Målet har uppnåtts.

Andelen långa sjukfall minskar med minst

10 % jämfört med 2008.

Målet har uppnåtts. Vid mättillfället 21 december

2010 var minskningen 40% från 2008. I antal

sjönk antalet med 77 från 189 långa sjukfall till 112

stycket.

Andelen timvikarier uppgår till maximalt

17 % av arbetad tid.

Målet har inte uppnåtts. Under 2010 var andelen

timvikarier 20,1%.


Vård- och omsorgsnämnden

Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden.

Vid samtliga rekryteringar lyckas östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens.

Vid samtliga rekryteringar av tillsvidareanställd

personal lyckas Vård- och omsorgsförvaltningen

anställa medarbetare med rätt

kompetens.

Målet har uppnåtts. Av rapporterade tillsvidareanställningar

av personal, (inklusive konverterade

anställningar)har 88% rätt kompetens.

Östersunds kommun har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter

till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter inom respektive yrkesområde. I yrkesoch

verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska andelen män respektive kvinnor öka

Alla erbjuds valfri sysselsättningsgrad.

Målet har uppnåtts. Samtliga anställda erbjuds valfri

sysselsättningsgrad och vid årets slut hade 258 anställda

utökad sysselsättningsgrad.

Andelen män ökar till 20 %. Målet har uppnåtts. Andelen män var 1 nov 2010

19,4%, en ökning från 2009 då motsvarande siffra

var 19,3% och 2008 18,3%

Utsläpp av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010

jmf med 1998.

Minska utsläppen genom att öka cykelanvändningen.

Målet är uppfyllt. Utsläppen av koldioxid minskar

genom en effektivare ruttplanering inom hemtjänsten

och ett ökat cykelanvändande

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

129

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.

Utbildning i energisparåtgärder genomförs.

Målet är inte uppnått. På grund av stopprogram prioriteras

inte utbildningen 2010.

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet.

Prioriterade områden

Ökat psykiskt välbefinnande för barn och

ungdomar.

Skjut upp alkoholdebuten samt minska

alkoholkon-sumtionen och användningen av

tobak, lösningsmedel och andra droger bland

ungdomar.

Resultat aktiviteter

Personalen inom LSS-verksamheter har ett individuellt

arbetssätt. Arbetsmetoden innebär att varje

person blir sedd och möjligheten att skapa en relation

som bygger på förtroende ökar. I det vardagliga arbetet

finns därför många tillfällen att naturligt arbeta

för att stärka det psykiska välbefinnandet för barn

och ungdomar inom ”elevhem”, korttidshem och LSS

bostäder.

Personal på ”elevhem” har vid flera tillfällen fått

kunskaper om beroende och samtalsmetodik för att

kunna arbeta drogförebyggande.


Vård- och omsorgsnämnden

Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för

barn, ungdomar och äldre.

Wii-spel har köpts in till alla ”elevhem” och genom

engagerad personal kommer ännu fler barn och ungdomar

att öka sin fysiska aktivitet. Arbetet i syfte att

öka fysisk aktivitet och skapa goda matvanor fortsätter

i hela verksamheten.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

130

Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer

för äldre.

Framtid

2010 ska kostnaderna sänkas med dels 2009 års

underskott 3,4 miljoner och dessutom med ytterligare

sparkrav om knappt fem miljoner kronor. Det innebär

fortsatt fokus på resultatstyrningen och på de effektiviseringsaktiviteter

som pågår. Stopprogrammet måste

fortsätta ytterligare ett år.

Utvecklingen när det gäller personlig assistans LASS

och LSS kommer att följas. Kommunen har fått väsentligt

höjda kostnader och den lagändring som föreslås

kan ge ytterligare kostnadshöjningar om inte kommunerna

kompenseras.

Vidare införs som ovan nämnts valfrihetssystem inom

delar av hemtjänsten.

Målet är inte uppnått.(En ökning med två personer.

För att få en minskning bör en bred gemensam

satsning ske med ett strukturerat arbetssätt av alla

aktörer i samhället.)

