Ãrsredovisning 2010 - Ãstersunds kommun

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Årsredovisning 2010 

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010 

1


Innehåll 


2 

Övergripande del 

Kommunstyrelsens ordförande .................................................. 3 

Kommundirektören kommenterar.............................................. 4 

Viktiga händelser under året ..................................................... 6 

Femårsöversikt ......................................................................... 8 

Vad kostar det? ......................................................................... 9 

Förvaltningsberättelse 

Resultat, måluppfyllelse och kvalitet ....................................... 11 

Sammanfattning 2009 ............................................................ 21 

Framtidsbedömning ................................................................ 22 

Omvärldsanalys ....................................................................... 24 

Finansiell analys för kommunen ............................................... 26 

Finansiell profil........................................................................ 32 

Driftredovisning och investeringsredovisning ........................... 34 

Exploateringsredovisning........................................................ 35 

Finansiella rapporter – kommunen 

Resultaträkning ....................................................................... 37 

Kassaflödesanalys ................................................................... 37 

Balansräkning ......................................................................... 38 

Tilläggsupplysningar ............................................................... 39 

Tillämpade redovisningsprinciper ............................................ 42 

Sammanställd redovisning – koncernen 

Förvaltningsberättelse ............................................................ 45 

Resultaträkning ...................................................................... 50 

Kassaflödesanalys .................................................................. 50 

Balansräkning ......................................................................... 51 

Tilläggsupplysningar ............................................................... 52 

Personalekonomisk redovisning ......................................... 54 

Miljöredovisning ................................................................... 57 

Välfärdsredovisning ............................................................. 64 

Nämndernas verksamhetsberättelser 

Kommunstyrelsen .................................................................... 68 

Utförarstyrelsen, Teknisk förvaltning ...................................... 77 

Utförarstyrelsen, Serviceförvaltning ....................................... 86 

Miljö- och samhällsnämnden ................................................... 93 

Kultur- och fritidsnämnden ................................................... 100 

Barn- och utbildningsnämnden .............................................. 108 

Vård- och omsorgsnämnden .................................................. 120 

Socialnämnden ...................................................................... 133 

Arvodesnämnd ...................................................................... 140 

Överförmyndaren .................................................................. 141 

Valnämnd .............................................................................. 143 

Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan....................... 144 

Revisionsberättelse ............................................................... 146 

Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun. 

Foto: Sverker Berggren, Roger Strandberg, Jörgen Vikström,. 

Illustration Gustav Kaape Lindqvist 

Tryck: Östersunds kommun

ÖVERGRIPande del 

Fortsatt kontroll 

på ekonomin 


Ännu ett bokslut för kommunen tydliggör att Östersund 

har en välskött och effektiv ekonomi. 

Vi har med tydliga politiska beslut skapat förutsättningar 

för en långsiktighet i kommunens utveckling. 

Samspelet med en duktig och ansvarsfull förvaltning 

har en avgörande betydelse för kommunens resultat. 

Den oväntade försämringen av resultatet i vård och 

omsorgsnämnden sista månaderna 2010 har ställt 

frågor och krav på noggrannare månadsrapporter från 

alla styrelser och nämnder inom kommunen. Där har 

nu revisorerna varit behjälpliga med en första analys 

av nämndens ekonomi. Detta blir en påminnelse för oss 

alla om vikten av bra ekonomiska uppföljningar i god tid 

för att kunna anpassa verksamheternas kostnader till 

den budget som kommunfullmäktige beslutat om. 

Men resultatet handlar inte enbart om hur mycket som 

de olika verksamheterna kostat utan minst lika viktigt 

är vad vi gör och vilken kvalité våra tjänster håller. För 

att ständigt kunna utvecklas är det viktigt att kunna 

jämföra oss med andra kommuner. 

Östersunds kommun har kontroll över vår 

pensionsskuld genom att kommunen 

placerat 433 mkr för finansiering av 

framtida pensionsutbetalningar 

I skrivande stund nås jag av det glädjande beskedet att 

Östersunds kommun ånyo nominerats till Årets Kvalitétskommun 

2011. Det är ett kvitto på att vi jobbar bra 

med kvalitetsaspekten i allt vi gör. 

Östersund står väl rustad inför framtiden. 

AnnSofie Andersson (S) 

Kommunstyrelsens ordförande 

3 

I den medborgarundersökning som vi gjort nu i mars 

kan vi så småningom se om vi förbättrat oss i en jämförelse 

med undersökningen 2008.


Tack alla för 2010! 


4 

Först av allt; ett jättetack till all personal 

som varit engagerad i effekterna av 

cryptosporidutbrottet i slutet av 

november 2010! 

Jag tänker på alla er som jobbar med att ta hand 

och våra gamla och sjuka, samt på er som jobbar på 

våra förskolor och skolor. Jag tänker på er som klarat 

mathållningen inom Matproduktions alla enheter, trots 

det besvär som kokningspåbudet innebar. Jag tänker 

naturligtvis på personalen inom Vatten Östersund som 

arbetade snart sagt dag och natt med att, tidvis under 

svåra förhållanden, spola rent vårt vattenledningsnät. 

Jag tänker även på informatörerna som arbetat intensivt 

med att föra ut information till medborgarna och 

till media, liksom på Miljö- och hälsas personal för synnerligen 

kompetent agerande. Nu vill jag tacka alla er 

inom den kommunala organisationen. Ni har visat prov 

på mycket stort tålamod och stor professionalism i en 

allvarlig och tidvis ansträngande situation. Kokningspåbudet 

har påverkat oss alla och jag har måhända glömt 

att nämna någon eller några grupper i vår stora organisation. 

Men ni ska veta att jag är innerligt tacksam för 

era insatser under denna tid. 

Så skrev jag i ett pressmeddelande ut till all personal 

efter att vi kunde avsluta kokningspåbudet. Mitt tack 

är i summeringen av 2010 lika stort. Ni gjorde alla ett 

fantastiskt arbete! Vi har nu efter medie- och gallupundersökningar 

både i Sverige och Norge kunnat konstatera 

att vårt varumärke inte blivit långsiktigt skadat. 

Hotellbeläggning och restaurangbesök dök, företag fick 

problem och många insjuknade. Det var en allvarlig 

händelse som den kommunala personalen klarade med 

tålamod och lugn. 

I övrigt kännetecknades året 2010 av att kommunen 

tilldelades en mängd utmärkelser; Svenska Naturskyddsföreningen 

utsåg Östersunds kommun till Sveriges 

klimatkommun nummer 1. Unesco utsåg Östersund 

att ingå i nätverket Creative cities med utgångspunkt 

från gastronomi. Slutligen utsåg regeringen Östersunds 

kommun till Matlandethuvudstad i regeringens satsning 

på begreppet matlandet Sverige. På olika sätt har kommunen 

därefter genom olika satsningar arbetat för att 

stärka varumärket för besökare och medborgare. I ett 

samarbetsavtal med Mittuniversitetet och Nationella 

vintersportcentret förstärker vi bland annat dess satsning 

på näringslära och får då samtidigt utbildning av 

lärare och kokerskor. Samarbetet med universitetet och 

nationella vintersportcentret är viktigt för att förstärka 

Östersund som nationellt och skandinaviskt center för 

vinteridrott. 

Ungdomsarbetslösheten var under 2010 – och ingen 

ljusning syns under 2011 – mycket hög och satsningar 

på projektet Navigatorcentrum för att hjälpa och stödja 

ungdomar in på den reguljära arbetsmarknaden har 

varit lyckosam vilket medfört att projektet kommer permanentas 

när det upphör som EU-projekt i november 

2011. Satsningen på det s k Lyftet innebar att över 600 

personer erhöll sysselsättning, varav 60 % ungdomar, 

inom den kommunala organisationen. Tack alla ni som 

ställt upp som handledare och stöd! 

Arbetet med handlingsplanerna för åtgärderna i kommunens 

Tillväxtprogram har fortsatt under 2010. 

Ambitionen är att Tillväxtprogrammet skall vara ett 

levande, handfast och konkret verktyg för tillväxtarbe-

tet i såväl näringsliv som offentliga sektorn. Tillväxten 

kommer genom att företagen nyanställer, exporterar 

mera och växer. Därigenom ökar skatteintäkterna 

och vi kan ge verksamheterna bättre resurser för att 

bedriva barnomsorg, vård och skola men naturligtvis 

likaväl en hög kvalité i gatu- och snöröjningen, renhållningen, 

osv. 

Under året bedrevs projektet Spetskompetens där olika 

enheter kunde söka medel för att åka på studiebesök 

till andra delar av Europa eller hitta samarbetspartner 

i annat EU-land. Från att ganska få i den kommunala 

verksamheten uppmärksammade möjligheten ökade 

antalet ansökningar oerhört sista halvåret 2010. Sammanlagt 

fick ett 35-tal enheter möjligheter att studera, 

jämföra och lära nya metoder, arbetssätt och driva 

verksamheten på alternativa sätt. Ett mycket framgångsrikt 

exempel på lärande i arbetslivet! 

Sjukfrånvaron har överlag i kommunen minskat och vi 

gläds åt detta samtidigt som vi måste med engagemang 

och vilja få ned sjukfrånvaron ytterligare eftersom vi 

fortfarande ligger relativt högt i jämförelse med andra 

kommuner. Men vi kommer dit! Ett trevligt och lyckat 

exempel på friskvårdssatsningen var den s k stegräkningstävlingen 

– vilka atleter vi har i den kommunala 

personalen! Bra resultat blev det också i medarbetarundersökningen 

– den kommunala personalen trivs och 

mår bra, är nöjda med sina chefer och sin arbetsmiljö! 

Vi har områden där man upplever för mycket stress, 

för tunga lyft – men totalt sett så är våra medarbetare 

nöjda. Som arbetsgivare är det trevligt och sporrar oss 

till att bli ännu bättre arbetsgivare framgent. Med det 

goda samarbetet mellan förtroendevalda, medarbetare, 

fackliga företrädare och arbetsgivarrepresentanter har 

vi en god grund för framtiden! 

Bengt Marsh 

Kommundirektör 

5


Viktiga händelser under 2010 


6 

• Konjunkturläget har förbättrats i Sverige och 

världen, det märks inte helt tydligt i Östersund. 

Flera av kommunens större tillverkande företag 

drabbades av konkurs, nedläggning eller neddragningsbeslut 

under året. De tillverkningsföretag 

som lyckades överleva lågkonjunkturen har kunnat 

återhämta sig bra 

• I Östersund och länet, till skillnad från riket, har 

den totala arbetslösheten ökat jämfört med december 

föregående år. Den totala arbetslösheten 

(öppet arbetslösa + program med aktivitetsstöd) 

har ökat från 8,4 % till 8,6 % (jämfört med riket 

6,8 %). 

• Ungdomsarbetslösheten är hög i länet och i Östersund. 

Jämfört med december 2009 har den totala 

arbetslösheten december 2010 ökat från 14,3 % 

till 15,4 % (jämfört med riket 10,9 %). 

• Antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd 

fortsätter att öka. Arbetslöshet är fortfarande 

den största grundorsaken till att människor 

behöver söka socialbidrag till sin försörjning. 

• Under året har 19 detaljplaner antagits och 10 

stycken av dem innebär byggrätter för nya bostäder 

i staden, på Frösön och i Östersunds närmaste 

omgivningar. Den mest omfattande planen gäller 

Remonthagen med ca 250 nya bostäder, förskola, 

grönområden och idrottsområde. För Brittsbo i 

Lugnvik på gränsen mot Krokom har en ny plan 

antagits som medger att ett hundratal nya villor 

byggs. 

• Utredningen om möjligheterna att elektrifiera 

Meråkersbanan har slutförts och överlämnats till 

regeringarna i Norge och Sverige. En kompletterande 

utredning avseende möjligheterna att 

etablera en s k kombiterminal i Östersund har 

genomförts. Underlag har lämnats för att kunna 

behålla flygtrafiken mellan Östersund och Umeå 

genom s k rikstrafik. 

• Under 2010 har ett intensifierat samarbete mellan 

Mittuniversitetet och Nationella vintersportcentret 

och kommunen påbörjats. Kommunen har satsat 

närmare två miljoner kronor på att förstärka 

investeringar och ge möjlighet till fördjupad verksamhet 

vid centret. Ett mer långtgående samarbetsavtal 

mellan Mittuniversitetet och kommunen 

är på väg under 2011. 

• Inom projektet Green Highway har nio laddstationer 

längs E14 och en lokal laddinfrastruktur 

har byggts upp. Grön Trafik har fått bidrag från 

Energimyndigheten för ett 4-årigt elbilsprojekt 

tillsammans med Jämtkraft. 

• Gröna Bilister har utsett Östersund till fjärde 

bästa miljöbilskommun i Sverige. 

• I juli 2010 utnämndes/antogs Östersund och 

Jämtland av UNESCO som medlem i nätverket 

Creative Cities of Gastronomy. 

• Östersunds kommun har även vunnit tävlingen 

”årets matlandethuvudstad”. Tävlingen är en del 

av Sverige - det nya matlandet. 

• Östersunds kommun blev under 2010 utvald som 

Sveriges bästa klimatkommun. 

• Östersunds kommun ingår numera i förvaltningsområdet 

för det samiska språket vilket innebär att 

stödja det samiska språket och att stärka samernas 

möjligheter till inflytande. Kommunen har 

upprättat en handlingsplan för införandet av den 

så kallade minoritetsreformen. 

• En händelse som i någon form påverkat alla boende 

och tillresta till kommunen under senare delen 

av året var utbrottet av parasiten cryptosporidium 

i kommunens dricksvatten. Kommunikationsinsatsen 

i samband med den händelsen torde vara det i 

särklass största och mest intensiva i kommunens 

historia. Två saker prioriterades; information på 

vår egen webb samt mediekommunikation. 

• Under året har större arrangemang genomförts i 

form av World Cup i Skidskytte, SM i curling för 

oldboys/girls, slädhunds-SM långdistans 2010, 

Storsjöcupen i fotboll, Jämtland Dragracing Open 

med SM-deltävling i Pro Stock snöskoter, KFUM- 

RM Riksmästerskap i basket, SM i Enduro och 

Sverigecup i skidskytte. 

• Östersund har ett skidstadion i världsklass.


Under 2010 har investeringar skett för en fortsatt 

utveckling av skidstadion. En förstudie har 

påbörjats med stöd av EU-medel för att upprätta 

en långsiktig strategisk utvecklingsplan för Östersunds 

skidstadion. 

• Kommunfullmäktige beslutade i april att bygga 

en ny arena i stadsdel Norr. Under hösten har 

ett inledande arbete bedrivits/påbörjats i olika 

delprojekt. 

• Halva Frösöbron har renoverats och fått ny låg 

belysning. Cirkulationsplatser har byggts i Fyrvallakorset 

och Julakorset. 

• Arbetet med att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken 

fortsätter med förbättringar av hållplatslägen 

och bussgator. 

• Förnyelse av belysningsanläggningarna sker med 

ledorden tryggt, säkert och energieffektivt. Byten 

till mer energieffektiva armaturer har dominerat 

åtgärdsprogrammet vilket har minskat elförbrukningen 

med 10 %. 

• Under året öppnades tre nya förskoleavdelningar 

och ett enskilt drivet familjedaghem (”annan 

pedagogisk omsorg”) startade sin verksamhet i 

november 2010. 

• Elevantalet i grundskolan minskar fortfarande, 

främst i skolans senaredel. Antalet elever i den 

obligatoriska särskolans klasser, antalet individuellt 

integrerade särskoleelever och antalet elever 

från andra kommuner har också minskat under 

året. 

• Bedömningen av måluppfyllelse/betyg samt 

utvecklandet av individuella utvecklingsplaner och 

skriftliga omdömen har varit centrala utvecklingsområden 

inom skolan under året. 

• En stor utmaning är det arbete som under året 

påbörjats med anledning av ny skollag och ny läroplan/nya 

kursplaner som skall börja gälla fr.o.m 

läsåret 2011/2012 

• Tillströmningen av nya ärenden inom socialtjänsten 

– inte minst för försörjningsstöd - har varit 

konstant hög sedan starten av mottagningsteamet. 

• Fokus inom socialtjänsten har varit att minska 

besluten om placering av barn o unga genom olika 

insatser i öppenvård. Under året har flera narkotikahärvor 

uppdagats, vilka innehållit ett stort 

antal unga personer som inte tidigare varit kända 

av socialtjänsten. 

• Inom öppenvården har socialnämnden startat 

Strandvillan som är ett boende för ungdomar 16- 

24 år och Sjuttio3:an, vilket är en daglig verksamhet 

för ungdomar i samma åldersgrupp. 

• Från den 1 april 2010 har valfrihetssystem för 

både portionsmat och servicetjänster införts inom 

vård- och omsorgsverksamheten. 

• Valfrihetssystemet enligt LOV (lag om valfrihet) 

innebär att brukare som har servicetjänster får 

välja vilken utförare som ska utföra tjänsterna och 

är man inte nöjd med utföraren har de rätt att 

välja en ny utförare. 

• Fixartjänster till personer över 67 år – från den 

1 april 2010 erbjuder kommunen fixartjänster 

utan individuell behovsbedömning enligt lagen om 

kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster 

åt äldre. 

• Borgensfrågorna har varit mycket aktuella och en 

bostadsrättsförening har begärt sig i frivillig likvidation 

vilket kommer att innebära att kommunen 

tvingats infria ett borgensåtagande. 

• Kommunfullmäktige har beslutat ta ut avgifter för 

de borgensåtaganden som kommunen har gentemot 

ett antal bostadsrättsföreningar. 

• Ett nytt aktieägaravtal och bolagsordning för 

Jämtkraft AB har utarbetats i dialog med Krokom 

och Åre. Vestibulums försäljning av bostadsfastigheterna 

och överförande av pensionsåtaganden 

till kommunen är nu klara. 

• Strategi för förvaltning av den pensionsreserv som 

avsatts redovisades till kommunstyrelsen och fullmäktige 

i juni. Upphandling av kapitalförvaltare 

av 430 miljoner är genomförd. 


7



Femårsöversikt 

RESULTATRÄKNINGAR 2010 2009 2008 2007 2006 

8 

Verksamhetens intäkter 714,0 687,4 687,7 722,2 733,5 

Verksamhetens kostnader -3 822,5 -3 194,5 -3 169,3 -3 056,4 -2 915,3 

Av- och nedskrivningar -124,5 -125,7 -116,0 -116,3 -106,7 

Verksamhetens nettokostnader -3 233,1 -2 632,8 -2 597,5 -2 450,6 -2 288,5 

Skatteintäkter 2 259,5 2 239,0 2 178,0 2 146,7 2 069,8 

Generella statsbidrag och utjämning 593,1 489,7 472,7 375,8 338,6 

Finansnetto 110,5 6,3 22,9 21,1 22,3 

Årets resultat -269,9 102,2 76,1 93,0 142,2 

Verksamhetens nettokostnad/Skatteintäkter 

och generella statsbidrag 113,3% 96,5% 98,0% 97,2% 95,0% 

KASSAFLÖDESANALYSER 2010 2009 2008 2007 2006 

Löpande verksamhet 

Kassaflöde från löpande verksamhet 268,9 411,7 196,9 213,1 223,1 

Investeringsverksamhet 

Nettoinvesteringar, materiella anläggningstillgångar -200,1 -215,4 -328,0 -203,1 -202,3 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9,7 3,7 5,4 44,3 6,8 

Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -435,9 -551,2 -1,2 -0,3 0,0 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 5,5 0,0 1,2 0,0 10,9 

Kassaflöde från investeringsverksamhet -620,8 -762,9 -322,6 -159,1 -184,6 

Finansieringsverksamhet 

Upptagna/amortering lån - - - - -63,2 

Förändring av långfristiga fordringar 82,1 552,4 2,9 7,3 -20,4 

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 82,1 552,4 2,9 7,3 -83,6 

Förändring i kassaflöde -269,8 201,2 -122,8 61,3 -49,1


BALANSRÄKNINGAR 2010 2009 2008 2007 2006 

TILLGÅNGAR 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3 239,4 2 825,2 2 738,5 2 531,9 2 470,0 

Exploateringstillgångar 7,8 7,6 14,0 8,7 - 

Förråd mm 2,2 2,1 1,3 1,4 1,2 

Kortfristiga fordringar mm 122,7 99,6 140,0 180,4 158,5 

Likvida medel 46,0 315,8 114,6 237,4 176,1 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 178,7 425,1 269,8 427,9 335,7 

SUMMA TILLGÅNGAR 3 418,1 3 250,3 3 008,3 2 959,8 2 805,8 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

EGET KAPITAL 2 242,0 2 525,8 2 423,5 2 347,5 2 254,5 

AVSÄTTNINGAR 585,9 134,4 122,2 135,2 112,7 

Långfristiga skulder - - - - - 

Kortfristiga skulder 590,1 590,1 462,6 477,2 438,6 

SKULDER 590,1 590,1 462,6 477,2 438,6 

S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 418,1 3 250,3 3 008,3 2 959,8 2 805,8 

STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

Ansvarsförbindelser 2 710,3 3 302,1 2 718,8 2 910,4 3 095,5 

- varav pensionsförpliktelser 1 088,6 1 585,0 1 545,0 1 524,0 1 294,2 

Soliditet, exklusive pensionsskuld 65,6% 77,7% 80,6% 79,3% 80,4% 

Soliditet, inklusive pensionsskuld 33,7% 28,9% 29,2% 27,8% 34,2% 

Kassalikviditet 30,3% 72,0% 58,3% 89,7% 76,5% 


Befolkning 59 416 59 136 58 914 58 686 58 583 

- förändring 280 222 228 103 155 

9 

Vad kostar det? 

Antal personer/ Kostnad/plats/ Antal personer/ Kostnad/plats/ 

besökare besökare kr besökare besökare kr 

2010 2010 2009 2009 

Grundskoleplats 4 398 88 200 4 538 87 600 

Gymnasieplats, ex gymnasiesärskola 2 374 87 400 2 438 88 500 

Förskoleplats i egen regi 2 711 129 600 2 652 123 800 

- varav föräldraavgift 9 300 9 700 

- varav kommunens kostnad 120 300 114 100 

Fritidshemsplats i egen regi 1 904 30 700 1 706 30 100 

- varav föräldraavgift 5 900 6 100 

- varav kommunens kostnad 24 800 24 000 

Plats i äldreboende 987 508 200 852 413 200 

Plats i boende enligt LSS 354 655 000 339 645 200 

Plats i daglig verksamhet enligt LSS 310 145 900 306 144 400 

Besök på Storsjöbadet 250 329 101 227 600 118 

- varav genomsnittlig avgift 48 60 

- varav försäljning m m 20 20 

- varav kommunens kostnad 33 38

övergripande del 


ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2009 

10


Resultat, måluppfyllelse och kvalitet 

Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart 

Östersund är den gemensamma grundläggande visionen för 

Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga 

politiska arbetet 

Kommunfullmäktige har antagit en övergripande vision 

samt i budgetdirektiv tydligare uttryckt de gemensamma 

strategiska områdena som bör förbättras och 

utvecklas inom den kommunala verksamheten för 

att uppnå ett hållbart Östersund. Utifrån kommunfullmäktiges 

övergripande vision och kvalitetspolicy 

formuleras verksamhetens inriktningsmål i kommunfullmäktiges 

sektorplaner för verksamheten - kultur, 

trafik, socialtjänst, skola, idrott och vård och omsorg. 

Nämnderna formulerar verksamhetens effektmål i 

årsbudget och årsredovisningen redovisar om målen är 

uppfyllda, delvis uppfyllda eller inte uppfyllda. 

Måluppfyllelsen (resultatet) är en del i verksamhetens 

totala resultat som utgörs av kvalitet, volym, 

intäkter och kostnader. 

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 

Ekonomiskt hållbar utveckling 

Kommunen har fastställt en styrmodell för hur verksamheten 

ska styras och följas upp. Kommunen arbetar 

utifrån en övergripande styrmodell som innebär 

att formulera mål – fördela resurser – följa upp och 

utvärdera – utkräva ansvar. En mer detaljerad måloch 

styrkedja samt en modell för att mäta effektivitet 

och produktivitet är fastställd i kommunfullmäktige 

och den beskriver hur nämnder och förvaltningar ska 

arbeta på ett målinriktat och systematiskt sätt. Styrmodellen 

innebär att fullmäktige tilldelar nämnderna 

ekonomiska ramar och fastställer inriktningsmål, 

nämnderna föreslår effektmål som ryms inom tilldelad 

ram och förvaltningarna upprättar handlingsplaner, 

genomför uppföljningar och utvärderingar. Nämnderna 

analyserar och redovisar över-/underskott och måluppfyllelse 

tre gånger per år till kommunfullmäktige. 

Detta för att säkra kvalitetsarbetet med ständiga 

förbättringar och god ekonomisk hushållning. 

God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv 

är enligt kommunens syn, att arbeta enligt 

den antagna styrmodellen med mål och måluppfyllelse 

avseende såväl ekonomi som verksamhet. En väsentlig 

del i god ekonomisk hushållning är att ha en buffert 

för oförutsedda händelser och kunna direktfinansiera 

en del av investeringsvolymen (utöver avskrivningar). 

Se även avsnitt Finansiell analys. 

Måluppfyllelse ekonomi 2010 

Finansiellt mål 

God ekonomisk hushållning 

är minst 55 Mkr i överskott 

Resultat 

65 Mkr 

i överskott 

Östersunds kommun har därmed uppfyllt målet om god 

ekonomisk hushållning. 


11



12 

Östersund 05 Östersund 06 Östersund 07 Östersund 08 

Verksamhetens resultat: måluppfyllelse och resursanvändning 

70 

64,7 

Nämnd/styrelse 

60 

Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Resursanvändning 

50 

totalt verksamhet miljö 

personal ekonomi (1) 

Kommunstyrelse 40 

- Kommunledningsförvaltning 30 

87 % 83 % 86 % 100 % 96 % 

Procent 

Utförarstyrelsen 20 

9,2 100 % 

- Teknisk 10 förvaltning 

2,3 

100 % 100 % 100 5,7% MEX 86 % 

Utförarstyrelsen 0 

82 % 83 % 100 % 

- Serviceförvaltning -10 

-7,2 

67 % Får ej kommunbidrag 

Socialnämnd 

Barnomsorg Grundskola 

90 % 

Gymnasieskola Äldreomsorg 

83 % 100 % 100 % 

Ifo 

100 % 

Barn- och utbildningsnämnd 69 % 67 % 100 % 60 % 99 % 

Vård- och omsorgsnämnd 50 % 17 % 50 % 85 % 103 % 

Miljö- och samhällsnämnd 85 % 50 % 100 % 100 % 99 % 

Kultur- och fritidsnämnd 94 % 91 % 100 % 0 99 % 

Totalt hela kommunen 84 % 75 % 95 % 86 % 

1) Resursanvändning i förhållande till tilldelat kommunbidrag 

2) Övr i förv får ej kommunbidrag 

Tabellkommentar: I tabellen redovisas ett sammandrag av 

nämndernas resultat avseende verksamhetsåret 2010. Måluppfyllelse 

redovisar mål som är helt eller delvis uppfyllda och 

resursanvändning ekonomi redovisar hur stor del av kommunbidraget 

från kommunfullmäktige som nämnden nyttjat. 

Redovisade kostnader i förhållande till förväntade kostnader 

I syfte att följa kostnadsutvecklingen över tid, för ett 

antal verksamhetsområden, redovisas standardkostnaden 

och den är en förväntad kostnad utifrån de 

strukturella förutsättningar en kommun har. Exempel 

på dessa är invånarnas ålder, sociala bakgrund och 

kommunens geografiska läge och struktur. Östersunds 

kommuns kostnader avviker inte nämnvärt från 

standardkostnaderna förutom för individ- och familjeomsorgen 

som uppvisar högre kostnader än strukturen 

motiverar och för barnomsorgen som från 2005 

visar på något högre kostnader. Standardkostnaden 

för verksamheten omsorg om äldre och personer med 

funktionsnedsättning (i diagrammet förkortat till LSS 

personkrets) är beräknade för första gången 2009 och 

där redovisar Östersunds kommun lägre kostnader än 

strukturen motiverar. Även gymnasieskolan redovisar 

from 2006 lägre kostnader än strukturen motiverar. 

Avvikelser i procent från utjämningssystemets standardkostnader 2005 - 2009 

Östersund 05 Östersund 06 Östersund 07 Östersund 08 Östersund 09 

Procent 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

-10 

11,6 

2,4 

6,0 

-3,6 

Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Ifo 

40,8 

Källa: Webor.


KVALITETSARBETET 

– demokratisk, social och ekonomiskt hållbar utveckling 

Kommunfullmäktige i Östersund har fastställt en kvalitetspolicy 

och syftet är att skapa en gemensam grund 

för kvalitetsarbetet i kommunen. 

Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma 

kvalitetsdimensioner: tillgänglighet, kompetens, inflytande 

och bemötande. Policyn är styrande för andra 

kommunala styrdokument. 

I kommunens kvalitetsarbete ingår att följa upp och 

utvärdera verksamheten som ett led i arbetet med ständiga 

förbättringar. Kvalitetsarbetet är på väg in i en ny 

fas där uppföljning av kvalitet via medborgarundersökningar 

kommer att utvecklas i syfte att också kunna 

jämföra resultat med andra kommuner. 

Nästa medborgarundersökning genomförs under 

2011. Brukarundersökningar genomförs årligen av 

respektive nämnd. I kvalitetsarbetet ingår också att 

jämföra kvalitet och kostnader med andra kommuner. 


13 

Östersunds resultat i jämförelse med andra kommuner 

Måttbandet: Östersunds kommun deltar tillsammans 

med åtta Norrlandskommuner i ett samarbete som 

syftar till att utarbeta effektivitets- och produktivitetsmått 

(kvalitet och kostnader) och jämföra kommuner 

emellan för att lära av varandra och hitta goda exempel 

på verksamhetsutveckling. 

Måttbandet började sitt arbete 2007 med en granskning 

av äldreomsorgen, under 2008 har individ- och 

familjeomsorgen och grundskolan särskilt granskats och 

jämförts och under 2009 har handikappomsorgen och 

förskolan granskats. Under 2010 har även verksamhetsområdena 

Hållbar Tillväxt, Fastighet samt Miljö, 

Bygg och Plan påbörjat jämförelser med Måttbandets 

kommuner. Alla verksamhetsområden fortsätter sitt 

arbete inom Måttbandet förutom Äldreomsorgen och 

LSS-verksamheten som avser att hitta nya samarbetspartners. 

Nedanstående matris visar att grundskolan i Östersund 

uppvisar bra resultat avseende kvalitet och 

kostnader där Skellefteå har lägre kostnader men också 

en lägre kvalitet än Östersund. Övriga kommuner inom 

Måttbandet uppvisar högre kostnader och lägre kvalitet 

jämfört med Östersund. (SALSA är ett modellberäknat 

värde där hänsyn tas till kommunens struktur, avvikelsen 

räknas ut mellan faktiska värden/betyg och modellberäknat 

värde). Bra SALSA-värden ligger över 0 och 

bra värden standardkostnad ligger under 0. 

(Se tabeller på nästa sida.)


Diagram: Kvalitet och kostnader inom grundskolan 2009 

Högre kostnader 

Positiv avvikelse SALSA 

Avvikelse från standardkostnad i förhållande till 

avvikelse från SALSA meritvärde 

Östersund 

Avvikelse mot 

SALSA, meritvärde 


Positiv avvikelse SALSA 


14 

Skellefteå 

Piteå 

Sollefteå 

Källa: Skolverkets statistik samt SKL avs. kostnader. 

Luleå 

Diagram: Jämförelse av kostnader vad avser gator, vägar, parkeringar och parker 

Miljö- och samhällsnämnden har under många år arbetet 

i ett Norrlandsnätverk (fler kommuner än Måttbandet) 

med jämförelser av kostnader och kvalitet. 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

Lägre kostnader 

Negativ avvikelse SALSA 

Måttbandet 

Ö-vik 

Verksamhetens nettokostnader, 

Gator,vägar, parkering och parker, 

Kronor per invånare 

2007 2008 2009 

Kalix 

Umeå 

Sundsvall 


Negativ avvikelse SALSA 

Avvikelse från 

standardkostn 

Diagrammet visar att Östersund och Sundsvall, trots en 

ökning, har de lägsta kostnaderna jämfört med Måttbandets 

kommuner. 

Luleå 

Piteå 

Skellefteå 

Umeå 

Örnsköldsvik 

Sollefteå 

Sundsvall 

Östersund 

Källa: SCB 

Diagram: Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning 2009 

Vad medborgarna tycker om kvaliteten är viktigt att 

följa upp. Diagrammet visar att Östersundsborna var 

mycket nöjd med snöröjning och halkbekämpning på de 

större gatorna men mindre nöjd när det gäller cykelvägarna. 

Hur nöjda medborgarna var i de olika kommunerna 

följer samma mönster, mest nöjd med snöröjning 

och halkbekämpning på de större gatorna och minst 

nöjd med snöröjning och halkbekämpning på cykelvägarna. 

De större gatorna Gatan där man bor Cykelvägar Gångvägar 

Östersund 

Gävle 

Borlänge 

Falun 

Örnsköldsvik 

Luleå 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 

Källa: SKL:s undersökning: 

Hur tycker 

kommuninvånarna att 

kommunen sköter gator 

och parker (enkät till 

500 pers)


Östersunds kvalitet i korthet 

Från och med år 2007 till år 2010 har Östersunds kommun, 

tillsammans med Sveriges kommuner och landsting 

(SKL) och ca 44-130 av Sveriges 290 kommuner 

deltagit i ett gemensamt projekt (jämförelseprojektet. 

se) med syfte att ta fram indikatorer som beskriver 

kvalitet ur ett medborgarperspektiv. 

Mätningen 2010 visade att mer än ca 60 % av 

Östersunds värden är lika eller högre i jämförelse med 

det genomsnittliga värdet för deltagande kommuner. 

Redovisningen, tillsammans med definitioner av måtten, 

finns på kommunens hemsida under - Om kommunen/ 

Ekonomi och Kvalitet. Arbetet med jämförelser med 

andra kommuner fortsätter under 2011. 

Din kommuns tillgänglighet 

Östersunds 

resultat 

2006 

SKL:s redovisning av jämförelsetal avser i flera mått 

tidigare år. I denna redovisning har en korrigering gjorts 

så värdena avser ”rätt” år. I redovisningen för 2010 

avser oftast resultat 2010 men alla kostnader avser 

2009 p.g.a. att nationell statistik publiceras först under 

juli nästkommande år. 

Östersunds 

resultat 

2007 

Östersunds 

resultat 

2008 

Östersunds 

resultat 

2009 

Östersunds 

resultat 

2010 

1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel 

e-postfråga får svar inom två arbetsdagar? - 84% 73% 96% 93% 

2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med 

kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får 

kontakt med en handläggare? 

3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett 

gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till 

kommunen? 

Länsbibliotekets öppettider : 4. Hur många timmar/vecka 

har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden 08- 

17 på vardagar? 

Storsjöbadets öppettider: 5. Hur många timmar/vecka 

har kommunens simhall öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? 

6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten 

har fått plats på önskat placeringsdatum? 

7. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för 

sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 

8. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på 

ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? 

9. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt 

bistånd? Kontakt till beslut/ kontakt till utbetalning 

(nytt) 

OBS: . Gröna rutor är högre/bättre värden än genomsnittet 

i deltagande kommuner. Värdena kommer från 

mätningar i respektive kommun samt nationell statistik. 

- 40% 46% 50% 46% 

- 100% 73% 50% 77% 

- 17 tim 17 tim 17 tim 17 tim 

- 34 tim 42 tim 42 tim 42 tim 

- - - - - 

- - - - - 

- 49 dagar 45 dagar 45 dagar 83 dagar 

- - - 6 dag , 9 dag - 

Genomsnitt 

och högstalägsta 

värdet 


78 % 

96 – 32 % 

56 % 

83-35 % 

83 % 

100-57 % 

12 tim 

24-2 tim 

25 tim 

54-3 tim 

78 % 

100-8 % 

20 dag 

100-1 dag 

52 dag 

138-1 dag 

14 dag 

41-1 dag 


15 

Trygghetsaspekter i din kommun 

Östersunds 

resultat 

2006 

Östersunds 

resultat 

2007 

Östersunds 

resultat 

2008 

Östersunds 

resultat 

2009 

Östersunds 

resultat 


Genomsnitt 


värdet 


10. Hur trygga känner sig medborgare i kommunen? 

(SCB[1] indexvärde[2] 1 - 100) 56 - - 

11. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, 

med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? - - - 24 pers 

12. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens 

förskolor? 

5,3 barn 5,2 barn 5,2 barn[3] 5,0 barn - 

57 

75-41 

13 pers 

24-4 pers 

5,4 barn 

6,4-4,2 barn



16 

Din delaktighet och kommunens 

information 

Östersunds 

resultat 

2006 

Östersunds 

resultat 

2007 

Östersunds 

resultat 

2008 

Östersunds 

resultat 

2009 

Östersunds 

resultat 


13. Hur stor andel av kommunens röstberättigade röstade 

i senaste kommunvalet? 78,2 % 81,2 % 

14a. Hur god är kommunens information på hemsidan till 

medborgarna? (Informationsindex, andel av max poäng) 65 % 75 % 77 % 83% 

14b. Information på webben till företag, andel av maxpoäng 

% 91 %[4] 

15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att 

delta i kommunens utveckling? (Medborgarindex, andel 

av max poäng) 

16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande 

över kommunens verksamhet? (SCB inflytandeindex, 

antal poäng av max 100) 

Din kommuns kostnadseffektivitet 

Förskolan 

17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan [5] 

? Kr/barn 

Östersunds 

resultat 

2006 

70% 70% 70% 72% 

Östersunds 

resultat 

2007 

43 poäng - - 

Östersunds 

resultat 

2008 

121 900 kr/ 

barn 

Östersunds 

resultat 

2009 

123 782 kr/ 

barn 

Östersunds 

resultat 


Grundskolan 

18a. Genomsnittligt meritvärde åk 9? [6] (betygspoäng) 209 210 214 215 214 

18b. Andel utan betyg i ett eller flera ämnen? (%) 

17 % 19 % 20 % 20,1 % 23,8 % 

19. Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor? 

- andel behöriga till gymnasiet 92,5 % 89,7 % 89,9 % 89,4 % 86,4 % 

20. Hur effektiva är kommunens grundskolor? 

- kostnad per betygspoäng, kr 308 kr 327 kr 339 kr 337 kr 346 kr 

Gymnasieskolan 

21. Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan 

boende i kommunen? Andel elever som fullföljer studierna 

77 % 80 % 78 % 83 % 

inom 4 år, inkl. IV-program 

22. Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till 

den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kr/ 

elev [7] 

Äldreomsorg 

23. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat 

av kommunen? 

24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? 

kr/brukare 382 497 kr 456 355 kr 464 182 kr 459 510 kr 

14 765 kr/ 

elev 

10 svar bra 

värden 

1 svar dåligt 

värde 

1 fråga ej 

svar 

25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? 

(SCB 1-100) 67 71 

26. Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst 

finansierad av kommunen? (andel av max poäng 2008- 

2009) 

85 % 100 % 

27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i 

kommunen? Kr/brukare 147 583 kr 87 985 kr 138 718 kr 95 985 kr 

5 svar bättre 

värden 

12 svar lika 

bra 

28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? 

(SCB NKI-index 1 - 100) [8] 76 76 

Genomsnitt 


värdet 


81,5 % 

90,5-61 % 

69 % 

92-37 % 

64 % 

92 – 20 % 

44 % 

77-20 % 

42 poäng 

55-31 poäng 

Genomsnitt 


värdet 


115 247 kr/ 

barn 

144 379- 87 

177 kr 

204 

248 - 181 

23,6 % 

43,2-3,7 

87,8 % 

100-71,4 % 

332 kr 

490-242 kr 

77 % 

92-64 % 

23 118 kr/elev 

38 815-7 587 

kr/elev 

12 frågor 

ställda till 129 

kommuner 

537 184 kr 

767 300- 275 

943 kr 

72 

83-59 

17 frågor 

ställda till 87 

kommuner 

121 653 kr 

230 071- 56 

508 kr 

77 

85-67 

Fotnoter 

1) Östersund har endast genomfört SCB:s Medborgarundersökning 

hösten 2008. Nästa mätning blir 2011. 

2) Index = svaren på ett antal frågor ger olika poäng (ex 

0,1,3 p). Genomsnittet ger ett värde/jämförelsetal som 

sedan jämförs med andra kommuner. 

3) Beslut i BoUN om 6 barn/personal i snitt (18 barn/3 

personal per avdelning i snitt). Ur föräldra-/trygghetsaspekt 

ett sämre värde än snitt i 67 kommuner 

4) Undersökning genomförd av SKL 2010 Informationsindex 

webb ur ett företagarperspektiv. Halmstad (92 %), Upplands 

Väsby och Östersund (91 %) och Kungsbacka (90 %) har de 

högsta värdena. Övriga 124 kommuner ligger under 80 %.


Din kommun som 

samhällsutvecklare 

29. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad? 

Östersunds 

resultat 

2006 

Östersunds 

resultat 

2007 

Östersunds 

resultat 

2008 

Östersunds 

resultat 

2009 

78 % 80 % 79 % 76,6 

Östersunds 

resultat 


30. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare 

i kommunen? 6,3 6,1 5,1 6,4 

31. Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/ 

försvunnit i kommunen? 639 -322 -18 

32. Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? 

33. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme 

om företagsklimatet i kommunen? (Ranking 1-290 kommuner, 

Enkätsvar) 

34. Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare? 

3,7 % 3 % 4 % 4 % 

162 160 201 

47,1 dag 45,7 dag 38,8 dag 

35. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning 

av hushållsavfall? Andel återvunnet material 44 % 43 % 

36a. Hur stor är andelen miljöbilar av kommunens totala 

antal bilar? (inkl. kommunala bolag) 

36b. Andel miljöbilar i den geografiska kommunen? 