Verksamheten inom socialpsykiatrin ska utvecklas i

samverkan med socialförvaltningen.

Den egna hemtjänstverksamheten ska införa ett nytt

planeringssystem.

Katarina Nyberg-Finn

Ordförande

Marie Sundvisson

Förvaltningschef


Vård- och omsorgsnämnden

Resultat Utfall Utfall Utfall Utfall

2007 2008 2009 2010

Antal brukare ordinärt boende med hemtjänst och

hemsjukvård

1808 1822 1833 1980

Vilken omsorgs- och servicenivå har kommu-nens

hemtjänst? (andel av max 67 poäng)

85%

Vad kostar en plats i kommunens hemtjänst i förhållande

till omsorgs- och servicenivå? (kr/kvalitetspoäng

1544 kr/p

index)

Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller?

(SCB, index av max 100)

76

Äldreboende

Antal särskilt boende – äldre 821 779 793 821

Vilken servicenivå har kommunens äldrebo-ende?

(index, andel av max 65)

64% 74%

Hur nöjda är brukarna med sitt äldreboende? (index

max 100)

67 71

Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett

äldreboende från ansökan till erbjudan om plats?

(Antal dagar mellan ansökan och verkställighet,

49 dgr 45 dgr 83

genomsnittlig väntetid i dagar)

Vad kostar en plats i kommunens äldreboende i förhållande

till servicenivå? (kostnad per kvalitetspoäng)

9 507 kr/

poäng

Kostnad per plats i äldreboende, kr 456 000 422 300

LSS

Antal platser i boende LSS 308 326 339 354

Kostnad per plats i boende enligt LSS 610 000 641 000

Antal brukare med LSS daglig verksamhet 263 298 306 310

Kostnad per plats i daglig verksamhet – LSS 155 000 142 900

Andel höftledsfrakturer bland äldre (65 år -) 1,20 % 1,07%

Andel nöjda brukare Biståndsenheten 98 %

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

131

Resultaträkning

Mkr 2008 2009 2010

Intäkter 154 161 169

Kostnader -1 086 -1 127 -1 190

Kommunbidrag, årsbudget 932 966 987

Kommunbidrag, tilläggsbudget 1 -3 4

Resultat 1 -3 -30

Investeringar

Mkr 2008 2009 2010

Nettoinvesteringar 2,3 4,5 4,5

Resultatkrav 5 5 5


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

132

132


Socialnämnden

Socialnämnden

Viktiga händelser under året

Verksamhetsåret har präglats av den omfattande organisationsförändring

som trädde i kraft den 1 oktober

2009, men som fick sin fulla kraft vid årsskiftet då

stora delar av förvaltningens medarbetare flyttade in

i gemensamma lokaler vid Rådhusgatan 104. De nya

lokalerna innebär många olika fördelar, bland annat

i form av samarbets- och samordningsfördelar, samt

förbättrad arbetsmiljö inklusive säkerhet.

Förvaltningen är organiserad i fyra områden och

med ett särskilt mottagningsteam för nya ärenden.

Tillströmningen av nya ärenden – inte minst för försörjningsstöd

- har varit konstant hög sedan starten av

mottagningsteamet, men även för övrig myndighetsutövning

och öppenvård.

Under året har ett nytt IT-system för handläggning av

ärenden införts. Inkörningsperioden medförde att verksamhetsuppföljning

och statistikuttag blev komplicerat

med två system igång parallellt. Vidare har åldersgrupper

för olika typer av insatser anpassats, bland annat

omfattar målgruppen barn och unga numera 0 -20 år

mot tidigare 0 – 24 år, vilket inverkar på redovisningen

av vissa nyckeltal under året.

Ett fortsatt kraftfullt fokus finns för att minska

placeringar av barn o unga genom olika insatser i öppenvård.

En nyckelfunktion i detta arbete är placeringssamordnaren

och placeringsgruppen. Via denna grupp,

som består av teamchefer, är det inte sällan som nya

kombinationer av insatser prövas. Under året har flera

narkotikahärvor uppdagats, vilka innehållit ett stort antal

unga personer varav många inte varit tidigare kända

av socialtjänsten.

Inom öppenvården har det startats två nya verksamheter

under året. Strandvillan som är ett boende för

ungdomar 16-24 år och Sjuttio3:an, vilket är en daglig

verksamhet för ungdomar i samma åldersgrupp. Dessa

verksamheter utgör ett viktigt komplement till de verksamheter

som finns sedan tidigare.

En direktupphandling av driften för Värmestugan

genomfördes under hösten. A-lagets Allservice fick

uppdraget och avtalet löper på ett år. Bemanningen

sker i samarbete med Svenska kyrkan samt med andra

frivilligorganisationer. Resultatet av samarbetet är

att öppettiderna har ökat samt att brukarinflytandet i

verksamheten ökat.

Boendet Björkebo för personer med tidigare missbruk

som startade sin verksamhet för knappt två år sedan

har visat sig mycket framgångsrikt och har kunnat

nyttjas för ytterligare ändamål än som ursprungligen

planerats. Bland annat har placeringar i familjehem för

vuxna kunnat reduceras väsentligt.

Antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd

fortsätter att öka. Arbetslöshet är fortfarande

den största grundorsaken till att människor behöver

söka socialbidrag till sin försörjning. Under året har

det märkts en större genomströmning av ärenden och

många har kommit ut i sysselsättning även om det inte

varit av permanent karaktär. För de personer som står

långt ifrån arbetsmarknaden har det däremot inte varit

någon motsvarande utveckling under året. Både socialtjänsten

och andra myndigheter har saknat insatser för

denna grupp. Problematiken för den här målgruppen

är ofta komplicerad där sociala problem, missbruk och

psykisk ohälsa ingår.

Vårens massmediala uppmärksamhet kring Ung

integrations verksamhet resulterade i en snabbutredning

som påvisade en annan bild än vad som beskrevs i

media. En extern utvärdering inklusive en jämförande

studie av verksamheten i två andra kommuner inleddes

under hösten och ska presenteras under början av 2011.

Detta är en planerad utvärdering som skulle ha genomförts

redan 2009 men som sköts upp på grund av det

ekonomiska stopprogrammet.

Årets resultat verksamhet

Den brukarundersökning som genomförts under året

visar i stort motsvarande resultat som för fjolåret.

För dimensionen bemötande svarar 94% minst tre i

en fyrgradig skala och för dimensionen inflytande var

motsvarande andel 86%.

Under 2008 och början av 2009 var volymen av

placeringar av barn och unga mycket hög för att senare

under året kunna minskas bl a till följd av en utbyggd

öppenvård, minskade ungdomskullar, ändrad ledningsorganisation

m m. Det totala antalet vårddygn för 0

– 20 år under året har minskat med drygt fem procent.

Däremot har antalet vårddygn med tvångsvård enligt

LVU ökat med drygt 32 % medan frivillig vård enligt

socialtjänstlagen minskat med ca 18 %. 77 % av vårddygnen

har skett i familjehem.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

133


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

134

Socialnämnden

En oroande trend utgörs av att en ökning skett av

antalet placerade under andra halvåret. Socialnämnden

har under året haft 16 extra sammanträden, vilka

framför allt avsett beslut om omhändertaganden av

barn och unga.

Under året har 623 öppenvårdsinsatser för barn och

unga registrerats samt 869 för målgruppen vuxna, totalt

1 492. Socialnämnden har ett nytt mål för 2010 att

öka andelen öppenvårdsinsatser som genomförs tillsammans

med externa aktörer. Av de genomförda insatser

Mål och Resultat

(inriktningsmål, effektmål och resultat)

har 188 skett i samverkan med andra, vilket motsvarar

12,6 %. Jämförelse med tidigare år saknas.

Såväl kostnader som antalet hushåll som varit

aktuella för försörjningsstöd fortsätter att öka och

kostnadsökningen är 7,6 % jämfört med föregående år,

vilket innebär att ökningstakten minskat något under

senare delen av året. Även för målgruppen 18 – 24 år

har tillströmningen av ärenden minskat något under

hösten och det finns ett bra samarbete med Navigatorcentrum,

Back on track och Brobygget.