37. Hur stor är andelen inköpta ekologiskt livsmedel? 

38. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv 

plats att leva och bo i? (SCB Index 1-100) 

Kommunen 

48 % 

35 % 

Kommunen 

50 % 

37 % 

Kommunen 

52 % 

2,5 % 3 % 

13 % 10 % 

70 

34,4 dag 

[10] 

37 % 

Kommunen 

50 % 

Genomsnitt 


värdet 


76,2 

84,6-60,0 

5,3 

11,7-0,9 

-24 

(-52,8) - (-2,2) 

4 % 

11-1 % 

Kristinehamn 

bästa placering 

33 dag 

55,5- 14,3 dag 

37 % 

89-10 % 

38 % 

100-3 % 

2,9 % 

10,9 % - 0,8 

% 

8 % 

34-1 % 

64 

81-55 


17 

5) Enbart kommunala förskolor – ej enskild regi 

6) Måttet ej med i KKiK 2006-2008 

7) Nytt mått för 2010 

9) SCB, avser geografisk kommun, andel av totalt antal 

invånare mellan 20 och 64 år 

10) 10 November 2010 

8) Undersökning av SCB på uppdrag av Socialstyrelsen 

2010


KVALITETSARBETET 


18 

SCB:s medborgarundersökning (NMI) 

Kommunstyrelsen beslutade skjuta fram undersökningen 

som var planerad till hösten 2010 till våren 2011. 

Den förra undersökningen genomfördes 2008. 

Servicedeklarationer 

Kommunstyrelsen beslutade hösten 2007 att alla nämnder 

under 2008 skulle ta fram servicedeklarationer för 

sin verksamhet. En servicedeklaration beskriver vad 

du som medborgare/ brukare kan förvänta när dig när 

du nyttjar kommunala tjänster. Kommunens nämnder/ 

styrelser har hittills tagit fram 19 servicedeklarationer 

för olika verksamheter. Under 2010 har en utvärdering 

gjorts av servicedeklarationerna vilket kan leda till att 

de följs upp i högre omfattning och därmed också revideras. 

En servicedeklaration ska ses som en strategisk 

del av kommunens kvalitetsarbete och ska vara nära 

kopplad till kommunens synpunktshantering. 

Synpunkter 

Medborgarna kan bl.a. via kommunens hemsida eller 

skriftligt, via en blankett kopplat till servicedeklarationerna, 

lämna beröm, förslag och/eller klagomål. 

Redovisning av inkomna synpunkter är systematiserade 

utifrån kommunens kvalitetsdimensioner och redovisning 

av antal och typ av synpunkter sker i budgetuppföljningen. 

Under 2010 har totalt 190 synpunkter 

registrerats i systemet för synpunktshan-tering varav 

68 beröm, 17 förslag och 105 klagomål. De kvalitetsdimensioner 

som främst berörs både vad gäller klagomål 

som beröm är, tillgång & tillgänglighet, kompetens och 

bemötande. Antalet registrerade synpunkter 2010 var 

något lägre än 2009, när 199 synpunkter registrerades. 

Östersunds kommuns kvalitetspris 

Kommunstyrelsen beslutade under 2007 om kriterier 

och former för ett kommunövergripande kvalitetspris. 

Priset har delats ut tre år i rad och 2010 gick priset till 

Sollidens förskola. Deltagande är öppet för alla kommunala 

enheter/arbetsplatser och externa utförare som 

utför verksamhet på uppdrag av kommunen. 

Sveriges Kvalitetskommun 

Östersunds kommun nominerades 2009 som en av fem 

kommuner till utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun. 

Kommunen var mycket nära att ta hem utmärkelsen 

som gick till Stockholms stad. Kommunfullmäktige har 

i budget 2011 beslutat om ett nytt mål: att kommunen 

blir Sveriges Kvalitetskommun 2011. SKL har utvärderat 

kommunen under 2010, den s.k. ”Kommunkompassen” 

och får besked om eventuell nominering under 

våren 2011. 

Kommunfullmäktiges utvärdering av 

nämnder/styrelser 

Fullmäktige beslutade i april 2010 att man vill få 

beskrivet och värderat hur nämnder och styrelser 

utformat sina servicedeklarationer så de går att 

följa upp samt hur man arbetar ur ett medborgar-/ 

brukarperspektiv för att uppfylla dem. Den politiska 

bedömningen av utvärderingen menar att systemet med 

servicedeklarationer och synpunktshantering är ett bra 

sätt för nämnderna att kommunicera med medborgarna 

och brukarna om nivåerna på kommunens tjänster. Det 

behöver dock vidareutvecklas genom att de befintliga 

servicedeklarationerna ses över för att uppfylla kravet 

på en bra servicedeklaration (att de är möjliga att följa 

upp samt att de beskriver något som anses viktigt eller 

har stor betydelse för medborgarna och brukarna). 

Förtroendevalda behöver vara aktiva i detta arbete och 

tillse att servicedeklarationerna följs upp systematiskt 

och att resultaten återförs till nämnderna.



19 

MILJÖARBETET 

ekologiskt hållbar utveckling 

Certifiering enligt ISO 14001 och EMAS registrering: 

Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt 

miljöarbete samt har infört ett miljöledningssystem 

enligt den internationella standarden ISO 14001 för 

att kvalitetssäkra miljöarbetet och att alla arbetar 

med ständiga förbättringar. 2007 erhöll Östersunds 

kommun – som första kommun i Sverige – ett ISO 

14001 certifikat och som andra kommun en EMASregistrering 

för all kommunal verksamhet. Uppföljande 

miljörevisioner har genomförts två gånger per år. 

Den senaste externa revisionen 2010 resulterade i att 

kommunen fick behålla sitt ISO-certifikat och EMASregistrering.

övergripande Förvaltningsberättelse 

del 

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2009 2008 

20


Sammanfattning 2010 

• Kommunen redovisar ett positivt resultat för 2010 

med 65 Mkr exkluderat jämförelsestörande poster. 

Jämförelsestörande poster utgörs av extra utdelning 

från Jämtkraft, 98 Mkr, samt pensionsavsättning 

433 Mkr. Resultatet inklusive dessa poster 

blir -270 Mkr. 

• Det budgeterade resultatet var 33 Mkr. Förklaring 

till det positiva resultatet jämfört med budget är i 

huvudsak högre skatteintäkter än budgeterat. Stor 

negativ budgetavvikelse, 30 Mkr, redovisas för 

vård-och omsorgsnämnden. 

• Investeringsnivån uppgick till 190 Mkr vilket är 

90 Mkr lägre än budget. 

• Kommunens finansiella mål för god ekonomisk 

hushållning om ett resultat på minst 55 Mkr är 

uppfyllt. 

• Av verksamhetsmålen, inklusive mål för miljö och 

personal uppfylldes 84 % vilket är samma resultat 

som för 2009. 

• Sjukfrånvaron minskade under året med 0,9 procentenheter 

och uppgår vid 2010 års utgång till 

6,5 %. De långa sjukfallen har minskat med 22 % 

jämfört med föregående mätperiod. 

• Koncernen Östersunds kommun redovisade ett 

årsresultat uppgående till -152 Mkr. 

Avstämning mot finansiella 

nyckeltal i budget 

I budget för 2010 finns ett antal finansiella nyckeltal/ 

mått m m redovisade. Nedan anges uppfyllelsen av 

nyckeltalen enligt bokslutet för 2010. 

Nyckeltal/mått etc Budget Bokslut 

Årets resultat 33 Mkr 65 Mkr 

Sammanfattning av finansiell analys 

Resultat och kapacitet: 

Under 2010 tog kommunens löpande driftverksamhet 

inklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 98 % 

av skatteintäkter och generella statsbidrag. 

Nettoinvesteringarna 2009 uppgick till 216 Mkr. 

Självfinansieringsgraden uppgick till 111 procent. 

Den långfristiga betalningsberedskapen, soliditeten, 

inklusive anvarsförbindelse avseende pensioner, har 

förbättrats jämfört med 2009 och ligger på 34 %. 

Risk och kontroll: 

Den finansiella beredskapen på kort sikt, behållning av 

likvida medel, har försämrats beroende på att 433 Mkr 

överförts till anläggningstillgång, ¨Östersunds kommuns 

pensionskassa¨. 

Pensionskassan ska säkerställa att utbetalningar 

från ansvarsförbindelsen kommande inte ska bli någon 

ekonomisk belastning på kommunens ekonomi. 

Borgensåtagandena uppgår till totalt 1 596 Mkr, varav 

merparten, 1260 Mkr avser kommunens egna företag. 

Under året har infriande av borgen skett med netto 

9 Mkr. Några risker för ytterligare infrianden bedöms i 

nuläget ej finnas för kommunens borgensåtaganden. 

Balanskrav och god ekonomisk 

hushållning 

Det redovisade resultatet för 2010 (exkluderat jämförelsestörande 

poster) 65 Mkr, innebär att kommunen 

klarade det lagstadgade balanskravet och även resultatmåttet 

för god ekonomisk hushållning, nämligen ett 

resultat på minst 55 Mkr. 


21 

Nettoinvesteringar 287 Mkr 190 Mkr 

Självfinansieringsgrad 

av investeringar 

Nettokostnadernas andel 

av skatteintäkterna 

inkl finansnetto 

Soliditet inkl pensionsförpliktelse 

65 % 100 % 

99 % 98 % 

29 % 34 %


Framtidsbedömning 


22 

Försämrade ekonomiska förutsättningar 

– men vändning i sikte 

Under början av 2011 har positiva signaler kommit om 

den ekonomiska utvecklingen. Sverige växer starkt under 

våren 2011. Men vi är beroende av tillväxten i resten av 

Europa och USA, vilka f n har en svag återhämtning och 

det håller tillbaka den svenska tillväxten. Och trots att sysselsättningen 

ökar i Sverige och arbetsmarknaden förbättras 

i takt med ökande efterfrågan, är arbetslösheten hög 

i landet och i kommunen, fram för allt ungdomsarbetslösheten. 

Det finns gott om ”lediga resurser” och så länge 

det är stor arbetslöshet är det att beteckna som lågkonjunktur. 

Vi kan konstatera att vi ännu inte är tillbaka på 

den nivå vi var före lågkonjunkturen. Men vi ser heller inte 

framför oss en ytterligare nedgång i närtid. 

I korthet kan sägas - Omvärlden påverkar svensk 

ekonomi - vilket påverkar arbetslösheten - vilken påverkar 

skatteunderlaget. Fortfarande gäller således att tillväxten 

är på väg, men återhämtningen går långsamt. 

Skatteunderlaget i landet bedöms öka lite snabbare 

under kommande treårsperiod, framför allt från 2012 och 

framåt jämfört med tidigare flerårsplan för kommunen. 

Hur skatteunderlaget kommer att utvecklas i vår kommun 

är osäkert, då det i stor utsträckning är avhängigt dels 

av sysselsättningsläget och dels hela landets ekonomiska 

utveckling. I vår kommun visar förutsättningarna för arbetet 

med budget 2012 och flerårsplan 2013-2014 att vi 

trots förbättringarna i skatteunderlaget inte når en budget 

i balans och än mindre god ekonomisk hushållning, det vill 

säga ett överskott med 60 Mkr. Det innebär att kommunen 

måste genomföra kostnadsminskningar med ca 80 

Mkr från 2012 och ytterligare 34 Mkr respektive 11 Mkr 

åren 2013 och 2014 för att nå god ekonomisk hushållning. 

En kommunal ekonomi med enbart balans i ekonomin 

är inte tillräcklig vid en investeringsnivå enligt gällande 

budget och flerårsplan. Den antagna investeringsnivån 

kommer att kräva upplåning utöver det årliga kassaflöde 

som skapas av årets resultat inklusive avskrivningsmedel. 

Räntekostnaderna kommer att bli en belastning på kommande 

års resultat 

Ökad upplåning medför ökade räntekostnader varför 

ett resultat i enlighet ekonomisk god hushållning måste 

eftersträvas. 

Investeringsnivåerna motiveras av investeringar för 

barn och äldre, utveckling av nya bostadsområden sam för 

arena och gymnasieby. 

Generationsperspektiv 

– god ekonomisk hushållning 

Den senaste femårsperioden har kommunen haft en stark 

ekonomi. De sammanlagda resultaten uppgår till 478 

Mkr. God ekonomisk hushållning, vilket för kommunen har 

definierats som ett resultat på minst 55 Mkr, har uppnåtts 

alla år. 

För att klara den ökade belastning som sker i kommunens 

ekonomi när utbetalningar för pensioner intjänade 

före 1998 kulminerar, har t o m 2009 423 Mkr av de 

årliga positiva resultaten avsatts till pensionsfond inom 

eget kapital. 

I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har pensionsmedlen, 

433 Mkr, överförts till en finansiell anläggningstillgång 

som kommer att förvaltas i enlighet med speciellt 

framtaget placeringsreglemente. Pensionskapitalet 

tillsammans med en real avkastning ska säkerställa att 

utbetalningar från ansvarsförbindelsen kommande år inte 

ska överstiga dagens kostnadsnivå på 52,5 Mkr per år. 

Utifrån ett generationsperspektiv ska således pensionsåtagandet 

inte bli en belastning på kommande generationer 

Kommunens modell för ekonomi- och verksamhetsstyrning 

förbättrar möjligheten till analys av produktivitet 

och måluppfyllelse. Styrmodellen integrerar ekonomistyrning 

med miljö- och kvalitetsstyrning och ska förbättra 

möjligheterna att bedriva kommunal verksamhet på ett 

kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.



23


Omvärldsanalys 


24 

BNP steg 7,3 procent fjärde kvartalet 

Den svenska ekonomin växer. Det framgår av nationalräkenskaperna 

för fjärde kvartalet 2010 som visar 

en ökningstakt för BNP på 7,3 % . Det är en total 

omsvängning jämfört med 2009 då Sveriges BNP sjönk 

med 4,9 procent, vilket var den sämsta BNP-utvecklingen 

sedan andra världskriget. 

Hushållens konsumtionsutgifter gav det största bidraget 

till utvecklingen. Även fasta bruttoinvesteringar 

fortsatte att öka mycket och bidrog starkt till utvecklingen. 

Sysselsättningen mätt i antal arbetade timmar 

steg med 2,8 procent under fjärde kvartalet. Antalet 

sysselsatta steg med 2,4 procent. Arbetsproduktiviteten 

ökade med 5,7 procent i näringslivet. 

Successivt höjd reporänta 

Reporäntan var på en historiskt låg nivå, 0,25 procent 

hela första halvåret. Den 7 juli beslutade Riksbanken 

om en höjning till 0,50 procent. Höjningar med 0,25 

procent har därefter skett vid varje möte som Riksbanken 

haft. Det innebär att reporäntan vid årets slut uppgår 

till 1,25 procent, även detta en låg ränta historiskt. 

Reporäntan kommer att fortsätta att stiga snabbt 

under 2011. Riksbankens bedömning är att reporäntan 

vid slutet av 2011 uppgår till 2,50 procent. 

Fortsatt hög arbetslöshet 

Den sammanlagda arbetslösheten (arbetslösa och i 

program med aktivitetsstöd) ligger fortfarande på en 

hög nivå. Trots allt har både varslen och ny- inskrivningar 

minskat vilket är tecken på en bättre arbetsmarknad. 

Antalet nyanmälda platser har också ökat 

under år 2010. Den totala arbets- lösheten ökade 

under 2010 och uppgår den 31 december till 8,6 % att 

jämföra med 6,7 % vid föregående årsskifte. 

400 

0 

-400 

Flyttningsnetto 

27 

100 

103 90 106 

-3 

-90 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

59 600 

59 400 

59 200 

59 000 

58 800 

58 600 

58 400 

58 200 

58 000 

57 800 

Befolkning 

59 136 

58 914 

58 583 58 686 58 467 

58 428 

59 416 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010




25 

Ökad befolkning 

Under 2010 har kommunens befolkning ökat med 280 

personer. Det är femte året i rad som kommunens 

invånarantal ökar. 

Befolkningsökningen 2010 berodde både på ett positivt 

födelsenetto (185) och ett positivt flyttnetto (106). 

Antalet invånare är en faktor som i hög grad påverkar 

kommunens skatteintäkter och därmed de totala intäkterna. 

2010 färdigställdes 134 lägenheter varav 68 i småhus. 

Av exploatörers vilja att påbörja nya projekt att döma 

så kommer trenden med ett ökat byggande att fortsätta. 

Östersundsbostäder disponerar ca 450 byggrätter 

varav ett bostadsprojekt på ungefär 120 lägenheter 

beräknas vara färdigbyggt 2011. Nästa stora projekt 

beräknas påbörjas tidigast 2012. 

Hög efterfrågan på bostäder 

Efterfrågan på bostäder är fortfarande hög. Priserna 

på bostadsrätter och villor har stigit de senaste åren. 

Antalet bygglov för att bygga nya villor har blivit fler i 

områdena närmast Östersund och i kommunens tomtkö 

står fortfarande ca 190 personer . 

För närvarande finns färdiga byggrätter för ca 1 700 

lägenheter varav ungefär 750 i småhus. Det största 

antal av dessa lägenheter finns i Torvalla. Därtill pågår 

detaljplanearbete som sammantaget omfattar ca 50 

nya villatomter och ungefär 300 lägenheter. Under


Finansiell analys för kommunen 

För att analysera kommunens finansiella ställning och utveckling används fyra perspektiv; resultat, kapacitet, 

risk och kontroll. 


26 

Vilken kontroll har 

kommunen över 

den ekonomiska 

utvecklingen? 

Vilken kapacitet har 

kommunen att möta 

finansiella svårigheter 

på lång sikt 

Kontroll 

Kapacitet 

Risk 

Resultat 

Resultat och kapacitet 

Föreligger några risker 

som kan påverka 

kommunens resultat 

och kapaitet 

Vilken balans har 

kommunen haft över sina 

intäkter och kostnader 

under året och över tiden 

1. Nettokostnadsandel 

En grundläggande förutsättning för att uppnå och 

vidmakthålla god ekonomisk hushållning är att balansen 

mellan löpande intäkter och kostnader inklusive finansnetto 

är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen 

som innebär att samtliga löpande kostnader 

inklusive finansnetto relateras till kommunens 

skatteintäkter. Om kommunen ska leva upp till kravet 

på god ekonomisk hushållning krävs en nettokostnadsandel 

på högst 98 %. Det resultatmått som används 

nedan är resultat exkluderat jämförelsestörande poster. 

Av nedanstående tabell framgår att kommunen de 

senaste fem åren redovisat resultat som klarar nivån 

för god ekonomisk hushållning enligt detta nyckeltal. 

Detta framgår även av diagram över resultatutveckling 

på sidan 27 

Mkr 2006 2007 2008 2009 2010 

Verksamhet 91 % 93 % 94 % 92 % 94 % 

Avskrivningar 4 % 5 % 4 % 5 % 4 % 

Finansnettot -1 % -1 % - 1% 0 % 0 % 

Nettotkostnadsandel 94 % 97 % 98 % 97 % 98 % 

procent 

9 

7 

5 

3 

1 

-1 

1,2 

Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling 

6,5 

7,1 

4,7 

6,0 

5,1 

Nettokostnadsökningen för 2010 ökar mer än skatteintäkterna. 

En förklaring till den höga nettokostnadsökningen 

är bl a den beroende på stopprogrammet låga 

nivån på nettokostnaderna under 2009. 

1,4 

2,9 

6,4 

4,5 

2006 2007 2008 2009 2010 

Nettokostnadsökning 

Ökning skatteintäkter inkl generella statsbidrag 

Budgetföljsamhet 

Prognossäkerhet 

Internkontroll 

Soliditet 

Skuldsättningsgrad 

Långfristiga skulder 

Jämförelser med riket 

Kontroll 

Kapacitet 

3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar 

Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i 

den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde 

genom årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens 

anläggningskapital bör nettoinvesteringarna 

minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. Den 

senaste femårsperioden har nettoinvesteringarna 

överstigit avskrivningarna med 546 Mkr vilket innebär 

att kommunens anläggningskapital ökat i samma 

utsträckning. 

Risk 

Resultat 

Likviditetsmått 

Ränterisker 

Borgensåtaganden 

Totala pensionsskulder 

Nettokostnadsandel 


Nettoinvesteringar 

Finansnetto 

Årets resultat 

Avstämning balanskravet 

2. Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad 

En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen 

kan finansiera investeringarna utan att låna eller 

att minska den befintliga likviditeten. 100 procent 

innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga 

investeringar som är genomförda under året, vilket 

i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till 

investeringar och att kommunens finansiella handlingsutrymme 

stärks. 


Nettoinvesteringar 202 201 328 215 190 

Finansiering: Via internt 

tillförda medel (kassaflöde) 


av investeringar % 

243 205 176 238 190 

120 102 54 111 100 

Årets resultat tillsammans med avskrivningsmedel 

skapar kassaflöden som används för finansiering av 

investeringar. För 2010 har nettoinvesteringarna i 

likhet med den tidigare fyraårsperioden finansierats 

med internt skapade kassaflöden. För 2010 har internt 

skapat kassaflöde via extra utdelning, 98 Mkr, exkluderats.


(Mkr) 2006 2007 2008 2009 2010 

Nettoinvesteringar 202 201 328 215 190 

Avskrivningar 107 116 116 126 125 

Nettoinvesteringar/ 

avskrivningar 

Mkr 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

180% 173% 283% 170% 152% 

4. Finansnetto 

Med finansnetto menas skillnaden mellan finansiella 

intäkter och kostnader. Finansnettot är en viktig post 

i kommunens resultaträkning och har den senaste 

femårsperioden bidragit till att förbättra budgetbalanseringen. 

Det goda finansnettot för perioden 2006 – 

2008 förklaras av bra nettoresultat som överförts från 

Östersunds Rådhus AB. Fr o m 2009 redovisas med anledning 

av ny lagstiftning beträffande skatteoptimering 

inom kommunkoncerner sämre resultat för koncernbolaget, 

vilket i sin tur negativt påverkat kommunens 

finansnnetto. Med anledning av kommande upplåning 

kommer finansnettot framgent fr o m 2011 att vändas 

till en negativ budgetpost. 

M kr 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Nettoinvesteringar och avskrivningar 

329 

202 201 

22,3 

21,1 

Finansnetto 

22,9 

215 

5. Årets resultat 

Av diagrammet i nästa spalt framgår att kommunen 

de senaste fem åren med råge klarat kravet på god 

ekonomisk hushållning som är ett positivt resultat på 

minst 55 Mkr. Merparten av de positiva resultaten har 

avsatts/öronmärkts till pensionsfond inom eget kapital. 

I resultatet, 65 Mkr, exkluderas jämförelsestörande 

poster, pensionsavsättning, 433 Mkr samt extra 

utdelning från Jämtkraft, 98 Mkr. När dessa poster 

inkluderas blir resultatet -270 Mkr. 

6,3 

190 

107 116 115 126 125 

2006 2007 2008 2009 2010 

Nettoinvesteringar 

Avskrivningar 

12,5 

2006 2007 2008 2009 2010 

M kr 

150 

125 

100 

75 

50 

25 

0 

142,2 


93,0 

76,1 

102,2 

65,0 

2006 2007 2008 2009 2010 

6. Avstämning mot balanskravet 

I kommunallagen beskrivs krav på god ekonomisk 

hushållning och balanskrav. Balanskravet är definierat 

så att intäkterna ska överstiga kostnaderna, det vill 

säga resultatet skall vara minst noll. Vid beräkning av 

resultatet ska vissa poster särbehandlas. I nedanstående 

beräkning har poster lagts till från årets resultat. 

Mkr 2007 2008 2009 2010 

Årets resultat enligt resultaträkningen 

93,0 76,1 102,2 -269,9 

Kostnad pensionsförpliktelse 433,0 

Engångsutdelning Jämtkraft -98,0 

Realisationsvinster -17,2 -3,0 0 0 

Justerat resultat 75,8 73,1 102,2 65,0 

7. Soliditet 

Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång 

sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är 

självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, 

desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap 

har kommunen. Den långsiktiga trenden är mer intressant 

än förändring enstaka år. 

I nedanstående beräkning av soliditeten har 

ansvarsförbindelse avseende pensionsförpliktelser 

reducerat det egna kapitalet. Förbättringen för 2010 

förklaras av att det egna kapitalet ökat mer än vad de 

totala tillgångarna ökat. 

För 2009 var förhållandet mellan ökning tillgångar 

kontra eget kapital det motsatta. Då ökade nämligen 

tillgångarna mer än det egna kapitalet vilket innebär att 

soliditeten försämrades. 

Procent 

40 

30 

20 

10 

Soliditet inkl pensionsförpliktelse 

35 35,0 33 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

29 

34 


27



28 

8. Långfristiga skulder 

Det sista lånet löstes 2006. Någon ny upplåning har 

därefter inte skett. Fr o m budgetåret 2011 kommer 

emellertid upplåning att ske beroende på hög investeringsnivå. 

9. Skuldsättningsgrad 

Den del av tillgångarna som är finansierade med främmande 

kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. 

Den totala skuldsättningsgraden har ökat under 2010 

beroende på att pensionsavsättning, 433 Mkr, lyfts in i 

balansräkningen. Om pensionsavsättningen exkluderas 

ligger skuldsättningsgraden på ungefär samma nivå 

som 2009. 

2006 2007 2008 2009 2010 

Tot. skuldsättningsgrad 20 % 21 % 19 % 22 % 34 % 

- varav avsättningsgrad 

(pensioner) 

- varav avsättningsgrad, 

övrigt 

– varav kortfristig skuldsättningsgrad 

- varav långfristig skuldsättningsgrad 

2 % 3 % 3 % 3 % 16 % 

2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 

16 % 16 % 15 % 18 % 17 % 

0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 

10. Kostnader och intäkter – jämförelser med riket 

Siffrorna nedan är hämtade från SCB:s räkenskapssammandrag 

för 2009. Jämfört med länets kommuner 

har Östersund väsentligt lägre bidrag via utjämningssystemet. 

Östersund har också väsentligt lägre nettokostnader 

än länets övriga kommuner. Jämfört med 

större städer har emellertid Östersund högre nettokostnader. 

I kommunens siffror har extraordinära poster 

exkluderats. 

Kronor per invånare 2009 Östersund Större 

städer 

Länet 

Verksamhetens intäkter 12 016 11 513 12 893 

Verksamhetens kostnader -57 052 -51 385 -63 231 

Avskrivningar -2 096 -1 729 -2 033 

Verksamhetens nettokostnader 

-47 127 -41 809 -52 371 

Skatteintäkter 38 029 34 488 33 935 

Generella statsbidrag och 

utjämning 

9 983 7 817 19 169 

Finansnetto 210 -155 100 

Resultat före extraordinära 

poster 

1 095 340 834 

Extraordinära poster 0 57 -305 

Årets resultat 1 095 1 140 529


Risk och kontroll 

11. Likviditet ur ett riskperspektiv 

Likviditet 2006 2007 2008 2009 2010 

Likvida medel 176 237 115 316 46 

Likviditetsdagar 1) 21 27 12 34 5 

Balanslikviditet 2) 77 % 90 % 58 % 54 % 30 % 

Rörelsekapital (Mkr) 3) -103 -49 -194 -165 - 411 

1. Antal dagar som de likvida medlen vid resp. årsskifte 

räcker för kommunens utbetalningar (för 

2010 uppgick de genomsnittliga utbetalningarna/ 

dag till 9,8 Mkr) 

2. Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar/ 

kortfristiga skulder. 

3. Med rörelsekapital avses omsättningstillgångar 

minus kortfristiga skulder 

Den kraftiga försämringen av likviditeten under 2010 

förklaras av att pensionsmedel, 433 Mkr, överförts 

till speciell anläggningstillgång, Östersunds kommuns 

pensionskassa. Likviditeten kommer framgent att ligga 

på klart lägre nivåer jämfört med tidigare år. Genom 

checkräkningskrediten på 150 Mkr, som fr om 1 juni 

2011 utökas till 300 Mkr kan tillfälliga svackor i betalningsberedskapen 

hanteras. 

12. Räntor 

Ökad räntekostnad 

vid 1 % höjning av 

räntan 

Lån med rörlig ränta 

(Mkr) 

Lån med bindningstid 

1-3 år (MKr) 

Återstående löptid i 

dagar (duration) 

Genomsnittlig ränta 

vid respektive årsskifte 

(%) 

2007 2008 2009 2010 2011 

0 0 0 0 0,6 

0 0 0 0 60,0 

0 0 0 0 60,0 

0 0 0 0 277,0 

- - - - 2,35 

13. Borgensåtagande 


Borgensåtagande 1 753 1 347 1 127 1 686 1 596 

Kommunens borgensåtagande uppgår till 1 596 Mkr. 

Merparten av kommunens borgensåtaganden avser 

borgen gentemot de kommunägda företagen och uppgår 

till totalt 1 260 Mkr. Någon risk anses ej föreligga för 

borgen gentemot kommunägda företag. 

Borgensansvar gentemot bostadsrättsföreningar 

samt kooperativ äldreboende uppgår till 280 Mkr. 

Övrig borgen avser borgensansvar gentemot idrottsföreningar, 

samlingslokaler samt kommunalt förlustansvar 

som uppgår till totalt 52 Mkr. Någon risk anses ej 

föreligga för dessa åtaganden. 

Under 2010 har infriande motsvarande 9 Mkr skett. 

14. Kommunägda företag - risker och möjligheter 

Kommunkoncernens resultat uppgår till -151 Mkr. 

Orsaken till det stora negativa resultatet är kommunens 

stora redovisade resultat på -269 Mkr, till följd av pensionsavsättning 

på 433 Mkr. Bortsett från denna gör 

koncernen ett resultat som är bättre en de tre senaste 

åren . Se vidare avsnitt sammanställd redovisning. 

Vilka risker finns med de kommunägda företagen? 

Kommunens borgensåtagande gentemot de kommunägda 

företagen, inklusive Jämtkraft, uppgår till 1 

260 Mkr. Några risker bedöms inte finnas för dessa 

borgensåtaganden. 


Koncernens resultat 224,6 159,0 197,9 177,1 200,9 

Kommunens resultat 142,2 93,0 76,1 102,2 65,0 


29 

Kommunen har inte sedan 2006 haft några långfristiga 

lån vilket medför att utveckling räntenivåer haft 

en begränsad betydelse. Som framgår ovan kommer 

upplåning att ske fr o m 2011. Enligt flerårsbudget 

för 2011-2013 beräknas låneskulden vid utgången 

av 2013 uppgå till 526 mkr. Effekter av förändrade 

räntenivåer får därvid stor betydelse.



30 

15. Pensionsåtagande och förvaltning av 

pensionsmedel 

Mkr Pensionsåtagande 

(inkl löneskatt) 2006 2007 2008 2009 2010 

Avsättningar till pensioner 

Pensionsförpliktelser 

äldre än 1998 

Totalt pensionsåtagande 

Soliditet inkl. pensionsskuld 

äldre än 1998 

59 79 88 100 551 

1 184 1 294 1 524 1 585 1 089 

1 296 1 406 1 241 1 685 1 640 

35 % 35 % 33 % 29 % 35 % 

Ovan redovisas de totala åtagandena som finns för pensionsåttaganden. 

Det största åtagandet avser pensionsförpliktelser 

som är intjänade före 1998. 

För att klara av den ökade belastning som sker i kommunens 

ekonomi när utbetalningarna ökar kraftigt, har 

kommunen avsatt 433 Mkr till en speciell anläggningstillgång 

som benämns, Östersunds kommuns pensionskassa¨. 

Denna tillgångsmassa tillsammans med en real 

avkastning på 1 procent ska säkerställa att kommunens 

utbetalningar avseende pensionsförpliktelser intjänade 

före 1998 i fast penningvärde inte ska överstiga 2010 

års nivå, d v s 52,5 Mkr. 

Förvaltning av pensionsmedel 

I enlighet med rekommendation nr 7.1 från Rådet för 

kommunal redovisning ska redovisning ske av kommunens 

pensionsmedelsförvaltning grundad på nedanstående 

uppgifter. Som framgår nedan finns finansiella 

placeringar uppgående till 433 Mkr. för. Denna summa 

ska som framgår ovan räcka till för att utbetalningar 

från ansvarsförbindelsen inte ska bli en ytterligare 

belastning på kommunens budget. 

Mkr (inkl löneskatt) 2008 2009 2010 

Avsättningar för pensioner -88 -100 -551 

Ansvarsförbindelse -1 545 1 585 -1 089 

Totala pensionsförpliktelser 1 633 1 685 -1 640 

Finansiella placeringar 0 0 433 

SUMMA ÅTERLÅN 1 633 1 685 -1 207 

16. Prognossäkerhet och budgetföljsamhet 

Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella 

konstroll. En god prognossäkerhet tillsammans 

med god budgetdisciplin medför att behoven av buffertar 

minskar. Genom en god prognossäkerhet har kommunen 

också lättare att korrigera eventuella svackor i 

ekonomin på kort sikt. I nästa spalt framgår respektive 

nämnds slutgiltiga resultat jämfört med augustiprognosen. 

Bokslut 

Prognos 

2010 2010-08-31 

KS Kommunledningsförvaltningen 10,7 4,0 

KS Budgeterade lönereserver 5,2 5,2 

Utförarstyrelse Serviceförvaltningen 1,2 0,0 

Utförarstyrelse Teknisk Förvaltning 6,5 6,7 

Miljö- och samhällsnämnden 0,9 2,4 

Socialnämnden 0,0 -1,0 

Barn- och utbildningsnämnden 7,1 14,9 

Vård och omsorgsnämnden -30,5 0,3 

Kultur- och fritidsnämnden 0,7 0,0 

Arvodesnämnden 0,0 0,0 

Valnämnd 1,0 1,0 

Överförmyndare -0,2 -0,8 

Revision 0,4 0,2 

SUMMA resultat, nämnder 3,0 32,9 

Finansiering 62,0 58,6 

SUMMA före extraordinära poster 65,0 91,5 

Finansiering: extra utdeln Jämtkraft 98,2 0,0 

Pensionsavsättning -433,0 0,0 

SUMMA efter 

extraordinära poster 

-239,8 91,5 

Totalt sett redovisar nämnderna ett resultat som är 

nära noll, d v s ett positivt resultat på 3,0 Mkr. För 

enskild nämnd, d v s vård- och omsorgsnämnden är 

däremot avvikelsen både mot budget och mot prognos 

från augusti stor. Med den stora avvikelsen för vårdoch 

omsorgsnämnden kan det konstateras att budgetföljsamheten 

och prognossäkerheten under 2010 inte 

är tillfredsställande. 

17. Intern kontroll 

Kommunstyrelsen har fastställt en övergripande 

plan för internkontrollarbetet. Internkontrollplanen 

säkerställer att den interna kontrollen fungerar i kommunen. 

Under 2010 har granskning och uppföljning skett inom 

följande tre huvudområden: 

1. Styrning av kommunala förvaltningar och bolag. 

2. Styrning och uppföljning av ekonomin. 

3. Personal 

Rapport över internkontrollarbetet för 2010 har behandlats 

i finansutskottet i februari 2011.


18. Känslighetsanalys 

Händelser Förändring Mkr 1) 

Ränteförändring med 1 % på låneskulden 0,0 

Ränteförändring 1 % påverkar ränteintäkter 

med 

+/-3,1 

Löneförändring med 1 % inklusive PO samtlig 

personal i kommunen 

Bruttokostnadsförändring med 1 % 34 

Förändrad utdebitering med 1 kr (budget 


Förändring av befolkningen i kommunen, 

100 personer (budget 2010) 

18 

100 

+/- 476 

10 heltidstjänster (22000 kr/månad) + PO 4,0 

I ovanstående sammanställning redovisas hur ett antal 

faktorer påverkar kommunens ekonomi. 

19. Sammanfattande kommentarer 

Redovisningens och den finansiella analysens syfte är 

att identifiera problem. Följande problem och positiva 

faktorer som kan härledas ur den finansiella analysen 

är viktiga att lyfta fram. 


1. 

2. 

3. 

4. 

Årets resultat uppgår till 65 Mkr exkluderat 

jämförelsestörande poster. De jämförelsestörande 

posterna består av extrautdelning från Jämtkraft 

98 Mkr. Denna utdelning har uteslutande använts 

för att likviditetsmässigt fylla på pensionskassan. 

Den andra jämförelsestörande posten avser 

uppbokning pensionsavsättning 433 Mkr. Motivet 

till denna uppbokning är att framgent få en mer 

pedagogisk pensionsredovisning. När jämförelsestörande 

poster inkluderas blir slutresultatet 

-270 Mkr . 

Resultatet utan jämförelsestörande poster är 

bättre än budget, men klart sämre än prognos 

enligt augusti uppföljning. Den stora avvikelsen 

gentemot budget och augusti uppföljning redovisas 

hos vård- och omsorgsnämnden. 

Den senaste femårsperioden har kommunen redovisat 

sammanlagda resultat uppgående till 

478 Mkr. 433 Mkr av dessa har öronmärkts till 

pensionsfond inom eget kapital. 

Investeringsnivån under 2010 uppgick till 190 Mkr 

vilket är 87 Mkr lägre än budget. Samtliga investeringar 

har tillfullo finansierats med eget kassflöde 

från driftverksamheten. Budgeterad upplåning 

har därmed inte behövt verkställas. 

5. 

6. 

Under 2010 har pensionsmedel uppgående till 433 

Mkr omförts från likvida medel till ¨Östersunds 

kommuns pensionskassa¨, som redovisas som en 

anläggningstillgång. Genom denna omföring har 

den normala likviditeten sjunkit till den låg nivå, 

46 Mkr. De finansiella nyckeltalen beträffande 

kassalikviditet med flera nyckeltal har därmed 

försämrats rejält. 

Den långfristiga betalningsberedskapen, soliditeten, 

inklusive ansvarsförbindelsen, har förbättrats 

under 2010. Förklaring till detta är att det egna 

kapitalet ökat mer än vad de totala tillgångarna 

ökat. 

31



32 

Finansiell profil 

En viktig del när det gäller styrning av en kommun är 

jämförelser med andra kommuner. Som ett komplement 

till den traditionella finansiella analysen presenteras här 

en ”finansiell profil” för Östersunds kommun. Profilen 

har framtagits av Kommunforskning i Västsverige och 

presentationen är ett sammandrag av en större rapport. 

I den finansiella profilen görs en beskrivning av hur 

Östersunds kommuns ekonomi har utvecklats i förhållande 

till 44 andra kommuner i Jämtland, Västernorrland, 

Västerbotten och Norrbotten (Övre Norrland) 

i fyra olika perspektiv fördelade på åtta nyckeltal. 

Beskrivningen avser perioden 2007-2009. 

Finansiella profilens utveckling mellan 2007 och 2009 

I Östersunds finansiella profil mellan 2007 och 2009 

har två av fyra perspektiv förändrats. Perspektivet 

långsiktig betalningsberedskap har förbättrats medan 

- Lång siktig handlingsberedskap 

Den långsiktiga handlingsberedskapen förbättrades 

under perioden. Förbättrad soliditet och ökade genomsnittliga 

resultat de tre senaste åren är de nyckeltal som 

förbättrade poängen. 

- Kortsiktig handlingsberedskap 

Den kortsiktiga handlingsberedskapen försämrades 

under perioden. Inom perspektivet försämrades nyckeltalen 

resultat och kassalikviditet. 

-Riskförhållande 

Perspektiven riskförhållanden och kontroll är poängmässigt 

oförändrade mellan 2007 och 2009. 

kortsiktig betalningsberedskap försvagades. Övriga två 

perspektiv förblev poängmässigt oförändrade. 

Avslutande kommentar 

Östersunds kommun har en god finansiell profil, vilket 

innebär att kommunen har ett starkare finansiellt 

utgångsläge än genomsnittet. Kommunen har under den 

studerade perioden redovisat en god resultatnivå, vilket 

lett till att kommunens långsiktiga handlingsberedskap i 

form av soliditet har förbättrats. 

Kan kommunen hålla sig i närheten av resultaten som 

redovisades under perioden och kombinera den med 

en kontrollerad investeringsnivå kommer den långsiktiga 

finansiella handlingsutrymmet att stärkas inför 

framtiden. Med en aktiv styrning där ekonomin hela 

tiden ställd mot de ökande verksamhetsbehoven har 

Östersund goda möjligheter att upprätthålla ett sådant 

resultat. 

2007 2008 2009



33



Driftredovisning 

DRIFTREDOVISNING 

Mkr 

Kommunbidrag 

Intäkter Kostnader Resultat 

Revision 2,3 0,0 -1,9 0,4 

Arvodesnämnd 0,1 0,0 0,0 0,0 

Valnämnd 1,6 0,7 -1,3 1,0 

Överförmyndare 5,3 0,8 -6,3 -0,2 

Kommunstyrelse - Kommunledningsförvaltning 430,6 80,9 -501,0 10,5 

Kommunstyrelse - Buffert löner 5,2 0,0 0,0 5,2 

Utförarstyrelse - Teknisk förvaltning 25,1 701,7 -720,3 6,5 

Utförarstyrelse - Serviceförvaltning 2,0 243,4 -244,2 1,2 

Miljö- och samhällsnämnd 148,4 49,7 -197,2 0,9 

Socialnämnd 229,1 57,4 -286,4 0,0 

34 

Barn- och utbildningsnämnd 894,8 159,8 -1 047,5 7,1 

Vård och omsorgsnämnd 991,1 1 034,0 -2 055,6 -30,5 

Kultur- och fritidsnämnd 105,3 5,5 -109,9 0,9 

Summa verksamhet 2 841,0 2 333,8 -5 171,6 3,2 

Finansförvaltning -2 841,0 3 367,6 -799,6 -273,1 

Årets resultat 0,0 5 701,3 -5 971,2 -269,9 

I kommunbidrag ingår under året beslutade tilläggsanslag: 

Överförmyndare 0,8 

Kommunstyrelse - Kommunledningsförvaltning 5,2 

Utförarstyrelse - Teknisk förvaltning 1,8 

Miljö- och samhällsnämnd 2,2 

Investeringsredovisning 

Mkr 

Budget 


Inkomster Utgifter Budgetavvikelse 

Kommunstyrelse - Kommunledningsförvaltning 12,3 0,0 -2,3 10,0 

Utförarstyrelse - Teknisk förvaltning 189,7 0,0 -144,5 45,2 

Utförarstyrelse - Serviceförvaltning 4,1 0,0 -4,1 0,0 

Miljö- och samhällsnämnd 48,0 1,2 -37,7 11,4 

Socialnämnd 1,2 0,0 -1,4 -0,2 

Barn- och utbildningsnämnd 7,5 0,0 -7,3 0,2 

Vård och omsorgsnämnd 5,3 0,0 -4,5 0,8 

Kultur- och fritidsnämnd 18,6 5,1 -7,5 16,2 

286,7 6,3 -209,3 83,7 

Investeringsbidrag 4,6 

Försäkringsersättning 1,6


Större investeringsprojekt 

Budget 


Utfall 

Total 

kalkyl 

Total 

kostnad 

Förskola - Lövsta 21,0 25,9 48,0 26,0 

Äldreboende - Västervik 7,0 15,4 16,1 16,4 

LSS-boende, Åkermannen 7,0 8,5 10,9 8,8 

Förskola - Marieby 5,5 8,4 9,5 8,4 

Förskola - Solliden 12,0 8,1 26,2 8,1 

Förskola - Lillsjöhögen 2,5 8,0 9,7 9,9 

Gator - Frösöbron 7,0 7,7 27,0 7,9 

Gator - Cirkulationsplats Genvägen/Stuguvägen 7,5 6,6 7,5 6,7 

Förskola - Körfältet 6,0 5,7 6,0 6,1 

Äldreboende - Häradsgården 7,0 4,9 7,6 5,0 

Gator - Förnyelse av belysningsnätet 4,0 3,8 20,0 15,4 

Gator - Cirkulationsplats Hagvägen/Chaufförvägen 3,5 3,6 5,0 3,7 

LSS-boende, Ängsblomman 3,3 Beslut KF 10:185 

Exploateringsredovisning 

Mkr Inkomster Utgifter Resultat 

Budget 14,9 -13,9 4,8 


Utfall 13,7 -9,8 4,1 

Avvikelse -1,2 4,1 -0,7 

35 

Detalj, exploateringsområde Inkomster Utgifter Resultat 

Storsjö Strand 4,0 -2,2 0,0 

Väghyveln 8 0,0 -0,1 0,0 

Härkestrand 0,1 -0,2 0,0 

Sikvägen, Mjälle 0,3 -0,1 0,0 

Torvalla T2F 1,0 -0,1 0,3 

Valla B9 0,5 -0,5 0,5 

Exploatering Odenskog 2,7 -0,2 0,0 

Smörkärnan 1,6 0,0 1,6 

Småhustomter 1,8 -0,2 1,8 

Torvalla T1C, del av 0,0 -0,1 0,0 

Industriområde norr om Hägnvägen 0,1 0,0 0,0 

Remonthagen 0,0 -0,1 0,0 

Brittsbo 1,6 -6,0 0,0 

Semsåskolan 0,0 -0,1 0,0 

Övriga 0,0 -0,1 0,0 

13,7 -9,8 4,1 

Resultat från exploateringsredovisning 

redovisas enligt god redovisningssed utifrån 

de enskilda projektens beräknade resultat. 