Medborgare i behov av stöd har utvecklat förmåga till ansvarstagande för sin situation genom ett anpassat

stöd och varierade lokala insatser med rätt kvalitet.

Andelen placeringar utanför det egna hemmet

i förhållande till lokala stöd- och behandlingsinsatser

är mindre jämfört med 2009 för

såväl barn, ungdomar som vuxna.

Andelen av barn och ungdomar som placerats

utanför det egna hemmet är mindre jämfört

med 2009.

MFör åldersgruppen 0 -20 år är relationstalet 3,89

öppen-vårdsinsatser per placering, vilket är en ökning

mot årets första månader (3,44). För vuxna 21 –

år är motsvarande resultat 13,79 och är en ökning

(12,40). Jämförelse med tidigare år saknas pga

ändrade ålderskategorier i redovisningen.

Under året har 160 barn och unga 0 – 20 år har varit

placerade utanför det egna hemmet vid något tillfälle,

vilket motsvarar 11,50 per tusen av den totala åldersgruppen.

För 2009 var motsvarande jämförelsetal

13,30 per tusen. Målet har uppnåtts.

Barn, ungdomar och vuxna bemöts på ett värdigt och respektfullt sätt vilket medverkar till att ge en positiv

självbild, tilltro till den egna förmågan och sitt eget omdöme samt skapat förutsättningar för en bättre livssituation.

Minst 90 % av de medborgare som är aktuella

för utredning och/eller insatser upplever

sig vara bemötta på ett respektfullt sätt.

Minst 90 % av de kvinnor som riskerar eller

utsatts för våld upplever sig bemötta på ett

respektfullt sätt.

Andelen medborgare som haft kontakt med socialtjänsten

och som upplever sig ha fått ett bra eller

mycket bra bemötande. 94 procent har bedömt detta

som minst tre i en fyrgradig skala. Målet (90 %) har

uppnåtts.

Samtliga kvinnor som haft kontakt med socialförvaltningen

har bedömt bemötandet som minst tre i en

fyrgradig skala.

Målet (90 %) har uppnåtts.


Socialnämnden

Barn, ungdomar och vuxna har inflytande och är delaktiga i beslut och åtgärder och insatser som berör

dem.

Minst 85 % av de medborgare som varit

aktuella för utredning och insatser anser sig

vara delaktiga i besluten och åtgärderna kring

dem.

Minst 85 % av de kvinnor som riskerar eller

utsatts för våld anser sig vara delaktiga i

besluten och åtgärderna som berör dem.

Andelen medborgare vilka haft kontakt med socialtjänsten

som anser sig fått insatser som medger

inflytande och delaktighet. 86 procent har bedömt

detta som minst tre i en fyrgradig skala. Målet (85

%) uppnås.

Samtliga kvinnor som haft kontakt med socialförvaltningen

anser sig delaktiga i beslut och åtgärder

som minst tre i en fyrgradig skala. Målet (90 %) har

uppnåtts.

Samverkan bedrivs med myndigheter och organisationer i syfte att ge optimalt stöd i ett tidigt skede.

Insatser som sker i samverkan med externa

aktörer både förebyggande och i ett senare

skede ökar jämfört med föregående år.

Totalt har 1 492 insatser i öppenvård registrerats

under året, varav 623 insatser avser 0 – 20 år samt

869 för mål-gruppen vuxna 21 – w år. Av dessa har

188 insatser (12,6%) skett i samverkan med externa

aktörer. Jämförelse med tidigare år saknas.

Personalen förfogar över god och mångsidig kompetens och nödvändiga kunskaper och färdigheter för att

ge bistånd och genomföra insatser rättssäkert, med kontinuitet och helhetssyn.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Omsättningen av personal med kompetens och

erfarenhet är lägre jämfört med 2009.

Under årets 13 anställda slutat för annat arbete utanför

förvaltningen. Motsvarande antal för 2009 var

fem anställda. Målet har inte uppnåtts.