Det innebär att inkomster och utgifter ej är 

det samma som resultat.



36 

Finansiella rapporter 

– kommunen

Resultaträkning - kommunen 

Kassaflödesanalys - kommunen 

Mkr 

Budget 


Redovisning 


resultaträkning 

Budget Redovisning Avvikelse Redovisning 

Mkr 

2010 2010 2010 2009 

Verksamhetens intäkter 1 765,1 714,0 -51,1 687,4 

Verksamhetens kostnader 2 -3 415,2 -3 822,5 -407,3 -3 194,5 

Av- och nedskrivningar 3 -131,3 -124,5 6,8 -125,7 

Verksamhetens nettokostnader -2 781,4 -3 233,1 -451,7 -2 632,8 

Skatteintäkter 4 2 220,6 2 259,5 38,9 2 239,0 

Generella statsbidrag och utjämning 5 599,0 593,1 -5,9 489,7 

Finansiella intäkter 6 8,9 112,4 103,5 11,7 

Finansiella kostnader 7 -14,0 -1,9 12,1 -5,4 

Resultat för extraordinära poster 33,1 -269,9 -303,0 102,2 

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 

Årets resultat 8 33,1 -269,9 -303,0 102,2 

Avvikelse 


Redovisning 

2009 

Löpande verksamhet: 

Årets resultat 33,1 -269,9 -303,0 102,2 

Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster 

Av- och nedskrivningar 131,3 124,5 -6,8 125,7 

Förändring av avsättningar 5,9 451,5 445,6 12,2 

Realisationsvinster/förluster 0,0 0,0 0,0 -2,0 

Medel från verksamheten före förändring av 

rörelsekapital 

170,3 306,1 135,8 238,2 

Ökning/minskning kortfristiga fodringar -23,1 -23,1 40,4 

Ökning/minskning exploateringstillgångar 0,9 -0,2 -1,1 6,4 

Ökning/minskning förråd och varulager -0,1 -0,1 -0,8 

Ökning/minskning kortfristiga skulder -57,7 -13,8 43,9 127,5 


37 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 113,5 268,9 155,4 411,7 


Investering i materiella anläggningstillgångar -287,5 -197,8 89,7 -215,4 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3,8 9,7 5,9 3,7 

Investering i immateriella anläggningstillgångar -2,2 -2,2 0,0 

Investering i finansiella anläggningstillgångar -435,9 -435,9 -551,2 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 5,5 5,5 0,0 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -283,7 -620,8 -337,1 -762,9 


Upptagna lån 335,0 0,0 -335,0 0,0 

Amortering på lån -32,0 0,0 32,0 0,0 

Minskning av långfristiga fordringar 4,5 82,1 77,6 552,4 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 307,5 82,1 -225,4 552,4 

Årets kassaflöde 137,3 -269,8 -407,1 201,2 

Likvida medel vid årets början 315,8 114,6 

Likvida medel vid årets slut 46,0 315,8

alansräkning 

Balansräkning - kommunen 

Mkr Redovisning 2010 Redovisning 2009 

TILLGÅNGAR 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 


38 

Summa immateriella anläggningstillgångar 9 2,8 0,9 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 1 721,6 1 664,5 

Maskiner och inventarier 11 152,0 143,7 

Summa materiella anläggningstillgångar 1 873,6 1 808,1 

Aktier och andelar, bostadsrätter, mm 12 633,3 637,4 

Pensionsmedelsförvaltning 13 433,0 0,0 

Långfristiga fordringar 14 296,7 378,8 

Summa finansiella anläggningstillgångar 1 363,0 1 016,1 

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3 239,4 2 825,2 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 

Exploateringstillgångar 15 7,8 7,6 

Förråd 2,2 2,1 

Fordringar 16 122,7 99,6 

Kassa och bank 17 46,0 315,8 

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 178,7 425,1 

SUMMA TILLGÅNGAR 3 418,1 3 250,3 


EGET KAPITAL 

Ingående eget kapital 18 2 512,0 2 423,5 

Årets resultat 8 -269,9 102,2 

SUMMA EGET KAPITAL 2 242,0 2 525,8 

AVSÄTTNINGAR 

Avsättning för pensioner 19,20 550,8 99,5 

Övriga avsättningar 21 35,1 34,9 

SUMMA AVSÄTTNINGAR 

SKULDER 

Långfristiga skulder - - 

Kortfristiga skulder 22 590,1 590,1 

S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 418,1 3 250,3 

STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Inga Inga 

Ansvarsförbindelser 

a) Pensionsförpliktelser 23 1 088,6 1 584,9 

b) Borgensförbindelser 24 1 595,7 1 686,2 

c) Visstidspensioner 25 6,6 8,2 

d) Framtida förfallobelopp leasing 26 19,5 22,8

tilläggsupplysningar 

Tilläggsupplysningar - kommunen 

Not 1 Verksamhetens intäkter 2010 2009 

Verksamhetens totala intäkter 5 701,5 5 473,3 

Avgår: Interna intäkter -4 987,5 -4 785,9 

Summa verksamhetens intäkter 714,0 687,4 

Specifikation verksamhetens intäkter 

- Försäljningsmedel 52,4 57,5 

- Taxor och avgifter 206,8 209,0 

- Hyror och arrenden 146,1 145,9 

- Bidrag 190,7 164,8 

- Försäljning av verksamheter och 

entreprenader 

104,6 103,1 

Not 2 Verksamhetens kostnader 2010 2009 

Verksamhetens totala kostnader -8 810,0 -7 980,4 

Avgår, interna kostnader 4 987,5 4 785,9 

Summa verksamhetens kostnader -3 822,5 -3 194,5 

varav jämförelsestörande kostnader: 

Del av pensionsförpliktelse före 1998 433,0 - 

Infriat borgensåtagande 8,5 - 

Specifikation verksamhetens kostnader: 

Personalkostnader 2 425,0 1 877,9 

Entreprenad och köp av verksamhet 720,7 700,7 

Bidrag och transfereringar 178,5 172,2 

Lokal och markhyror 103,9 97,3 

Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 

117,3 108,7 

Hyra/leasing av anläggningstillgångar 29,6 27,5 

Transporter och resor 27,3 22,2 

Konsulttjänster 26,1 20,5 

Försäkringar och riskkostnader 25,7 8,9 

Inköp av anläggnings och underhållsmaterial 

22,4 19,3 

Not 3 Av- och nedskrivningar 2010 2009 

Immateriella anläggningstillgångar, mark, byggnader, tekniska 

anläggningar, maskiner och inventarier skrivs av planenligt i 

förhållande till uppskattad nyttjandeperiod. Avskrivningstiderna 

har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift 

”Avskrivningar”, men med en egen bedömning av tillgångarnas 

beräknade nyttjandeperiod. 

Nyttjandeperiod (år) 

Immateriella anläggningstillgångar 

3 - 5 år 

Byggnader och mark 

- Mark Obegränsad 

- Verksamhetsfastigheter 33 år 

- Fastigheter för affärsverksamhet 20 - 50 år 

- Publika fastigheter 10 - 33 år 

- Övriga fastigheter 10 - 50 år 

Maskiner och inventarier 

- Maskiner 5 - 33 år 

- Inventarier, bilar och andra fordon 5 - 20 år 

- Inventarier, datautrustning 3 - 5 år 

- Inventarier, övriga 5 - 20 år 

Avskrivningar 123,7 120,2 

Nedskrivningar 0,9 5,6 

Summa 124,5 125,7 

Not 4 Skatteintäkter 2010 2009 

Preliminära skatteintäkter 2 229,8 2 307,1 

Preliminär slutavräkning innevarande år 1,5 -71,4 

Ersättning från landstinget 1,2 1,2 

Summa 2 259,5 2 239,0 

Not 5 Generella statsbidrag & utjämning 2010 2009 

Inkomstutjämning 389,8 399,3 

Kostnadsutjämning -104,2 -113,1 

Regleringsbidrag/avgift 15,2 -28,8 

Strukturbidrag 20,2 20,1 

Bidrag för LSS-utjämning 125,6 126,1 

Fastighetsavgift 88,9 86,2 

Konjunkturstöd 57,7 - 

Summa 593,1 489,7 

Not 6 Finansiella intäkter 2010 2009 

Utdelningar 105,9 6,0 

Ränteintäkt utlämnat lån, Östersunds 

Rådhus AB 

0,0 6,9 

Aktieägartillskott, Östersunds Rådhus AB 0,0 -6,4 

Räntor 5,0 3,4 

Borgensavgifter 1,5 1,8 

Övriga finansiella intäkter 0,0 0,0 

Summa 112,4 11,7 

Not 7 Finansiella kostnader 2010 2009 

Ränta på pensionskostnader -1,9 -5,4 

Summa -1,9 -5,4 

Not 8 Årets resultat 2010 2009 

Årets resultat enligt resultaträkningen -269,9 102,2 

Kostnad pensionsförpliktelse 433,0 0,0 

Engångsutdelning Jämtkraft -98,2 0,0 

Resultat enligt balanskravet 64,9 102,2 

Not 9 Immateriella anläggningstillgånga 2010 2009 

Ingående anskaffningsvärden 1,1 - 

Årets förändringar 

-Årets aktiverade utgifter, inköp 2,2 0,2 

-Omklassificeringar - 0,9 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 

3,4 1,1 

Ingående avskrivningar -0,2 - 


-Omklassificeringar - -0,2 

-Årets avskrivningar -0,4 - 

Utgående ackumulerade avskrivningar -0,6 -0,2 

Utgående restvärde enligt plan 2,8 1,0 


39

tilläggsupplysningar 


40 

Not 10 Mark, byggnader och tekniska 

anläggningstillgångar 

2010 2009 

Ingående anskaffningsvärden 3 250,1 3 080,7 


Årets aktiverade utgifter, inköp 154,4 173,1 

Försäljningar och utrangeringar -1,0 -3,7 


3 403,5 3 250,1 

Ingående avskrivningar -1 585,6 -1 492,7 

Årets avskrivningar -96,2 -92,9 

Utgående ackumulerade avskrivningar -1 681,8 -1 585,6 

Utgående bokfört värde 1 721,6 1 664,5 

Specifiktion av mark, byggnader och 

tekniska anläggningstillgångar 

Markreserv 81,7 73,1 

Verksamhetsfastigheter 968,0 936,0 

Fastigheter för affärsverksamhet 195,1 200,2 

Publika fastigheter 253,0 232,4 

Fastigheter för annan verksamhet 223,8 222,9 

Utgående bokfört värde 1 721,6 1 664,5 

Not 11 Maskiner och inventarier 2010 2009 

Maskiner och inventarier 

Ingående anskaffningsvärden 521,2 483,1 


-Årets aktiverade utgifter, Inköp 35,1 39,0 

-Försäljningar och utrangeringar -0,4 - 

-Omklassificeringar - -0,9 


556,0 521,2 

Ingående avskrivningar -377,6 -351,6 


-Omklassificeringar - 0,2 

-Avskrivningar -26,4 -26,1 

Utgående ackumulerade avskrivningar -404,0 -377,6 

Utgående restvärde enligt plan 152,0 143,6 

Not 12 Aktier och andelar, bostadsrätter 2010 2009 

Ingående anskaffningsvärde 637,4 87,8 

Nettoinvestering 2,9 551,2 

Avskrivning, bostadsrätter -1,2 -1,2 

Nedskrivning, bostadsrätter -0,3 -0,3 

Årets försäljningar -5,5 - 

Utgående bokfört värde 633,3 637,4 

Specifikation 0,0 0,0 

Jämtkraft AB 593,5 599,0 

Östersunds Rådhus AB 2,0 2,0 

Länstrafiken AB 1,8 1,8 

Övriga aktier 1,0 1,0 

Bostadsrätter 32,5 31,1 

Grundfondskapital, Stiftelsen Zenit 2,5 2,5 

633,3 637,4 

Not 14 Långfristiga fordringar 2010 2009 

Östersunds Rådhus AB 107,4 187,4 

Östersundsbostäder AB 115,0 115,0 

Vestibulum Fastigheter i Östersund AB 50,0 50,0 

Östersunds Sport och Eventarena AB 21,0 22,0 

Jämtlands Gymnasieförbund 1,5 2,5 

Övriga 1,8 1,9 

296,7 378,8 

Not 15 Exploateringstillgångar 2010 2009 

Ingående bokfört värde 7,6 14,0 

Utgifter för exploateringsverksamhet 9,8 4,9 

Inkomster för exploateringsverksamhet -13,7 -15,9 

Resultatförda exploateringsprojekt 4,1 4,6 

Utgående bokfört värde 7,8 7,6 

Not 16 Fordringar 2010 2009 

Kundfordringar 30,9 26,2 

Förutbetalda kostnader 10,2 20,2 

Upplupna fastighetsavgifter 20,0 - 

Upplupna intäkter, övrigt 32,1 26,7 

Skattekonto 2,3 0,1 

Fordran Länstrafiken AB 2,1 3,8 

Fordran Östersunds Rådhus AB - 0,7 

Mervärdeskattefordringar 17,0 9,8 

Statsbidragsfordringar 0,1 - 

Övriga kortfristiga fordringar 8,1 12,2 

Summa 122,7 99,6 

Not 17 Kassa och bank 2010 2009 

Saldo koncernkonto 381,5 305,0 

Skuld/fordran till koncernföretag 93,0 10,7 

Skuld till pensionsmedelsförvaltning -433,0 - 

Övriga poster 4,5 0,0 

Summa 46,0 315,8 

På gemensamt koncernkonto outtnyttjad 

kredit (Beviljad kredit 150 Mkr) 

150,0 150,0 

Not 18 Eget kapital 2010 2009 

Eget Kapital 

Ingående eget kapital, enligt fastställd 

balansräkning 

2 525,8 2 423,5 

Effekt byte av redovisningsprincip 

VA-verksamhet 

-13,8 - 

Ingående eget kapital justerat i enlighet 

med ny princip 

2 512,0 2 423,5 

Årets resultat -269,9 102,2 

Utgående eget kapital 2 242,0 2 525,8 

Specifikation av eget kapital 

Pensionsfond - 423,0 

Övrigt eget kapital 2 242,0 2 102,8 

Not 13 Pensionsmedelsförvaltning 2010 2009 

Banktillgodohavanden 433,0 - 

Summa 433,0 0,0

Not 19 Avsättningar för pensioner och 

liknande förpliktelser 


Ingående avsättning 99,5 88,3 

Pensionsutbetalningar -4,8 -5,4 

Nyintjänad pension 14,5 10,3 

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 1,9 5,4 

Förändring av löneskatt 2,7 2,2 

Övrigt -0,3 -1,3 

Utgående avsättning 113,5 99,5 

Aktualiseringsgrad (den andel av personakterna 

för anställd personal som är 

uppdaterad med avseende på tidigare 

pensionsgrundande anställning), % 

Utöver ordinarie avsättning har kommunen 

även pensionsförpliktelser övertagna 

från Vestibulum 

Enligt beslut i kommunfullmäktige redovisar 

kommunen även del av pensionsförpliktelser 

intjänade före 1998 som 

avsättning. Belopp inklusive löneskatt. 

83 79 

4,2 - 

433,0 - 

Not 20 Pensionsförmåner 2010 2009 

Kommunen har överenskommelser om 

följande pensionsförmåner: 

Förmånsbestämd ålderspension 71,0 63,2 

Särskild avtalspension enligt KAP-KL 1,3 1,8 

Pension till efterlevande 3,5 4,1 

PA-KL pensioner 13,9 9,6 

ÖK/SAP 1,6 1,4 

Pensioner, övertagna från Vestibulum 4,2 - 

Del av pensionsförpliktelser, intjänade 

före 1998 

348,5 - 

Löneskatt 106,7 19,4 

550,8 99,5 

Not 21 Övriga avsättningar 2010 2009 

Avsättning vid periodens ingång 34,9 33,9 

Periodens avsättningar 0,5 0,9 

Ianspråktaget under perioden -0,3 - 

Summa andra avsättningar vid periodens 

utgång 

35,1 34,9 

Avsättning, återställande av gammal 

deponi 

1,0 0,5 

Avsättning, återställande av ny deponi 33,9 33,9 

Avsättning, personalåtaganden 0,2 0,4 

Not 22 Kortfristiga skulder 2010 2009 

Kortfristiga skulder 

- Personalens källskatt 28,4 27,7 

- Friköpsmedel P-platser 13,1 13,1 

- Skuld Jämtlands Räddningstjänstförbund 7,8 6,6 

- Resultatutjämning, VA-verksamhet 13,8 - 

- Övriga kortfristiga skulder 6,7 3,0 

Leverantörsskulder 92,2 60,5 

Upplupna kostnader 0,0 0,0 

- Sociala avgifter 33,8 32,3 

- Semesterlöneskuld 115,1 110,2 

- Leverantörsreskontra 29,2 32,8 

- Pensionskostnad individuell del 74,5 68,3 

- Timlöner 22,8 7,8 

- Skatteskulder 6,6 8,5 

- Övriga upplupna kostnader 39,5 22,4 

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR 

Not 22 (fortsättning) 2010 2009 

Förutbetalda intäkter 0,0 0,0 

- Skatteintäkter 42,9 83,5 

- Statsbidrag - 57,7 

- Hyresintäkter 4,0 5,9 

- Bidrag 16,5 25,1 

- Anslutningsavgifter 20,5 17,1 

- Övriga förutbetalda intäkter 22,8 7,9 

Summa 590,1 590,1 

Not 23 Ansvarsförbindelser 2010 2009 

Pensionsförpliktelser som inte upptagits 

bland skulderna eller avsättningarna 

Ingående ansvarsförbindelse pensioner 1 584,9 1 545,1 

Pensionsutbetalningar -44,9 -42,2 

Ränte-och basbeloppsuppräkningar 17,1 85,7 

Förändring löneskatt -12,4 7,8 

Övrigt -23,2 -11,4 

Överfört till avsättning -433,0 - 

Utgående ansvarsförbindelse pensioner 1 088,6 1 584,9 

Aktualiseringsgrad (den andel av personakterna 

för anställd personal som är 

uppdaterad med avseende på tidigare 

pensionsgrundande anställning) 

83 79 

Not 24 Borgensförbindelser 2010 2009 

Kommunägda företag 1 260,0 1 306,6 

Bostadsrättsföreningar och boendekooperativ 

287,9 329,9 

Samlingslokaler mm 17,1 17,1 

Idrottsföreningar 26,5 27,6 

Kommunalt förlustansvar för egna hem 4,2 5,0 

Summa 1 595,7 1 686,2 

Not 25 Visstidspensioner 2010 2009 

Beräknat belopp för avta om visstidsförordnande 

för två tjänstemän (Avtal om 

visstidsförordnande enligt PA-KL) och 

två heltidsarvoderade förtroendevalda 

(Visstidspension enligt PBF) 

6,6 8,2 

Not 26 Framtida förfallobelopp leasing 2010 2009 

Under året betalda leasingavgifter 10,2 12,4 

Framtida förfallobelopp (minimileaseavgifter) 

19,5 22,8 

- varav förfall inom 1 år 8,4 9,4 

- varav förfall inom 2-5 år 10,9 12,9 

- varav förfall senare än 5 år 0,1 0,5 


41

tillämpade redovisningsprinciper 

Tillämpade redovisningsprinciper 


42 

Den kommunala redovisningen regleras av lagen om 

kommunal redovisning (SFS 1997:614). Därutöver lämnar 

Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar 

och rekommendationer för kommunsektorns redovisning. 

I enlighet med Rådet för kommunal redovisning skall 

tilläggsupplysningar lämnas för hur tillämpning sker 

av vissa principiellt viktiga rekommendationer. Nedan 

sker kommentarer i enlighet med detta. I de fall något 

avsteg helt eller delvis sker mot ovan nämnda regelverk 

kommenteras detta också nedan. Viktiga övriga redovisningsprinciper 

kommenteras också. 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen 

om kommunal redovisning och rekommendationer från 

Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: 

Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att 

de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras 

kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt 

sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed 

de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits 

till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar 

av inkomster och utgifter har skett enligt god 

redovisningssed. 

Redovisning av pensionsförpliktelser 

Enligt lagen skall pensioner som intjänats före 1998 

inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen 

utan istället som ansvarsförbindelse. Kommunens 

redovisar från och med 2010 del av pensionsförpliktelse 

intjänad före 1998 som avsättning, vilket 

är ett avsteg från god redovisningssed. Den del som 

redovisas som avsättning motsvaras av kommunens 

medel avsatta som finansiell tillgång för förvaltning av 

pensionsmedel. 

Byte av redovisningsprincip 

Från och med 2010 sker resultatutjämning för VAverksamheten 

enligt god redovisningssed och beslut 

i kommunfullmäktige. Detta innebär att 13,8 Mkr 

bokförts mellan skuld och eget kapital. Förändringen 

har hanterats som byta av redovisningsprincip i enlighet 

med Rådet rekommendation 14:1 ”Byte av redovisningsprinciper”. 

Klassificering av finansiella tillgångar 

Kommunens pensionsmedelsportfölj är klassificerad 

som finansiell anläggningstillgång. Portföljens förvaltning 

regleras i av fullmäktige antaget reglemente KF § 

104/2010. 

Värdering och upplysningar om 

pensionsförpliktelser 

Rekommendationen RKR 17 Värdering och upplysningar 

om pensionsförpliktelser normerar hur pensionsförpliktelser 

skall värderas i den kommunala 

årsredovisningen. Av den framgår att värdering av pensionsförpliktelser 

ska göras med tillämpning av RIPS 

07. Av rekommendationen framgår även att det ska 

upplysas om pensionsförpliktelsens aktualiseringsgrad, 

dvs andel pensionsgrundande tider som är helt utredda. 

För de som inte är aktualiserad uppskattas pensionsgrundande 

tid. 

Periodisering av skatteintäkter 

Kommunen redovisar i enlighet med RKR 4.2, Redovisning 

av skatteintäkter, dvs att slutavräkning av 

kommunalskatt beräknas på Sveriges kommuners och 

landstings prognos. 

Visstidpension 

Beräkning av åtagande för visstidsförordnanden har 

redovisats i enlighet med rekommendation RKR 2. Redovisning 

av garantipension, kompletterande delpension 

och visstidspension. Visstidsförordnanden som ger rätt 

till särskild avtalspension redovisas som avsättning när 

det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. 

Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. 

Leasing 

Samtliga leasingavtal har klassificerats som s k operationella 

leasingavtal, vilket är ett avsteg gentemot 

RKRs rekommendation 13.1 Redovisning av leasingavtal.

Immateriella och materiella 

anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till 

anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga (linjära) 

avskrivningar. Investeringsbidrag reducerar anläggningsvärdet, 

vilket är ett avsteg från rekommendation 18 Intäkter 

från avgifter, bidrag och försäljning. Immateriella 

och materiella anläggningstillgångar skrivs av planenligt i 

förhållande till uppskattad nyttjandeperiod. Avskrivningstiderna 

har fastställts med utgångspunkt från Rådet för 

kommunal redovisnings skrift ”Avskrivningar”, men med 

en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttoperiod. 

Ett halvt basbelopp bedöms som övre gräns för inventarier 

av mindre värde och aktiveras därför inte. Alla 

immateriella anläggningstillgångar är externt förvärvade. 

Avsättningar 

Utöver avsättningar för pensionsförpliktelser redovisar 

kommunen även avsättningar för återställande av deponier 

samt en mindre avsättning för personalåtaganden. 

Klassificering och värdering har skett med stöd av RKRs 

rekommendation nr 10. Redovisning av avsättningar, 

ansvarsförbindelser och eventualtillgångar. Kring avsättningar 

råder osäkerhet kring värdering och det utflöde 

av resurser som förpliktelsen leder till. När det gäller 

avsättning för återställande av deponier har värdering 

skett enligt praxis i branschen, en bedömd kostnad/m3. 

Då utflödet av resurser till tid och belopp är osäkra blir 

även värderingen osäker. Lagstiftningens tillämpningen 

och metoder för återställande är två aspekter som skapar 

osäkerhet. 


Kommunens exploateringstillgångar klassificeras som 

omsättningstillgångar och resultat från exploateringsverksamheten 

intäktsförs löpande. 

Anslutningsavgifter 

För redovisning av anslutningsavgifter tillämpas RKR 18 

Redovisning av intäkter. Rekommendationen innebär att 

anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs 

nyttjandeperiod. I detalj innebär principen 

att 7/8 delar av inbetalda anslutningsavgifter periodiseras 

som förutbetalda anslutningsavgifter. 

Sammanställd redovisning 

Den sammanställda redovisningen är upprättad i enlighet 

med rekommendation nr 8.2 från Rådet för kommunal 

redovisning. Koncernredovisningen baseras på Östersunds 

tillämpade redovisningsprinciper 

kommuns redovisningsprinciper och redovisningsmodell. 

Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt 

förvärvsmetoden vilket innebär att anskaffningskostnaden 

för aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagens 

egna kapital. 

Den sammanställda redovisningen omfattar Östersunds 

kommun, Jämtkraft AB som ägs till 98,2 %, Jämtlands 

Gymnasieförbund, 64 %, Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund, 

36,6 % (vilket är en minskning från 49 %), 

samt Östersunds Rådhus AB som är helägt. Östersunds 

Rådhus AB äger Östersundsbostäder AB, Vestibulum AB 

samt Östersunds Turist- och kongress AB. 

Lånekostnader 

Kommunen har under året inte haft några lånekostnader. 

Enligt RKR 15.1 skall vissa upplysningar anges. Kommunen 

tillämpar som regel huvudmetoden. I undantagsfall 

har kreditivränta historiskt aktiverats. Då detta skett 

har det skett med internränta som grund och inte med 

genomsnittlig upplåningsränta för kommunen. 

43



44

sammanställd redovisning 

Förvaltningsberättelse- koncernen 

Syftet med sammanställd redovisning 

Östersunds kommun bedriver verksamhet i förvaltnings- 

och bolagsform. Syftet med den sammanställda 

redovisningen är att ge en samlad bild över kommunens 

ekonomiska ställning, åtaganden och resultat. Våra 

intressenter ges därmed möjlighet att bedöma helheten 

oavsett val av verksamhetsform. 

Koncernstruktur 

Den sammanställda redovisningen är uppbyggd utifrån 

moderbolaget Östersunds kommun, det helägda koncernbolaget 

Östersunds Rådhus AB, Jämtkraft AB (98,2%), 

Jämtlands Gymnasieförbund (64 %) och Jämtlands 

Räddningstjänstförbund. Räddningstjänstförbund (36,6 

%). Förändringar har skett i ägarandelar under året, 

kommunen har sålt 0,2 % av ägandet i Jämtkraft till 

Krokoms kommun. Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 

har under året bytt namn till Jämtlands Räddningstjänstförbund 

i samband med att även Bräcke och Berg 

blivit medlemmar. Kommunens ägarandel har i och med 

detta minskat från 49 % till 36,6%. 

Resultat för koncernen 

Resultat för 2010 är – 151,5 Mkr . 

Resultatet har belastats med en engångskostnad för 

pensioner på 433 Mkr samt en intäkt på 80,6 Mkr från 

försäljning av dotterbolagsandelar (fastigheter i Vestibulum 

AB). Ett resultat utan dessa jämförelsestörande 

posterna är 200,9 Mkr. 

Koncernen ökade låneskulden med 476 Mkr 

Ägd andel 

Redovisat 

resultat 

Koncern 

resultat 

Östersunds kommun 100% -269,9 -269,9 

Jämtkraft AB 98,2% 169,1 166,1 

Östersund Rådhus AB 100% 69,9 69,9 

Jämtlands Gymnasieförbund 64% -7,6 -4,9 

Norra Jämtlands Räddningstj. 37% 1,4 0,5 

Sammanlagt resultat -38,3 

Koncernresultatpåverkande poster 

Avskrivning, övervärde från köp av Jämtkraft 2009 -7,3 

Utdelning från Jämtkraft till kommunen 1 -105,9 

Koncernresultat - Östersunds kommun -151,5 

Jämförelsestörande poster 352,4 

200,9 

1 

I kommunen som finansiell intäk t, i Jämtkraft direkt mot eget kapital 

Försämrad soliditet 

Koncernens soliditet har under 2010 försämrats . Anledningar 

till detta är främst negativt resultat och höga 

investeringar. 

Tillfälligt förbättrat finansnetto 

Koncernens finansnetto har förbättrats med anledning 

av försäljning av dotterbolagsandeler (fastigheter i 

Vestibulum) som gav en realisationsvinst på 80,6 Mkr i 

Rådhus. I övrigt påverkas koncernen av högre kostnader 

till följd av större låneskuld samtidigt som räntor höjs. 

77,0 

124,1 

Koncernen-årets resultat 

199,7 208,5 224,6 159,0 

197,9 

171,1 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

377,0 

296 

Koncernen-Investeringar 

235 247 

495 

589,0 

802 800 

-151,5 

1133 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Koncernen-soliditet 

45,1% 47,0% 49,5% 52,6% 52,8% 52,5% 54,70% 44,70% 

39,54% 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 


45 

Koncernens långfristiga skulder har ökat med 476 Mkr 

från 3 050 till 3 526 Mkr. Ökningen har skett i Jämtkraft. 

Hög investeringsnivå – 1 133 Mkr 

Koncernens investeringar är fortsatt hög och uppgår till 

1 133 Mkr. Av koncernens redovisade investeringar står 

Jämtkraft för 758, Rådhus för 169 och kommunen 198 

Mkr. 

Koncernen-finansnetto 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

-7,7 

-42,1 -34,6 

-55,2 

-53,2 

-65 -67 

-89,1 -83,6


Jämtkraft AB 

Jämtlands gymnasieförbund 


46 

Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och 

säljer elenergi och värme, främst inom ägarkommunerna. 

Koncernen erbjuder dessutom bredbandsanslutning 

via fibernät och radioförbindelse samt energiförvaltning. 

Jämtkraft ägs till 98,2 % av kommunen. Resterande 

1,8 % ägs till 0,8 % av Åre kommun och Krokoms 

kommun äger efter förvärv under året 1,0 %. 

Omsättning, resultat och finansiell ställning 

Mkr 2010 2009 

Nettoomsättning 3 047 1 464 

Rörelseresultat 296 184 

Finansnetto -62 -53 

Resultat efter finansiella poster 233 131 

Skatt -64 -35 

Årets resultat 169 96 

Balansomslutning 5 491 4 881 

Eget kapital 1 937 1 876 

Viktiga händelser 

Jämtkraft Elnät AB har under 2010 avslutat vädersäkringen 

av distributionsnätet. Projektet har utförts 

enligt tidplan och satta ekonomiska ramar. Under 

2011 kvarstår återställningar och avveckling av projektet. 

Investeringar i förnyelsebar energi fortsätter enligt 

koncernens affärsmål. I mars 2010 tas den nya vindkraftparken 

i Dalarna, Kyrkberget Vindkraft AB, i 

drift. Antalet verk uppgår till 10 stycken och förväntas 

producera 73 GWh. 

Under året har affärsområde Värme färdigställt en 

stor utbyggnad av fjärrvärmenätet i Brunflo. Totalt har 

380 hushåll anslutit sig. 

Förvärvet av Scandem AB samt bildandet av bolagen 

Scandem Market AB och Scandem Oy har som syfte att 

tillgodose våra kunders behov av energiförvaltning. 

Under 2010 har fokus legat på att integrera dessa bolag 

med Jämtkraft koncernen för att uppnå en effektiv 

portföljförvaltning. 

Under 2010 har en omorganisation skett där affärsområden 

står i fokus i syfte att öka tydligheten, 

transparensen och styrningen inom koncernen. 

Ekonomiska mål och riktlinjer 

Mål Ägardirektiv Utfall 2010 Utfall 2009 

Soliditet 25-45 % 35,3 % 38,4 % 

Räntabilitet >10,0 % 12,2 % 7,1 % 

Det huvudsakliga uppdraget för gymnasieförbundet 

är i första hand att ansvara för medlemskommunernas 

skyldigheter att erbjuda kommunernas ungdomar 

gymnasieutbildning i enlighet med lagar och förordningar. 

Förbundet ägs av kommunerna Bräcke, Krokom, 

Ragunda och Östersund. Inom förbundet finns fem gymnasieskolor 

och förutom ordinarie ungdomsverksamhet 

i form av gymnasieskola och gymnasiesärskola ingår i 

förbundets verksamhet även vuxenutbildning, uppdragsutbildning, 

svenska för invandrare, och kvalificerad 

yrkesutbildning. 

Resultat och finansiell ställning 

Förbundet redovisar ett resultat på -7,6 Mkr för verksamhetsåret 

2010. Förbundet har fått en lättnad av 

sparbeting samt till följd av demografiska förändringar 

som innebär att 7 500 000 kronor får nyttjas av det 

egna kapitalet. Detta innebär att resultatet gentemot 

budget är -0,1 Mkr. 


Förbundets utbildningsverksamhet präglas fortsatt av 

en stabilitet och kvalitet som totalt sett ger eleverna 

goda förutsättningar till ett framtida yrkesliv och/eller 

fortsatta studier. Från och med föregående läsår minskar 

antalet gymnasieelever, dels på grund av demografin, 

dels på grund av att andelen elever på fristående 

skolor har ökat. Samtidigt ökar antalet vuxenelever 

något. 

Förbundet arbetar med att stärka och tydliggöra organisationen 

för marknadsföring och framhäva utbildningarnas 

styrkor på olika sätt. Under våren genomfördes 

kartläggningar av vilka faktorer som har betydelse 

inför valet av gymnasieutbildning och vad nuvarande 

elever tycker om tidigare genomförda marknadsinsatser. 

I grunden är det utbildningarnas innehåll, kvalitet 

och rykte bland eleverna de viktigaste rekryteringsfaktorerna, 

även om exempelvis skolluncher och skolans 

läge också har stor betydelse. 

Jämtlands Räddningstjänstförbund 

Förbundet ägs av kommunerna Strömsund, Krokom, 

Östersund och från och med 2010 även Berg och 

Bräcke . 


Förbundet redovisar ett resultat på 2,4 Mkr för verksamhetsåret 

2010.


Året började med att räddningstjänstförbundet utökades 

till 5 kommuner och bytte namn till Jämtlands 

Räddningstjänstförbund. Samtidigt som förbundet 

utökades flyttades verksamheten i Östersund till nya 

lokaler. I dessa lokaler finns ett unikt koncept med gemensam 

ledningsfunktion för alla blåljusaktörer. 

Östersund har under året drabbats av flera större 

bränder där styrkor från stora delar av förbundet varit 

insatta i släckningsarbetet. 

Östersunds Rådhus AB 

Östersunds Rådhus AB ägs av kommunen för att kommunen 

ska kunna tillämpa gällande lagstiftning kring 

kommunala koncernbidrag. Bolaget har en aktiv roll 

i samordningen av de kommunala bolagen i syfte att 

uppnå ett optimalt resursutnyttjande, samordning av 

verksamheterna inom kommunkoncernen samt effektivt 

och offensivt bidra till att förstärka kommunens strategiska 

tillväxtområden. 


Årets resultat för koncernen uppgår till 69,9 Mkr 

(föregående år -3,1 Mkr). För moderbolaget uppgår 

resultatet till 80,3 Mkr (-1,8 Mkr). 

Kommunfullmäktige har i ägardirektiv till Vestibulum 

instruerat bolaget styrelse att vid lämpligt tillfälle avveckla 

bostadsbeståndet genom försäljning. Östersunds 

Rådhus har under året bildat två bolag med uppdrag 

att förvärva dotterföretaget Vestibulums bostadsfastigheter. 

Därefter har bolagen sålts till Diös Fastigheter 

AB. Försäljningen gav ett resultat på 80,6 Mkr, vilket 

förklarar moderbolagets resultat. 

Östersundsbostäder AB 

Östersundsbostäder AB är ett bostadsföretag som ägs 

av Östersunds RådhusAB till 100 %, som i sin tur är 

helägt av Östersunds kommun. 

Det redovisade resultatet före skatt och bokslutsdispositioner 

uppgår till 6,2 Mkr (26,0 Mkr). Av det redovisade 

resultatet för 2010 har 1,8 Mkr överförts till 

Östersunds Rådhus AB som koncernbidrag. Östersunds 

Rådhus AB återför till Östersundsbostäder 1,3 Mkr som 

aktieägartillskott. 


Resultat och finansiell ställning, Mnk 2010 2009 

Nettoomsättning 270,1 261,6 

Rörelseresultat 18,8 26,8 

Finansnetto -17,8 -21,5 

Resultat efter finan¬siella poster 0,9 5,3 

Koncernbidrag och övriga bokslutsdispositioner 

-0,7 -2,8 

Skatt -0,1 3,7 

Årets resultat 0,1 6,2 

Balansomslutning 1 399,6 1 277,6 

Eget kapital 510,7 509,2 


Bostadsmarknaden i Östersund upplevs som fortsatt 

het. Efterfrågan på lediga lägenheter har varit stor 

under året, speciellt på bostäder i centrala lägen. Vid 

årsskiftet hade 14 407 st personer registrerat sig i vår 

bostadskö. Aktivt bostadssökande var vid årsskiftet 

2 752 st. Antalet lediga lägenheter (utan framtida 

kontrakt) har varierat under året, men trenden är 

att vakanserna minskar. Vid årsslutet hade vi 27 st 

outhyrda. 

I kv Valhall pågår ett byggprojekt där 64 nya lägenheter, 

allt från 1:or till 4:or, byggs ovanpå redan 

befintliga huskroppar. Fin utsikt och bra tillgänglighet, 

är något av vad våra nyproducerade lägenheter kan 

erbjuda. De första lägenheterna var inflyttningsklara 

under februari. Därefter sker en successiv inflyttning 

allt eftersom de nya lägenheterna blir klara. Slut-besiktning 

av hela projektet sker under våren 2011. 

I kv Rosmarinen (Fjällmon) i Torvalla har vi byggt 

60 st nya lägenheter, fördelade på fyra huskroppar. I 

början av september stod hela projektet klart och de 

första hyresgästerna kunde flytta in. Lägenheterna 

finns från 1:or till 4:or och är exklusivt utformade 

med mycket rymd och ljus. Härliga skogs- och strövområden 

alldeles utanför knuten, mysig innergård med 

lekplats och inte särskilt långt från stadskärnan. 


Soliditet >20,0 % 36,5 % 40,4 % 

Räntabilitet >6 % 8,7 % 6,1 % 


47


Vestibulum AB 


48 

Ändamålet med bolagets verksamhet är att förvärva, 

äga, förvalta och avyttra affärs- industri- och bostadsfastigheter 

med tillhörande kollektiva anordningar 

inom Östersunds kommun. 

Omsättning, resultat och ställning 2010 2009 


Rörelseresultat 12,1 9,6 

Resultat efter finansiella poster 10,9 7,7 

Lämnat koncernbidrag 11,0 7,7 


Balansomslutning 53,4 146,6 

Eget kapital 48,7 49,4 

Erhållet aktieägartillskott 0 3,7 


Vestibulums fastighets bestånd bestod vid årets ingång 

av sju bostadsfastigheter (382 lägenheter) och fyra 

industrifastigheter. Bostadsfastigherna har under året 

avvecklats i enlighet med ägardirektiv genom försäljning 

till Diös Fastigheter. 

Moderbolaget Östersunds Rådhus har antagit en 

likvidationsplan som anger att bolaget skall avvecklas 

under 2011. 


Soliditet >20,0 % 88,0 % 34,7 % 

Räntabilitet >8 % 22,0 % 16,3 % 

Turist- och kongressbyrån i 

Östersund AB 

Östersuns Turist och Kongress AB ägs till 100 % av 

Östersunds kommun och ska vara ett ”effektivt instrument 

för utveckling av besöksnäring, samt profilering 

av kommun som besöksstad. Bolaget förväntas agera 

för att turismnäringen inom kommunen och i länet 

samverkar i lösningar som stärker kommunen som 

arrangemangs- och besöksort. ska, i nära samverkan 

med kommunens näringsliv och länets turistorganisationer, 

aktivt verka för att Östersund blir känt som 

en attraktiv besöksort. Det övergripande målet är att 

”Östersund ska vara en av Sveriges mest attraktiva 

och spännande mötesplatser”. 


Bolaget redovisar sin verksamhet i tre huvudområden 

utifrån verksamhetsinriktning. 

5 263 tkr kommer som driftbidrag från Östersunds 

kommun, driftsbidraget fördelas mellan två av våra tre 

verksamhetsområden. Varav ca 3 200 tkr till område 

information och motsvarande 2 200 tkr till område 

marknadsföring och projekt. 