135

Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. Sjukfrånvaron

minskar och överstiger inte 9 % av tillgänglig ordinarie arbetstid.

Sjukfrånvaron ska inte överstiga 9,0 % av

tillgänglig ordinarie arbetstid.

Sjukfrånvaron uppgår till 6,1 % av tillgänglig ordinarie

arbetstid. Motsvarande siffra för 2009 var 6,9 %.

Målet har uppnåtts.

Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden.

Vid rekrytering lyckas östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens.

Minst 80 % av de rekryteringar som görs ska

tillsättas av personer med rätt kompetens.

13 rekryteringar av tillsvidareanställda har gjorts

under året och samtliga uppfyller kraven på rätt kompetens.

Målet har uppnåtts.

Östersunds kommun har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värde-ras lika och ges samma möjligheter

till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter inom respektive yrkesområde. I yrkesoch

verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska andelen män respektive kvinnor öka.

Andelen anställda män inom socialförvaltningen

uppgår till minst 20%.

Andelen tillsvidareanställda män inom förvaltningen

uppgår till 20,4 %. Motsvarande andel för 2009 var

21,5 %. Målet har uppnåtts.


Socialnämnden

Miljön i östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra

stads- och landskapsmiljö.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

136

Socialnämnden är aktiv och medverkar i

adekvata planer för samhällsutvecklingen.

Andelen områdes- och översiktsplaner som socialnämnden

lämnar yttrande över ska uppgå

till minst 90 procent.

Utsläpp av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i

jämförelse med 1998.

Resa med tåg skall eftersträvas vid längre

resor då detta är möjligt och rimligt. Minst

en tredjedel av antalet resor ska ske med tåg

istället för flyg.

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.

Minst 80 % av socialförvaltningens personal

ska ha genomgått utbildning kring energibesparande

åtgärder.

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet.

Prioriterade områden

Ökat psykiskt välbefinnande för barn och

ungdomar.

Under året har det inte funnits någon remiss att

besvara. Tidig medverkan i samhällsplanering sker

genom deltagande i olika grupper som plangrupp och

startgrupp. Målet anses uppnått.

Till följd av att den tidigare leverantören av för resebyråtjänster

inte kan leverera statistik måste detta

mål utgå ur redovisningen.

Under året har 68 % av de anställda genomgått

utbildning. Målet har inte uppnåtts.

Resultat aktiviteter

Barnperspektiv i all verksamhet är ett prioriterat

strategiområde för nämnden. I syfte att stärka det

psykiska välbefinnandet hos barn och ungdomar

bedrivs olika aktiviteter. Barngruppsverksamheterna

kan här särskilt nämnas – Fjärilen, för barn med

föräldrar med drogproblematik – Trappan, för barn

som bevittnat våld samt Bubblan, för barn med separerade

föräldrar. Medverkan i förstärkt föräldrastöd

sker via programmet Komet. Strandvillan ger vård

och stöd till ungdomar 16-24 år. Samtal förs kring

alkohol, droger och tobak. Den dagliga verksamheten

sjuttio3an är ett komplement till Strandvillan och

syftar till att stärka ungdomens psykiska välbefinnande

genom att arbeta för rehabilitering till ett liv

utan droger.

Alla ensamkommande asylsökande barn, ungdomar

erbjuds en hälsokontroll i syfte att säkerställa fysisk

såväl som psykisk hälsa. En stimulerande och utvecklande

fritid ska skapas genom individuella mål och

handlingsplaner. Som exempel kan nämnas att alla

ska lära sig simma samt ha minst en fritidsaktivitet

i veckan. Alkohol- och drogfrågor arbetas det med

fortlöpande både individuellt och i grupp på gemensamma

träffar i boendena


Socialnämnden

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet.

Prioriterade områden

Skjut upp alkoholdebuten samt minska

alkoholkonsumtionen och användningen av

tobak, lösningsmedel och andra droger bland

ungdomar.