Kongressbyrån erhåller inget driftsbidrag utan verksamheten 

ska årligen finansiera sina kostnader med 

intjänade intäkter. För 2010 liksom för 2009 redovisar 

dock verksamheten större kostnader än intäkter, totalt 

-377 tkr för 2009 och -317 för 2010. Anledningen 

till differensen kan förklaras av konjunkturläget med 

finanskris och stopprogram i många verksamheter som 

fortfarande inte hämtat sig. Vi har inom verksamheten 

inte kunnat minska kostnaderna i motsvarade grad som 

intäkten från det mindre antalet konferensdeltagare per 

genomförd konferens krävt. Styrelsen har beslutat att 

verksamheten ska avvecklas under 2011. 

Omsättning, resultat och ställning 



Rörelseresultat 0 -0,2 

Resultat efter finansiella poster 0 0 

Årets resultat 0 0 

Balansomslutning 3,8 3,3 

Eget kapital 1,0 1,0


Övriga delägda företag 

Nedan redovisas vissa nyckeltalför delägda företag 

som ej ingår i den sammanställda redovisningen. 

Företag 

Ägd 

andel 

(%) 

Omsättning 

Balansomslutning 

Resultat före 

bokslutsdisp 

och skatt 


Medeltal 

anställda 

Stiftelsen Jamtli 50 70,6 20,0 0,0 0,0 134 

Stiftelsen Jämtlands läns bibliotek 0 0,0 73,8 -0,2 -0,2 0 

Riksbyggen Brf Lugnviks Centrum 81 6,6 38,6 0,0 0,0 0 

HSB Brf Torvalla Centrum 79 3,4 100,5 0,4 0,4 0 

Inlandsbanan AB 15 156,8 43,8 2,1 1,4 53 

Länstrafiken AB 23 346,7 48,8 -1,7 0,0 27 

FINSAM Östersund 25 1,0 0,5 0,2 0,2 0 

Samordningsförbundet Jämtlands län 9 0,1 3,8 -3,7 -3,7 1 

Riksbyggen Brf Bonden 100 0,9 7,0 0,0 0,0 0 

HSB Brf Körfältets Centrum 52 4,7 11,2 -5,4 -5,4 0 

HSB Brf Åkerärtan 20 1,7 9,7 0,1 0,0 0 

49 

Östersunds Sport- och Eventarena AB 32 2,5 47,0 0,5 0,5 0 

Bidrag, tillskott och utdelningar (Mkr) Driftbidrag Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning 

Enhet Givna Mottagna Givna Mottagna Givna Mottagna Givna Mottagna 

Östersunds kommun -260,0 105,9 

Östersunds Rådhus AB (moderbolag, koncern) -1,3 14,6 

- Östersundsbostäder AB (dotterbolag) 1,3 -1,8 

- Vestibulum AB (dotterbolag) -12,8 

- Östersunds Turist och Kongress AB (dotterbolag) 5,3 

Jämtkraft AB (koncern) -105,9 

Jämtlands Gymnasieförbund 225,5 

Jämtlands Räddningstjänstförbund 29,2


Resultaträkning - koncernen 

Mkr Koncernen Koncernen Kommunen 

2010 2009 2010 

Verksamhetens intäkter 1 3 970,8 2 104,6 714,0 

Verksamhetens kostnader 2 -6 499,8 -4 165,4 -3 822,5 


Avskrivningar -408,5 -402,8 -124,5 

Verksamhetens nettokostnader -2 937,5 -2 463,6 -3 233,1 

Skatteintäkter 2 259,5 2 239,0 2 259,5 

Generella statsbidrag och utjämning 593,1 489,7 593,1 

Finansiella intäkter 3 86,6 4,3 112,4 

Finansiella kostnader -94,3 -71,4 -1,9 

Resultat före extraordinära poster och skatt -92,5 198,0 -269,9 

Skattekostnader 4 -59,0 -20,9 - 

Årets resultat -151,5 177,1 -269,9 

Kassaflödesanalys - koncernen 



Löpande verksamhet 

Årets resultat -151,5 177,1 -269,9 

Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster 5 864,2 634,2 576,0 

50 

Kassaflöde från löpande verksamhet 712,7 811,3 306,1 

Förändring i rörelsekapitalbindning 

Förändring kortfristiga skulder -15,6 -349,0 -23,1 

Förändring kortfristiga fordringar -0,2 6,4 -0,2 

Förändring förråd 15,8 -18,3 -0,1 

Förändring i kortfristiga skulder 14,6 475,9 -13,8 

Kassaflöde från förändring i rörelsekapitalbindning 14,6 475,9 -37,2 


Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -2,2 -28,7 -2,2 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 6 -1 130,4 -1 837,7 -197,8 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 147,0 5,6 9,7 

Investering i finansiella anläggningstillgångar -433,0 -22,0 -435,9 

Förändring av finansiella anläggningstillgångar 2,9 - 5,5 

Kassaflöde från investeringsverksamhet -1 415,7 -1 882,7 -620,8 


Upptagna lån 476,2 1 230,7 - 

Amortering på lån - 

Ökning av långfristiga fordringar - 

Minskning av långfristiga fordringar 10,8 1,9 82,1 

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 487,0 1 232,7 82,1 

Förändring i kassaflöde -201,3 637,2 -269,8 

Likvida medel vid årets början 508,7 232,4 315,8 

Likvida medel vid årets slut 307,4 869,6 46,0

Balansräkning - koncernen 




TILLGÅNGAR 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Summa immateriella anläggningstillgångar 25,3 29,3 2,8 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 297,6 7 725,3 1 664,5 

Maskiner och inventarier 201,3 192,5 143,7 

Summa materiella anläggningstillgångar 7 8 498,9 7 917,8 1 808,1 

Aktier och andelar, bostadsrätter, mm 61,2 64,0 637,4 

Pensionsmedelsförvaltning 433,0 

Långfristiga fordringar 39,9 50,7 378,8 

Summa finansiella anläggningstillgångar 534,1 114,7 1 016,1 

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 9 058,2 8 061,8 2 825,2 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 

Exploateringstillgångar 7,8 7,6 7,6 

Förråd m.m. 47,7 63,5 2,1 

Kortfristiga fordringar 666,4 650,8 99,6 

Kortfristiga placeringar - - - 

Kassa och bank 8 307,4 508,7 315,8 

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 1 029,3 1 230,6 425,1 

SUMMA TILLGÅNGAR 10 087,5 9 292,4 3 250,3 



EGET KAPITAL 9 

Ingående eget kapital 4 140,2 3 975,6 2 423,5 

Årets resultat -151,5 177,1 102,2 

51 

SUMMA EGET KAPITAL 3 988,7 4 152,7 2 525,8 

AVSÄTTNINGAR 

Avsättning för pensioner 10 562,6 132,1 99,5 

Övriga avsättningar 11 821,9 784,2 34,9 

SUMMA AVSÄTTNINGAR 1 384,5 916,3 134,4 

SKULDER 

Långfristiga skulder 12 3 525,8 3 049,6 - 

Kortfristiga skulder 1 188,4 1 173,8 590,1 

SUMMA SKULDER 4 714,2 4 223,4 590,1 

S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 10 087,5 9 292,4 3 250,3 

STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

Ställda säkerheter 88,6 212,8 - 

Ansvarsförbindelser 

a) Pensionsförpliktelser 1 088,6 1 585,0 1 585,0 

b) Borgensförbindelser 1 595,7 379,0 1 686,2 

c) Visstidspensioner 6,6 8,2 8,2 

d) Övriga ansvarsförbindelser 17,8 14,2 -


52 


Tilläggsupplysningar - koncernen 

Not 1 Verksamhetens intäkter 2010 2009 Not 7 Materiella anläggningstillgångar 2010 2009 

Elförsäljning 2 266,2 656,0 Östersunds kommun 1 873,6 1 808,1 

Värmeförsäljning 325,1 221,2 Östersunds Rådhus AB 2 096,9 2 099,0 

Nätintäkter 358,3 242,2 Jämtkraft AB 4 342,1 3 813,7 

Hyresintäkter 430,6 425,0 Jämtlands Gymnasieförbund 12,3 14,1 

Övriga verksamhetsintäkter 1 026,6 964,7 Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 6,7 8,4 

- Avgår interna mellanhavanden -436,0 -404,4 Koncernmässigt övervärde 167,2 174,5 

Summa verksamhetens intäkter 3 970,8 2 104,6 Summa materiella anläggningstillgångar 8 498,9 7 917,8 

Not 2 Verksamhetens kostnader 2010 2009 Not 8 Kassa och bank 2010 2009 

Personalkostnader -2 795,7 -2 236,0 Östersunds kommun 45,962 315,8 

Övriga kostnader -4 140,0 -2 333,8 Östersunds Rådhus AB 101,6 10,3 

- Avgår interna mellanhavanden 436,0 404,4 Jämtkraft AB 140,4 158,2 

Summa verksamhetens kostnader -6 499,8 -4 165,4 Jämtlands Gymnasieförbund 18,5 21,2 

varav jämförelsestörande kostnader 

Del av pensionsförpliktelse före 1998 -433,0 - 

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 

Summa kassa och bank 

1,0 

307,4 

3,2 

508,7 

Not 3 Finansiella intäkter 2010 2009 Not 9 Eget kapital 2010 2009 

Summa finansiella intäkter 86,6 4,3 Ingående eget kapital 

varav jämförelsestörande finansiella intäkter 

Försäljning av dotterbolagsandelar 80,6 - 

enligt fastställd balansräkning 

Bokföring mot eget kapital 

4 152,7 

-12,5 

3 964,7 

10,9 

Justerat ingående eget kapital 4 140,2 3 975,6 


Not 4 Skattekostnader 2010 2009 Utgående eget kapital 3 988,7 4 152,7 

Betalda skatter 

Jämtkraft AB -19,1 2,1 

Östersunds Rådhus AB -0,7 -0,1 Not 10 Avsättning för pensioner 2010 2009 

Uppskjuten skatt 

Jämtkraft AB -44,0 -29,1 

Östersunds kommun 

Östersunds Rådhus AB 

550,8 

0,0 

99,5 

4,2 

Östersunds Rådhus AB 4,8 6,2 Jämtkraft AB 0,0 16,3 

Summa skattekostnader -59,0 -20,9 Jämtlands Gymnasieförbund 8,0 4,5 

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 3,8 7,5 

Summa avsättningar för pensioner 562,6 132,1 

Not 5 Justering av ej rörelsekapital 

påverkande poster 2010 2009 

Avskrivningar 408,5 467,7 Not 11 Övriga avsättningar 2010 2009 

Förändring av avsättningar 468,2 155,6 Avsättning för återställande av deponier 34,9 34,0 

Realisationsvinster/förluster 0,0 0,0 Avsatt till skatter 786,8 749,4 

Justerat eget kapital -12,5 10,9 Övriga avsättningar 0,2 0,9 

Summa ej rörelsekapitalpåverkande poster 864,2 634,2 Summa övriga avsättningar 821,9 784,2 

Not 6 Nettoinvesteringar 2010 2009 

Östersunds kommun -197,8 -215,4 

Östersunds Rådhus AB -169,5 -70,8 

Jämtkraft AB -758,4 -505,1 

Jämtlands Gymnasieförbund -2,8 -4,1 

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund -2,0 -2,9 

Förvärvade nettotillgångar 0,0 -1 039,4 

Summa nettoinvesteringar -1 130,4 -1 837,7 

Not 12 Långfristiga skulder 2010 2009 

Östersunds Rådhus AB 1 260,0 1 233,4 

Jämtkraft AB 2 264,4 1 813,9 

Jämtlands Gymnasieförbund 1,4 2,2 

Summa långfristiga skulder 3 525,8 3 049,6



53

personalekonomisk redovisning 

Personalekonomisk redovisning 


54 

Redovisningen innehåller en redogörelse av resultat med 

utgångspunkt i de personalpolitiska målen inom områdena 

arbetsmiljö och hälsa, personalförsörjning samt 

jämställdhet. Redovisningen innehåller även personalstatistik 

och en beskrivning vad som genomförts inom 

olika personalpolitiska områden under året. 

Kommunövergripande 

personalpolitiska mål 

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 8 % av 

tillgänglig ordinarie arbetstid. 

Sjukfrånvaron under året uppgår till 6,5 % och målet 

uppnås. 

Sjukfrånvaron har under de senaste åren haft en positivt 

nedåtgående trend. Diagrammet nedan visar sjukfrånvaron 

totalt för Östersunds kommun 2006-2010. 

14% 

12% 

10% 

8% 

6% 

4% 

2% 

0% 

10,2% 

Sjukfrånvaro 2006-2010 

9,7% 

9,0% 

7,4% 

6,5% 

2006 2007 2008 2009 2010 

Tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning står 

för 20,4 % av den totala sjukfrånvaron, vilket är en 

minskning med drygt åtta procentenheter jämfört med 

föregående år. 

Kvinnorna har högre andel sjukfrånvaro än männen 

i samtliga åldersintervall. Frånvaro ökar i takt 

med stigande ålder och högst sjukfrånvaro finns bland 

kvinnor som är 50 år och äldre. I den åldersgruppen är 

sjukfrånvaron 9,1 %. 

Total för kommunen 2010 2009 

Kvinnor 7,6% 8,5 % 

Män 3,5% 4,3 % 

Upp till 29 år 3,3% 3,3 % 

30-49 år 5,9% 6,8 % 

50 år och äldre 7,9% 9,0 % 

Långtidssjuka 60 dagar eller mer av 

total sjukfrånvaro 

52,7% 69,0% 

Vid mättillfället i november var antalet långa sjukfall, 

dvs. personer med sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, 254 

personer. Det är en minskning med 73 personer eller 

22 % jämfört med samma tidpunkt 2009. 

Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun anställa 

medarbetare med rätt kompetens 

Sex av sju förvaltningar har uppnått målet att rekrytera 

rätt kompetens. Vid barnoch utbildningsförvaltningen 

har brist på utbildade förskollärare medfört att 

personal med annan kompetens fått anställas. 

Sjukfrånvaro i procent per förvaltning 

7,1% 

Barn- och ut bildningsf örv 

7,7% 

3,1% 

Kommunledningsf örv 

3,4% 

6,0% 

Samhällsbyggnad 

6,1% 

5,6% 

Servicef örvalt ningen 

6,2% 

6,1% 

Socialf örvalt ningen 

6,9% 

2,4% 

Teknisk f örvalt ning 

3,9% 

7,2% 

Vård- och omsorgsf örv 

8,8% 

6,5% 

Öst ersunds kommun t ot alt 

7,4% 

0,% 2% 4% 6% 8% 10% 

I yrkesoch verksamhetsområden 

med ojämn könsfördelning ska andelen 

män respektive kvinnor öka 

Av kommunens alla tillsvidareanställda 

var 76 % kvinnor och 24 % 

män, vilket motsvarar föregående års 

fördelning. 

Samhällsbyggnad är den enda förvaltningen 

med jämn könsfördelning. 

Övriga förvaltningar är kvinnodominerade 

utom teknisk förvaltning som 

är mansdominerad. 

I diagrammet på nästa sida redovisas 

könsfördelningen i de största 

yrkesgrupperna. 

2009 2010

So cialsekreterare 

Sjukfrånvaro per yrkesgrupp 

88,4% 

11,6% 


och män. Sysselsättningsgraden är 75,6% för kvinnor 

och 77,0% för män. 

Lokalvårdare 

84,5% 

15,5% 

Förskollärare 

Fritid spedago g 

Barn skötare 

93,8% 

72,6% 

97,2% 

6,2% 

27,4 % 

2,8% 

Övertid 

Antal övertidstimmar under perioden är ca 39 300 timmar, 

vilket är en ökning med 15% jämfört med 2009. 

Lärare se nare år 

Lärare tidigare år 

Vårdare 

Und ersköterska 

Personalen 

57 ,7% 

64,0% 

84,5% 

90,0% 

42,3% 

36 ,0% 

15,5% 

10,0 % 

0% 20% 40% 60% 80 % 100% 

Kvinnor 

Män 

Antalet årsarbetare 

Vid mättillfället 1 november fanns det 4 447 årsarbetare. 

Uppgiften avser tillsvidareoch visstidsanställda 

med månadslön omräknad till heltid. 

Det är en ökning med ca 30 årsarbetare jämfört med 


Av totalt 4 772 anställningar var 4 299 tillsvidareoch 

473 visstidsanställningar. Antalet tillsvidareanställningar 

har minskat med 47 medan antalet visstidsanställningar 

har ökat med 67 jämfört med föregående år. 

Personalomsättningen för tillsvidarean-ställda var 

under året 6,3 %. 

Åldersfördelning 

Medelåldern för tillsvidareanställda är 47,1 år. Kvinnornas 

medelålder är 47,3 år och männens 46,5 år. Högst 

medelålder har serviceförvaltningen med 48,6 år och 

lägst medelålder har socialförvaltningen, 44,6 år. 

Andelen tillsvidareanställda i åldersintervallet upp till 

och med 29 år har minskat något jämfört med föregående 

år och är nu 6,4 % av de anställda. Andelen 

som är 50 år eller äldre har ökat med 0,8 procentenhet 

jämfört med föregående år och är nu 46,8 % av de 

tillsvidareanställda. 

Sysselsättningsgrad 

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda 

är per 1 november 94,3 %. Sysselsättningsgraden 

för kvinnor är 93,5 % och för männen 96,9 %. 

Av alla tillsvidareanställa kvinnor i kommunen är det 

27 % som arbetar deltid. Motsvarande siffra för männen 

är 14 %. Andelen är oförändrad jämfört med föregående 

år. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden 

för deltidsanställningar har ökat något för både kvinnor 

Personalkostnader 

Tabellen visar kommunens lönekostnader för månadsoch 

timavlönad personal. Kostnaderna avser inte uppdragstagare 

och förtroendevalda. 

Mkr 2010 2009 

Lönekostnad 1 252,5 1 161,6 

Övertid 8,6 8,3 

Sjuklön 19,4 17,6 

Personalomkostnader 518,2 493,3 

Summa kostnader månads- och timavlönad 

1 798,7 1 680,8 

personal 

Pensionsavgångar 

Antalet pensionsavgångar under perioden 1 januari – 

31 december var 111 stycken. Om vi inkluderar avgångar 

av andra orsaker än pension lämnade 281 personer 

organisationen under 2010. 

Arbetsmiljö 

Som en följd av ett aktivt arbete inom förvaltningarna, 

en tydlig rehabiliteringsrutin, stora utbildningsinsatser 

för samtliga chefer samt ett kommunövergripande 

forum för att matcha tidigare sjuka medarbetare med 

lediga arbeten inom kommunen har sjuktalen minskat 

avsevärt. 

Det tidigare tecknade samverkansavtalet med Försäkringskassan 

har följts upp liksom avtalet och samarbetet 

med kommunens företagshälsovård Commodia. 

Under 2010 har en ny medarbetarundersökning 

upphandlats och genomförts i hela organisationen. 

Resultatet presenteras i januari 2011 och ligger till 

grund för förvaltningarnas systematiska arbetsmiljöarbete. 

Kommunens sammanlagda NöjdMedarbetarIndex 

(NMI) är 75. 

Under fyra veckor i november och december genomfördes 

en stegräkningstävling där 2 296 av kommunens 

medarbetare deltog, vilket motsvarar 48 % av medarbetarna. 

Resultatet var mycket positivt då antagandet 

var att ca 25 % av kommunens medarbetare skulle 

delta i tävlingen. Tillsammans gick deltagarna 11,5 

varv runt jorden! Utvärderingen av tävlingen var 

mycket positiv och visade på många positiva effekter. 


55


56 


Projekt Drivkraft 

Projektet Drivkraft startades 2005 i syfte att föreslå 

aktiva åtgärder som skulle bidra till att kommunens 

sjukfrånvaro minskade. Särskild vikt skulle läggas på 

förebyggande insatser. Inom ramen för Drivkraft har 

ett flertal projekt löpt under året. 

Implementering och utbildning i IT-stödet Adato har 

genomförts för chefer i flera förvaltningar. IT-stödet 

underlättar ett effektivt arbete med rehabilitering genom 

att göra rehabiliteringsprocessen mer överskådlig 

och lätthanterlig. IT-stödet bevakar automatiskt aktuella 

sjukfall, ger påminnelser för händelser i respektive 

rehabiliteringsärende, underlättar dokumentation, beräknar 

dagar i rehabiliteringskedjan, ger statistik över 

sjukfrånvarokostnader, osv. 

Coachad rehabilitering och chefshandledning har 

upphandlats för genomförande under 2011. Målet med 

coachad rehabilitering är att stärka de sjukskriva att 

återgå till ordinarie arbete eller att arbeta fram en 

handlingsplan med alternativa lösningar för framtiden. 

Stresshanteringskurs för chefer och medarbetare har 

upphandlats och fyra grupper, varav en bestående av 

chefer har startat. 

Avtalet med Falck Healthcare avseende personalstödstjänst 

har förlängts och gäller till november 

2011. Nyttjandegraden uppgår till ca 3 % beräknat 

på årsbasis vilket är något lägre än 2009. Kontakten 

är anonym i förhållande till arbetsgivaren och sker per 

telefon. Stödet är tillgängligt 24 timmar per dygn årets 

alla dagar. 

Ledarskap/Medarbetarskap 

Två lyckade och uppskattade chefsdagar har genomförts 

under året. Årets första chefsdag hade temat 

”Kvalitet från A till Ö, vilket sedan följdes upp av en 

chefsdag i december med temat ”Att leda med struktur 

och kultur”. 

Ledarprogrammets grupp 13 startade under våren 

med de konsulter som upphandlades 2009. Samtliga 

chefer har erbjudits ett flertal utbildningar, både internutbildningar 

och utbildningar i samarbete med Kommunförbundet. 

En medarbetarpolicy har tagits fram och beslutas av 

kommunstyrelsen i januari 2011. Grunden för policyn 

har arbetats fram i fokusgrupper och i samverkan med 

de fackliga organisationerna. 

Personalförsörjning 

Kommunen står inför en stor utmaning då en stor del av 

de anställda kommer att gå i pension under de närmaste 

tio åren. En ny prognos för rekrytering och personalförsörjning 

har tagits fram och rapporten kommer att 

presenteras under första delen av 2011. 

Ett allt mer aktivt marknadsföringsarbete har bedrivits 

och kommunen har bland annat medverkat på Arbetsförmedlingens 

kompetensmässa i Stockholm samt 

på Noliamässan och Mittuniversitetets egen arbetsmarknadsmässa 

”Karriär”. Östersunds kommun har 

också som en av de första kommunerna i landet börjat 

annonsera lediga jobb via Facebook vilket gett mycket 

positiv publicitet. 

Vid två tillfällen har nyanställda medarbetare bjudits 

in till en central introduktion med kommundirektör, 

biträdande kommundirektör och personalchef. 

Ett program för presumtiva ledare har startat upp 

med 24 deltagare representerade från samtliga förvaltningar. 

Programmet är ett led i att säkra organisationens 

framtida ledarförsörjning och avslutas i maj 2011. 

Likabehandling 

En ökad mångfald medför en större möjlighet att 

tillgodose våra medborgares behov genom att alla 

medarbetares olikheter värderas och används för att nå 

verksamhetens mål. 

Samtliga förvaltningar har aktuella likabehandlingsplaner 

och handlingsplaner mot trakasserier. Flera 

förvaltningar har bedrivit ett aktivt arbete med mål 

och åtgärder bl.a. genom föreläsningar/utbildningar för 

chefer och medarbetare. Samtliga chefer i organisationen 

har erbjudits en halvdags mångfaldsutbildning med 

fokus på rekrytering. 

Lönekartläggning har genomförts i samverkan med 

de fackliga organisationerna. Inga osakliga löneskillnader 

på grund av kön har identifierats inom grupper eller 

mellan likvärdiga grupper av medarbetare. 

Lönepolitik 

Löneöversyn 2010 genomfördes enligt plan efter att 

centrala avtal tecknats med de organisationer som 

saknade detta. Den totala löneökningen 2010 uppgick 

till 2,3 %. Arbetet med 2011 års löneöversyn har 

påbörjats under året. Det lönepolitiska styrdokumentet 

har reviderats och den nya lönepolicyn har antagits av 

kommunstyrelsen.




Miljöredovisning 

Inledning 

Vi kommer att påverkas av det som sker i omvärlden. 

Klimathotet är globalt. I Östersund är det trafiken som 

orsakar huvuddelen av våra fossila koldioxidutsläpp. 

Det är en utmaning att bli fossilbränslefria och på sikt 

klimatneutrala. En annan stor utmaning gäller vår konsumtion 

och livsstil. 

Östersunds kommun har infört miljöledningssystem 

för att kommunen ska minska sin miljöbelastning och 

att kvalitetssäkra arbetssättet. Hela verksamheten miljöcertifierades 

2007 enligt den internationella standarden 

ISO 14001 och EMAS registrerades. Uppföljande 

revisioner har gjorts regelbundet av extern revisor. 

Några exempel på händelser inom 

miljöområdet 2010 

• E 14 mellan Trondheim och Sundsvall blir Green 

Highway med laddstationer som gör det möjligt 

att köra elbil från kust till kust. I september 2009 

invigdes den första laddstationen i Östersund och 

2010 fanns det 23 laddsta-tioner i Östersund. 

• Naturskyddsföreningen utsåg 2010 Östersunds 

kommun till Sverigebäst på klimatarbete tack 

vare ett omfattande och ambitiöst arbete på alla 

områden. 

• Gröna Bilister rankade kommunens arbete för 

att minska bilismens miljö- och hälsopåverkan till 

fjärde bäst i Sverige. 

• Östersund är antagen som Creative City of Gastronomy 

och utsedd till Matlandet-huvudstad. 

• Grön Trafiks arrangemang under Europeiska trafikantveckan 

nominerades som ett av de tio bästa 

arrangemanget i Europa. 

• Kommunen har produktion av biogas för fordon 

och samverkar med Sundsvall för byggande av en 

gemensam biogasanläggning. 

• Andelen ekologiska livsmedel som serverades på 

skolrestauranger var 17 %. 

• Renhållningen har två biogasdrivna sopbilar och 

under 2011 planeras inköp av ytterligare en, 

Gatukontoret har sänkt bränsleförbrukningen och 

minskat utsläppen under 2006-2009 med ca 100 

ton CO2. 

• Fastighet har sparat 13 % energi/m2 t.o.m. 

juli 2010. Vid nybyggnad av bl.a. förskolor och 

boenden ställs högre krav än nybyggnadskraven; 

tjockare isolering, bättre fönster och effektivare 

ventilation. Certifiering av energiledningssystem 

enligt standarden SS-EN ISO 16001 pågår. 

• All personal vid datacenter har genomgått utbildning 

i Grön-IT. Enheten har också påbörjat 

framtagandet av en s.k. Grön-IT-policy. 

• Kemikaliefri städning har påbörjats. Det innebär 

också minskad energiförbrukning eftersom städning 

nu sker med skurmaskiner istället för moppar 

som sedan måste tvättas i tvättmaskiner som drar 

mycket ström. 

• Mark & Exploatering ställer energikrav på byggrätter 

och vid köp av kommunal mark för att bygga 

småhus rekommenderas köparen att kontakta 

energirådgivare. 

• Kommunens skogsinnehav är FSC certifierat. 

57


58 

MIljöredovisning 

1. Luft och klimat 

Mål 

Utsläppen av luftföroreningar liksom fossil koldioxid 

minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % 

till 2010 i jämförelse med 1998. 

Resultat 

De beräknade utsläppen av fossil koldioxid räknat 

från år 1998 till år 2009 minskade med 19,7 %. De 

totala fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun 

som geografisk enhet ökade mellan 2008-2009 

med 7 212 ton. 

Resultatet av mätningarna av luftföroreningar visar 

på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna 

klaras. Det finns dock risk för att halterna av vissa 

ämnen tidvis kan vara för höga vid mer trafikerade 

gator. 

Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet 

Begränsad klimatpåverkan är mycket svårt eller inte 

möjligt att nå till år 2050. Utsläppen av växthusgaser 

fortsätter att öka i snabb takt. Under 2010 visade 

forskningen allt fler tecken på den globala uppvärmningen. 

Skyfall och värmeböljor kommer att inträffa 

oftare och med högre intensitet än idag. I slutet på 

november 2010 inleddes klimatförhandlingar i Cancun 

och världens länder nådde en uppgörelse, dock ej ett 

bindande avtal. Uppgörelsen innebär att temperaturökningen 

inte ska få överskrida 2 grader, och pekar på att 

industriländernas utsläpp behöver minska med 

25-40 % år 2020 jämfört med 1990. 

Förändringar i temperatur, nederbörd, vattenresurser 

m.m. påverkar samhället och miljön och frågor om hur 

framtida extremväder påverkar dimensionering av anläggningar, 

fysisk planering, räddningstjänstens arbete 

och beredskapsbehov i övrigt är viktiga. Länsstyrelsen 

har tagit fram en regional klimat- och energistrategi. 

Syftet är att minska klimatförändringarna, främja energiomställningen, 

öka andelen förnybar energi, främja 

energieffektivisering och effektivare transportsystem. 

EU-kommissionen har lanserat ett klimatinitiativ som 

innebär att företrädare för Europas städer och regioner 

ansluter sig till ett avtal - Borgmästaravtalet för 

innovativa energistäder. Städerna åtar sig i och med 

undertecknandet av avtalet att gå längre än EU:s mål 

när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Östersund 

undertecknade Borgmästaravtalet 2009. 

Utsläpp av växthusgaser 

De växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet är 

koldioxid, metan, lustgas (dikväveoxid) och fluorerade 

gaser. Koldioxid som kommer från användning av fossila 

bränslen, är den dominerande gasen och står för 

nästan 80 procent av de totala utsläppen i Sverige. 

Dikväveoxid kommer främst från jordbruk, avfall och 

industriprocesser och står för cirka 11 procent av de 

totala svenska utsläppen. Metan kommer främst från 

jordbruk och avfallsdeponier och bidrar med cirka 8 

procent av de totala utsläppen. Fluorerade gaser, HFC, 

PFC och SF6, kommer enbart från industriprocesser 

och svarar för cirka 2 procent av de totala utsläppen. 

Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun 

De totala fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun 

som geografisk enhet ökade mellan 2008-2009 

med 7 212 ton. Det är framförallt ökade utsläpp från 

el som har gjort att de totala fossila koldioxidutsläppen 

ökar. Transporter stod under 2009 för huvuddelen av 

de totala fossila koldioxidutsläppen med 71 %, medan 

uppvärmning och el stod för 29 %. 

Diagram 1 

300 000 

ton 

Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som 

geografisk enhet beräknade från leveransdata. 

250 000 

200 000 

150 000 

84 151 

68 830 

69 998 

58 469 

61 404 

88 018 

75 380 

54 046 

68 046 

63 531 

49 370 

57 288 

Uppvärmning & el 

Transporter 

100 000 

50 000 

165 728 

159 741 

152 179 

149 614 

155 492 

158 713 

154 960 

142 000 

* exklusive EO2-5 

0 

** exklusive Gasol 

1998 1999 2000* 2001 2002 2003 2004 2005** 2006** 2007** 2008** 2009** 

Källa: Grön Trafik, *Lokal elmix (Jämtkraft), fr o m 2006 har nationell standard för beräkning av koldioxidutsläpp från el använts. I denna 

används Svensk mix för inköpt el, tidigare har värden för inköpt el tagits från Nordpool. **LTO och motorprov ***Uppgifter har ej erhållits 

142 914 

145 639 

144 560 

143 359

Ökade utsläpp från el stod för den största enskilda 

ökningen med 7429 ton, dvs. mer än hela den sammanlagda 

ökningen från 2008-2009. Elförbrukningen mellan 

åren är likvärdig och de ökade utsläppen berodde 

på att den lokala elmixen för 2009 innehöll mer el från 

icke förnybara källor. Även utsläppen av bensin, torv, 

eldningsolja 2-5 och E85 ökade på grund av ökad förbrukning, 

medan utsläpp från diesel, eldningsolja 1, flyg 

och E85 (bensinfraktionen) minskade. 

Målet mellan 1998-2010 är en minskning med 25 %. 

2010 års data finns tillgängliga först under andra halvåret 

2011 då en uppföljning kommer att ske. Åtgärder 

som kommer att minska de fossila koldioxidutsläppen 

framöver är att bussparken kommer att köras på förnyelsebara 

bränslen, fjärrvärmeutbyggnad i Brunflo och 

en del KLIMP-projekt som pågår. 

Klimatarbete 

Naturvårdsverkets årliga utvärdering av effekterna 

av Klimp (klimatinvesteringsprogram) visade att det 

lokala klimatarbetet ger resultat, totalt beräknas projekten 

minska utsläppen av växthusgaser med ca 1 000 

000 ton per år. Kommunen har beviljats sammanlagt 

fyra klimatinvesteringsprogram med 39 miljoner kronor 

i bidrag mellan 2004 till 2012. Flera projekt handlar 

om omställning till förnybar energi. 

Naturskyddsföreningen utsåg 2010 Östersunds 

kommun till Sverigebäst på klimatarbete tack vare ett 

omfattande och ambitiöst arbete på alla områden och 

Gröna Bilister rankade 2010 kommunens arbete för att 

minska bilismens miljö- och hälsopåverkan högt. 

Hållbara transporter och resor 

Kommunen arbetar aktivt på olika sätt för mer hållbara 

transporter. Kommunen har beslutat att endast miljöfordon 

ska köpas in till kommunförvaltningen. Andelen 

kommunala miljöbilar och lätta lastbilar har dock minskat 

från 52 % 2009 till 50 % 2010 och dito andel för 

kommunen och kommunägda bolag var oförändrat, 

37 %. Kommunens resepolicy anger att kommunens 

kostnader för resor ska minska, resandet ska ske mer 

trafiksäkert och vårt sätt att resa ska blir mer miljöanpassat. 

Miljökrav har ställts vid upphandling av 

skolskjutsar och färdtjänst och i Stadsbussupphandlingarna. 


Grön Trafik arbetar på många olika sätt för hållbara 

transporter med syfte att minska koldioxidutsläppen 

och även informera om klimatfrågan. Ett exempel är 

arrangör av Europeiska trafikantveckan som 2010 

nominerades av EU som ett av tio bästa arrangemang i 

Europa. I SÖT-projektet deltar Östersunds kommun tillsammans 

med Sundsvall och Trondheim i ett projekt om 

Infrastruktur och hållbara kommunikationer. Här ingår 

flera delprojekt t ex om Cykelbypad, påverkansåtgärder 

för elektrifiering av Meråkerbanan, miljöbilsanalys och 

reseplanläggare. I delprojekten om elbilsinformation 

och Green Highway deltar även kraftbolagen. 2010 

fanns 23 laddstationer i Östersund och ytterligare 9 

laddstationer mellan Sundsvall och Trondheim. Östersunds 

kommun har tillsammans med Jämtkraft har 

också nyligen fått medel från Energimyndigheten för 

ett demonstrationsprojekt av 56 elbilar i vintermiljö; 

Vehicle Technical Centre Östersund Mid Sweden (VTC) 

har nyligen tagit fram en el-skoter med stöd av Vinnova 

och Energimyndigheten. 

Busstrafik. Sedan några år har tre etanolbussar gått 

i ordinarie trafik och från den 1 jan 2011 kommer en 

omställning till förnyelsebart att innebära att koldioxidutsläppen 

minskar med nästan tre fjärdedelar i Östersunds 

tätort, från 2263 ton per år till 643 ton. 

Biogas. I december 2010 kördes 254 biogasfordon i 

kommunen med biogas från den befintliga biogasproduk-tionen 

och kommunförvaltningen hade i oktober 

2010 88 biogasbilar. 

Luftföroreningar 

Östersund har generellt ren luft men luftkvalitén kan 

vara sämre periodvis i tätorten beroende på väder 

och vind, trafik och i vissa fall eldning. När det är kall 

väderlek och svaga vindar kan halterna av kvävedioxid, 

bensen och små partiklar bli förhöjda vid hårt trafikerade 

vägar. Det finns miljökvalitetsnormer 1 för utomhusluften. 

Dessa omfattar: kvävedioxid, kväveoxid, 

kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon 

och PM 10 (små partiklar) benso(a) pyren, arsenik, 

kadmium och nickel. 

Luftmätningar 

Östersund deltar sedan flera år i ”Urbanmätnätet” där 

IVL (Svenska miljöinstitutet AB) i samarbete med ca 

40 kommuner genomfört ett långsiktigt mätprogram 

för luftkvalitetsövervakning. Syftet är bland annat 

att kartlägga luftkvaliteten i tätorter för att kunna 

jämföra uppmätta halter med gränsvärden och miljökvalitetsnormer. 

Mätningarna sker antingen i en tätorts 

så kallade urbana (tätorts) bakgrund, för att spegla 

den generella luftförore-ningsbelastningen, alternativt i 

ett gaturum. I Östersund mäts PM 10 (små partiklar), 

bensen och toluen samt kvävedioxid. Mätvärdena räknas 

om till vinterhalvårsmedelvärden. Det är dessa som 

redovisas i diagrammen. 


59 

1 Miljökvalitetsnormerna anger en viss lägsta miljökvalitet inom ett område. Normerna är satta till skydd för människors hälsa och miljön.


60 


Diagram 2 

microgram/m³ 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

93/94 

95/96 

97/98 

99/00 

01/02. 

Bensen 

Mätvärdena för bensen och toluen har visat en nedåtgående 

trend sedan 1994 men de senaste åren har den 

positiva trenden avtagit. 

Diagram 3 

microgram/m³ 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

00/01 

01/02. 

02/03. 

03/04. 

04/05. 

03/04. 

PM 10 

När det gäller små partiklar (PM 10) klaras miljökvalitetsnormen 

men den nedre utvärderingströskeln 

överskrids, vilket innebär att kommunen måste mäta. 

Diagram 4 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

89/90 

91/92 

94/95 

96/97 

98/99 

05/06. 

06/07. 

Kvävedioxid 

00/01 

02/03. 

05/06. 

07/08. 

04/05. 

06/07. 

08/09. 

07/08. 

08/09. 

Den uppmätta halten av kvävedioxid (urban bakgrund) 

klarar miljökvalitetsnormen. Även beräknad kvävedioxid 

i belastat gaturum klarar miljökvalitetsnormen. 

09/10. 

09/10. 

Marknära ozon 

Mätningar av marknära ozon har inte gjorts i kommunen 

sedan 2002/03. Mätningarna gjordes då i centrala 

sta-den och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn 

och Bränna). De mätningar som gjordes visade 

medelvär-den per månad som underskrider miljökvalitetsnormen. 

Naturvårdsverket genomför bakgrundsmätningar 

i Bredkälen i Strömsunds kommun som är en 

nationell mätplats. 

2. Energianvändning 

Mål 

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar 

med 1 % per år. 

Resultat 

Jämfört med föregående år ökade elförbrukningen 

obetydligt med 0,1 %. Elanvändningen var år 2009 

7,5 % lägre än 1996. Minskningen i elförbrukning 

jämfört med 1996 beror enligt Jämtkraft på varmare 

väder, ökat antal fjärrvärmeanslutna, kraftvärme 

och Arctura samt ökad pelletseldning mm. Det uppsatta 

Agenda 21-målet på 12,2 % minskning under 

perioden 1996-2009 uppnåddes dock inte. Energianvändningen 

har minskat och var år 2008 (senast 

tillgängliga uppgifter) 32 977 kWh/inv. 

Generellt använder vi energi för uppvärmning, transporter, 

industri och service. En del av energin ”försvinner” 

vid distribution och omvandling. För transporter dominerar 

fortfarande de fossila bränslena. Oljans andel 

av den totala energitillförseln har minskat i Sverige. Bebyggelsen 

står för ca 40 % av den totala användningen 

av energi i Sverige. Användningen av fossila energikällor 

för uppvärmning har minskat med nästan 50 % i 

Sverige mellan 1995 – 2005. Den totala energianvändningen 

per ytenhet har minskat. 

EU har antagit paketet ”En energipolitik för Europa”, 

där unionen åtar sig att minska sina CO2-utsläpp 

med 20 % senast 2020, jämfört med 1990. Detta ska 

ske genom att öka energieffektiviteten med 20 % och 

genom att se till att förnybara energikällor står för 20 

% av energimixen. 

När det gäller el har Jämtkraft en hög andel egen 

produktion och försäljning av förnybar energi som vattenkraft, 

vindkraft och bioenergi. Den samlade elförsäljningen 

utgjordes 2010 till 77 % av förnybar energi, 

16 % kärnkraft och 7 % fossila energikällor inklusive 

torv (källa www.jamtkraft.se). Kommunen köper denna 

mix, dvs även kärnkraftsel.

miljöredovisning 

MWh 

Diagram 5 

900000 

800000 

700000 

600000 

500000 

400000 

300000 

200000 

100000 

0 

729387 

729 387 

1996 

726060 

722093 

1997 

747155 

714872 

1998 

Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt) 

732976 

707723 

1999 

744257 

700646 

2000 

772076 

693640 

2001 

Mål i agenda 

21 

Nätleveranser 

Östersunds 

kommun 

Källa: Grön Trafik Elförbrukningen kan inte delas upp på kategorier 

och analyseras då dessa data är sekretessbelagda hos SCB 

Uppvärmning 

Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Produktionen 

är till största delen baserad på biobränsle. 

Fjärrvär-men står för den största delen av de minskade 

fossila koldioxidutsläppen i kommunen under senare år. 

Många hushåll installerar värmepumpar. En nackdel 

med värmepumparna är att värmeproduktionen till 

ca en tredjedel baseras på el. Det är fler faktorer som 

påverkar om och hur stor miljövinsten blir, men ofta är 

värmepumpen ett bra miljöval. 

741383 

686703 

2002 

726 997 

679836 

2003 

706 376 

673038 

2004 

689 924 

666308 

2005 

688 737 

659645 

2006 

709 926 

653048 

2007 

674 296 

646518 

2008 

674 660 

640052 

2009 

Kommunförvaltningens energianvändning 

Flera energieffektiviseringsåtgärder har genomförts i 

kommunen med stöd av statliga investeringsprogram 

un-der åren 1998 – 2012 (LIP och KLIMP med syfte 

att förbättra den ekologiska hållbarheten och att 

minska kli-matpåverkan). I Klimp 2008-2010 ingår 

bland annat projektet Solvärme och pellets i kommunförvaltningen. 

Ökningen av energikostnaderna har bromsats. Elförbrukningen 

för gatubelysning har minskat med 10 % i 

förhållande till föregående år. 

Teknisk förvaltning Fastighet genomför åtgärder för 

att minska energianvändningen i kommunens skolor, 

för-skolor och äldreboenden. Kostnaden för el och värme 

är ca 25% av driftskostnaden för en byggnad. Varje 

må-nad kontrolleras energianvändningen, databearbetas 

och eventuella avvikelser kan rättas till. Personal 

inom skola, förskolor och äldreboende kan få statistik 

över energianvändningen på sina arbetsplatser och 

energispartips. Ett energiledningssystem håller på att 

tas fram och fastighet arbetar med att ta fram kravdokument 

för nybyggnation avseende isolering, ventilation 

och el. Energideklarationer har tagits fram och arbetet 

med att åtgärda energiproblem har startat. 

Oljeuppvärmda anläggningar har minskat med 46 % 

(= 1322 MWh) kvartal 4 2009 – kvartal 3 2010. Kvarva-rande 

oljeförbrukning motsvarar 1125 MWh. Oljan 

är i första hand ersatt med pellets och fjärrvärme. Elvärmen 

har minskat med 22 % (=353 MWh) kvartal 4 

2009-kvartal 3 2010 jämfört med samma period 2006- 

2007. El-värmen är i första hand ersatt med fjärrvärme 

men även med värmepump. Fastighet strävar efter att 

byggandet ska närma sig passivhusstandard. 

Energirådgivning 

Kommunens energirådgivare ger energirådgivning till 

enskilda, företag och organisationer. Energirådgivaren 

medverkar i mässor och utställningar och samarbetar 

med Energikontoret i länet. Energikontoret arbetar för 

minskade utsläpp av växthusgaser genom projekt och 

aktiviteter som syftar till effektivare energianvändning 

och ökad användning av förnybar energi. Tillsammans 

med bland andra Östersunds kommun driver man projektet 

”Folkbildning för klimatsmart småhusbyggande” 

inom Klimatinvesteringsprogrammet. Målet med 

projektet är att integrera miljöhänsyn och resurshushållning 

vid byggande av enbostadshus med betoning på 

minskade koldioxidutsläpp genom ökade kunskaper hos 

fastighetsägare om byggande, drift och underhåll. 


3. Miljön i östersund 

Mål 

Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och 

bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en 

bra stads- och landskapsmiljö. 

Resultat 

Det är svårt att svara på frågan om vi når målet, 

eftersom i stort sett alla dimensioner i levnadsmiljön 

kan ingå i mätningen av måluppfyllelsen. I uppföljningen 

av målet för 2010 har faktorer/aspekter som 

värderats ha stor yttre miljöpåverkan utvärderats 

eller beskrivits (och som inte redovisas under mål nr 

1, Luft och klimat eller mål nr 2, Energianvändning). 

Dessa är: Hushålls- och industriavfall, Samhällsbyggande 

och fysisk planering, Skydd av kommunala 

grundvattentäkter, Användande av Storsjön som resurs, 

Radon i bostäder, Hantering av slam, Användning/återvinning 

av miljöstörande ämnen, Upphandling, 

Utbildning, Brand och olycka. Se redovisning 

och värdering av dessa faktorer nedan. För goda 

sociala levnadsförhållanden hänvisas till kommunens 

Välfärdsredovisning, där indikatorer utifrån kommunens 

strategiska utvecklingsområden för folkhälsa 

redovisas. 

61


Skydd av kommunala vattentäkter. Skyddet är viktigt 

ör en godtagbar dricksvattenförsörjning. Samtliga kommunala 

grundvattentäkter har skyddsområden. Översyn 

av skyddsföreskrifterna planeras. 


62 

Användande av Storsjön som resurs är en väsentlig 

del av kommunens naturmiljö och en viktig resurs för 

dricksvattenförsörjningen. Storsjön är även betydelsefull 

som mottagare av avloppsvatten. Arbete pågår för 

att ta fram ett skyddsområde för dricksvattenförsörjningen. 

Sjön är näringsfattig, har god bakteriologisk 

och kemisk kvalité, och uppfyller gällande miljökvalitetsnormer. 

Under senhösten(november-december) 

2010 inträffade ett stort utbrott av vattenburen smitta 

i Östersund från vattentäkten i Storsjön. Orsaken 

var parasiten Cryptosporidium. Många personer blev 

drabbade. Cryptosporidium konstaterades i utgående 

avloppsvatten. Vattenföreningar och enskilda fastighetsägare 

som tar dricksvatten direkt ur Storsjön utan 

effektiv rening har uppmärksammats på riskerna via 

annonser och på hemsidor. 

Samhällsbyggande och fysisk planering. Kommunen har 

goda möjligheter att påverka valet av uppvärmningsform 

i nybyggandet. Beslut i miljö- och samhällsnämnden 

har tagits om att nybebyggelse av bostadshus, som 

uppfyller energimyndighetens definition av passivhus, 

befrias från avgifter för bygglov, bygganmälan, nybyggnadskartor 

och enskilda avlopp. Utbyggnaden av fjärrvärme 

under de senaste 25 åren har medverkat till att 

innehållet av svaveldioxid i stadens utomhusluft minskat 

från ca 250 mikrogram/kbm luft till ca 0,8 mikrogram, 

vilket har stor betydelse för hälsan och stadsmiljön. 

Samhällsbyggnad deltar i ett nätverk för att informera 

om och inspirera till hållbart byggande. 

Avfall Vår konsumtion medför restprodukter. En hållbar 

avfallshantering innebär minskat resursutnyttjande 

och ökad grad av återanvändning/återvinning. Den 

Diagram 6 

Ton 

20000 

15000 

Avfallsmängder från hushållen i Östersund 

till deponi 

Brännbart 

Kompost 

10000 

2009 

5000 

0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010


plockanalys som gjorts 2010 av utsorterat brännbart 

hushållsavfall visar att sorteringen kan bli bättre. 

Radon i bostäder. I kommunen finns en berggrund som 

medför höga halter inom många områden. Radon från 

berggrunden eller byggmaterial kan ge höga radonhalter 

inomhus vilket ökar risken för lungcancer. Under 

mätsäsongen 2009/10 genomfördes 241 mätningar varav 

43 låg över riktvärdet. Totalt har mätningar gjorts i 

ca 4 240 småhus och 4000 lägenheter 

Hantering av slam. Allt slam komposteras och används 

som anläggningsjord. I slammet från våra avlopp koncentreras 

ämnen som kan utgöra miljö- och hälsorisker, 

till exempel kemikalier och läkemedelsrester. 

Användning och återvinning av miljöstörande ämnen. 

Det är viktigt att insamlingen och omhändertagandet 

sker i kontrollerade former, eftersom kemiska produkter 

kan ha stor påverkan på såväl hälsa som miljö. 

Upphandling Kommunen upphandlar varor och tjänster 

för drygt 1 miljard kronor årligen, och en medvetenhet 

om miljörisker och miljömöjligheter har stor betydelse. 

Upphandling sker utifrån den policy som gäller för 

kommunen, och där kvalitets- och miljökrav är särskilt 

uttalade. För kommunförvaltningen har troheten mot 

ramavtal varit hög. Detta medverkar med stor sannolikhet 

till minskad miljöbelastning. 


63 

Utbildning. Påverkan på miljön beroende på invånarnas 

medvetenhet och utbildning inom miljöområdet är 

betydande. En av kommunens viktigaste verksamheter 

är utbildning. Kommunen är också en stor arbetsgivare 

vilket ger stor effekt när den egna personalen utbildas. 

Betydelsen för miljöutvecklingen är svår att mäta men 

information, utbildning och en generell höjning av kunskapsnivån 

i miljöfrågor påverkar. Grön Trafik driver 

projekt och informerar med syfte att ställa om trafiken 

i en mer miljövänlig riktning. Utbildning av miljöombud, 

arrangemang av miljöfrukostar etc. sköts via kommunens 

Agendasamordnare. Kultur och fritidsnämnden 

har beslutat att en miljöplan ska upprättas vid idrottsarrangemang 

som kommunen ger stöd till.



Välfärdsredovisning 

64 

Välfärdsredovisningen är en sammanställning av 

folkhälsan i kommunen och de faktorer som påverkar 

hälsan, samt vilka förutsättningar olika grupper 

i befolkningen har för en god hälsa. Arbetet med 

välfärdsredovisningen har som övergripande mål att 

”skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 

för kommunens invånare”, vilket också motsvarar det 

övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet. 

Därför redovisas uppgifterna i den mån det är möjligt 

efter kön, ålder, kommundelsområde mm. Syftet med 

välfärdsredovisningen är att det ska stimulera till en 

bred diskussion kring folkhälsoläget i kommunen och 

vilken utveckling som är önskvärd inom kommunens 

olika verksamheter. 

I Östersunds kommun har fyra strategiska utvecklingsområden 

för folkhälsoarbetet politiskt prioriterats 

för 2009-2011: 

• Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. 

• Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen 

och användning av tobak, lösningsmedel 

och andra droger bland ungdomar. 

• Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för 

barn, ungdomar och äldre. 

• Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för 

äldre 

Figur 1: 

Hälsans bestämningsfaktorer. 

Bild efter Dahlgren och 

Whitehead, 1991.

De tre första utvecklingsområdena har stor bäring 

på visionen om ett socialt hållbart Östersund och de 

strategier som fullmäktige antagit för detta. Barn och 

ungdomar samt äldre är prioriterade grupper i Östersunds 

kommuns folkhälsoarbete. 

Välfärdsredovisning är denna gång mer omfattande 

än vanligtvis, då den vart fjärde år presenteras utifrån 

de nationella målområdena (nio av de elva målområdena). 

Målområdena bygger på hälsans bestämningsfaktorer, 

det vill säga faktorer i samhällsorganisationen 

och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar 

till hälsa eller ohälsa (se figur). Flera stora enkätundersökningar 

har gjorts under året och delar av dem finns 

presenterade i välfärdsredovisningen tillsammans med 

uppgifter från databaser och från några av kommunens 

och landstingets egna verksamheter. Detta ger oss en 

bred bild av folkhälsoläget i kommunen och ett bra material 

för diskussioner. Utifrån välfärdsredovisning 2010 

och en ny länsövergripande folkhälsopolicy har nya 

prioriterade områden för kommunens folkhälsoarbete 

föreslagits för 2012-2015. 

Resultat i Välfärdsredovisning 2010 

Nedan följer en sammanfattning av resultaten utifrån 

de fyra strategiska utvecklingsområdena. Efter vissa 

av resultaten visas hur trenden inom området ser ut för 

Östersunds del, om den går åt ett positivt håll 

(Trend +), negativt håll (Trend –) eller om den 

är oförändrad (Trend oförändrad). 

20 

15 

10 

5 

0 

% 

välfärdsredovisning 

Bakgrundsfaktorer 

Valdeltagande Trend + 

En större andel än tidigare röstade i valet till kommunfullmäktige 

2010 och Östersund har högre valdeltagande 

än riket. 

Utbildningsnivå Trend + 

Andel föräldrar med utbildning efter gymnasiet har 

ökat, och totalt har Östersund en större andel med 

eftergymnasial utbildning än riket. 

Arbetssökande Trend – 

Ungdomsarbetslösheten i Östersund har ökat kraftigt 

de senaste två åren och ligger över ungdomsarbetslösheten 

i riket. 

Arbetssökande 

2007 2008 2009 2010 

16,6 

11,4 

9,5 

7,9 

6,9 

6,5 

Ungdomar 18-24 år, Ungdomar 18-24 år, 

Östersund 

riket 

Kvinnor 16-64 år, 

Kvinnor 16-64 år, riket 

Östersund 

Män 16-64 år, 

Män 16-64 år, riket 

Östersund 

Figur 2: Andel arbetslösa och personer i program 

med aktivitetsstöd i Östersunds kommun och i riket. 

Siffrorna avser september månad (Arbetsförmedlingen). 

Inkomstnivå Trend – 

Mellan 2004 till 2008 har inkomst skillnader i Östersund 

i ökat. En större andel har blivit låginkomsttagare 

samtidigt som en större andel har blivit höginkomsttagare. 

Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. 

Självskattad hälsa 

De allra flesta barn och unga i Östersund uppger att de 

för det mesta mår bra. Det är dock något färre tjejer än 

killar 14 år och i åk 1 på gymnasiet som uppger att de 

mår bra. Det är också en större andel av tonårstjejerna 

än killarna som ofta har besvärande huvudvärk, är ledsna 

eller nedstämda och är stressade över skolarbetet. 


65



50 

40 

30 

20 

10 

% 

0 

22 

Psykosomatiska besvär 

15 

14 

11 

9 

5 6 7 

6 6 7 7 

3 3 4 

1 2 2 3 3 3 3 

besvärande 

huvudvärk 

6-åringar pojkar 

6-åringar flickor 



ledsen eller 

nedstämd 

sömnbesvär 



åk 1 gymn. pojkar 

åk 1 gymn. flickor 

24 

32 

13 

26 

stressad över 

skolarbetet 

Figur 3: Andel elever som uppger att de under de 

senaste tre månaderna ofta eller alltid haft besvärande 

huvudvärk, känt sig ledsen eller nedstämd, om 

de sällan eller aldrig sover bra samt om de ofta eller 

alltid de senaste tre månaderna har varit stressad 

över skolarbetet. (Alla frågor ställdes inte till 6-och 

10-åringarna) (Hälsosamtal i skolan, 2009). 

Barnfattigdom Trend oförändrad 

6 % av barn 0-15 år lever i hushåll med försörjningsstöd. 

Östersund ligger strax under rikssnittet. 

Fritid Trend oförändrad 

Det är något fler pojkar (84 %) än flickor (75 %) som 

tycker att det finns mycket av det de är intresserade av 

att göra på fritiden. 

Framtidstro Trend – 

Framtidstron för elever i åk 8 har minskat något, 

främst för tjejer (81 %), jämfört med senaste mätningen 

2006 (88 %). 

Trygg miljö 

Nära en fjärdedel av tjejerna i åk 6-9 har mot sin vilja 

blivit utsatta för att någon rört vid eller tafsat på dem 

på ett sexuellt vis. 

Ungdomars inflytande i samhället Trend – 

Ungdomars känsla av möjlighet att påverka i kommunen 

har minskat sedan 2006, och ligger 2009 på 4 

respektive 7 %. 

66 

Betyg och behörighet till gymnasiet 

En större andel av eleverna i Östersund jämfört med 

riket är behöriga till nationellt program i gymnasiet. 

Nivån på andel behöriga till gymnasiet skiljer sig åt mellan 

skolorna från 80 –100 %. 

Skolk 

Cirka 7 % av eleverna i åk 6-9 skolkar en gång i månaden 

eller oftare. Av dem som skolkar svarar knappt 

en tredjedel att lärarna ofta gör något åt det när de 

skolkar. 

Trivsel i skolan 

De flesta elever trivs bra i skolan. Killar 14 år trivs inte 

i lika hög utsträckning som övriga. 

Delaktighet och inflytande i skolan Trend – 

Något färre elever (52 %) tycker att elevrådet tas på 

allvar och lyssnas på i skolan 2009 än 2006 (60 %). 

Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen 

och användning av tobak, lösningsmedel 

och andra droger bland ungdomar. 

Tobaksvanor 

Östersund har något färre dagligrökare, 16-84 år, än i 

riket. En något större andel kvinnor jämfört med män 

är dagligrökare. Östersund har en större andel både män 

och kvinnor som snusar dagligen jämfört med riket. 

En stor majoritet (72 %) av eleverna i åk 6-9 svarar 

i UHU-enkäten att de aldrig har rökt. Mellan 3 och 19 

% av eleverna i åk 8 uppger att de röker någon gång i 

månaden eller oftare, beroende på vilken undersökning 

det är. 

Orättvis/kränkande behandling 

Det är vanligare i de yngre åldrarna (6 och 10 år) än de 

äldre att bli utsatt för illa behandling. Enligt UHU-enkäten 

har nära en tredjedel av eleverna i åk 6-9 svarat 

att de utsatts för ett beteende som kan betecknas som 

mobbning under senaste terminen. Var fjärde elev uppfattar 

att lärare sällan eller aldrig gör något när en elev 

blir mobbad. 

Alkoholvanor 

Runt en fjärdedel i åldersgruppen 16-29 år har en riskkonsumtion 

av alkohol, vilket motsvarar resultaten i 

Sverige för den åldersgruppen. 

Enligt LUPP-undersökningen svarade ca 75 % av 

eleverna i åk 8 att de aldrig dricker alkohol. Det finns 

elever i åk 6 som druckit så mycket alkohol så att de 

blivit berusade.


Tillgänglighet till alkohol Trend – 

Östersund har något färre serveringsställen per invånare 

än riket, och mycket färre än Jämtland. Försäljningen 

per invånare på systembolaget ökar, och ligger 

på samma nivå som Jämtland och långt över rikets 

genomsnittliga försäljning. 

Promenader i hemtjänsten Trend + 

18 % av personer över 65 år, boende i eget boende 

med hemtjänstinsats, har beviljats stöd för att komma 

ut p promenader vid minst ett tillfälle i veckan. Det är 

en minskning från 2009, men en ökning de senaste fem 

åren. 

Narkotikamissbruk 

Enligt LUPP-undersökningen (2009) hade 4 % av 

pojkarna i åk 8 hade använt hasch eller marijuana och 

6 % hade använt annan narkotika, ingen av tjejerna i 

åk 8 hade använt motsvarande. 

Alkohol- och narkotikaproblem 

De allra flesta brotts som begås mot alkohollagen har 

begåtts i samband med valborg, skolavslutning och 

student. 114 brott mot alkohollagen och 231 brott mot 

narkotikastrafflagen anmäldes under de tre första kvartalen 

2010. 

Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, 

ungdomar och äldre. 

Fysisk aktivitet 

Drygt hälften av befolkningen, 16-84 år, i kommunen 

är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, vilket är 

rekommendationen för att bibehålla en bra hälsa. 

80-86 % av 6- och 10-åringarna leker och är fysiskt 

aktiva på fritiden 3-4 gånger i veckan eller mer. Av 14- 

åringarna och eleverna i åk 1 på gymnasiet motionerar 

mellan 60-70 % 3-4 gånger i veckan på fritiden. Betydligt 

fler är aktiva minst en gång i veckan, en större 

andel flickor än pojkar. 

Skolvägar 

De allra flesta eleverna i grundskolan har gångavstånd 

till skolan och skulle, om säkerheten tillåter, kunna gå 

eller cykla till skolan. 

Matvanor 

Få personer 16-84 år äter frukt och grönsaker fem 

gånger om dagen, vilket är rekommendationen. Fler 

kvinnor (11 %) än män (4 %) äter frukt och grönt så 

ofta. 

Nästan alla 6- och 10-åringar äter frukost, lunch och 

middag varje skoldag. En stor andel av eleverna hoppar 

över frukost och /eller lunch någon gång i veckan, men 

de allra flesta äter lunch minst 3-4 skoldagar i veckan. 

Övervikt och fetma (BMI) Trend – 

Sedan 2006 har andel personer, 16-84 år, med fetma 

ökat. För personer 16-29 år har en fjärdedel övervikt 

eller fetma, och mer än hälften av personerna 30-64 

år, främst männen. Andelen barn, 6-14 år, med övervikt 

eller fetma ligger relativt konstant runt 20 %. Övervikt 

och fetman bland barnen i kommunen ligger på ungefär 

samma nivå som i riket. 

Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer 

för äldre 

Höftfrakturer Trend oförändrad 

Cirka 130 personer över 65 år drabbades av en höftfraktur 

2009. För personer i särskilt boende har andelen 

höftfrakturer minskat från 2008, medan de ökat för 

personer i egna boende, både med och utan hemtjänstinsatser. 


67 

Parksoffor och offentliga toaletter Trend + 

Över 1100 parksoffor finns utplacerade i kommunen, 

varav knappt en tredjedel finns kvar ute även på vintertid. 

Det skiljer sig åt hur sofforna är placerade i förhållande 

till hur många äldre som bor i området. 

Närhet till service Trend – 

Mellan 2000 och 2009 har ca 10.000 personer i Östersunds 

stad förlorat sin livsmedelsbutik inom 600 meters 

avstånd. Andelen livsmedelsbutiker har under perioden 

sjunkit från 20 till 14 stycken.



Nämndernas 

verksamhetsberättelser 

Kommunstyrelsen 

68 

Viktiga händelser under året 

En händelse som i någon form påverkat alla boende och 

tillresta till kommunen under senare delen av året var 

utbrottet av parasiten cryptosporidium i kommunens 

dricksvatten. Kommunikationsinsatsen i samband med 

den händelsen torde vara det i särklass största och 

mest intensiva i kommunens historia. Två saker prioriterades; 

information på vår egen webb samt mediekommunikation. 

Kommunfullmäktige beslutade i april att bygga en ny 

arena på R3-området i stadsdel Norr. Under hösten har 

ett inledande arbete bedrivits/påbörjats i olika delprojekt. 

Östersunds kommun ingår numera i förvaltningsområdet 

för det samiska språket vilket innebär att stödja 

det samiska språket och att stärka samernas möjligheter 

till inflytande. Kommunledningsförvaltningen 

tillsammans med övriga förvaltningar har upprättat en 

handlingsplan för införandet av den så kallade minoritetsreformen. 

Utredningen om möjligheterna att elektrifiera Meråkersbanan 

har slutförts och överlämnats till regeringarna 

i Norge och Sverige. En kompletterande utredning 

avseende möjligheterna att etablera en s k kombiterminal 

i Östersund har genomförts. Underlag har lämnats 

för att kunna behålla flygtrafiken mellan Östersund och 

Umeå genom s k rikstrafik. 

Borgensfrågorna har varit mycket aktuella och en 

bostadsrättsförening (Västergård i Lit) har begärt 

sig i frivillig likvidation vilket kommer att innebära 

att kommunen kommer att få infria ett borgensåtagande. 

Likvidatorer är tillsatta och försäljning har 

skett. Kommunfullmäktige har beslutat ta ut avgifter 

för de borgensåtaganden som kommunen har gentemot 

ett antal bostadsrättsföreningar. Förvaltningen har 

uppdrag att utveckla uppföljningsfunktionen gentemot 

de föreningar där kommunen har borgensåtaganden och 

konkreta möten har genomförts under hösten. 

Bolagsfrågor har varit intensiva under året med anledning 

av kommunens förvärv av Vattenfalls aktier. Ett 

nytt aktieägaravtal och bolagsordning har utarbetats i 

dialog med Krokom och Åre. Vestibulums försäljning av 

bostadsfastigheterna och överförande av pensionsåtaganden 

till kommunen är nu klara. Regeringsrätten har 

ännu inte tagit ställning till förhandsfrågan från Bodens 

kommun om koncernbolagens ställning i relation till 

kommunbanksfunktion. 

Strategi för förvaltning av den pensionsreserv som 

avsatts redovisades till kommunstyrelsen och fullmäktige 

i juni. Upphandling av kapitalförvaltare är genomförd. 

Östersunds kommun har som mål att bli Sveriges kvalitetskommun 

2011. Vid budgetkonferensen i februari

edovisades rapporten från SKL ”Resultatvisaren”. I 

denna rapport finns ett antal förbättringsområden redovisade. 

Kommunledningsförvaltningen har upprättat 

handlingsplaner för respektive förbättringsområde. 

I budget för 2010 anslogs 3 Mnkr för översyn av 

civilförsvarsanläggningar. Översynen och åtgärder i 

samband med detta slutfördes inte under 2010. 

I Östersund och länet, till skillnad från riket, har den 

totala arbetslösheten ökat jämfört med december föregående 

år. Den totala arbetslösheten (öppet arbetslösa 

+ program med aktivitetsstöd) har ökat från 8,4 % till 

8,6 % (jämfört med riket 6,8 %). Antalet personer har 

ökat från 3 229 till 3 294 (+ 65 personer). 

Ungdomsarbetslösheten är oroande hög i länet och i 

Östersund och fortsätter därtill att öka. Jämfört med 

december 2009 har den totala arbetslösheten december 

2010 ökat från 14,3 % till 15,4 % (jämfört med riket 

10,9 %). Antalet inskrivna ungdomar vid arbetsförmedlingen 

är totalt 1 324. Av dessa är 934 helt arbetslösa 

eller i arbetsmarknadsprogram vilket är en ökning med 

104 personer jämfört med motsvarande period 2009. 

556 ungdomar ingår i ”Jobbgarantin” dvs har varit 

arbetslösa över 90 dagar. 

Östersunds kommun tecknade överenskommelse med 

Arbetsförmedlingen om anordnande av Lyftet under 

2010. Överenskommelsen innebar att kommunen skulle 

anordna 150-200 praktikplatser i kommunal verksamhet 

samt hos ideella föreningar för arbetslösa 18-65 år. 

För unga under 25 år har praktikperioden varit max tre 

månader, för övriga max sex månader. Östersunds kommun 

byggde upp verksamhet för detta bestående av 5,0 

tjänster, lokaler, möbler, datorer med mera. Kommunen 

har full kostnadstäckning från Arbetsförmedlingen för 

detta. Under året har 606 personer erbjudits Lyftetplats, 

varav ca 60% ungdomar under 25 år. För ca 

42% av de som haft praktik har det lett till någon form 

av anställning. 

Konjunkturläget har förbättrats i Sverige och världen, 

det märks inte helt tydligt i Östersund. Flera av 

kommunens större tillverkande företag drabbades av 

konkurs, nedläggning eller neddragningsbeslut under 

året. De tillverkningsföretag som lyckades överleva 

lågkonjunkturen har kunnat återhämta sig bra. 

Näringslivskontoret har under 2010 arbetat intensivt 

med etableringsförfrågningar avseende stora datacenters. 

Östersund har mycket bra förutsättningar med 

låga energipriser, säker eldistribution, kallt klimat, investeringsstöd 

och byggklar mark. Kommunen har även 

beslutat delta i den satsning som Invest Sweden gör för 

att marknadsföra Sverige som investeringsland för de 

stora IT-bolagen. Förhoppningsvis kommer satsningen 

att bära frukt under 2011. 

kommunstyrelsen 

I juli 2010 utnämndes/antogs Östersund och Jämtland 

av UNESCO som medlem i nätverket Creative 

Cities of Gastronomy. En grupp bestående av representanter 

från Östersunds kommun, Jilu, och entreprenör 

inom Gstronomi arbetar med de formella krav som 

ställs på Östersund och Jämtlands medlemskap, samt 

hur regionen kan dra nytta av utmärkelsen. Östersunds 

kommun har även vunnit tävlingen ”årets matlandethuvudstad”. 

Tävlingen är en del av Sverige - det nya 

matlandet. 

Under början av 2010 kom beslut om statsbidrag 

för ”Yrkesvux” Det medförde en helt ny situation där 

Lärcentrum kunde bevilja nästan samtliga sökande 

den yrkesutbildning som de önskade. På grund av att 

ekonomin under 2009 var ansträngd började 2010 med 

relativt låga volymer men detta har ändrats under året 

och enbart under hösten har ca 1900 studerande varit 

inne i någon form av utbildning på Lärcentrum. Framförallt 

efterfrågas yrkesutbildningar medan teoretiska 

studier inte ökat alls. Många av yrkesutbildningarna är 

dyra men det har ändå varit möjligt att ordna med hjälp 

av statsbidraget. När året nu slutar har lärcentrum fler 

studerande i yrkesutbildningar än någonsin tidigare. 

Östersunds kommun hade överenskommelse med 

Migrationsverket om mottagande av 80-100 flyktingar 

under 2010. Trots den bostadsbrist som råder i kommunen 

har 89 personer tagits emot under 2010. Varje 

individ är vanligtvis inskriven vid integrationsservice 

under en introduktionsperiod på två år. Under 2010 har 

det totalt varit 245 personer aktuella hos integrationsservice. 

De som varit inskrivna under året har sammantaget 

varit av mer än tio olika nationaliteter. 

Under 2010 har ett intensifierat samarbete mellan 

Mittuniversitetet och Nationella vintersportcentret och 

kommunen påbörjats. Kommunen har satsat närmare 

två miljoner kronor på att förstärka investeringar och 

ge möjlighet till fördjupad verksamhet vid centret. Som 

ett led i marknadsföringen av Östersund som skandinaviskt 

centrum för vinteridrott är satsningen på NVC 

mycket viktig. Ett mer långtgående samarbetsavtal 

mellan Mittuniversitetet och kommunen är på väg under 

2011. 

Årets resultat verksamhet 

Måluppfyllelsen vid årsskiftet är inte fullt 100% eftersom 

till exempel målet att årliga undersökningar enligt 

beslutad kommunikationsplattform inte har prioriterats 



69


Mål och Resultat 

(inriktningsmål, effektmål och resultat) 


Östersund arbetar för en ekonomisk hållbar utveckling där globaliseringens möjligheter tas till vara, med ett 

starkt och växande näringsliv, en stark social ekonomi samt en ökande befolkning. 

Befolkningen ökar i Östersunds kommun och 

antal invånare 2020 är 65 000. 

Företag i kommunen upplever ett positivare 

företagsklimat och kommunen har en positiv 

utveckling med nya och fler arbetstillfällen. 

Antal arbetstillfällen 2013 är 33 000 och 

antal företag 2013 är 7000 

Varvid: 

• antal nya företag är 300 per år under 

perioden 2009-2013. 

• antal etableringar är 30 stycken under 

perioden 2009-2013. 

Målet har uppnåtts 

Befolkningen ökade med 277 personer under 2010. 

En ökning med 0,5%. 

Målet har delvis uppnåtts 

I Svenskt Näringslivs kommunranking har vi tappat 

från placering 143 till 166. I andra rankinglistor har 

kommunen nått bättre resultat. 

Antal arbetstillfällen 2009 (senast tillgängliga uppgift) 

31 235. 

Antal företag uppgick till 6 327 vilket är 162 fler än 

vid förra årsskiftet. 

Antal nyetablerade företag 2010 är 376 vilket är 98 

fler än 2009. 

Beslut om 3 företagsetableringar 2010. 

70 

Kommunens översiktsplan aktualitetsprövas 

varje mandatperiod men översiktsplaneringen 

hålls aktuell genom att en årlig prioritering 

av behov av planeringsunderlag, utredningar 

och fördjupade översiktsplaner genomförs. 

Kommunen medverkar till att hålla planberedskap 

för villatomter och flerbostadshus 

för att kunna möta marknadens behov. Det 

finns vid varje tillfälle minst 10 ha disponibel 

tomtmark för industriändamål. Under året 

ska kommunen i sin tomtkö erbjuda minst 20 

småhustomter varav minst 5 ska ha fjäll-/sjöutsikt 

inom Östersund med omnejd. 


Arbetet med en ny kommunövergripande översiktsplan 

och en översyn av utvecklingsplan för Östersunds centrum 

har påbörjats. Översiktsplan för Västra Frösön, 

Östberget och Storsjöstrand slutfördes. 


Antalet småhustomter som erbjudits tomtkön är 49 

varav 14 med utsikt. 

Antal nyproducerade lägenheter 31/12:ca 110 

Disponibel tomtmark för industriändamål: 40 ha. 

Bilden av Östersund mäts, lokalt och på riksnivå, 

genom en årlig imageundersökning enligt 

beslutad kommunikationsplattform. Värdet 

utifrån undersökningen ökar. 

Graden av internationalisering ökar för att 

stärka Östersunds konkurrenskraft. 

Målet har inte uppnåtts 

Ingen mätning prioriterades 2010 och inget mål 

kommer att finnas i budget för 2011. Dock kommer 

en mätning att göras under 2011 med anledning av 

cryptosporidiumutbrottet. 


Kommunledningsförvaltningen har deltagit i ett 20-tal 

olika aktiviteter inom ramen för den internationella 

strategin.


50 % av flyktingarna i åldern 20-64 år med 

uppehållstillstånd, arbetar, praktiserar eller 

studerar efter avslutad introduktionstid. 

Kommunstyrelsen följer upp nämndernas 

internkontrollarbete i syfte att fullgöra sin 

uppsiktsplikt. 

Östersund arbetar för en demokratisk och social hållbar utveckling och är en av sveriges mest attraktiva och 

spännande mötesplatser. 

Östersund utvecklar informationen till medborgarna 

i enlighet med beslutad kommunikationsplattform. 

Målet har uppnåtts. 

Andel personer som arbetar/praktiserar eller studerar 

är 53 %. 


Samtliga nämnder och styrelser har antagit planer för 

internkontroll. 


Kommunikationsutbildningen för chefer är färdigutvecklad 

och började genomföras under hösten. Arbetet 

med det nya intranätet har påbörjats. Webbsidans 

antal besökare ökade. Magasinet Östersund tillgänglighetsanpassades 

och kom tvåa i en medborgartidningstävling. 

En kriskommunikationsplan håller på att 

utformas. 


Kommunen blir Årets Kvalitetskommun 2011. Målet mäts 2011 

Plan för arbete inom prioriterade utvecklingsområden 

är upprättad och arbete pågår inom respektive 

område. Kommunen deltar i samarbete med SKL för 

utveckling av metoder för medborgardialog. 

Ny kommunkompass genomfördes i december 2010. 

71 

Östersund samverkar med näringslivets organisationer, 

den sociala ekonomin, myndigheter 

och MIUN i ett gemensamt utvecklingsarbete 

som manifesterats i ett nytt tillväxtprogram. 


Tillväxtprogrammet antogs av kommunfullmäktige i 

juni 2009 och kommer att gälla till och med år 2013. 

För genomförandet av tillväxtprogrammet har en 

handlingsplan tagits fram som sammantaget innehåller 

46 åtgärdspunkter, som tar sin utgångspunkt i de tre 

framgångsfaktorer som beskrivs i tillväxtprogrammet. 

Detta arbete pågår. 

Östersund arbetar för en ekologisk hållbar utveckling. 

Östersunds kommun bedriver ett offensivt 

miljöarbete och är ISO certifierad och EMAS 

registrerad. 


Resultat av miljörevisorernas årliga granskning är 

att Östersund fick behålla ISO certifikat och EMAS 

registrering.


Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. Sjukfrånvaron 

minskar och överstiger inte 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. 

Sjukfrånvaron minskar och överstiger ej 5 %. 


Under 2010 uppgick sjukfrånvaron till 3,1 %. 


72 

Förvaltningen arbetar med helhetssyn och 

arbetsglädje i en attraktiv miljö och eftersträvade 

kännetecken är tillgänglighet, positivt 

bemötande, engagemang och kompetens. 

Värdet 2010 är samma eller bättre än 2009. 


Värdet på de förtroendevaldas uppfattning om Klf är 

detsamma som 2009. Mätning av förvaltningsledningarnas 

uppfattning är omarbetad och ej jämförbar med 

2009 års mätning. 

Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. 

Vid rekrytering lyckas östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens. 

Kommunledningsförvaltningen lyckas till 

100% anställa medarbetare med rätt kompetens. 


Vid samtliga rekryteringar har medarbetare med rätt 

kompetens anställts. 

Östersunds kommun har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter 

till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter inom respektive yrkesområde. I yrkesoch 

verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska andelen män respektive kvinnor öka. 

Kommunledningsförvaltningen erbjuder samtliga 

tillsvidareanställda heltidstjänster. 


Samtliga medarbetare erbjuds heltidstjänster. 

Miljön i östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra 

stads- och landskapsmiljö. 

Kommunens personal har stora möjligheter 

att påverka andra och informerar aktivt medborgare, 

företagare, studenter och elever om 

miljöarbetet. 

• Antal miljöfrukostmöten med företagare 

uppgår till minst 3 st 

• Antal informations- och utbildningstillfällen 

för miljöombud uppgår till minst 2 st. 


Antal möten miljöfrukost: 6 st 

Antal informationstillfällen och utbildningstillfällen 

miljöombud: 2 informationstillfällen och 2 utbildningstillfällen 

genomförda 

• Minst 2 st informationsblad distribueras 

till miljöombuden. 

Samtliga anställda inom förvaltningen får 

minst 2 ggr per år information om kommunens 

övergripande miljöarbete och ges förståelse 

för sin roll som inspiratör för andra. 

Antal utgivna informationsblad: 2 st 


Antal informationstillfällen 2010; 2.


Utsläpp av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i 

jämförelse med 1998. 

Samtliga anställda använder kommunens 

miljöbilar, buss eller cykel i tjänsten. 

Kommunledningsförvaltningen påverkar 

andra och i större omfattning genomför 

möten i form av telefon och/eller videokonferenser. 

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. 

Energisparande åtgärder genomförs. 

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet. 

Prioriterade områden 

Ökat psykiskt välbefinnande för barn och 

ungdomar. 

Målet har inte uppnåtts 

Miljöbilar finns inte alltid att tillgå samt i EU-projekt 

utgör inte kommunens miljöbilar en stödberättigad 

kostnad. Utbetald bilersättning 2010, klf: 14 542 kr 


Antal genomförda telefon/ videokonferenser, klf: 

- videokonferenser: 23 st 

- telefonkonferenser: 76 st 

- telefontolk: 437 st 


All personal är informerade och påminns vid klf-träffar 

och områdesträffar 

Resultat aktiviteter: 

Navigatorcentrum har under 2010 haft 335 personer 

inskrivna i verksamheten (179 kvinnor och 156 män). 

Under 2010 har Integrationsservice särskilt prioriterat 

målgruppen barnfamiljer och kvinnor som, av 

bland annat hälsoskäl, har svårt att delta i det ordinarie 

introduktionsprogrammet. 96 % av de ungdomar 

som sökte feriepraktik fick erbjudande om sommarjobb 

2010. Arbetet kring Barnkonventionen har inneburit 

intensifierad samverkan med övriga kommuner, 

landsting och Rädda Barnen. Östersund har valts ut av 

Vägverket för att i samverkan ta fram metoder för att 

öka de ungas medverkan i samhällsplaneringen. 

Uppföljning av stöd genom mötesplatser unga till 

fritidsgårdar och gamla tingshuset har gjorts. 


73 

Skjut upp alkoholdebuten samt minska 

alkoholkonsumtionen och användningen av 

tobak, lösningsmedel och andra droger bland 

ungdomar. 

Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för 


De lokala BRÅ-grupperna har inte utvecklats hittills 

under året. Polisen har presenterat ett samverkansavtal 

i samtliga kommuner i länet. En enkätundersökning 

om en tobaksfri arbetstid har genomförts till 

chefer under hösten. 

Integrationsservice har under lov och sommarmånader 

erbjudit och uppmanat nyanlända flyktingfamiljer med 

barn att delta i olika aktiviteter. 

I samarbete med samhällsbyggnad har projektet Hälsosam 

samhällsplanering bedrivits under 2010.


74 


Ekonomi 

Kommunstyrelsens driftbudget för 2010 uppgick till 

183,8 mnkr. Bokslutet visar ett överskott på 10,5 Mnkr 

i förhållande till budget. Liksom tidigare år redovisar 

kommunstyrelsens olika anslag för utveckling och 

särskilda projekt ett överskott. Överskott har också 

redovisats på personalkostnaderna till följd av vakanser 

och olika typer av ledigheter. 

Tack vare stora statsbidrag har Lärcentrum kunnat 

anordna flera nya yrkesutbildningar än tidigare år. 

Detta har lett till att kommunens kostnad för interkommunala 

kostnader till andra kommuner varit lägre 

än budgeterat. Samtidigt har ersättningen från andra 

kommuner som köpt utbildning hos Lärcentrum ett 

överskott. 

Inom ramen för kommunstyrelsens överskott har 

kommunstyrelsen kunna täcka ett underskott på 9 -10 

mnkr gentemot Jämtlands gymnasieförbund. Underskottet 

beror dels på för lågt prognostiserat antal 

elever dels på fördelade omställningskostnader mellan 

ägarkommunerna. 

Investeringsbudget för 2010 uppgick till 2,3 mnkr 

bokslutet visar på ett överskott på 0,2 mnkr. Under året 

anvisade kommunfullmäktige 10 miljoner kronor inom 

kommunstyrelsens ansvarsområde för projektering av 

ny arena. Bokslutet visar ett överskott på 9,8 mnkr, 

dessa har ombudgeterats till 2011. 

Framtid 

Med anledning av cryptoutbrottet i kommunens dricksvatten 

kommer resurser och kommunikationsaktiviteter 

under 2011 att tydligt inriktas mot aktiviteter för att 

stärka förtroendet för det kommunala dricksvattnet och 

för kommunorganisationen. Det har aldrig varit mer 

angeläget med god kommunal kommunikation och att 

vårda varumärket Östersund än nu. 

För genomförande av tillväxtprogrammet har en 

handlingsplan tagits fram . Den innehåller sammantaget 

46 åtgärdspunkter och har som utgångspunkt de tre 

framgångsfaktorer som beskrivs i tillväxtprogrammet; 

näringslivsutveckling, attraktivt Östersund och infrastruktur. 

Tillväxtprogrammets målsättning om 

65 000 innevånare 2020 sker inte utan ett antal aktiva 

åtgärder. Det blir en fråga för kommunstyrelse och fullmäktige 

att prioritera mellan olika angelägna områden. 

Utgångspunkten är att åtgärderna i sig skall leda till 

tillväxt och en positiv utveckling men på kort sikt måste 

en prioritering ske. 

Behovet av stöd och aktiviteter för ungdomar är 

fortsatt stort eftersom arbetsförmedlingens aktiva 

åtgärder, praktik och utbildningsinsatser erbjuds först 

efter 90 dagars arbetslöshet. Särskilt ungdomsarbetslösheten 

fortsätter dessutom att öka vilket innebär att 

behovet av insatser från Navigatorcentrum troligtvis 

kommer att öka. 

Eftersom läget på arbetsmarknaden har förändrats 

och efterfrågan på fler yrkesutbildade personer ökar 

efterfrågas också yrkesutbildningar hos Lärcentrum. 

Östersund har tillsammans med 5 kommuner i länet 

ansökt om statsbidrag för att kunna anordna fler yrkesutbildningar. 

Östersund och regionen är medlem i UNESCO´s nätverk 

Creative Cities of Gastronomy och har utnämnts 

till årets matlandethuvudstad 2011. Detta kommer att 

innebära omfattande aktiviteter kring matutveckling av 

olika slag. Kommunen planerar medfinansiera ett matlandetprojekt 

inom Landsbygdsprogrammet 2011. 

Inför 2011 är överenskommelsen med Migrationsverket 

oförändrad. Kommunen planerar för ett mottagande 

på 80 – 100 flyktingar, inkl ensamkommande 

barn med uppehållstillstånd. Vid ett sådant mottagande 

krävs ca 35 – 40 nya lägenheter. För att detta ska vara 

möjligt krävs ett ökat samarbete med bostadsföretagen 

i kommunen. 