Årets resultat ekonomi

Årets ekonomiska resultat innebär ett överskott med

34,0 kkr, vilket är en förbättring med nästan 1 Mkr

i förhållande till prognosen per augusti. Kostnaderna

för ekonomiskt bistånd har under året prognostiserats

till 48,3 Mkr men den minskade ökningstakten under

hösten innebar ett slutligt utfall med 47,4 Mkr, vilket

innebär ett överskridande i socialnämndens budget med

1,1 Mkr.

Anslagen för placeringar av barn och unga i familjehem

och institutionsvård samt institutionsvård redovisar

stora enskilda avvikelser vilket bl a sammanhänger

med att åldersgruppen 21 – 24 år fr o m 2010 redovisas

som vuxna. Sammantaget redovisar de tre verksamheterna

ett underskott 0,1 Mkr.

Verksamheterna kontaktfamiljer och kontaktpersoner

för barn och unga samt kontaktpersoner för vuxna

redovisar ett sammanlagt överskott med 1,1 Mkr.

Koordinatorn för det drogförebyggande arbetet har

i samarbete med berörda aktörer bedrivit kampanjer

mot lang-ning m.m. inför Valborg, student och

skolavslutning. Koordinatorn stimulerar dialogen

kring utvecklings- och förbättringsmöjligheter i det

alkohol- och drogförebyggande arbetet samt initierar

ytterligare utvecklingsarbete.

Tillståndsenheten gör regelbundet tillsyn på restaurangerna.

Att inga personer under 18 år får tillgång

till alkohol kontrolleras liksom om överservering

förekommer. En utbildning i ansvarsfull alkoholservering

där bl a tillgänglighetsfrågan tas upp genomförs

två gånger per år. Regelbunden tillsyn görs också hos

de försäljningsställen som säljer tobak, folköl och

receptfria läkemedel då det bl a kontrolleras att 18-

årsgränsen för försäljning följs.

Framtid

Volymen av placeringar för barn och unga har haft

en uppåtgående trend under det andra halvåret 2010

trots ett framgångsrikt arbete med att finna lösningar i

öppenvård. Under inledningen av 2011 har en situation

uppstått med flickor ca 14 – 15 år med likartat beteende

och behov, vilket ger anledning till stor oro.

Tillgången till droger i vår kommun är sedan flera år

hög och benägenheten att prova och missbruka sådana

preparat är dessvärre hög. Missbruk av droger och därmed

sammanhängande kriminalitet är en ofta förekommande

bakgrundsorsak till behov av placeringar.

Ett tredje strategiskt område är försörjningsstöd/

ekonomiskt bistånd och den kommande kostnadsutvecklingen.

Under andra halvåret 2010 minskade ökningstakten

något. Även om arbetsmarknadsläget förbättras

brukar det vara en viss fördröjning innan detta får

genomslag i behoven av ekonomiskt bistånd. Det finns

även en betydande grupp som befinner sig långt från

arbetsmarknaden och där psykisk ohälsa, missbruk och

sociala problem ingår.

Bostadssituationen är mycket besvärlig och innebär

inte sällan ett hinder för rehabilitering och utveckling

för olika målgrupper, bl a ungdomar som varit föremål

för socialtjänstens insatser samt utslussningen av ungdomar

från Ung integrations boenden.

Arbetsbelastningen för personalen är hög och olika

prioriteringar är nödvändiga. Tillströmningen av ärenden

är hög och innebär en hög belastning för medarbetarna

varför detta måste ägnas särskild uppmärksamhe

Stefan Kondradsson

ordförande

Dan Osterling

förvaltningschef

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

137


Socialnämnden

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

138

Resultat Utfall Utfall Utfall Utfall

Verksamhet 2007 2008 2009 2010

Andel av befolkningen som får försörjnings-stöd 3% 4% 4%

Genomsnittlig hjälptid för hushåll med försörj-ningsstöd/ekonomiskt

bistånd (mån/kalenderår)

4,6 4,5 4,6 4,6

Antal vuxna (25 - w år) som placerats i institu-tion

och familjehem (inkl placering tills m egna barn):

63

Andel barn och unga som placerats utanför den egna

familjen i förhållande till totalt antal (per tusen)