Att fortsätta utveckla befintliga chefer samt att finna 

och utveckla nya chefsämnen i organisationen är ett 

arbete som pågår och fortsatt är viktigt. Under 2010 

har dessutom arbetet med en medarbetarutbildning för 

att implementera och förankra kommunens värdegrund 

för alla anställda påbörjats 

AnnSofie Andersson 

ordförande 

Bengt Marsch 

kommundirektör


Resultat Utfall Utfall Utfall Utfall 

2007 2008 2009 2010 

Antal invånare 31/12 58 686 58 915 59 136 59 413 

% förändring +0,2 % + 0,4 % + 0,4% + 0,5% 

Nettokostnad/invånare, kommunstyrelsen kr/inv 2 823 2 696 2 784 

Ranking Östersund jmf 290 kommuner 155 126 143 166 

Antal arbetstillfällen 32 161 32 102 31 235 

% förändring + 2,1 % - 0,2% -2,7% 

Förvärvsintensitet i % 1 79,9 78,9 76,6 

Antal företag i kommunen 2 6 136 6 110 6 165 6 327 

% förändring +3 % - 0,3 % + 0,9% + 2,6% 

varav nyetablerade företag 2 343 290 278 376 

Antal företag i den sociala ekonomin 2 144 126 140 147 

Antal företagsträffar 1 6 8 7 

Antal företagsbesök 105 172 232 179 

Antal företagsetableringar 3 7 5 3 

Antal säljbara villatomter 31/12 29 24 40 49 

Antal nyproducerade lägenheter 31/12 24 42 80 110 

Imageundersökning 

- svenska folkets kännedom om ”Vinterstaden” 36 % 33 % 

-svenska folkets genomsnittliga betyg på Östersund 

(skala 1-6) 

4,0 4,0 

- östersundsbornas kännedom om ”Vinterstaden” 97 % 99 % 

- östersundsbornas genomsnittliga betyg på Östersund 

(skala 1-6) 

4,8 4,6 

Informationsindex 3 , webben 65 % 75 % 77 % 83 % 

Ranking klimatkommun 4 Östersunds placering 5 1 

Antal boende i Östersund födda utomlands eller med 

två föräldrar födda utomlands 

3 665 3 829 4 006 

Antal platser/anställda OSA 5 30/39 30/30 30/40 30/40 

Antal anställda/ antal tjänster, lönebidrag 35/29,65 30/26,15 27/23,1 25/20,5 

Antal anställda, feriepraktik 1 173 965 1 060 1 230 

Antal platser flyktingmottagande (avtal) 78 115 98 89 

Antal deltagare vuxenutbildning (heltidsstud) 706 742 801 940 

Antal deltagare Svenska för invandrare (SFI) 200 334 374 405 

Resultat 6 kvalitetsutvärdering, klf (skala 1-6) 4,8/4,4 5,3/4,8 4,8/4,8 4,8/-- 

Antal nämnder som upprättat internkontrollplaner 4 6 6 7 

Miljö 

Andel miljöbilar av kommunens totala antal bilar 48 % 50 % 52 % 69 % 

Folkhälsa 

Andel arbetssökande ungdomar 18-24 år (avser 

oktober) (AF) 

7,8 % 7,9 % 13,2% 16,3% 

Andel elever i åk 8 och åk 2 Gy som tycker att de 

har möjlighet att föra fram sina åsikter till dem som 13% (2006) 5,7% 

bestämmer i kommunen (LUPP –endast 2006) 

Medarbetare 

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid, klf 3,2 % 3,1 % 3,4 % 3,1 % 

Antal långtidssjuka 15 6 3 3 

Fördelning kvinnor/män i %, klf 65/35 71/29 67/33 69/31 

Antal årsarbetare 108,8 89,3 81,0 82,0 

Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 98,5% 98,4% 98,8% 99,4% 


75 

1 Källa: SCB, andelen förvärvsarbetande i åldern 20-64 år, 

2 Källa: Bolagsverket, registrerade företag 

3 Information till medborgare på webben – Östersunds resultat i jmf 

med snitt i ca 60 kommuner 

4 Svenska Naturskyddsföreningens (SNF) klimatindex för kommuner 

(svar från 209 av 290 kommuner) 

5 OSA= offentligt skyddat arbete 

6 Medelvärde, svar från förtroendevalda i kommunstyrelsen/förvaltningsledningar


Resultaträkning 

Mkr 2008 2009 2010 

Intäkter 52,5 63,1 82,7 

Kostnader 211,3 -225,2 -251,7 

Kommunbidrag, årsbudget 175,9 165,3 183,8 

Kommunbidrag, tilläggsbudget 2,2 0,0 -4,3 

Resultat 19,3 3,2 10,5 

Investeringar 


Nettoinvesteringar 1,7 0,09 2,1 

Investeringsbudget 2,3 0,6 2,3 

Arenautredning 10,0 

Förvärv aktier Jämtkraft AB 550,0 

76 

76

utförarstyrelsen 

Utförarstyrelsen 

Teknisk förvaltning 

Teknisk förvaltning är en av sju förvaltningar i Östersunds 

kommun. Politiskt sorterar vi under Utförarstyrelsen. 

I teknisk förvaltning finns de flesta av kommunens 

tekniska verksamheter samlade, som till exempel 

vatten, fastigheter, fritidsanläggningar, renhållning, 

trafikanläggningar och parker. Det är många vitt skilda 

verksamheter, men de är alla av teknisk natur. 

Förvaltningen har ca 250 tillsvidareanställda medarbetare 

och har en nettoomsättning på ca 562 miljoner 

kronor. Den verksamhet som har störst omsättning är 

Fastighet, som bidrar till nära hälften av förvaltningens 

totala omsättning. Andra till volymen stora verksamheter 

är Gatukontoret, Vatten och Renhållning. 

Teknisk förvaltning finns till för att på ett effektivt 

sätt utföra tjänster inom våra verksamhetsområden 

som svarar mot kommuninnevånarnas och övriga 

kunders behov med värderingarna: service, laganda, 

professionalism och kostnadseffektivitet. 


• Fastighet blir godkända för certifiering enligt ISO 

16000, Energiledningssystem (energisparandearbete). 

Officiellt tilldelas certifikatet i februari 

2011. 

• Det ökande behovet av lokaler för barnomsorg och 

vård gör att investeringsvolymen även för 2010 

varit relativt hög 

• Mark och exploatering har fortsatt arbetet med de 

strategiska projekten Remonthagen inkl. ekonomiska 

kalkyler och bostadsförsörjningsaspekter, t.ex. 

avtal med Östersundsbostäder (200 lägenheter) 

och Attacus (28 grupphus). 

• Bygg och Projektering har varit inblandade i flera 

av de större projekten under året, som fortsatt utbyggnad 

av skidsta-dion, påbörjande av ”utbyggnad 

av Ladängen” med nya nedfarter, utredningen om 

ny arena, färdigställande av Stortorget, m fl. 

• I slutet av augusti medförde ett omfattande 

regnoväder att cirka 50 stycken fastighetsägare 

drabbades av källaröversvämningar. Ansvarsfrågan 

är inte avslutad, diskussioner pågår med ett antal 

försäkringsbolag. 

• I slutet av november utbröt en vattenburen smitta 

med parasiten cryptosporidium i Östersund. Parasiten 

har medfört att fr.o.m. 26 november rekommenderas 

samliga abonnenter anslutna till vattenverket 

i Minnesgärde att koka sitt dricksvatten. 

• Renhållning har under året varit inblandad i en 

rättsprocess gällande vårt nya tillstånd på Gräfsåsen. 

Processen avslutades i december med en 

rättegång där Östersunds kommun dömdes till en 

företagsbot på 100 000 kr för brott mot gällande 

tillstånd. 

• Vintern har varit fin, men kall vilket har påverkat 

Fritids verksamhet. Vi har fått mycket positiv 

återkoppling kring fina skidspår och skidbackar. 

Det totala antalet besökare fortsätter att öka på 

Storsjöbadet,(StepIn) men det syns en tydlig trend 

i att antalet ”vanliga” badgäster minskar. 

Årets resultat verksamheten 

• Inom Gatukontoret har beläggningsverksamheten 

under sommaren rullat på med en större volym än 

tidigare år. Gatukontorets största projekt har varit 

byggandet av cirkulationsplatsen vid Fyrvallakorset. 

Volymen utlagd asfalt uppgick till 18.000 ton 

vilket är den största sedan mitten av 90-talet. 

• Vattenverket i Minnesgärde har sedan parasitutbrottet 

kompletterats med en uv-anläggning som 

bland annat oskadliggör parasiter. Rengöring av de 

32 mil vattenledningar som utgår från Minnesgärdes 

vattenverk pågår. 

• Under 2010 ökade bostadsanpassningsärendena 

med 7% (från 379 till 406). 

• Antalet gästnätter på Campingen var under 2010 

ca 7 800 färre än föregående år pga att det har 

varit färre evenemang i stan samt färre företagsgäster 

under vår lågsäsong (september-maj). Även 

problemet med vattnet minskade antalet gästnätter 

under november och december. 

• Antalet besökare i sporthallar minskade jämfört 

med 2009. Främsta orsaken är att finna i den 

ökade etableringen av ”gym” i Östersund. Idrottsföreningarnas 

verksamhet ligger på ungefär samma 

nivå över åren, med årliga ”toppar” som t ex 

Storsjöcupen. 


77



78 

• Inom renhållningen har omställning till behovsanpassad 

hämtning av sopor till förbränning vid 

alla villafastigheter och fritids-hus har genomförts 

under året. 

• Antalet gasfordon har ökat betydligt mer än kalkylerat 

och vid slutet av 2010 finns 256 lätta fordon, 

2 sopbilar samt 5 stadsbussar (ej ännu i full drift). 

Under året har även testkörning med både buss och 

lastbill pågått av en extern operatör. 



Teknisk förvaltning skall offensivt stimulera till en god miljö och positiv utveckling av kommunen genom att 

med hög servicenivå tillgodose kunders behov och förväntningar 

Camping 

Att höja attraktiviteten på och marknadsanpassa 

boendet för besöksnäringen och 

studenter i Östersund. 

Antal gästnätter 76 475 ( 83 000) 

Antal nöjda gäster 99% ( 97%) 

Uthyrningsgrad oktober-mars 89% (87%) 

Målet delvis uppnått 

Fastighet 

För att mäta servicenivå kommer regelbunden 

NKI-undersökning att genomföras. Mål 

att överstiga index 70 enligt Fastighetsbarometer. 

Resultatet blir färdigt under april 2011. 

Vatten 

På ett kostnadseffektivt sätt leverera dricksvatten 

till och ta hand om avloppsvatten från 

anslutna abonnenter och allmänna platser. 

VA-kostnad 29,4 kr/kvm jämfört med riket 53,7 kr/ 

kvm. Ranking i riket 8 enligt Nils Holgersson avgiftsundersökning. 

Målet uppnått 

Teknisk förvaltningskunder upplever att verksamheterna har god eller mycket god tillgänglighet. 

Minst 80% av kunderna upplever att verksamheterna 

har god eller mycket god tillgänglighet. 

83% av kunderna upplever att verksamheterna har 

god eller mycket god tillgänglighet. Målet är uppfyllt 

Teknisk förvaltnings kunder (1) upplever att de får ett bra eller mycket bra bemötande 

Minst 90% av kunderna upplever att bemötandet 

är bra eller mycket bra. 

87% av kunderna upplever att bemötandet är bra eller 

mycket bra. Målet delvis uppnått 

1 

En kund kan vara såväl en extern brukare/nyttjare av förvaltningens tjänster som en intern kund, t ex en nämnd eller en resultaten-het inom 

kommunen eller förvaltningen.


Teknisk förvaltnings kunder (1) upplever att de har god eller mycket god möj-lighet till inflytande på verksamhetens 

utförande 

Minst 60% av kunderna upplever att de har 

god eller mycket god möjlighet till inflytande 

på verksamhetens utförande. 

Teknisk förvaltning ska ha en ekonomi under kontroll 

Teknisk förvaltnings ekonomiska resultat ska 

inte understiga budgeterat resultat. 

Alla medarbetare i förvaltningen skall ha 

tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter. 

84% av kunderna upplever att de har god eller mycket 

god möjlighet till inflytande på verksamhetens utförande. 

Målet är uppfyllt 

Ekonomiskt resultat 3,8 mnkr högre än budgeterat 

2.7 Mnkr. 


81 % av medarbetarna har individuella kompetensutvecklingsplaner. 




Förvaltningens sjukfrånvaro ska inte överstiga 

5%. 

Sjukfrånvaron uppgår till 2,6 % av tillgänglig arbetstid. 




Minst 80 % av de rekryteringar som görs ska 

tillsättas av personer med rätt kompetens. 

Andel rekryteringar av medarbetare med rätt kompetens 

uppgår till 100 %. 11 rekryteringar har gjorts 

inom teknisk förvaltning per 2010-12-31. Av dessa 

har samtliga medarbetare rätt kompetens. Målet är 

uppfyllt 


79 




I yrkesoch verksamhetsområden med ojämn 

könsfördelning ska andelen män respektive 

kvinnor öka 

Förvaltningen har en sned könsfördelning där männen 

är en majoritet (81,8 %). Andelen kvinnor (18,2 %) 

inom förvaltningen har ökat marginellt jämfört med 

2009. 



Huvuddelen av oljeuppvärmda anläggningar 

ska avvecklas till utgången av 2010 jämfört 

2004. (Fastighet) 

Oljeuppvärmda anläggningar har minskat med 46 % 

(= 1322 MWh) kvartal 4 2009 – kvartal 3 2010. 

Kvarvarande oljeförbrukning motsvarar 1125 MWh. 

Oljan är i första hand ersatt med pellets och fjärrvärme. 

När konvertering i Brunflo är slutfört kommer 

vi nå 68%. Målet är delvis uppfyllt.


80 


Bränsleförbrukningen i liter/mil samt liter/ 

timme mätt i bensinekvivalenter 2 ska minska 

med 5 % till utgången av 2010 jämfört med 

2005. (Gatukontoret, Renhållning) 

Andelen miljöbilar av åretruntbilar ska öka 

och vara minst 80% av personbilsflottan. 

(Alla enheter) 

GATUKONTORET 

Den snittförbrukning Gatukontoret haft under 2010 

har minskat bränsleförbrukningen med cirka 1,3 m3 

bränsle jämfört med om de kört med 2005:s snittförbrukning 

under 2010. Detta motsvarar en bränslebesparing 

på 5,3 %. Årens resultat redovisas i tabellen 

nedan. Variationerna i mängd besparat bränsle 

beror på hur mycket statistik som inkommit samt hur 

mycket Gatukontoret totalt förbrukat (enligt inkommen 

statistik). 

20 

15 

10 

5 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

% besparing m3 sparat bränsle 

RENHÅLLNING 

Gräfsåsen och insamlingen bygger upp basår. Gräfsåsen 

har utrustat farmartankar med bränslemätare. 

Målet är uppfyllt. 

Andelen miljöbilar (personbilar) uppgår till 85%. 


30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Gas Etanol Hybrid El Ej miljö 

Antal bilar 

100 bilresor kortare än 5 km i tjänsten ska 

ersättas genom att välja miljövänligt alternativ 

t.ex cykla, buss osv… under 2010. 

(Alla enheter) 

Vi har ersatt 888 tjänsteresor med bil med mindre 

miljöbelastande alternativ enligt nedan: 

174 bussresor ; 340 promenader; 374 cykelresor 


Pappersanvändningen ska minska med 5% 

2010 jämfört med 2006, vilket motsvarar 16 

500 kopior.(Alla enheter) 

Förbrukat papper (uppskattning) 051101-061031: 

330.000 ark. Förbrukat papper 091101-101031: 

192.000 ark. Pappersförbrukningen har minskat med 

42%.Målet är uppfyllt. 

2 Bensinekvivalenter är ett sätt att jämföra olika bränsleslag energimässigt. Exempelvis motsvarar 1 liter bensin 1,35 liter etanol. R.


Bränsleförbrukningen på SS Thomée ska 

minska med 2% i liter/körtimme år 2010 jmf 

2008. (Fritid) 

Bränsleförbrukningen på SS Thomée minskade med 

ca 22% i liter/körtimme. Målet är uppfyllt. 


Energianvändningen i fastigheterna ska senast 

2010 ha minskats med minst 15% / m2 

jämfört med 2004. (Fastighet) 

Senast vid utgången av år 2010 ska merparten 

av de fastigheter som den 1 januari 2008 

var uppvärmda med direktel och vattenburen 

elvärme ha konverterats till annat uppvärmningssystem. 

(Fastighet) 

Fastighets energiledningssystem ska vara 

certifierat senast år 2010. (Fastighet) 

Energianvändningen har sjunkit med 12 % kvartal 4 

2009- kvar-tal 3 2010 jämfört med 2004 exklusive 

storsjöbadet, inklusive storsjöbadet -10%. Besparingen 

motsvarar 425 villors årsenergianvändning. Målet 

är delvis uppfyllt. 

Elvärmen har minskat med 22 % (=353 MWh) kvartal 

4 2009-kvartal 3 2010 jämfört med samma period 

2006-2007. Elvärme-förbrukning som finns kvar 

motsvarar 1236 MWh. Elvärmen är i första hand 

ersatt med fjärrvärme men även med värmepump. 

När planerade åtgärder är genomförda kommer vi nå 

ca -50 %. Målet är delvis uppfyllt. 

Certifieringsrevision genomförd med tre mindre avvikelser 

som skall åtgärdas senast sista januari 2011. 

Målet är delvis uppfyllt. 


Vid nybyggnad och omfattande till-/ombyggnad 

skall energibehovet för uppvärmning och 

fastighetsdrift uppgå till maximalt 80 kWh/ 

m 2 Atemp 3 ,år. Vi skall sträva efter att närma 

oss passivhusstandard. (Fastighet) 

Nybyggen under 2008-2010 har ett beräknat energibehov 

på 70-100 kWh per kvm och år. Mätning under 

det första året indikerar värden mellan 105-150, men 

inget nybygge med dessa krav har stått i två år ännu. 

Uppföljning pågår. Vi har en handlingsplan för 2011. 

Målet är delvis uppfyllt. 

81 

Den totala elanvändningen ska minska med 

1% per besökare på Storsjöbadet 2010 jmf 

2009 års elanvändning. 

El: Elanvändningen per besökare har minskat med 

23 % under perioden 091001-100930 jämfört med 

081001-090930. 

Den totala fjärrvärmeanvändningen ska minska 

med 1% per besökare på Storsjöbadet 

2010 jmf 2009 års fjärrvärmeanvändning. 

(Storsjöbadet & Fastighet) 

Fjärrvärme: Fjärrvärmeanvändningen per besökare 

har minskat med 30 % under perioden 091001- 

100930 jämfört med 081001-090930. 

Orsaken till den stora energibesparingen ovan beror 

till huvud-delen på att antalet besökare har ökat från 

ca 210.000 st till 254.000 st. Jämförs under perioden 

förändringen av energianvändning per m2 har elen 

minskat med ca 6 % och fjärrvärmen har minskat 

med ca 15 %. 


3 Atemp är ”golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedd att värmas till mer än 10 °C begränsade av klimatskärmens insida (m²)”. 

Definition hämtad från Regelsamling för byggnader, BBR.


82 


Kommentar 

TF har i år ganska stor andel delvis uppfyllda miljömål, 

främst på energisidan. Främsta orsaken till detta är att 

vi har mycket ambitiösa mål med syfte att uppnå bästa 

möjliga resultat. Ett mål som är mycket realistiskt att 

nå kan ibland ge lägre resultat än ett utmanande, lite 

för högt satt mål. De resultat som de delvis uppfyllda 

målen visat är goda – mycket goda så berörda enheter 

har arbetat mycket ambitiöst med även dessa miljömål. 

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena 

för folkhälsoarbetet 

I vår budget för 2010 har vi inga folkhälsomål inskrivna, 

men inte desto mindre arbetar vi med folkhälsofrågor 

på ett myck-et grundläggande plan. Det gäller såväl 

vatten och avlopp som projektering av lokaler, bostäder, 

anläggningar för fritid och rekreation och som sköts 

och förvaltas av teknisk förvaltning. 

Ekonomi 

Förvaltningens resultat blev 6,5 mnkr, 3,8 mnkr bättre 

än budgeterat resultat 2,7 mnkr. Förbättringen av 

driftresultatet beror bland annat på högre intäkter på 

Gräfsåsen och på markupplåtelser, bra metallskrotpriser, 

extraordinära intäkter för försäljning av maskiner 

samt vakanta tjänster. 

Framtid 

• Flera av enheterna inom Teknisk förvaltning kommer 

att medverka till att Tillväxtprogrammets mål 

kan uppnås: 

• Mark- och exploateringskontoret har en viktig roll 

i att tillskapa nya byggrätter för bostäder. Där sker 

en prioritering av tjänster inriktade mot exploatering. 

• Campingen har en viktig roll i att tillhandahålla 

stugor och campingplatser med hög standard. Här 

ökar kraven från turisterna ständigt och det är 

viktigt att vara lyhörd för deras krav. 

• Även Storsjöbadet har en viktig roll när det gäller 

besöksnäringen genom att tillhandahålla ett attraktivt 

bad för kommuninvånare och besökare. 

• Under 2011 kommer arbete med dagvattnet att 

påbörjas mer systematiskt för att klargöra föroreningsmängder, 

mm. Bland annat kommer Vatten 

Östersund att medverka i forskningssamarbetet 

Kluster Nord. 

• Fastighets budget för fastighetsunderhåll har förstärkts 

med 3 mnkr för både 2010 och 2011. Detta 

ger en bättre möjlighet att bemöta kraven från de 

interna hyresgästerna på framför allt utökad satsning 

på invändigt underhåll. 

• Fastighetssektorn står idag för knappt 30 % av totala 

energianvändningen i samhället. Att bygga energi- 

och yteffektivt är en mycket viktig samhällsoch 

miljöfråga för att minska fastighetssektorns 

påverkan på klimatet och här kommer skärpta krav 

att komma från lagstiftaren inom en femårsperiod. 

De snabbt stigande energipriserna talar också för 

att kommunen ska vara proaktiv i denna fråga. 

I början av 2011 bör ett beslutsunderlag att tas 

fram för ett principbeslut om en miniminivå och 

som sen ligger till grund för merparten av kommunens 

nyproducerade byggnader. 

• Projektet med biogas från matavfall fortsätter 

i ett samverkansprojekt mellan Östersund och 

Sundsvall. 

• Arbetet med att åstadkomma en andra gastankstation 

i Östersunds tätort pågår och en etablering 

genom en extern aktör beräknas komma till stånd 

under 2011. I samband med detta planeras fordonsgasanläggningen 

samt uppgraderingsanläggningen 

vid Göviken säljas 

• Bygget av arena/or för att tillgodose behov hos 

framför allt issporter, basket och gymnastik kommer 

troligen att påverka förvaltningen både med 

byggande och drift. 

• Förvaltningen står inför ett antal pensionsavgångar 

och därmed nyrekryteringar under de kommande 

åren samt arbetet med att skapa lokaler för 

en samlokalisering av förvaltningen kommer att 

fortsätta under 2011. 

• Det är viktigt att verksamheterna inom enheterna 

fritid och sporthallar möjliggör en aktiv fritid för 

medborgarna, här har Teknisk förvaltning tillsammans 

med beställarnämnden en viktig roll. 

• En extern genomlysning och genomgång av hela 

Vatten Östersunds verksamhet planeras. Genomlysningen 

syftar till att säkerställa att Östersund 

stål väl rustat för framtiden avseende VA-frågor. 

Emil Burman 

ordförande 

Anne-Katrin Ångnell 

förvaltningschef


Totalt 

Fordonsgas 

Renhållning 

Vatten 

Sporthallar 

Fritid 

Gatukontor 

Fastighetsförvaltning 

Camping 

LOB 

MEX Mark 

MEX Stab 

Ledning/Stab 

Nämnd / styrelse Finansiering 

BUDGET 0,3 0,0 3,8 0,2 1,1 153,8 3,2 1,8 0,4 18,2 7,1 0,0 189,9 

Utförarstyrelsen Taxefinansierat 12,8 6,6 19,4 

Intäktsfinansierat 0,0 2,9 0,2 0,2 3,3 

Skattefinansierat 0,0 8,6 0,1 8,7 

Investeringsutrymme 0,0 0,0 

Barn- och Utbildningsnämnden Skattefinansierat 54,4 54,4 


Kultur- och Fritidsnämnden Intäktsfinansierat 1,1 1,1 

Skattefinansierat 0,0 0,8 0,0 0,8 


Vård- och Omsorgsnämnden Intäktsfinansierat 20,8 20,8 

Skattefinansierat 5,8 5,8 


Gymnasieförbundet Skattefinansierat 3,6 3,6 


Socialnämnden Skattefinansierat 0,0 0,0 

Serviceförvaltningen Skattefinansierat 1,9 1,9 

Miljö- och Samhällsbyggnad Intäktsfinansierat 0,0 2,1 2,1 

Externa Intäktsfinansierat 0,8 0,8 

Totalt 0,0 0,0 8,6 2,9 0,2 110,1 2,1 0,8 0,0 12,8 6,6 0,2 144,3 

Budgetavvikelse -0,3 0,0 4,8 2,7 -0,9 -43,7 -1,1 -1,0 -0,4 -5,5 -0,5 0,2 -45,6 

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010 2009 

83 

Den sammanlagda investeringsvolymen är 144,3 mnkr mot budgeterade 189,9 mnkr. Cirka 77 mnkr av investeringarna 

är skattefinansierade, 19 mnkr taxefinansierade, 26 mnkr intäktsfinansierade och 22 mnkr finansieras 

via det så kallade investeringsutrymmet.



84 

Volymtal/nyckeltal - volymuppgifter bokslut 2010 

Utfall Utfall Budget Bokslut 

2008 2009 2010 2010 

Finansiella mål / mått, hela förvaltningen 

Årets resultat (Mkr) 0,5 10,5 2,7 6,5 

Omslutning, brutto 712 705 670 727 

Omslutning, netto 526 536 533 562 

Eget kapital 46,3 56,8 56,1 59,9 

Övriga mål / mått 

Mark & Exploatering 

Antal småhustomter 24 44 53 49 

Hektar disponibel mark för industriändamål minst 35 35 30 40 

Camping 

Antal nöjda gäster, enligt enkätundersökning 98% 99% 97% 99% 

Antal gästnätter husvagn 31 787 33 562 32 000 31 447 

Antal gästnätter tältplatser 15 037 5 415 5 500 4 059 

Antal gästnätter stugor/rum 44 533 45 291 45 500 40 969 

Antal gästnätter totalt 91 357 84 268 83 000 76 475 

Storsjöbadet 

Antal besökare 129 648 227 583 220 000 250 329 

Vatten 

Såld vattenmängd 4 414 4 458 4 400 4 369 

(1000-tal m3) 

Renhållning 

Insamlade avfallsmängder (ton) 

Hushållsavfall 17969 16538 16 311 

- Till deponi 2 094 1 592 3 000 1 011 

- Kompost 3 972 4 093 4 034 

- Brännbart till förbränning 11 902 10 853 11 267 

Industriavfall 1 508 5 277 4 394 



Intäkter 511,6 517,0 537,3 

Kostnader -526,0 -525,5 -555,9 


Kommunbidrag, tilläggsbudget 1,9 3,0 2,7 

Resultat 0,5 10,5 6,5 

Investeringar 



Investeringsbudget 253,5 203,3 189,9


Investeringsredovisning 

Investeringsprojekt över 10 mnkr 2010 Totalt nedlagt Total Ram 

Skogsbruksvg, äldreboende 195 424 195 424 65 000 000 

Klöverängen, äldreboende 76 868 63 787 873 60 000 000 

Hornsberg, äldreboende 51 458 48 698 900 49 000 000 

Lövsta, nybyggn 8-avd fsk 25 942 800 25 985 009 48 000 000 

Stadsdel norr fsk, nybygg 844 596 24 717 433 31 000 000 

Solliden, omb 6-avd fsk 8 082 344 8 143 288 26 200 000 

Ny fsk i skogsmon 11 961 22 607 687 25 000 000 

Tryckstegringtorvalla, el,styr,torn 872 464 874 464 16 500 000 

Västervik utr nytt boende 15 383 435 16 387 271 16 144 000 

Östbergets fsk ny fsk-avd 24 722 14 693 779 14 000 000 

Kv åkermannen, lss-boende 8 477 878 8 831 003 10 900 000 

Brittsbo lss-boende, nyb. 153 460 153 460 10 000 000 


Kommunfullmäktige har begärt en separat redovisning av exploateringsverksamheten. Som information finns denna 

redovisning som bilaga 1 till denna rapport. 


85





86 

Serviceförvaltningen 


• Ansvaret för kökspersonalen i förskolorna togs 

över från 1 januari 

• Verksamhetsanpassningar med anledning av fritt 

val för servicetjänster och portionsmat 

• Minskad beläggning på hantverkstjänster 

• Nytt avtal om gemensam städstandard för samtliga 

skolor och förskolor 

• IT-miljön har stabiliserats 

• Utvecklingen av informationsspridning via nya 

sociala medier har tagit fart 

• Hälsoläget har fortsatt att förbättras där sjukfrånvaron 

sjunkit 

Årets resultat verksamheten 

2010 kan för serviceförvaltningen sammanfattas som 

ett mellanår där fokus legat på verksamhetsanpassning 

och ständiga förbättringar. 

Vid årsskiftet övertogs ansvaret för kommunens 

förskolekök från barnoch utbildningsförvaltningen 

och arbetet med att integrera verksamheten i måltidsservice 

har pågått under hela året. För första året har 

måltidsservice också haft ansvaret för alla måltider 

som serverats till skolbarn med fritidshemsplats under 

sommarlovet. 

Den 1 april införde vård- och omsorgsnämnden, i 

enlighet med lagen om valfrihet, möjlighet för hemmaboende 

vårdtagare att välja leverantör av servicetjänster 

och portionsmat. Effekten av denna nya konkurrens 

blev att måltidsservice tappade drygt halva volymen till 

nya aktörer på marknaden och en översyn och anpassning 

till ny volym har gjorts under hösten. För städ- & 

hemservice innebar förändringen en anpassad ersättningsnivå 

som i praktiken medfört en prissänkning 

som verkställts genom anpassning av arbetstider och 

schemaläggning. Här märks dock ingen volymminskning 

utan enheten har fortsatt förtroende från brukarna. 

Uppföljning visade i somras en negativ trend för beläggningen 

på förvaltningens hantverkstjänster. Analys 

som genomförts visar att antalet uppdrag i sig inte 

minskat, dock uppdragens storlek - fler små jobb som


kräver mer ställtid och som konsekvens mindre beläggning. 

Genomförda kundsamtal visar att kunderna även 

framöver efterfrågar denna mer akuta service och en 

omställning av enhetens verksamhet har därför påbörjats. 

Vid städ- & hemservice har man från januari arbetat 

efter ett nytt avtal med barn och utbildningsförvaltningen. 

Avtalet har inneburit en gemensam städstandard 

för samtliga skolor och förskolor samt att städpersonal 

tydligare integrerats i skolans verksamhet. Här 

har också ett arbete i syfte att bredda tjänsteutbudet 

och uppnå samordningsvinster pågått under hela året 

där kontinuerliga träffar har hållits med t ex måltidsservice. 

Ett resultat av denna samverkan är att kombinationstjänster 

kök/städ har kunnat införas på flera 

objekt vilket lett till reducerade kostnader för kunderna. 

Genom analys och insatser har den IT-tekniska miljön 

ytterligare stabiliserats. Migrering till nytt sk lagringsnät 

har genomförts med lyckat resultat och innebär en 

säkrare miljö med större lagringsutrymme. Införandet 

av ny katalogtjänst har också under hösten haft sin 

intensivaste fas och är vid årsskiftet i stort infört. Under 

vårvintern ska projektet slutföras och ger då bland 

annat verksamheterna möjlighet att utveckla sig inom 

ramen för e-tjänster. 

Under året har informationsspridning via nya sociala 

medier tagit fart. Infobyrån har t ex på uppdrag lagt ut 

kommunens lediga tjänster på Facebook. Under våren 

filmades också bland annat Vinterfestivalen och hyllningen 

av kommunens OS-hjältar och lades ut på You 

Tube. Magasinet Östersund fick också under våren ny 

layout med bland annat renare och större text. Tidningen 

togs dessutom fram i en ljudupplaga. Magasinet blev 

under hösten nominerad till Svenska Publishingpriset 

där placeringen till slut blev tvåa. 

Upphandlingskontoret har under året arrangerat 

anbudsskolor i Strömsund, Åre och Östersund. Kontoret 

har också inlett ett samarbete med Trondheim om att 

på respektive kommuns hemsidor annonsera varandras 

upphandlingar. 

Utöver ovanstående har också ett ständigt förbättringsarbete 

pågått i stort och smått inom samtliga 

enheter. Som exempel har måltidsservice under året 

påbörjat servering av en helvegetarisk dag i veckan och 

flera nya både vegetariska och icke vegetariska maträtter 

har tagits fram. Här har också ett nytt koncept för 

utflyktsmat till skolorna tagits fram. Inom IT-sidan 

har en uppgradering av kommunens växelsystem skett. 

Här finns nu funktionalitet för t ex gruppnummer med 

hänvisningssystem och välkomstfraser med knappval. 

Löne- & pensionsservice har sett över säkerhetsrutinerna 

runt personalsystemet Heroma och Ekonomi/Finans 

har genomfört upphandling av finansiell strategisk 

rådgivare respektive banktjänster. Ett flertal studiebesök 

och nätverksträffar har också skett i syfte att se 

och lära av andra. 

Under året har förvaltningen tagit emot ett flertal 

personer från Lyftet. Som exempel har enheten kommunservice 

tagit emot fyra personer med goda upplevelser 

både hos medarbetarna och hos praktikanterna 

själva. Två av dessa erbjöds sedan semestervikariat i 

somras. 

Kunduppföljning visar att upplevelsen av förvaltningens 

tjänster är bra. Goda värden syns framförallt på bemötande 

och kompetens. Lägst värden syns på tillgång/ 

tillgänglighet och inflytande och här har ett arbete 

kring prissättning, tydlighet i avtal och aktiv kunddialog 

kring förvaltningens tjänster påbörjats vilket 

förhoppningsvis får effekt i framtiden. Förvaltningens 

effektmål att öka kundernas upplevelse av tillgång/tillgänglighet 

till ett index av 85 är inte uppfyllt. Orsa-ken 

till detta är mestadels budgetteknisk där ofullständiga 

mätvärden låg till grund för budgetmålet. Utgångsläget 

borde egentligen ha varit lägre och i praktiken har 

kundernas upplevelse ökat även här. 

Hälsoläget i förvaltningen fortsätter att förbättras. 

Sänkt sjukfrånvaro har likt de senaste åren fortsatt att 

stå i fokus där bland annat rutin för tidig återgång använts 

och förvaltningens långa sjukfall regelbundet har 

följts upp i ledningsgruppen. Resultatet är en minskad 

sjukfrånvaro med 3,8 % -enheter jämfört med 2008. 

Förvaltningens mål om att öka andelen män vid 

måltidsservice och städ & hemservice med 2 % (jämfört 

med 2008) är inte uppfyllt. Orsaken till detta är i 

huvudsak övertagandet av barnoch utbildningsförvaltningens 

köksorganisation som till största delen bestod 

av kvinnor. Då personalomsättningen samtidigt varit 

låg så slutade ökningen istället på 0,5 %. 

De tillsvidareanställningar som gjorts under året 

har tillsatts med personer av rätt kompetens. För att 

säkerställa detta och framöver öka mångfalden har alla 

rekryterande chefer genomgått eller påbörjat utbildning 

i rekrytering. 

Ett av förvaltningens miljömål var att genomföra 

minst fem energiförbättrande åtgärder. Detta är uppfyllt 

och bland större insatser kan nämnas att en datorhall 

tagits bort, all personal vid datacenter har gått 

utbildning grön-IT och kemi-kaliefri städning har påbörjats. 

En särskild miljötävling i syfte att hitta uppslag 

till fortsatta energibesparingar har också genomförts. 

Förvaltningens mål att minska förbrukningen av konventionella 

bränslen, bensin och diesel är inte uppfyllt. 

Istället för att minska med 5 % (jämfört 2008) så har 

förbrukningen ökat med 2 %. Förklaringen till detta är 


87



88 

att städ- och hemservice under våren utförde uppdraget 

mattransporter åt vård- och omsorgsnämnden, vilket 

inte fanns med i budgeten. 

Andelen ekologiska inköp till kommunens skolrestauranger 

uppgår till 17,0 % vilket är 3 % -enheter lägre 

än kommun-fullmäktiges beslut från 2006. I beräkningen 

av 2010 års utfall saknas då ca 3 ton ris som 

måltidsservice i mars fick som ersättning för dåligt ris 

som levererades 2009. 

Inom folkhälsoområdet så ändrades riktlinjerna för 

mellanmål från november 2009 och består numera av 

mjölk, smörgås och frukt/grönsak. Krämer och soppor 



Serviceförvaltningens verksamhetsidé är att genom en kundorienterad verksamhetsutveckling och ständiga 

förbättringar säkerställa att kommuner och därtill knutna verksamheter får professionellt utförda och kostnadseffektiva 

tjänster inom administration, måltids- och städservice. 

Serviceförvaltningens totala nöjdkundindex 

ska öka med 1,1 % och uppgå till minst 85 

som anses för söta serveras inte längre. Vid de matråd 

som genomförts under året har alla klasser erbjudits information 

om matsedelns sammansättning och näringsinnehåll. 

Arbete med att öka elevernas upplevelse av inflytande 

pågår och ett resultat av detta är bland annat 

framtagandet av flera nya maträtter. Den utbildning i 

barnoch utbildningsförvaltningens värdegrundsarbete 

som var planerad att ske har i samråd med barnoch 

utbildningsförvaltningen valts att senarelägga till 2011. 

Målet är uppfyllt. Nöjdkundindex uppgick till 87 

Serviceförvaltningens index över kundernas 

upplevelse av bemötande ska vara fortsatt 

god och uppgå till minst 91 

Målet är uppfyllt. Index uppgick till 92 


upplevelse av tillgänglighet ska öka med 

1,1 % och uppgå till minst 85 

Målet är inte uppfyllt. Index uppgick till 83 (se ovan) 


upplevelse av kompetens ska vara fortsatt 

god och uppgå till minst 88 



upplevelse av inflytande ska öka med 1,3 % 

och uppgå till minst 80 




Sjukfrånvaron ska minska med 2,9 % -enheter 

jämfört 2008 och inte överstiga 6,6 % 

Målet är uppfyllt. Sjukfrånvaron minskade med 3,8 % 

-enheter och uppgick till 5,7 %




100 % av de tillsvidareanställningar som 

görs ska tillsättas av personer med rätt kompetens. 

Målet är uppfyllt. Samtliga tillsvidareanställningar 

har tillsatts med personer av rätt kompetens. 




Inom de kvinnodominerande enheterna 

matproduktion och städ & hemservice ska 

andelen män öka med 2 % -enheter jämfört 

2008 och inte understiga 20 % 

Målet är inte uppfyllt. Andelen män ökade med 0,5 % 

och uppgick till 18,5 % 



Förvaltningens resande i tjänsten med konventionella 

bränslen ska minska med 5 % 

jämfört med 2008. 


Minst fem energiförbättrande åtgärder ska 

genomföras. 

Målet är inte uppfyllt. Volymen ökade istället till följd 

av extrauppdrag för mattransporter åt vård- och 

omsorgsförvaltningens brukar. 



89 






för äldre. 

Resultat aktiviteter 

Riktlinjerna för mellanmål ändrades från november 

2009 och består numera av mjölk, smörgås och frukt/ 

grönsak. Krämer och soppor som anses för söta serveras 

inte längre. Vid de matråd som genomförts under 

året har alla klasser erbjudits information om matsedelns 

sammansättning och näringsinnehåll. 

I syfte att minska andelen fallolyckor upprättas, likt 

tidigare år, en serviceplan tillsammans med brukaren 

inom uppdraget servicetjänster.


90 


Ekonomi 

Förvaltningens driftsresultat är ett överskott på 1,2 

miljoner kronor och består av både positiva och negativa 

avvikelser. Underskott syns framförallt vid måltidsservice 

och hantverksgruppen och är en konsekvens 

av tappade marknadsandelar för portionsmat samt 

minskad beläggning för hantverksuppdrag. Vid städ- & 

hemservice och i viss mån även kommunservice syns 

ett överskott vilket i stort är hänförbart till fortsatta 

effektiviseringar. 

Investeringar som gjorts under året är bland annat 

reinvestering i dataservrar och städmaskiner. Överskottet 

mot investeringsbudget är 0,8 miljoner kronor 

och beror bland annat på att planerad investering runt 

uppdraget klottersanering inte genomförts samt att 

slutbetalning på personalsystemet Heroma infaller först 

2011. 

Framtid 

Serviceförvaltningen har under många år arbetat med 

att bygga upp en bra struktur och system för styrning, 

ledning och kontroll. De uppkomna underskotten vid 

måltidsservice och hantverksgruppen under 2010 har 

därför snabbt kunnat upptäckas och insatser snabbt 

kunnat sättas in. Ständiga förbättringar säkerställer 

här att den processen fortsätter. 

Under kommande år kommer de mjuka frågorna att 

få större utrymme där kompetensen kring rekrytering, 

integration och kommunikation ska öka. Prioriterade 

områden är också att öka kundernas upplevelse av 

tillgång och tillgänglighet samt inflytande. Affärsmannaskap 

är här ett utvecklingsområde där bra kunddialoger 

och förmågan att se och ge kunden vad den behöver 

ska stärkas. 

Inom det tekniska området lägger införandet av ny 

katalogtjänst, som slutförs under vårvintern 2011, 

grunden för en helt ny IT-infrastruktur som bland annat 

möjliggör en utveckling av e-tjänster såväl internt i 

kommunen som mot kommunens medborgare. Fortsatt 

utveckling av detta är nu en möjlighet för alla verksamheter 

och här har förvaltningen en viktig roll som stöd. 

Samtidigt planeras för införande av ny sk citrixlösning 

som bland annat möjliggör single-sign-on för alla användare 

i kommunen. Dessutom har infobyrån uppdraget 

att ta fram ett nytt intranät och löne- & pensionsservice 

avser utveckla både användandet av befintlig 

funktionalitet i personalsystemet Heroma och dessutom 

utveckla stödfunktionerna runt detta och lönefrågor 

rent allmänt. 

I syfte att öka kundnytta och effektivitet fortsätter 

samverkan mellan måltidsservice och städ- & hemservice. 

Bästa möjliga service och att stärka kärnverksamhetens 

konkurrenskraft är här viktiga ledord. Arbete 

med att utveckla och integrera förskole- och skolkök 

enligt de intentioner som gavs i kommunfullmäktiges 

beslut om 2009 års matutred-ning fortsätter. Ett 

prioriterat område är också att utveckla och servera 

välsmakande och varierande måltider i en god miljö och 

möta de förväntningar som skapats med Östersunds utmärkelse 

som mathuvudstad och UNESCO:s utmärkelse 

som creative city of gastronomy. 

Emil Burman 

ordförande 

Ann Rydén 

förvaltningschef



2007 2008 2009 2010 

Nöjdkundindex - - 87 87 

Kundindex bemötande - - 91 92 

Kundindex tillgång/tillgänglighet - - 82 83 

Kundindex kompetens - - 88 89 

Kundindex inflytande - - 83 83 

Antal besökare SF interna webb/vecka - - 996 1 020 

Antal tusen liter bensin och diesel 32,9 29,7 27,8 30,3 

Köptrohet mot ramavtal (%) 99 99 98-99 98-99 

Ekologiska matinköp till kommunens skolrest 11,5 20,5 17,9 17,0 

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ord arbetstid 11,6 9,5 6,2 5,7 

Medelvärde organisationsdiagnos 3,8 3,8 3,8 3,8 

Nöjd medarbetarindex - - 69 70 

Andel män måltidsservice/städ & hemservice 16,8 18,0 18,4 18,5 



Intäkter 205,0 214,1 245,8 

Kostnader -201,3 -210,2 -244,6 

Kommunbidrag, årsbudget (inkl resultatkrav 2009) -1,2 

Kommunbidrag, tilläggsbudget 

Resultat 3,7 2,7 1,2 

Investeringar 



Investeringsbudget 4,7 5,4 4,9 


91



92

Miljö- och samhällsnämnden 

miljö- och samhällsnämnden 


Antalet bygglov och bygganmälningsärenden ligger på 

en fortsatt hög nivå, med ca 1300 bygglov och bygganmälningar. 

Bostadsbyggandet i form av småhus 

har ökat markant de senaste åren. Under året har 19 

detaljplaner antagits av miljö- och samhällsnämnden. 

Tio stycken av dem innebär byggrätter för nya bostäder 

i staden, på Frösön och i Östersunds närmaste omgivningar. 

Den mest omfattande planen gäller Remonthagen 

med ca 250 nya bostäder, förskola, grönområden 

och idrottsområde. För Brittsbo i Lugnvik på gränsen 

mot Krokom har en ny plan antagits som medger att ett 

hundratal nya villor, lägenheter och förskola byggs. 

Lägenhetsregistret trädde i bruk för Östersunds kommun 

efter ett Riksdagsbeslut. Under februari månad 

bytte vi koordinatsystem för kommunens kartsystem. 

För första gången under 2000-talet har vi lyckats minska 

kontorets höga förrättningsbalans. Ingående balans 

för 2010 var 164 stycken och den utgående balansen är 

135 stycken. det är en minskning med 18 %. 

All planerad tillsyn inom miljö och hälsa skuggas 

av kryptosporidie utbrottet. Detta kostade oss ca 4 

veckors arbete för hela avdelningen dvs 8 % av vår 

arbetstid. Vid händelsen har över 40 prover tagits 

under vinterförhållanden, 1000 samtal hanterats under 

de två första veckorna, 3 dagliga möten genomförts i 

olika delar av organisationen och ett stort antal mediakontakter 

hanterats. Detta arbeta har varit resurskrävande 

och i många fall utförts under press av olika 

slag. Resultatet av allt arbete är dock positivt vilket 

bekräftas av utomstående som t ex Smittskyddsinstitutet, 

Livsmedelsverket, vatten katastrofgruppen (VAKA) 

och Svensk Vatten. 

Nämnden har under året utfört utökade skogsåtgärder. 

Insatserna koncentrerades till vissa bostadsområden 

i Brunflo och Torvalla. Åtgärderna var mycket 

efterlängtade av de boende. Fotbollsplanen i Lugnvik 

har renoverats i samarbete med IFK Östersund och 

Kultur- och fritidsnämnden. Lekplatsen i Badhusparken 

har rustats upp och gjorts mer tillgänglig inom ramen 

för Badhusparkens förnyelseprogram. Insatser för 

bättre tillgänglighet till vissa lekplatser har också gjorts 

under hösten. En handikappramp till Vinterparken har 

köpts in. Odensalabäcken vid Lillsjö torg har restaurerats 

i samarbete med Länsstyrelsen och delfinansierats 

av Skogsstyrelsen. Resultatet blev mycket lyckat och 

uppskattat. 

Stuguvägens lönnallé förnyades under året. I samarbete 

med ett par skolor gjordes en tillfällig konstinstallation 

i anslutning till högstubbarna. Andra etappen av 

träd förnyelsearbetet i parkstråket mellan Ärtvägen och 

Vickervägen i Odensala genomfördes. 

Resandet med buss i tätortstrafiken har ökat med 5,4 

% medan förorts- och landsbygdstrafiken har minskat 

med 2 %. 

Antalet resor i färdtjänsten har minskat med 13 % 

och andelen färdtjänstresor med buss var 28 %. 

Vidare under året har nämnden byggt om Mariavägen 

med allé, belysning, körbana och gångbana. Törnstengränd, 

delen Prästgatan till Kyrkgatan har fått ny 

beläggning enligt stadsmiljöprogrammet. Konvaljevägen 

har totalrenoverats. Halva Frösöbron har renoverats 

och fått ny låg belysning. Cirkulationsplatser har byggts 

i Fyrvallakorset och Julakorset. 

Arbetet med att åtgärda lätt avhjälpta hinder i det 

offentliga rummet har fortsatt. Arbetet med att öka 

tillgängligheten i kollektivtrafiken fortsätter med 

förbättringar av hållplatslägen och bussgator. Tolv hållplatser 

har fått upphöjda plattformar. Tre nya p-automater 

har tagits i drift och ersatt ett antal vridmätare. 

Ledorden för förnyelsen av belysningsanläggningarna är 

tryggt, säkert och energieffektivt. Byten till mer energieffektiva 

armaturer har dominerat åtgärdsprogrammet 

vilket har minskat elförbrukningen med 10 %. 

Under Europeiska trafikantveckan arrangerade Grön 

Trafik ett klimatseminarium och har representerat kommunen 

i klimatkommunföreningen samt sammanställt 

kommunens klimatstatistik. Östersunds kommun blev 

under 2010 utvald som Sveriges bästa klimatkommun. 

Grön Trafik deltar i projektet Green Highway. Nio laddstationer 

längs E14 och en lokal laddinfrastruktur har 

byggts upp. Grön Trafik har fått bidrag från Energimyndigheten 

för ett 4-årigt elbilsprojekt tillsammans med 

Jämtkraft. Vintertramparprojekt med 150 trampare 

och elcykelprojekt har bedrivits resulterande i 23 el- 


93



94 

cyklar i kommunen. Grön Trafik har inom EU-projektet 

Adore it arbetet för att öka andelen miljöfordon och 

förnyelsebara bränslen. Gröna Bilister har utsett Östersund 

till fjärde bästa miljöbilskommun i Sverige. 


För att klara målet om en åtgärdsintervall av vägbeläggning 

på 40 år krävs i genomsnitt en underhållsbeläggning 

på 2,5 % per år av den totala ytan. Eftersom 

det är effektivare att asfaltera större ytor så gör förvaltningen 

en större insatts vart tredje år. Under 2010 

har budgeten sålunda utökats med 2,5 Mkr utöver det 

ordinarie anslaget på 4,5 Mkr. Underhållsbeläggningen 

borde alltså ha räckt till att belägga en större yta än 

den 2,4 % som utförts i år, för att målet ska nås. 

Elförbrukningen från gatubelysningen har gått ned 

med 2 200 000 kwh från 2004 till 2010 som resultat av 

ett investeringsprogram med energieffektiva lampor. De 



gamla lamporna innehåller Kvicksilver och måste bytas 

ut innan 2015, då de förbjuds. Återbetalningstiden på 

dessa nya lampor beräknas vara åtta år och livslängden 

är runt trettio år. Om elpriset stiger ytterligare kommer 

återbetalningstiden bli kortare. 

I slutet av november konstaterades att Östersunds 

dricksvatten innehöll kryptosporidie. Denna situation 

förändrar givetvis synen på vilka krav som bör ställas 

på vattenkvalitén i Storsjön. Eftersom det saknas 

riktlinjer för parasiter som kryptosporidier så kommer 

det med all sannolikhet nya riktlinjer gällande råvatten 

och krav på reduktion av parasiter för att säkerställa 

ett bra dricksvatten. Dessa nya riktlinjer tillsammans 

med ramdirektivet för vatten inom EU och föreslagna 

miljömål för Östersund kommer leda till ett omfattande 

arbete för att uppnå en vattenkvalité som säkerställer 

de förväntningar vi har på det vatten som omger Östersunds 

kommun. 

Nämndens ansvar för planläggning, tillståndshantering, tillsyn samt information samordnas inom hela 

ansvarsområdet och tillskapar god service och rättsäkerhet gentemot målgruppen; god byggnadskultur och 

hög arkitektonisk kvalité; jämlika levnadsförhållanden, samt; uthållig produktion och konsumtion. 

Normala handläggningstider är högst ett år 

för detaljplaner; två månader för bygglov 

och tillstånds- och anmälningsärenden enligt 

miljöbalken och livsmedelslagen, samt; sex 

månader för lantmäteriförrättningar. 

21 ärenden har längre handläggningstid än målsatt. Av 

dem är 4 detaljplaner, 8 bygganmälningar, 4 bygglov och 

6 hälsoskyddsärenden. 

Kommunens transportsystem är tillgängligt och säkert för alla. 

Åtgärdsintervallen för underhållsbeläggning 

av gator överstiger i medeltal ej 40 år (God 

ekonomisk hushållning innebär ett underhållsintervall 

om högst 20 år) 

Underhållsbeläggningen förnyade under året 2,4 % av 

den totala ytan, vilket ger ett åtgärdsintervall på 41,6 

år med nuvarande underhållsnivå. 

Invånarna har en tillgänglig och prisvärd kollektivtrafik 

genom att 

a.antal bussresor ökar i förhållande till 2009. 

(ex vis genom ökad turtäthet) 

b.En högre andel av färdtjänstresorna sker 

i den allmänna kollektivtrafiken i jämförelse 

med 2009. 

Antal bussresor och procentuell förändring: 

Tätort Glesbyggd %-förändring 

2008 3 171 933 521 613 +2,2 % 

2009 3 191 026 531 737 +0,8 % 

2010 3 363 494 521 025 +4,3 % 

2008: 25,7 % 2009: 26,1% 2010: 28,3 %



minskar och överstiger inte 8 % av tillgänglig ordi-narie arbetstid. 

Sjukfrånvaron minskar i förhållande till 2009 

Sjukfrånvaron ligger på 6,0 %, vilket är något lägre 

än 2009 då sjukfrånvaron var 6,1 %. Det innebär att 

målet är uppfyllt. 



Vid nyrekrytering anställs medarbetare med 

rätt kompetens. 

Vid samtliga rekryteringar har medarbetare med rätt 

kompetens anställts. Målet är uppfyllt. 



verksamhetsom-råden med ojämn könsfördelning ska andelen män respektive kvinnor öka. 

Vid lika meriter anställs underrepresenterat 

kön. 

Heltidstjänst erbjuds alla som så önskar. 

Har beaktats. 

Alla medarbetare har erbjudits heltidstjänster. 

Målen är uppfyllda. 

Miljön i östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnads-förhållanden samt en bra 


Alla detaljplaner av större betydelse, miljöplaner 

samt planering och skötsel av gator, 

gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik 

skall redovisa hur jämställdhet, ekologisk 

hållbarhet samt bättre folkhälsa med särskild 

tyngdpunkt på barnens trygghet och säkerhet 

beaktas, varvid 

a.Inga dödsolyckor ska ske i trafiken på kommunens 

vägnät. 

I alla detaljplaner med normalt förfarande som gjorts 

under året har jämställdhet, hållbarhet, trygghet och 

säkerhet behandlats. I ett pilotprojekt (detaljplan 

i Torvalla ges barn och unga extra stort utrymme i 

planeringen) 

Antal polisrapporterade trafikolyckor var 

2010: 58 (57 skadade, 1 död) 

2009: 72 (95 skadade, 1 död) 

2008: 62 (89 skadade, 0 död) 


95 

b.Antalet polisrapporterade överfall på allmän 

plats skall minska i förhållande till 2009. 

c.Andelen gator med lägre hastighet än 50 

km/tim skall öka i förhållande till 2009. 

Luftens och vattnets kvalité ska uppfylla gällande 

kvalitetsnormer. 

Tillgängligheten ska öka till parker och gator 

samt i kollektivtrafiken genom att lätt avhjälpta 

hinder undanröjs. 

2010: 307 (239 Män, 68 Kvinnor) 

2009: 285 (215 Män, 70 Kvinnor) 

2008: 284 (227 Män, 57 Kvinnor) 

6 km (4,9 km 2009) av gatorna har lägre hastighetsgräns 

än 50 km/tim av totalt 278 km. 

Luftkvalitén uppfyller nationella miljökvalitetsnormer. 

De flesta av kommunens sjöar och vattendrag uppfyller 

miljökvalitetsnormen god eller hög status som skall 

uppfyllas 2015 eller 2021. 

Tillgänglighetsprogram har genomförts med nedfasning 

av trottoarkanter vid hållplatser, vägar till 

lekplatser och resningshandtag vid hållplatsbänkar.




Miljöfordon ska erbjudas gratis parkering i 

staden. 

Under året har 743 stycken bilar erbjudits gratis parkering. 

2009: 898 st. 2008 786 st. 


96 

Nyproduktion av bostäder, service och 

arbetsplatser samt trafikförsörjning ska ske 

klimatsmart 


Elförbrukningen för gatubelysning ska minska 

med 1 % i förhållande till föregående år. 

Nybebyggelse av bostadshus, som uppfyller 

energimyndighetens definition av passivhus, 

befrias från avgifter för bygglov, bygganmälan, 

nybyggnadskartor och enskilda avlopp. 




ungdomar. 




ungdomar. 

I alla detaljplaner för bostäder, service och arbetsplatser 

behandlas möjligheter till kollektivtrafik, 

gång- och cykel-trafik, energi. 

Elförbrukning i kWh: 

2008: 8 216 000 kWh, 2009: 7 437 000 kWh, 2010: 

6 690 000 kWh. Procentuell minskning -10,0 % 

Två bostäder är under uppförande där den sökande 

vill uppfylla kraven för passivhus. Inga hus är ännu 

klara. 

Nämnden finansierar en del av Vinterparken. Nämnden 

driver ett projekt där barn får vara en del av 

planförfarandet. 

Ingen aktivitet har genomförts 



Ingen aktivitet har genomförts 


för äldre. 

Tillgänglighetsprogram har genomförts där lätt avhjälpta 

hinder undanröjs.


Ekonomi 

Snöröjningen har överskridit budget med 1,9 Mkr. 

Parasitutbrottet kostade nämnden 0,5 Mkr. Högre 

intäkter på Kart och lantmäteri samt Miljö och hälsa 

har varit 2,6 Mkr över budget. På uppdrag av nämnden 

så har ett extra uppdrag av röjning stadsnära skogar 

utförts med en kostnad på 0,5 Mkr. Förvaltningen 

har vidare haft ett antal vakanta platser samt några 

föräldraledigheter som klarats av med ordinarie personal, 

detta har gett ett överskott på personalkostnaden 

med 1,8 Mkr. Förvaltningen har under året genomfört 

projektet Jämställt transportsystem med en omsättning 

på 1,3 Mkr, Boverket och Transportstyrelsen är 

delfinansiärer. Grön trafik har drivit projekt för biogas, 

intelligent energi, elbilar i kallt klimat samt miljövänligt 

resande med Trafikverket, med en omsättning på 1,5 

Mkr där kommunen själv är finansiär med 1 Mkr. 

Av investeringarna så ombudgeteras ej avslutade 

projekt på 8,6 Mkr till 2011. Några projekt gick bättre 

än räknat, projektet i Brittsbo har 1,0 Mkr, Sjömon 0,7 

Mkr, Fyrvallakorset 0,9 Mkr och Konvaljevägen +0,4 

Mkr. Summa investering-ar är +11,4 Mkr. 

Framtid 

Under 2011 kommer arbete att ske med en ny kommunövergripande 

översiktsplan och en utvecklingsplan 

för centrum. Några kommande detaljplaner som kan 

nämnas är Storsjöstrand, arbetsområden i Verksmon i 

Torvalla, bostadsområden i Torvalla, handelsområden i 

Odenskog, flottiljområdet på Frösön . 

I maj träder en omarbetad plan- och bygglag i kraft. 

Det innebär bland annat fler besök på arbetsplatser 

under byggtiden och krav på slutsamråd ute på bygget. 

Nämnden har under 2010 begärt att överta tillsynen 

inom miljöbalkens område för de objekt som länsstyrelsen 

har tillsyn över och fått ett positivt besked om 

övertagandet. Denna ökning av objekt tillsammans med 

det ständigt ökade ärendeflödet har medfört att Miljö 

och hälsa gör en rekrytering inom ram för att klara de 

nya åtagandena. 

På investeringssidan så kommer under 2011, andra 

sidan av Frösöbron renoveras, Toppvägen etapp 2 

kommer genomföras. Gång cykelväg samt en mur längs 

Vallsundsvägen kommer att byggas. I Badhusparken 

kommer att snyggas till enligt Grön plan. 


Mona Modin Tjulin 

ordförande 

Lars Andersson 

förvaltningschef 

97 



Intäkter 53,0 49,7 49,7 

Kostnader -190,8 -189,9 -197,2 


Kommunbidrag, tilläggsbudget 1,3 0 4,2 

Resultat – 2,9 1,1 0,9 

Investeringar 






98 


2007 2008 2009 2010 

Antal inkommande ärenden 6694 6684 7052 9310 

Antal överklagade ärenden där överprövande instans 

ändrat nämndens beslut 

- - - 7 av 47 

Åtgärdsintervall underhållsbeläggningar, år 42 69 65 42 

Antal antagna planer 24 17 21 19 

Kostnad för gator per invånare, kr 572 668 621 718 

Kostnad för busstrafik per invånare, kr 508 631 613 638 

Antal bussresor tätort (tusental) 3064 3172 3191 3363 

Antal bussresor landsbygd (tusental) 550 522 531 521 

Kostnad för färdtjänstresor per invånare, kr 252 246 252 224 

Andel planer där jämställdhet, ekologisk hållbarhet 

samt trygghet och säkerhet beskrivits 

100 100 96 100 

Antal polisrapporterade trafikolyckor, varav antal 

personskador och antal döda 

71/81/0 62/89/0 72/95/1 58/57/1 

Antal polisrapporterade överfall på allmän plats, 

varav antal på GC-vägnätet samt i parker 

284 316 285 307 

Totalt antal km GC-vägar, varav antal km nyproducerade 

89/5,4 89/1,2 90,2/1,2 90,3/0,1 

Antal km gator med lägre hastighet än 50 km/tim i 

förhållande till totala gatunätet 

4,8/270,5 4,8/270,5 4,9/270,50 6,0/278 

Uppfylls kvalitetsnorm avs. utomhusluften ja ja ja ja 

Uppfylls vattenkvalitet i Storsjön, Näkten och Locknesjön 

ja ja Ja ja 

Antal radonmätningar och antal fastigheter där 

gränsvärden överskrids 

213 205/32 250/80 241/43 

Antal registrerade bilar med gratis parkering 711 786 898 742 

Elförbrukning gatubelysning kwh och % minskning 

8 257 000 

/ 9 

8 216 000 

/ 0,5 

7 437 000 

/ 9,4 

6 690 000 

/ 10 

Andel passivhus i förhållande till total mängd nyproducerade 

bostadshus 

0 0 0 0 

Resultat från kvalitetsutvärderingar, andel nöjda med 

bemötande, % 

98,5 97,7 96 96,6 

Folkhälsa 

Andel som har gång eller cykel som sitt huvudsakliga 

färdmedel på dagens första resa (Svensk kollektivtrafik) 

30% 27% 27% 28% 

Antal parkbänkar och offentliga toaletter -/6 -/6 -/6 -/6 

Medarbetare 

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid 8,7 % 9,5 % 6,1 % 6,0 % 


Fördelning kvinnor/män i % 52/48 53/47 52/48 52/48 


Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 

99,3 % 99,3 % 98,6 % 100 % 

Andel nyrekryteringar med rätt kompetens 100 % 100 % 100 % 100 %

övergripande FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

del 





99 99 

99

kultur- och fritidsnämnden 


100 

Kultur- och fritidsnämnden 

Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde omfattar 

idrotts-, fritids- och kulturanläggningar, bibliotek, 

kulturskola, kommunens konst, bidrag och stöd till: 

barnoch ungdomsorganisationer, kulturföreningar, 

studieförbund, hembygdsföreningar, samlingslokaler 

och föreningsägda anläggningar. 


Östersund har en skidstadion i världsklass. Under 2010 

har investeringar skett för en fortsatt utveckling av 

skidstadion. En förstudie har påbörjats med stöd av 

EU-medel för att upprätta en långsiktig strategisk 

utvecklingsplan för Östersunds skidstadion. Nämnden 

beslutade att utöka konstsnöspåret till hela den övre 

delen av skidstadions elljusspår, den s k 3-km slingan. 

Konstsnöspåret har varit välbesökt och kommunens 

satsningar har setts som mycket positivt. 

Arbete med den nya arenan pågår. Under hösten har 

flera kommuninterna arbetsgrupper samt referensgrupper 

med aktörer från föreningslivet påbörjat sitt arbete. 

EU-projektet Utveckling av Östberget pågår med syfte 

att bygga nya nedfarter med skidlift, belysning och snötillverkningssystem 

vid Ladängen. Kultur- och fritidsnämnden 

har under året genomfört ett utredningsarbete 

kring utbyggnad av Sporthallen utifrån basketens 

behov. Nämnden har fört frågan till kommunstyrelsen 

för diskussion och ställningstagande utifrån ett kommunövergripande 

perspektiv. Arbetet samordnas med 

byggandet av gymnasiecampus. 

Under året har större arrangemang genomförts 

i form av World Cup i Skidskytte, SM i curling för 

oldboys/girls, slädhunds-SM långdistans 2010, Storsjöcupen 

i fotboll, Jämtland Dragracing Open med SM-deltävling 

i Pro Stock snöskoter, KFUM-RM Riksmästerskap 

i basket, SM i Enduro och Sverigecup i skidskytte. 

Nämnden antog nya bidragsnormer och hyror för 

idrottsföreningar i Östersunds kommun. En viss ökning 

av verksamhetsbidraget och en minskning av uthyrning 

av idrottshallar till vuxengrupper och privatpersoner 

kan skönjas. 

En utredning av s/s Thomées framtida användning 

har genomförts. Efter genomförd utredning är det 

klart att det behöver genomföras ett antal åtgärder om 

kommunen ska fortsätta driva s/s Thomée. Under våren 

2010 genomfördes en analys av jämställdheten inom 

kultur- och fritidsnämndens verksamhet. 

Under året har pengar varit avsatta, enligt enprocentsregeln, 

för konstnärliga utsmyckningar vid fem 

byggprojekt. Nationaldagen firades traditionsenligt med 

ceremoni på Rådhustrappan samt familjedag på Jamtli. 

Östersunds Kulturpris tilldelades Gunilla Nilsson-Edler 

för sitt arbete med att utveckla guideyrket. Kulturstipendiet 

tilldelades danserskan Maria Nilsson Waller. 

Föreningen Gamla Tinghuset har fortsatt utveckla 

sin verksamhet inom projektet Mötesplatser Unga. De 

arbetar med att utveckla styrelsens arbete, öka antalet 

aktiviteter i huset inte minst under skolloven, bredda 

så att besökarna i huset på ett enklare sätt ska kunna 

genomföra egen verksamhet. 

Samverkansråd Idrott har arbetat med frågor om 

idrottens roll i ett hållbart Östersund och hur en verksamhet 

med spontanidrott ska utvecklas samt arenaoch 

bidragsfrågor. Samarbetsorganet SamverkanKultur 

har diskuterat kulturens roll i ett attraktivt Östersund 

för boende och besökare. Kulturforum 2010 genomfördes 

i december med fokus på den regionala kulturplanen. 


Verksamheten inom kultur- och fritidsnämndens 

ansvarsområde har genomförts enligt tecknade interna 

och externa driftavtal samt utifrån de bidragsnormer 

nämnden antagit med ett överskott med 745 tkr.




Kultur i alla dess former är tillgänglig för alla och erbjuder ett brett utbud av upplevelser samt erhåller stöd 

och ges förutsättningar att ständigt utvecklas. 

Elever, som fyllt 10 år och söker till kulturskolan, 

erbjuds plats. 

Kulturskolan erbjuder musikgrundkurser till 

elever i årskurserna 2 och 3. 

Andel elever som fyllt 10 år och erbjudits plats i 

förhållande till totala antalet sökande i åldersgruppen 

är 100 %. 

Andel elever som fyllt 10 år och erhållit plats i förhållande 

till totala antalet sökande i åldersgruppen är 

55 %. 

Målet är uppnått. Under året var det nio skolor som 

erbjöd kulturskolans musikgrundkurs. 279 elever 

deltog i musikgrundkursen under året. 


Kultur/fritid på kommunens hemsida utvecklas. 

Målet är uppnått. Under året publicerades 33 nyheter 

på hemsidan. Antal besök på hemsidan var 768 130 

stycken. Motsvarande siffra för 2009 var ca 630 000 

stycken. Under 2010 har en ny sida – utvecklingsprojekt 

– skapats. Ett nytt föreningsregister finns på 

sidan. 

101 

Stödja föreningsinitiativ till ett fungerande 

lokalt kulturråd/samarbetsforum mellan kulturföreningar. 

Målet har uppnåtts. Ett kulturråd, benämnt Samverkan 

Kultur, inrättades vid Kulturforum hösten 2009. I 

Samverkan Kultur ingår sex representanter från kulturföreningar 

samt två representanter från nämnden. 

Kulturen utvecklas och kulturella uttrycksformer ökar vilket bidrar till lokal och regional utveckling, skapande 

och bevarande av positiva livsmiljöer och förbättring av folkhälsan. 

Stimulera till ett ökat kulturutbud, som är en 

naturlig del av besöksnäringen. 

Målet har inte uppnåtts. Kultur- och fritidsnämnden 

stimulerar till ökat kulturutbud genom att ge arrangemangsbidrag, 

nedan antal beviljade arrangemangsbidrag: 

-Antal konserter: 

-Antal teaterföreställningar: 

-Antal övr kulturarrangemang: 

2009 

9 

12 

21 


6 

16 

8 

I gästundersökningen 2010 angav 45% som reseanledning 

att besöka sevärdheter/besöksmål.


Kommunen medverkar i nationella och internationella 

kulturnätverk. 

Målet har inte uppnåtts. Kommunen ingår i Club 27 

som är ett nationellt erfarenhetsnätverk med kommuner 

som har en folkmängd på mellan 50.000-200.000 

invånare. Inom samma kommungrupp finns även ett 

nätverkssamarbete etablerat med större Norrlandskommuner. 


Alla upplever att det finns ett brett utbud av olika typer av anläggningar. 

Vid det nya ombyggda Storsjöbadet ska antalet 

besökare vara minst 220.000 personer/år. 

Sporthallar och gymnastiksalar ska vardagar 

mellan kl. 17.00 – 20.00 upplåtas för barnoch 

ungdomsverksamhet 

När det gäller internationella kulturnätverk kan Interregprojektet 

SÖT nämnas, och där kultur ingår som 

ett särskilt verksamhetsområde. 

Målet har uppnåtts. Antal besökare år 2010 på Storsjöbadet 

var 250 329 stycken. 

För att underlätta jämförelser mellan åren har fr o m 

2010 två mätveckor införts, vecka 12 resp vecka 46. 

Målet är uppnått. Barn och ungdomar har förtur 

till dessa tider. Under vecka 12 år 2010, nyttjades 

aktuella tider i idrottshallarna till 79% för barnoch 

ungdomsverksamhet. Vecka 46 år 2010 var motsvarande 

nyttjandegrad 59%. 

102 

Bättre nyttjande av lediga tider i idrottshallar 

fredagskvällar och helger för uthyrning. 

Målet har inte uppnåtts. Antalet ej uthyrda halltider 

under fredagskvällar/helger uppgick till 46% under 

2010. Motsvarande siffra för 2009 var 49%. 

Flickor och pojkar, män och kvinnor upplever att de utifrån behov och intresse har samma förutsättningar 

att utöva idrott, motion och rekreation 

Flickor och pojkar erbjuds verksamhet i föreningar 

på samma villkor. 

Målet har inte uppnåtts. Andelen föreningar med 

kommunalt verksamhetsbidrag, som erbjöd och 

bedrev verksamhet för både flickor och pojkar under 

2010, var 98%. Motsvarande siffra för 2009 var 

96%. 

Östersund genomför arrangemang på hög nivå 

Under 2010 medverkar nämnden i flera stora 

arrangemang, bl. a: World Cup i skidskytte 

resp. längdskidor. 

Målet har uppnåtts. Under 2010 har SM i Enduro 

och World Cup i skidskytte arrangerats i Östersund. 



Förutsättning för bidrag till barnoch ungdoms-verksamhet 

är att föreningar bedriver 

verksam-heten i en trygg social miljö för och 

med barn och ungdom och verkar för deras 

goda utveckling. 

Under år 2010 har 98 föreningar som uppfyller 

nämndes riktlinjer för barnoch ungdomsverksamhet 

sökt och beviljats verksamhetsbidrag.


Vid större idrottsarrangemang har nämnden 

som krav för arrangemangsstöd, att arrangören 

upprättar en miljöplan. 

Målet har uppnåtts. Vid de två större arrangemang 

som varit har arrangörerna upprättat miljöplaner. 

Vid kultur- och fritidsnämndens anläggningar 

ska källsortering tillämpas. 

Utsläpp av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. 

Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i jämförelse med 1998. 

Nämnden har som fortsatt krav i driftavtal 

att den maskinpark som används för skötsel 

av nämndens anläggningar skall använda 

bränsle som är bättre ur miljö- och hälsosynpunkt. 


Den totala energianvändningen av el vid 

kultur- och fritidsnämndens anläggningar ska 

minska. 

Målet har uppnåtts. Andel fritids- och kulturanläggningar 

som tillämpar källsortering av avfall är 100% 

där källsortering är tillämpbart. 

Målet har uppnåtts. 100% av småmaskiner och 

handmaskiner använder miljöbränsle. Alla fordon 

använder det mest miljövänliga bränslet som finns för 

respektive typ av fordon. 

Målet har uppnåtts. Följande verksamheter redovisar 

en minskning av total energianvändning: 

Storsjöbadet – Den totala elförbrukningen har minskat 

med 4,2% jämfört med 2009. 

Z-hallen – Den totala elförbrukningen har minskat 


Sporthallen – Den totala elförbrukningen har minskat 


Huvudbiblioteket – Den totala elförbrukningen har 

minskat med 1,5% jämfört med 2009. 


103 

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet 



ungdomar. 


Nämnden prioriterar barnoch ungdomsverksamhet 

inom sitt ansvarsområde. I den nya bidragsnormen 

från 2010 har nämnden höjt verksamhetsbidragen 

till föreningars verksamhet för åldersgrupperna 9-20 

år. Målsättningen är att stimulera föreningarna att 

utveckla verksamhet barn och ungdomar i den åldern. 

Nämndens inriktning på jämställdhet innebär att 

flickor och pojkar skall ha samma förutsättningar 

att utöva motion och rekreation. Nämnden har under 

2010 gjort en kartläggning av jämställdhet inom kultur- 

och fritidsnämndens verksamhet. En rapport har 

tagits fram med åtgärdsförslag.





ungdomar. 

Nämnden är aktivt representerade i kommunens 

främjandegrupp. Nämnden bidrar även i finansieringen 

av den drogsamordnare som finns hos Socialförvaltningen. 





för äldre. 

I den strategi som antagits för samverkan mellan 

idrottsrörelsen och kommunen betonas att mötesplatser 

i kommundelar och bostadsområden är viktiga för 

att intressera barn och ungdomar till fysisk aktivitet 

och spontanidrott. I Samverkansråd Idrott, med 

representanter för idrottsrörelsen och kommunen, 

har frågan om att intresserade föreningar under 

året ska få starta någon form av försöksverksamhet 

med spontan idrott på lediga tider i idrottshallar och 

anläggningar. En dialog har skett med Östersunds 

idrottsråd och J/H idrottsförbund som arbetar med 

frågan. En återredovisning kommer att ske vid Samverkansråd 

idrott under våren 2011. 

Nämndens anläggningar skall så långt det är möjligt 

utformas så att besökare skall känna sig trygga och 

säkra i lokalerna. Berörda enhetschefer/verksamhetsansvariga 

har uppdrag att se till att nämndens 

anläggningar skall uppfylla aktuella myndighets- och 

säkerhetskrav. 

104 

Årets resultat ekonomi 

Drift 

Kultur- och fritidsnämnden uppvisar ett överskott 2010 

på 885 tkr. Från detta överskott avräknas 140 tkr som 

avser EU-projektet Utvecklingsplan för Östersunds 

Skidstadion. Nämndens resultat för 2010 påverkas bl a 

av att: 

• Minskad uthyrning i idrottshallar har medfört att 

intäkterna är 371 tkr längre än budgeterat. De nya 

normerna för verksamhetsbidrag får full effekt först 

2011 varför verksamheten har ett överskott med 

575 tkr. 

• Nämnden avsätter särskilda medel för att kunna 

användas till utvecklingsprojekt inom kulturområdet. 

Under 2010 har dessa pengar inte brukats i 

den omfattning som var avsett. Verksamheten har 

ett överskott med 234 tkr. Utfallet för driftbidrag 

till samlingslokaler blev lägre än beräknad budget. 

Verksamheten har ett överskott med 128 tkr. 

• Intäkterna för avgifter och hyror för privatpersoner, 

föreningar, företag och träningsgrupper vid Östersunds 

skidstadion var för våren 120 tkr och hösten 

80 tkr. 

• Buffert för åtgärder av bl a fast ljud och ljus vid Storsjöteatern 

har ett överskott med 297 tkr. 

• Underhållskostnaderna för Verkön uppgick totalt till 

234 tkr mot budgeterade 100 tkr. 

• Ombudgetering av driftmedel med 140 tkr från 2010 

till 2011 för arbete med det delvis EU-finansierade 

projektet Utvecklingsplan för Östersunds Skidstadion. 

Investeringar 

• Under 2010 har investeringar skett på Östersunds 

skidstadion för en fortsatt utveckling av arenan. 

Vissa medel har ombudgeterats till 2011. 

• Utbyggnad av Östberget/Ladängen fick avbrytas under 

sommaren på grund av att gjorda upphandlingar 

låg avsevärt över budget. Efter kommunfullmäktiges 

beslut om att utöka investeringsramen har nya upphandlingar 

påbörjats.

• Under 2011 planeras större investeringar i nämndens 

ismaskiner varför inte hela investeringsbudgeten 

förbrukats för 2010. De kvarvarande medlen 

har ombudgeterats till 2011. 

• För att förbättra miljön i Ahlbergshallen har ett 

nytt golv lagts i den nedre utställningshallen. Vid 

Frösö ridcenter har nämnden köpt in lastmaskin/ 

traktor. 

• När det gäller återuppbyggnaden av det nerbrunna 

Brunflobadet är de flesta åtgärderna reglerade. 

Kvarstår gör dock några relativt sett mindre poster 

på ett par hundra tusen kronor, som slutligt kan 

regleras efter slutbesiktningen i början av 2011. 

Framtid 

Nämnden vill lyfta nedan områden, inte minst ur ett 

tillväxtperspektiv. 

• Färdigställandet av skidbackar i Ladängen och med 

förbindelse till Gustavsbergsbacken ingår som en del 

i ett utvecklingsprojektet för Östberget. Anläggningen 

kommer att ha förutsättningar att utvecklas till 

en stor attraktion i Östersund för kommuninvånare 

och besökare/turister. Under 2011 påbörjas arbetet 

med att planera för utbyggnad av slalombacken i Lit 

med bl a konstsnöanläggning. Investeringarna kommer 

att genomföras under 2012. 


• Inom nämndens ansvarsområden behöver bl a 

Storsjöbadet och Storsjöteatern diskuteras i ett 

utvecklingsperspektiv. Under 2010 har också behovet 

av ett samlat kulturhus i Östersund lyfts upp 

till diskussion av föreningar och organisationer. Vid 

Kulturforum har behovet av en samordnande funktion 

som kan hålla ihop det som sker inom kulturlivet 

i Östersund diskuterats. Under 2011 kommer 

nämnden att genomföra en inventering av lokaler i 

kommunen som kan nyttjas av kulturföreningar för 

deras egen verksamhet 

• Det kommer att genomföras ett antal åtgärder på 

Ångbåten Thomée för att hålla den sjöduglig och 

för att öka säkerheten för passagerare och personal. 

Inför framtiden finns ytterligare stora behov 

av att göra underhållsåtgärder på hela båten samt 

arbeta med marknadsföring, turlistan, förbättra 

serveringen och förbättra utbud och service. 

Kultur- och fritidsnämnden avser att bidra till tillväxten 

för Östersunds kommun och genom satsningar som 

gör kommunen mer attraktiv för familjer att flytta till, 

men även för turister att besöka vinter- och sommartid. 

Satsningar inom kulturens och fritidens område 

är också verksamma bidrag till Östersunds fortsatta 

utveckling. 


105 

• Under 2011 kommer förstudien Utvecklingsplan 

för Skidstadion att färdigställas. Utvecklingsplanen 

kommer att ligga till grund för framtida investeringar 

och satsningar på skidstadion. Här kommer 

nämnden att återkomma när det gäller samordning 

av behov hos de aktörer som är verksamma på skidstadion, 

investeringsbehov för skidskytte och utvecklingsbehov 

för större längdskidstävlingar samt hur 

kommunen ska gå vidare med satsningarna på tidig 

och säker snö. 

• I arbetet med den nya arenan på Stadsdel Norr 

kommer det att genomföras en rad utredningar 

och fördjupningar när det gäller bl a föreningarnas 

behov för sina verksamheter. Här behövs en översyn 

när det gäller samordning av lokaler och drift av 

arenorna och skidstadion. I arbetet med nya arenan 

ingår också att se över ägandet av nämndens anläggningar. 

En viktig del att analysera är behovet av 

underhåll och hur det ska genomföras inom nämndens 

driftsbudget. 

• Under 2011 kommer en handlingsplan för det fortsatta 

arbetet med jämställdheten inom nämndens 

ansvarsområde att tas fram. 

Karin Thomasson 

ordförande 

Johan Palm 

kanslichef



106 


2007 2008 2009 2010 

Resursanvändning, ekonomi, % 99,2 99,9 100,3 99,3 

Måluppfyllelse, % 64 88 93 

Idrott v.12, 79 

Nyttjandegrad idrottshallar , % 94 85 89 v.46, 59 

Antal besökare Storsjöbadet 135 000 129 000 227 583 250 329 

Kultur/Bibliotek 

Antal besökare huvudbiblioteket 294 000 289 000 286 000 282 000 

Antal besökare områdesbiblioteken 137 000 99 000 90 000 87 000 

Antal besökare biblioteksbussen 30 000 34 400 23 000 36 000 

Antal besökare bibliotekets hemsida 77 000 81 300 84 000 85 000 

Antal boklån och AV-medier 472 659 471 756 482 000 465 000 

Antal lån/invånare i förh till riksgenomsnittet 8,1/7,7 8,04/7,7 8,2 7,9 

Nämndens kostnad per antal registrerade boklån, kr 38 48 40 40 

Kulturskolan 

Antal betalande elever (inkl syskonrabatt) 925 924 867 978 

Nämndens kostnad per betalande elev, kr 11 076 11 316 12 879 11 504 

Storsjöteatern 

Antal uthyrningsdagar/varav föreställningar 269/203 276/192 143/78 232/154 

Föreningar 

Antal kulturföreningar som erhållit årsbidrag , st 46 47 38 35 

Antal idrottsföreningar som erhållit verksamhetsbidrag 

(aktivitetsstöd) 

123 134 98 

Resultat från kvalitetsutvärderingar, NöjdKundIndex, 

medelvärde (föreningar skala 1-6) 

4 

Folkhälsa 

Andel 14-åringar som motionerar/fysiskt aktiva på 

fritiden 3-4 ggr/v eller mer, % 

73 72 65 

Andel elever i åk 8 som är aktiv medlem i en förening 

(LUPP ), % 

70 (2006) 69 

Andel elever i åk 8 som är aktiv medlem i en idrottsförening 

(LUPP), % 

53 (2006) 50 



Intäkter 1,5 1,7 2,4 

Kostnader -105,9 -102,8 -106,9 


Kommunbidrag, tilläggsbudget 1,1 0,3 1,7 

Resultat 0,1 -0,3 0,9 

Investeringar 



Försäljningsinkomst -0,4 



107

Barn- och utbildningsnämnden 



108 


Under året öppnades tre nya förskoleavdelningar, 

två i område Östersund Södra och en i Brunflo. Samtidigt 

avvecklades en enavdelningsförskola i Östersund 

Södra. I april flyttades de fem avdelningarna vid Lövsta 

förskola på Frösön till provisoriska lokaler. Detta för 

att den gamla förskolan skulle rivas och en ny åttaavdelningsförskola 

byggas. Den nya förskolan beräknas 

vara klar oktober 2011. 

1 juli 2010 trädde lagen om allmän förskola från tre 

år (tidigare fyra år) i kraft. Då de flesta treåringar 

redan innan funnits inom förskoleverksamheten har den 

nya lagstiftningen inte påverkat förskolans organisation. 

Av nämndens två godkända ansökningar för start 

av annan pedagogisk omsorg (enskilt drivet familjedaghem) 

har ett startat sin verksamhet i november 2010. 

En förvaltningsövergripande föräldraenkät för förskola, 

fritidshem och dagbarnvårdare gjordes för första 

gången våren 2010. Den låga svarsfrekvensen 26% gör 

att förvaltningen inte bedömt det möjligt att dra några 

vägledande slutsatser. 