12,70 14,70 13,30 11,50

Öppna insatser som görs i samverkan med andra

aktörer utanför den egna förvaltningen, i relation till

13,6%

det totala antalet öppna insatser

Andelen lokala öppenvårdsinsatser i förhållande till

placeringar i familjehem/institution:

• barn och unga 0 – 20 år 3,89

• vuxna 25 – w år 13,79

Andel medborgare som bedömt bemötandet som

minst tre i en fyrgradig skala

90% 93,5% 94%

Andelen kvinnor vilka riskerar eller utsatts för våld

och som bedömt bemötandet som minst tre i en fyrgradig

100% 95,8% 100%

skala

Andelen medborgare vilka haft kontakt med socialtjänsten

som anser sig delaktiga i beslut och åtgärder

som berör dem genom att ange minst värdet tre på en

83% 86,5% 86%

fyrgradig skala

Andelen kvinnor vilka riskerar eller utsatts för våld

som anser sig delaktiga i beslut och åt-gärder som

berör dem genom att ange minst värdet tre på en

87,5% 91,7%

fyrgradig skala

Avvikelse kostnad för IFO i jämförelse med förväntad

kostnad (SCB)

47,7 65,0 41,0

Folkhälsa

Andel barn 0-15 år i hushåll med ekonomiskt bistånd 5% 5% 6%

Medarbetare

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid 11,0% 8,6% 6,9% 61,1%

Antal långtidssjuka 26 20 19 15

Fördelning kvinnor/män i % 81/19 80/20 78/22 80/20

Antal årsarbetare 231,0 254,1 213,8 215,8

Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda

97,5 % 97,1 % 97,6 97,7

Antalet anställda med anställningstid längre än tolv

månader som slutar för annat arbete utan-för socialförvaltningen

12 5 13

Andelen rekryteringar med rätt kompetens i %. Med

rätt kompetens avses dels efterfrågad utbildning samt

100% 100%

minst två års adekvat yrkeser-farenhet

Miljö

Antalet längre resor som sker med tåg i förhål-lande

till antalet resor med flyg

47% 45%

Andel av personalen som genomgått utbild-ning kring

energibesparande åtgärder

92% 75% 68%


Socialnämnden

Resultaträkning

Mkr 2008 2009 2010

Intäkter 50,0 52,6 57,3

Kostnader -282,8 -277,9 -286,4

Kommunbidrag, årsbudget 206,4 220,7 229,1

Kommunbidrag, tilläggsbudget 10,5 0,3 0

Resultat -15,9 -4,3 0

Investeringar

Mkr 2008 2009 2010

Nettoinvesteringar 1,0 1,37 1,38

Resultatkrav 1,1 1,2 1,2

139

139


arvodesnämnden

Arvodesnämnden

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010

Viktiga händelser under året

Arvodesnämnden har i år haft ett sammanträde. Två

sammanträden ställdes in i brist på ärenden.

Årets resultat verksamhet

Inga arvodesfrågor har kommit in till nämnden under

året.

Årets resultat ekonomi

Nämnden har gått med överskott under 2010. Överskottet

uppgår till 29 065 kronor (budgeten 50 000

kronor).

Framtid

Kommunfullmäktige beslutade i samband med översyn

av nämndorganisationen inför mandatperioden 2011

– 2014 att avveckla arvodesnämnden från och med

kommande mandatperiod. Arvodesnämnden upphörde

således den 31 december 2010. Tolkning och tillämpning

av arvodesbestämmelser blir överförda till personalutskottet.

Per Svensson

ordförande

Helge Scharf Wramling

sekreterare

140

Resultat Utfall Utfall Utfall Utfall

2007 2008 2009 2010

Antal sammanträden 2 3 2 1

Antal ledamöter 7 7 7 7

Resultaträkning

Tkr 2008 2009 2010

Intäkter

Kostnader -31 -27 21

Kommunbidrag, årsbudget 47 50 50

Kommunbidrag, tilläggsbudget

Resultat 16 23 29


Överförmyndaren

överförmyndaren

Viktiga händelser under året

Överförmyndarens beslut att göra en översyn av tolkningen

av riktlinjerna kring arvoden har fått genomslag

ekonomiskt. Den nya granskningsrutinen har bidragit

till att trenden med snabbare granskning av årsräkningar

fortsätter. Beslut om befrielse av redovisningsplikt

och förenklad redovisning fortsätter tillämpas mer

aktivt. Översyn av rutiner för hantering av anmälningar

och ansökningar görs fortlöpande, och har gett tydligt

resultat. Omfattande arbete med översyn och utvecklande

av nytt blankettstöd har skett under året.

Kommunens avtal med Migrationsverket om mottagande

av ensamkommande barn innebär tidskrävande

uppgifter för överförmyndaren. Överförmyndarens

kansli har haft stöd från förvaltningsekonom med återkrav

gentemot Migrationsverket och socialförvaltningen

avseende ersättning till ställföreträdare för ensamkommande

barn. Kansliet har haft visst stöd från MICA i

samband med utskick av anmodan om ingivande av årsräkningar.

Överförmyndare och tjänstemän har deltagit

i Föreningen Sveriges Överförmyndares studiedagar.

Årets resultat verksamhet

Ett trendbrott har skett då ökningen av antalet ärenden

inte längre fortsätter. 2010-12-31 fanns totalt 1339

pågående ärenden registrerade, varav 77 förvaltarskap.

Under 2010 skapades 303 nya ärenden, färre än

föregående år. Vissa balanser förekommer fortfarande

i samband med nya ansökningar/ anmälningar. De nya

rutinerna för hantering av initierade ärenden har gett

resultat och trenden fortsätter med färre ärenden

under uppbyggnad (45 ärenden 2010, 55 ärenden 2009

och 111 ärenden 2008). Genomgång av ärendebeståndet

har lett till många avslutade ärenden. Även antal

ärenden under avslutande är färre än föregående år (16

ärenden 2010, 25 ärenden 2009 och 61 ärenden 2008).

Resultatet innebär underskott om 200 tkr, trots tilläggsbudget

om 800 tkr. Översynen av tolkningen

av riktlinjerna kring arvoden har fått genomslag för

verksamhetens resultat. Kostnaderna utgörs nästan

uteslutande av arvode och ersättning till ställföreträdare.

Utbetalningar styrs av fastställda normer. Huvudregeln

är att huvudmannen ska stå för kostnaderna själv,

och så sker i en stor del av de beslut om ersättning

som fattas av myndigheten. Endast om förutsättningar

inte finns för huvudmannen att stå för kostnaden sker

ersättning med kommunala medel. Återkrav gentemot

Migrationsverket av ersättning till ställföreträdare för

ensamkommande barn sker kvartalsvis i efterskott.

Motsvarande återkrav sker på samma sätt gentemot

socialförvaltningen.

Framtid

Försämrade förutsättningar för huvudmännen att

själva stå för ställföreträdarens kostnader till följd

av allmän nedgång i ekonomin föregående år väntas

leda till ökade kostnader för överförmyndaren. Ställföreträdarna

drabbas av sänkta arvoden till följd av

nedjustering av prisbasbeloppet 2010. Omfattningen av

kommunens mottagande av ensamkommande barn är

en osäkerhetsfaktor som kommer att få betydelse för

överförmyndarens arbetsbelastning. Antalet ären-den

hos överförmyndaren i Östersund är markant fler än

i många jämförbara kommuner. Arvoderingen till god

man för ensamkommande barn har tidigare haft full

kostnadsersättning. Beslut om ökad ersättning till god

man för ensamkom-mande barn gör att det finns risk

för att full kostnadsteckning inte erhålls.

Initierat förändringsarbete syftande mot effektivisering

av verksamheten fortgår. Behov finns fortsatt att

utveckla verk-samhetsmål som grund för prioriteringar

i verksamheten. Oklarheter kring utredningsansvaret av

initierade ärenden har uppmärksammats och effekterna

av förändrade rutiner bedöms ge effekt fr