I januari 2010 börjar lagen om nationella minoriteter 

(LoNM) att gälla. Östersunds kommun är förvaltningsområde 

för sydsamiska. Det innebar bl.a. att kommunen 

ska erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär 

det, plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av 

verksamheten bedrivs på samiska. I februari 2010 tog 

nämnden beslut om inrättande av samisk förskoleavdelning 

på Mosippan med start hösten 2010. Trots 

upprepade annonseringar så har förskolan inte kunnat 

rekrytera någon samisktalande personal. Starten av 

förskoleavdelningen har därför flyttats fram. 

En mottagningsförskola/skola för ca 70 barn startades 

i november med mycket kort varsel utifrån att 

Migrationsverket placerade 300 asylsökande flyktingar 

på Frösön. Flertalet av flyktingarna lämnade Frösö 

Park med kort varsel veckan före jul, vilket innebar 

att verksamheten planerades kunna avslutas i januari 

2011.Arbetet med att flytta förberedelseklassen från 

Östbergsskolan på Frösön till Fagervallsskolan inom 

skolområde Östersund södra har genomförts enligt 

planeringen. 

Inför 2010 togs beslut att av besparingsskäl minska 

antalet fritidsgårdar från 10 till 7. En av de nedläggningshotade 

fritidsgårdarna , Ängsmon, kunde dock 

drivas vidare med hjälp av extra anslag från kommunfullmäktige. 

Skolans situation är den omvända mot förskolans. 

Elevantalet minskar, i huvudsak inom skolans senaredel, 

Antalet elever i den obligatoriska särskolans 

klasser, antalet individuellt integrerade särskoleelever 

och antalet elever från andra kommuner har minskat 

något under året. Främst är det antalet elever från de 

sju kranskommunerna som blir färre, då fler kommuner 

bygger upp egna särskoleverksamheter så att eleverna 

inte behöver resa till Östersund. 

Att utveckla arbetet med bedömning av måluppfyllelse/betyg 

i samtliga ämnen och samtliga årskurser 

inklusive utvecklingen av individuella utvecklingsplaner 

och skriftliga omdömen samt den lokala pedagogiska 

planeringen har varit centralt under året. Genomförandet 

har skett på olika plan och med olika metoder. 

Sambedömning mellan olika skolor och avidentifiering 

inför rättning/bedömning av nationella prov är exempel 

på detta. Rektors pedagogiska ledarskap har därigenom 

satts i fokus. En viktig förutsättning för det arbete 

som återstår under året och kommande budgetår med 

införandet av ny/omarbetad läroplan och skollag. 

Exempel på andra utvecklingsarbeten som skett/ 

påbörjats under året i förvaltningen som helhet eller 

i delar av verksamheten är: Skapande skola - kultursatsning, 

Unga Hälsas Utveckling – elevers arbetsmiljö, 

Elevinflytande och en påbörjad satsning inom Lärarlyftets 

ram inom området matematik för sv/so lärare inom 

skolans tidigaredel, samt förskolelyftet för kompetensutveckling 

avseende barns språkliga och matematiska 

utveckling. Till detta kan även läggas att inom informations- 

och kommunikationsteknologin (IKT) har 

skolledare och pedagoger utbildats och extra satsning 

på utrustning gjorts. 

Arbetet med kvalitetsuppföljningar för att uppnå förbättringar 

inom såväl det egna analysarbetet som för 

att uppnå en högre måluppfyllelse inom alla prioriterade 

områden har varit i fokus. Det avser såväl nationella 

mål som lokalt prioriterade mål, inom nämndens alla 

verksamheter och verksamhetsområden. Kvalitetsuppföljningar 

ingår också som en del i nämndens internkontrollplan. 

Den största utmaningen är dock det arbete 

som under året påbörjats och som avser ny skollag och 

ny läroplan/nya kursplaner som skall börja gälla f o m 

läsåret 2011/2012 

Arbetet med tjänsteplaneringen inför läsårsstart har 

varit omfattande. Trots det minskade elevantalet har

inga uppsägningar behövt göras, utan det minskade behovet 

av personal har lösts genom att inte återbesätta 

vakanta tjänster. 

Elevhälsan har under året omorganiserats genom att 

den slagits ihop med resurscentrum. 

Under året har det gjorts 19 interna miljörevisioner 

och 21 uppföljningar. Ingen extern revision har genomförts. 

Alla verksamheter har presenterat en fungerande 

miljöhandlingsplan med nyckeltal. Information kring förebyggande 

av skolbränder (ZamZynZ) har genomförts 

i alla grundskolor utom en. Information kring egenkontroll 

har genomförts på tre ställen inom verksamheten. 

Under året har 206 personer genomgått utbildning 

i allmän brandkunskap. Förskolor som enligt lag är 

skyldiga att göra en skriftlig redogörelse kring systematiskt 

brandskyddsarbete har haft tillsyn av Räddningstjänsten. 

Detta gällde åtta förskolor inom kommunen. 

Ledningens genomgång genomfördes i oktober. 


Resultatmässigt, utifrån effektmål och resultat/nyckeltal, 

har skolverksamheten inte lyckats ta ytterligare 

steg framåt annat än i några få avseenden. Uppsatta 

mål har i alltför många delar bara delvis uppnåtts. Vi 

delar dock denna utvecklingstrend med landet i övrigt. 

Noteras bör att samtidigt som vi inte förbättrat 




resultaten avseende bli godkända i alla ämnen har 

kommunen av Skolverket/SALSA bedömts uppnått och 

överträffat målet avseende meritvärden. Just betyg 

och bedömningsfrågor har också varit i fokus i kommunens 

skolor under de senaste åren. De försämrade 

resultaten har Skolverket bedömt som sannolikt bero på 

att en större restriktivitet nu har börjat märkas vid just 

bedömning/betygssättning, så även i Östersund. 

För verksamhetsmålen finns överskådliga underlag i 

form av nyckeltalsmätningar nedan. Utöver kommentarer 

direkt i materialet och vad som finns redovisat 

under ”Viktiga händelser under året” lyfts här ändå 

särskilt de personalpolitiska målen fram. Stort fokus 

har lagts på att minska sjukfrånvaron. Den nedåtgående 

trenden gällande sjukfrånvaron har fortsatt och 

målet har uppnåtts i och med att sjukfrånvaron är 7,1 

%. Även målet att bibehålla genomsnittlig sysselsättningsgrad 

om 95 % har uppnåtts då den är 96,1 %. 

Förvaltningens mål om att andelen förskollärare ska 

öka har nåtts. Från 70,7 år 2009 till 71,2 år 2010 

Däremot har målet att andelen män i förskolan ska öka 

ej uppnåtts. Få män söker utbildning som förskollärare 

och bristen gör det svårt att rekrytera manliga förskollärare. 


109 

Grunden för det livslånga lärandet är att alla har goda tal, läs- och skrivfärdigheter samt goda kunskaper i 

matematik. Barn och elever uppmuntras att i högre grad utveckla sina kunskaper och färdigheter i naturvetenskapliga 

ämnen och språk. 

Effektmål 1a Den språkliga medvetenheten hos 

förskolebarnen fortsätter att öka, så att minst 

60 % av eleverna i förskoleklass/grundskola 

har minst 12 poäng på fonolektest. 

Effektmål 1b Andelen grundskoleelever som 

kan läsa när årskurs 3 inleds är minst lika stor 

som föregående år. 

Effektmål 1c Minst 75 % av grundsärskolans 

elever kan läsa och förstå enkel text i slutet av 

det femte skolåret 

Nyckeltal 1a Målet uppnått. Andelen av eleverna i 

förskoleklass/grundskola som har minst 12 poäng 

vid fonolektest ökar varje år och är nu 63,5%. 

Nyckeltal 1b Målet delvis uppnått. Andelen av 

grundskolans elever som har minst 21 poäng i Bild- 

& Ord testet är 85,3 % mot 86 % av eleverna vid 

motsvarande test före-gående år. Andelen som har 

minst 27 poäng i Ord & Bild testet har däremot 

ökat från 85 % till 87,3 vid årets testtillfälle. 

Nyckeltal 1c Målet ej uppnått. Andel av grundsärskolans 

elever som kan läsa och förstå enkel text i 

slutet av det femte skolåret var 72%.


Effektmål 1d Andelen grundskoleelever som 

når målen i svenska, matematik och engelska 

i årskurs 5 skall vara minst lika stor som andelen 

som gjorde så 2009. 

Nyckeltal 1d1-3: Målet delvis uppnått. Andel av grundskolans 

elever i årskurs 5 som når målen i svenska har 

ökat något, från 92,5% till 92,6. I matematik har det 

däremot andelen minskat från 90,7% till 87,2% (vilket 

motsvarar 2008 års nivå) och i engelska har det minskat 

från 88,9% till 87,8%. 


Effektmål 1e Kunskaperna inom NO ämnena 

ökar i grundskolan, jämfört med 2009 

Nyckeltal 1e Målet ej uppnått. Det genomsnittliga 

merit-värdet inom ämnesområdet låg på 12,3 poäng 

2008 och på 12,4 poäng 2009. De skolor som redovisat 

blockbetyg visade på en tydlig genomsnittlig höjning 

av meritvärdet mellan dessa år, medan de skolor som 

redovisade separata ämnen visade på ett relativt högt 

värde inom ämnet biologi men en viss tillbakagång 

inom ämnena fysik och kemi. Det genomsnittliga 

meritvärdet (betygsnivån) 2010 inom ämnesområdet 

i grundskolan var i biologi 12,3 poäng, i fysik 12,1 

poäng, i kemi 11,5 poäng och för de två (av nio) skolor 

som redovisar ämnesområdet NO låg nivån på 12,0 poäng. 

Jämförelsen med föregående år är dock vansklig, 

eftersom majoriteten nu övergått till att betygsätta/ 

redovisa resultat ämne för ämne. Skolor som gjorde så 

föregående år låg då på ett lägre sammantaget resultat 

än de som redovisade alla tre ämnen inom ämnesbegreppet 

NO. 

110 

Effektmål 1f Andelen grundskoleelever som 

väljer och fullföljer påbörjade språkstudier 

ökar, jämfört med 2009. 

Nyckeltal 1f: Eftersom förvaltningen inte ännu kan 

redovisa antalet som valde språket inför årskurs 6 jämfört 

mot hur många som fullföljt språkstudierna tom 

årskurs 9, så redovisas här istället hur stor andel av 

eleverna år 2010 som valt franska, spanska eller tyska 

i årskurs 6 och hur många i årskurs 9 som har ett av 

språken i sitt avgångsbetyg. 

Nyckeltal 1f:1 Målet ej uppnått. Andel av grundskolans 

elever som inför årskurs 6 väljer franska, spanska eller 

tyska var 89,5% mot 95,6% 2009 och 88,9% 2008. 

Ett mycket viktigt mått, då val av ett av språken (och 

att fullfölja språkvalet) ökar i betydelse inför fortsatta 

studier efter grundskola och gymnasium. Nivån och 

förbättringen 2009 mot 2008 var dock så pass stor att 

det har bedömts som svårt att helt undvika bakslag. 

Nyckeltal 1f:2 Målet ej uppnått. Andel av grundskolans 

elever i årskurs 9 som fullföljt påbörjade språkstudier i 

franska, spanska eller tyska var år 2010: 62,9% jämfört 

med 67,2% år 2009 och 64,3% år 2008.


Östersund kommun kännetecknas av ett brett utbildningsutbud av hög kvalitet med god vägledning samt 

information om resultat. 

Effektmål 2a Andelen grundskoleelever som 

uppnår lägst betyget godkänd i samtliga 

ämnen i årskurs 9 skall ligga minst 2% över 

rikets genomsnittsnivå för år 2010. 

Effektmål 2b Minst 70 % av grundsärskolans 

elever uppnår målen i samtliga ämnen efter 

avslutad skolgång. 

Effektmål 2c Andelen grundskoleelever som 

har behörighet till gymnasieskolans nationella 

programskall ligga minst 1% över rikets genomsnittsnivå 

för år 2010. 

Nyckeltal 2a Målet ej uppnått. Andel av grundskolans 

elever som har lägst betyget godkänd i samtliga ämnen 

i årskurs 9 är 0,4% lägre än genomsnittet i riket. 

Nyckeltal 2b Målet uppnått. Andel av grundsärskolans 

elever som efter avslutad skolgång når målen i samtliga 

ämnen var 78%. 

Nyckeltal 2c Målet uppnått efter betygsprövning/sommarskola 

2010. 2,4% över genomsnittnivån i riket för 

år 2010. 

Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har 

inflytande över sina barns lärande. 

Effektmål 3a Barn och elever upplever att 

de är informerade om vilka möjligheter till 

inflytande de har i skolan och att de har 

möjlighet att utveckla ett reellt inflytande och 

ansvarstagande i minst samma utsträckning 


Effektmål 3b Föräldrar upplever att de ges 

möjlighet att utöva inflytande över sitt/sina 

barns lärande i minst samma omfattning som 


Nyckeltal 3a Upplevt inflytande genom enkäter i 

årskurs 4,6 och 8 mäts ej år 2010. Ny enkät under 

utformning i samverkan med SKL för möjlighet till 

jämförelse mellan kommuner. Genomförs våren 2011 

för första gången. 

Nyckeltal 3b Målet uppnått. Andelen föräldrar som 

efter genomfört utvecklingssamtal anser att de har 

ett inflytande över sitt/sina barns individuella utvecklingsplan 

IUP är 78% vilket är 1% högre andel än i 

föregående års webenkätresultat. 


111 

Gott bemötande av barn och elever bidrar till en positiv självbild, en tilltro till egen förmåga och eget omdöme 

samt respekt för andra. 

Effektmål 4 Alla barn och elever upplever att 

de får ett gott bemötande i samma omfattning 


Nyckeltal 4 Andel av eleverna som upplever att de 

fått ett bra bemötande mäts ej år 2010. Ny enkät 

under utformning i samverkan med SKL för möjlighet 

till jämförelse mellan kommuner. Genomförs våren 

2011 för första gången. 



Sjukfrånvaron inom barnoch utbildningsförvaltningen 

minskar och överstiger inte 8 % av 


Målet är uppnått. Förvaltningens sjukfrånvaro var 

under tiden 2009-11-01 - - 2010-10-31 7,1 % av 

tillgänglig arbetstid.





112 

1. Andelen utbildande förskollärare ökar. 

2. Andelen utbildade förskollärare som anställs 

på förskolläraretjänster är 100 %. 

Nyckeltal 1. Målet är uppnått. Andelen tillsvidareanställda 

förskollärare i förhållande till barnskötare i 

förskolan har ökat marginellt från 70,7 % 2009-11- 

01 till 71,2 % 2010-11-01. 

Nyckeltal 2. Målet är ej uppnått. Ledigförklarade 

tillsvidaretjänster som förskollärare har till största 

delen bemannats med utbildad personal men däremot 

har behovet på tidsbegränsade anställningar lösts 

med hjälp av anställda med annan kompetens. 




1. Andelen män i förskoleverksamhet ökar 

med 1 procentenheter jämfört med 2008, från 

6,0 % 2008 till 7,0 % 2010. 

2. Bibehålla den genomsnittliga sysselsättningsgraden, 

95 % för samtliga anställda med 

månadslön. 

Nyckeltal 1. Målet är ej uppnått. Andelen män i 

förskole-verksamhet har minskat till 5,1 %. 

Nyckeltal 2. Målet är uppnått. Genomsnittlig sysselsättningsgrad 

för tillsvidareanställda var 2010 

96,1 %. 



Representanter för barn och utbildning deltar 

i planberedningen i syfte att uppnå bra placeringar 

av förskolor och skolor. 

Målet är uppnått. Andel av planberedningens sammanträden 

som representanter för barn och utbildning 

deltagit i är 100%, till de sammanträden 

förvaltningen blivit kallad. 


Barn/elever har utifrån sin mognad kunskap 

om energianvändning och hur den ska minska. 

Alla skolor/förskolor har en fungerande handlingsplan 

inom område miljö med fokus på 

energianvändning. 

Målet är uppnått. Alla skolor/förskolor har en fungerande 

handlingsplan inom område miljö med fokus 

på energianvändning. 

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet 



ungdomar. 


UHU - projektet (ungdomars hälsosamma utveckling) 

pågår på Kastalskolan i Brunflo där man har 

fortbildat personalen i bland annat metoden ”du 

bestämmer”. Eleverna har under senvåren haft 

gruppdiskussioner vid 6 tillfällen och avslutade med 

2 hela dagar då man utrustad med kamera dokumenterade 

och satte upp en utställning. Meningen är att 

metoden ska spridas till kommunens andra skolor när 

projektet är slut; december 2011.


Elevenkäten som vände sig till alla elever på senareskolor 

är genomförd och sammanställd. Resultatet 

är redovisat för UHU styrgrupp samt barnoch utbildningsnämnden. 

Alla rektorer är erbjudna att efter 

samråd med elevråd om hur redovisning ska ske, få 

återkoppling under 2 timmar. Återkoppling har skett 

på 4 skolor. 

Disautbildning (din inre styrka aktiveras) för 10 personal 

är planerad och startar våren 2011.Nattvandrarnas 

information till föräldrar ser väldigt olika uti 

områdena, vissa skolor har bjudit in nattvandrarna, 

andra har inte erbjudit information under året. 

Mötesplats unga. 

På fritidsgårdarna jobbar de med ungdomars egna 

idéer för att forma verksamheten. En mötesplats där 

ungdomar framför allt har möjligheter att påverka 

sin fritid. Fritidsgårdarna vill att ungdomarnas egen 

kreativitet och engagemang ska lyftas fram för att 

de ska känna att det gör skillnad i verksamheten. Att 

överföra kunskap i hur idéer realiseras till faktisk 

aktivitet är bland det viktigaste personalen gör på 

fritidsgårdarna. För att få ungdomarna att ha ett 

större engagemang allt i från att bilda styrelse till 

stormöten, små möten, blädderblockvarianten etc, 

har personalen arbetat med olika metoder. Under år 

2011 kommer det genomföras två dagars utbildning i 

delaktighet och demokrati. 


113 




ungdomar. 

En handlingsplan för ANDT (alkohol, narkotika, 

droger och tobak) undervisning har tagits fram av en 

arbetsgrupp som letts av kommunens drogsamordnare 

. Planen är redovisad på rektorsmöte under våren 

och samtliga skolor har/ska lämna in namn på en 

ANDT – ansvarig. Utsedd grupp påbörjar sitt arbete 

under våren 2011. 

Elevhälsan ska genom hälsosamtalen fånga bruket 

och aktivt erbjuda snus- rökavvänjning, fånga alkoholanvändandet 

och anpassa det förebyggande arbetet. 

Enstaka elever har gått på landstingets tobaksenhet. 

Tid måste avsättas för skolsköterskor om man ska 

kunna arbeta aktivt med tobaksavvänjning 

Genom Föräldrastöd Östersund erbjuds föräldrar 

möjlighet att utvecklas i sin föräldraroll. Målet är att 

föräldrar i Östersunds kommun ska erbjudas olika 

typer av föräldrastöd under barnens uppväxt. 

Skolor/förskolor får också stöd för att utveckla föräldramöten


114 




I förvaltningens alla verksamheter med barn/elever 

arbetas det aktivt för att stimulera och utöka barnen/ 

elevernas möjlighet att öka den fysiska aktiviteten 

och främja goda matvanor. Bl.a. satsar man på att 

köpa in lekmaterial för utomhusaktiviteter, planerade 

aktiviteter med ”röris”, dans, lekar, hälsoinriktning, 

temaveckor, utomhuspedagogik, extra idrott, gemensamma 

promenader, utbildat personal mm. 

I alla verksamheter kan man se en satsning på utemiljö/utevistelse. 

Aktiviteterna minskar med ökad ålder men medvetenheten 

och aktiviteterna verkar ha ökat under året 

Verksamheterna strävar efter att utveckla medvetenheten 

om fysisk aktivitet och goda matvanor, genom 

diskussioner med barn/elever och föräldrar i olika 

forum. Förskolorna har till stor del tagit bort sitt 

firande med ”sötsaker”, istället firar man på annat 

vis eller samlar till gemensamt firande någon gång 

ibland.Skolcaféerna har tagit bort sötsakerna och 

erbjuder nyttiga mellanmål, På något ställe kan man 

ibland köpa ”godsak”. Förvaltningen ingår i Healthy 

Cities nätverkarbete kring goda matvanor och fysisk 

aktivitet, utifrån det sprids goda exempel. 

För att få ytterligare kunskaper i hur ett bra mellanmål 

kan komponeras bjöd fritidsgårdarna in en 

kostrådgivare från måltidsservice. Personalen fick 

praktiska tips som man jobbar utifrån. Under 2011 

kommer en dietist från landstinget att inbjudas för att 

berätta och ge ytterligare praktiska råd hur ett bra 

mellanmål skall vara.På flertalet fritidsgårdar är man 

med och driver Skol IF. Genom föreningen erbjuder 

gårdarna ungdomar att, efter skolans slut, vara med i 

olika aktiviteter 

Frösö skidlek är en aktivitetsplats som vänder sig till 

hela familjen, där man åker skidor på ett ”lekfullt” 

sätt. Verksamheten pågår under vintermånaderna.


Nämndens driftbudget uppvisar ett överskott på 

7,1 mkr, 2% av omslutningen. I detta resultat ingår 

reserverade medel 6,2 mkr, för en eventuell skuld till 

fristående förskolor. Här pågår en rättslig process som 

ännu ej är avgjord. 

Huvudorsaken till överskottet är att volymen (antal 

inskrivna) blir lägre än budgeterat (inklusive den 

enskilda verksamhet som nämnden finansierar). Av den 

ramökning på 5,3 mkr som erhållits för utbyggnad av 

förskolelokaler har bara 2 mkr behövt användas p.g.a. 

förseningar i utbyggnaden. Volymen (antal inskrivna 

barn/elever) var 1% lägre än budget på grundskola/förskoleklass, 

4% lägre än budget på förskola och familjedaghem 

samt på fritidshem och 3% lägre än budget på 

särskolan. 

De flesta enheter följer budget väl eller har överskott 

mot budget. 

Barnomsorgavgifter ger totalt sett ett underskott mot 

budget med 0,5 mkr, huvudsakligen för att utökningen 

av allmän (avgiftsfri) förskola omfattar fler barn än 

tidigare. Friskolorna inkl fritidshem och förskoleklass 

ökade inte så mycket som hade förutsatts i budget, vilket 

gav ett överskott med nära 2 mkr. Övertidsvolymer 

ligger på samma låga nivå som 2009, vilket kan bidra 

till överskottet. Den alltid osäkra posten ”förändring av 

semesterlöneskuld” gav ett underskott på 0,5 mkr. 

Det minskande antalet elever från andra kommuner 

i särskolan gör att intäkterna minskar. Här uppstår ett 

förhållandevis stort budgetunderskott på ca 2,2 mkr 

inklusive LSS-verksamheten. 

Investeringarna låg något (3%) under budget 

Framtid 

Under vårterminen 2011 kommer förvaltningen 

troligtvis inte att kunna erbjuda alla som söker förskola 

en plats i sitt närområde. Framför allt på Frösön och 

centrala Östersund kommer den situationen att råda 

men föräldrar kommer att kunna erbjudas plats för sitt 

barn i annat geografiskt område. 

Enligt kommunens befolkningsprognos fortsätter antalet 

förskolebarn att öka något. Även efterfrågenivån 

bedöms ligga kvar på den höga nivå den idag befinner 

sig på. 

2011 öppnar 6 nya avdelningar på Sollidenområdet. 

Det är ingen utökning av platser, utan en ersättning 

av tre förskolor som stängs; Strandgatan, Solberg och 

nuvarande Sollidens förskola. En ny tillbyggd avdelning 

öppnar i Marieby vid halvårsskiftet. Den ersätter 

förskolelokaler i skolan. I oktober öppnar åtta förskoleavdelningar 

vid Lövsta. De ersätter nuvarande fem 


avdelningar på Warners (evakueringslokaler) samt de 

två avdelningarna i Paviljongen vid Frösösdal. Nettotillskottet 

blir en avdelning. 

2012 byggs, enligt nuvarande planering, 8 avdelningar 

ytterligare. En fyra-avdelningsförskola byggs vid 

Hofvallen i centrala Östersund och en fyra avdelningsförskola 

byggs i centrala Brunflo. Enligt nuvarande 

prognos så kommer två av Brunflos avdelningar att 

stängas när den nya förskolan startar. 

Förskollärarkompetensens betydelse lyfts särskilt 

fram i den reviderade läroplanen för förskola, men det 

är tveksamt om förvaltningen kan rekrytera förskollärare 

på samtliga vakanta tjänster och vikariat. 

Skolplaneringen i stort befinner sig i ett fortsatt svårt 

läge. Det är framför allt problem med att hantera och 

långsiktigt värdera alla konsekvenser av de fristående 

skolornas ambition att utöka skolverksamheten, från 

förskoleklass t o m årskurs 9. En av dessa skolor har, 

efter Skolinspektionens godkännande och barnoch 

utbildningsnämndens överklagan, nu fått sitt tillstånd 

prövat och godkänt. Det innebär att skolan planerar 

att utöka sin nuvarande verksamhet med förskoleklass 

t o m årskurs 5 f o m läsåret 2011/2012. Den andra 

skolans godkännande som är under rättslig prövning 

har i januari 2011 köpt upp och slagit samman sin skolverksamhet 

med en tredje etablerad friskolverksamhet 

- från förskoleklass t o m årskurs 9. Vad detta konkret 

innebär är i dagsläget mycket svårt att entydigt klara 

ut. Utöver prak-tisk hantering och organisationsproblem 

skapar detta framför allt verksamhetsmässigt omfattande 

omställningsbehov, över en längre tidsperiod, 

som direkt kommer att beröra klass-/gruppindelningar 

för elever i ett flertal kommunala skolor. 

En kvalitetssänkning dvs en bristande måluppfyllelse 

i verksamheten kan bli svår att på sikt undvika 

om stora omorganisationer i den interna verksamheten 

blir nödvändig för att klara förändringar och samtidigt 

behålla lokaler i nuvarande omfattning. Oberoende av 

detta måste skolors organisation fortsatt ses över p.g.a 

att verksamheten står inför övertalighetsproblem bland 

vissa välutbildade pedagoggrupper, i första hand fram 

till läsåret 2013/2014. Bedömningen är därför att det 

under kommande år blir en tuff utmaning, att inom 

ekonomisk ram, bibehålla såväl hopp och arbetsglädje 

som höga frisktal hos alla medarbetare 

Prognosberäkningarna påverkas i dagsläget mycket 

starkt av den stora osäkerhet som råder kring de fristående 

skolornas framtida utveckling. Volymberäkningar, 

som är en förutsättning/underlag för resurstilldelning 

internt, blir därmed mycket svårbedömda. En överkapacitet 

av skollokaler i exempelvis centrala Östersund kan 

dock förutspås utöver den mindre överkapacitet som 


115


116 


redan råder. Konsekvenser av detta blir bl.a. att direkta 

insatser och planering av ytterligare underhålls- och 

ombyggnadsåtgärder inom skolor, som idag är möjliga 

att lägga ner, pågår parallellt med bedömningar om 

eventuell nedläggningsmöjlighet av samma lokaler. 

Under de närmaste åren kommer arbetet inför de 

stora förändringarna, i form av ny skollag och nya 

läroplaner, att fortsatt pågå. Ett viktigt stöd är då 

t.ex. utvecklingspedagogerna, särskilt inom områdena 

svenska, matematik och naturorientering och teknik . 

Läsåret 2010/2011 krävs en framförhållning/förberedelse 

och organisationsplanering för såväl information 

som kompetensutveckling och en ökad medvetenhet 

på alla plan. Det innebär att det kommer att ställas 

stora krav på alla chefer och medarbetare att parallellt 

med vardagsarbetet hålla sig ajour med utvecklingen. 

Ny skollag och ny läroplan träder i kraft f o m läsåret 

2011/2012. Dessutom kommer rektors roll och ansvar 

att förändras kommande läsår på så sätt att fler frågor 

kommer att direktadresseras från staten till rektor. 

Alla verksamheter bedöms arbeta efter de uppgjorda 

miljöhandlingsplanerna kring energianvändning. 

De interna miljörevisionerna kommer att fortsätta enligt 

planering som upprättats av lokal processansvarig. 

Extern miljörevision av barnoch utbildningsförvaltningen 

kommer att ske den 23 februari 2011. 

Utbildning i allmän brandkunskap kommer att ske 

enligt uppgjord plan. 

Förvaltningen kommer att fortsätter att utveckla det 

systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetet med tjänsteplaneringen 

bedrivs så att bättre förutsättningar ges 

för att anställa utbildade förskollärare men många av 

de som anställs med tidsbegränsad anställning saknar 

förskollärarutbildning och efter ett par års anställning 

konverteras anställningen till tillsvidaretjänster. Skollagskravet 

på förskollärare i förskolan gör att detta 

måste ses över/lösas på något sätt. 

En följd av de ändrade elevantalen är att behovet av 

personal på skolorna ändras. Bedömningen är att det 

kommer att kunna bli viss övertalighet bland lärarpersonal 

på grundskolans senaredel. Uppsägningar kan 

därför komma att bli svåra att undvika. 

Under våren och hösten 2011 kommer 1 – 7 lärare 

med svenska/SO som ämnesinriktning ges möjlighet att 

inom ramen för ordinarie arbetstid ta del av en satsning 

inom ämnesorådet matematik som motsvarar 15 

högskolepoäng. 

Inom ramen för förskolelyftet kommer även kompetensutveckling 

på 15 högskolepoäng avseende barns 

språk- och matematikutveckling riktad mot förskollärare 

och kompetensutveckling på 7,5 hp riktat mot 

barnskötare med inriktning mot barns lärande och 

teorier kring barns språk- och matematikutveckling och 

lärande att genomföras. 

Björn Sandal 

ordförande 

Annika Källgård 

t.f. förvaltningschef



2007 2008 2009 2010 

Verksamhet 

Förskola 1-5 år, inskrivna 2.695 2.865 3.050 3.099 

-varav hos enskilda utförare 254 260 265 258 

Familjedaghem, inskrivna 60 55 36 26 

Fritidshem 1.790 1.850 1.925 2.134 


Förskoleklass, inskrivna 448 525 570 609 


Andel män i förskoleverksamhet 6,3% 6,0% 5,8% 5,1% 

Andel som har minst 12 p vid Fonolektest 59% 59,3% 61,7% 63,5% 

Andel barn som erbjudits plats i förskolan på önskat 

placeringsdatum 

--- --- --- --- 

Antal barn per personal i genomsnitt i kommunens 

förskolor 

5,2 5,2 5,0 4,9 

Grundskola, inskrivna 5.585 5.300 5.150 5.067 


Obligatorisk särskola, inskrivna inkl individuellt inte- 

118 110 97 97 

grerade 

Andel grundskoleelever med minst 21 resp 27 poäng i 

läsavkodningstest, åk 2 

Andel grundsärskoleelever som kan läsa och förstå 

enkel text i slutet av åk 5 

(nytt mål 2009) 

86% 

85% 

85,3% 

87,3% 

(nytt mål 2009) 100% 72% 


Andel grundskoleelever som når målen i svenska, 

matematik och engelska, åk 5 

(nytt mål 2009) 

92,5% 

90,7% 

88,9% 

92,6% 

87,2% 

87,8% 

117 

Andel elever som väljer franska, spanska eller tyska 

inför åk 6 

(nytt mål 2009) 95,6% 89,5% 

Andel grundskoleelever som fullföljt studier i franska, 

spanska och tyska i åk 9 

(nytt mål 2009) 67,2% 62,9% 

Genomsnittligt meritvärde i åk 9 209,6 214,4 215,0 214,,4 

Andel grundskoleelever som har lägst betyget godkänd 

i samtliga ämnen i åk 9 

81% 79,3% 77,9% 76,2% 

Andel av grundsärskolans elever som efter avslutad 

skolgång når målen i samtliga ämnen 

100% 80% 78% 

Andel av grundskoleelever som har behörighet till 

gymnasiets nationella program 

89,7% 89,9% 89,4% 86,4% 

Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor i förhållande 

till övriga kommuner (SKL, index, placering 99 78 - - 

av 290 kommuner) 

Kostnad per plats , kommunens skolor 80.900 kr 85.300 kr 87.600 ---- 

Kostnad per betygspoäng 320,4 kr 337 kr 346,4 kr --- 

Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande 

till övriga kommuner (SKL, index, placering av 

290 kommuner) 

229 202 - - 

Andel elever som upplevt att de har inflytande i åk 

4,6 och 8 

- 

2,84 på 

4gradig 

skala 

3,25 på en 

fyrgradig 

skala 

Saknas 

un-derlag. 

Beslut om 

ny enkät.



118 

Resultat (fortsättning) Utfall Utfall Utfall Utfall 

2007 2008 2009 2010 

Andel föräldrar som efter utvecklingssamtal anser 

att de har inflytande över sitt/sina barns ind utv plan 

(IUP) 

85% 77% 78% 

Andel elever som upplever att de får ett bra bemötande 

3,4 på 

4gradig 

skala 

3,45 på 

4gradig 

skala 

3,6 på 4gradig 

skala 

Saknas 

underlag. 

Beslut om 

ny enkät. 

Miljö 

Andel skolor med handlingsplan, energiinriktning 53% 100% 100% 100% 

Deltagande i planberedning 100% 100% 100% 

Folkhälsa (hälsosamtal med elever) 

Andel 10-åringar som mår bra för det mesta 96 % 95,5% 92% 94% 

Andel 14-åringar som ofta eller alltid känner sig 

stressade över skolarbetet 

22 % 22% 24% 26% 

Andel 10-åringar som uppger att de blivit retad, 

utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra 20 % 21% 17% 13% 

elever 

Andel 10-åringar som trivs ganska eller mycket bra i 

skolan 

91 % 89.5% 85% 90% 

Andel 10-åringar som äter lunch varje skoldag 94 % 94% 93% 92,5% 

Andel 10-åringar med övervikt eller fetma 24 % 24,5% 19,5% 20% 

Medarbetare 

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid 10,3% 9,5% 7,7% 7,1% 


Andel kvinnor och män 80/20 81/19 81/19 82/18 

Antal årsarbetare 1746,6 1767,0 1.686 1.627 


95,8% 95,4% 95,4% 96,1% 

Andel utbildade förskollärare som anställts på förskollärartjänster 

--- --- --- --- 



Intäkter 874.4 148,3 158,3 

Kostnader -1.702.0 -1.002,5 -1.046 


Kommunbidrag, tilläggsbudget 4,4 -1,2 3,3 

Resultat 7,2 20,5 7,1 

Investeringar 



Resultatkrav 6,8 8,9 7,5





119 

119

Vård- och omsorgsnämnden 



120 

Verksamheten under året 

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för att tillgodose 

behovet hos äldre och funktionshindrade vad gäller 

omvårdnad, omsorg, hemtjänst, hälso- och sjukvård i 

hemmen och särskilda boenden. Verksamheten baseras 

på socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service 

till vissa funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen 

(HSL) samt kommunala politiska beslut. Verksamheten 

bedrivs i egen regi och på entreprenad. Cirka 

25% av äldreomsorgen bedrivs efter upphandlingar av 

privata entreprenörer. 

Viktiga händelser under året: 

Plus för verksamheten men fler brukare ger minus i 

bokslutet. 

Egen-regiverksamheten, som omsätter ca 800 miljoner 

kronor, har trots det tuffa sparkravet på ca 20 

miljoner lyckats uppnå ett plusresultat om 2,9 miljoner 

kronor. De kraftigt ökade brukarvolymerna har dock 

medfört att förvaltningen som helhet uppvisar ett underskott 

om 30 miljoner kronor. 

Underskottet hänför sig till ökade brukarvolymer 

inom äldreomsorgen som bl a medfört högre kostnader 

för: 

• Hemtjänst och hjälpmedel, 10 miljoner kronor. 

• Betalningsansvar för utskrivningsklara patienter, 9 

miljoner kronor. 

• Viten för icke verkställda beslut, 2,3 miljoner 

kronor. 

Vidare har LSS-verksamhetens kostnader ökat över 

budget avseende bl a: 

• Ökade brukarbehov och fler brukare inom LSSboende, 

6 miljoner kronor. 

• Kostnader för personlig assistans, 1 miljon kronor. 

• Korttidsvistelse, 1 miljon kronor. 

• Kontaktpersoner, 1 miljon kronor. 

• Tillsyn över 12 år, 400 000 kronor. 

• Viten för icke verkställda beslut, 2,8 miljoner 

kronor. 

Året har dock präglats av den exceptionella situationen 

inom äldreomsorgen. Bristsituationen inom äldreboendena 

och åtgärder för att möta den har tagit stort fokus 

under hela året. Vidare har givetvis besparingsaktiviteter 

– införande av planeringsstöd och s.k. personallås 

inom hemtjänsten och utveckling av bemanningsenheten 

för att nämna några ägnats mycket omsorg. Det 

stopprogram som gällde i hela kommunen under 2009 

har för vård- och omsorg även fått gälla 2010 för att 

besparingsaktiviteterna inte ger full effekt. Det tar tid 

att med små resurser göra stora förändringar. 

Socialstyrelsen kräver en särskild avgift när vi inte 

klarar av att verkställa ett beslut inom tre månader. 

Deras yrkande om totalt 10 miljoner kronor ligger nu 

hos förvaltningsrätten. Hur utslaget blir vet ingen men i 

nämndens bokslut för 2010 har halva summan bokförts. 

Det negativa resultatet har sin orsak i något verkligt 

positivt, att våra brukare lever längre sen de flyttat in 

på äldreboenden. 

Under året har valfrihetssystem för portionsmat och 

servicetjänster införts med stor framgång. Det nya 

systemet för matdistribution där brukarna kontinuerligt 

kan välja bland de olika kökens menyer är mycket uppskattat 

och efterfrågan på portionsmat ökar nu vilket 

ur ett långsiktigt förebyggande perspektiv är mycket 

positivt. 

Under 2009 påbörjades ett mer systematiskt arbete 

med kvalitetsuppföljningar som utvecklats under året. 

Hittills har knappt 20 enheter granskats mot nämndens 

kvalitetskrav. Merparten håller en god eller mycket god 

kvalitet men några enheter har fått upprätta åtgärdsplaner 

för mer omfattande brister. Granskningarna 

visar på hur viktigt ett kontinuerligt nära ledarskap är 

för kvaliteten i verksamheten. 

32 personer väntade under året mer än tre månader 

på äldreboende (av 282) 

Vård och omsorgsnämnden arbetar med att utforma 

och införa ett utvecklat system för kvalitetsstyrning 

omfattande hela nämndens verksamhet. I första etappen 

fokuserades på att utforma de kvalitetskrav för 

utförande av äldreomsorgen i de förfrågningsunderlag 

som gäller för den upphandling som genomförts 

omfattande merparten av den konkurrensutsatta delen 

av verksamheten. De nya avtalen gäller från och med 

1/10 2009. Kvalitetskraven kommer att gälla även för 

den verksamhet som utförs i egen regi. Under 2009 

genomfördes två uppföljningar av enheter enligt den nya 

modellen. För 2010 planeras 16 uppföljningar. Målet är 

att göra uppföljningar på alla enheter minst vartannat 

år.

Äldreomsorg 

Vård- och Omsorgsnämnden ansvarar för att tillgodose 

behovet hos äldre och funktionshindrade vad gäller 

omvårdnad, omsorg, hemtjänst, hälso- och sjukvård i 

hemmen upp till läkarnivå och särskilda boenden. Verksamheten 

baseras på socialtjänstlagen (SoL), lagen 

om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 

hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt kommunala politiska 

beslut. Verksamheten bedrivs i egen regi och på 

entreprenad. Cirka 25% av äldreomsorgen drivs efter 

upphandlingar av privata entreprenörer. 

Äldreboende 

Det nya äldreboendet på Fältvägen i Torvalla som 

öppnade i maj 2009 är en förebild för planeringen av 

ytterligare tillskott. Nästa boende kommer att byggas 

på Skogsbruksvägen och kommer att bli en ytterligare 

utveckling av boendekonceptet. 

Fyra parbolägenheter av totalt 32 i grupper om åtta 

lägenheter, samtliga i markplan är grundförutsättningarna. 

Inflyttning beräknas kunna ske under hösten 2012. 

Förvaltningen arbetar med att hitta en lämplig lokalisering 

för ytterligare minst ett äldreboende med byggstart 

under nästa år. 

Servicehuset i Lit och Häradsgården byggs om i etapper 

under 2010- 2013. Två plan på servicehuset i Lit 

byggs om till äldreboende med heldygnsomsorg och de 

beräknas vara klara för inflyttning senast hösten 2011. 

Ombyggnaden fortsätter därefter på Häradsgården för 

att anpassa avdelningskök och gemensamhetsutrymmen 

till erforderlig standard. 

Två våningar byggs om samtidigt för att minimera 

bullerstörningar för de boende. Ombyggnaden beräknas 

pågå fram till juni 2013. 

En upphandling av korttidsplatser har påbörjades 

under hösten men upphandlingen avbröts på grund av 

att det var för få platser i anbuden. Den bästa åtgärden 

för att möta det uppkomna behovet av ej verkställda beslut 

i form av särskilt boende är att snabbt kunna bygga 

ännu ett särskilt boende. 

Nämndens mål om väntetider till äldreboende har inte 

uppnåtts. För tiden fram till och med december har genomsnittet 

varit 83 dagar från ansökan till erbjudande 

(målet är 40 dagar och motsvarande period 2009 var 

genomsnittstiden 46 dagar). Den viktigaste orsaken till 

ökningen är att omsättningen varit lägre än tidigare år 

och därmed har utbudet av boendeplatser minskat. Det 

är individernas behov som styr fördelningen (och inte 

kötiden). 247 personer har fått erbjudande om boende 

under året (2009, 282 personer) 


Den nya möjligheten för brukare att tacka nej till erbjudande 

om boende och kvarstå i kön har utnyttjats av 29 

personer. 

Förvaltningens arbete med att korta omställningstiderna 

(dvs tid mellan ut och inflyttning) har varit framgångsrikt. 

Från att ha tomställda lägenheter i genomsnitt 

45 dagar vid varje byte 2005 är vi nu nere på ett 

snitt om ca 15 dagar. Med ca 250 byten per år innebär 

det en förbättring motsvarande över 20 boendeplatser. 

32 personer har vid årsskiftet väntat längre än tre 

månader på ett erbjudande och fyra av dem har blivit 

erbjuden ett boende men tackat nej. Av samtliga 64 

som har beslut om särskilt boende är det 20 personer 

eller tre par som har beslut om parboende garanti, dvs. 

att de ska få bo tillsammans. 

Socialstyrelsen har begärt till förvaltningsrätten att 

kommunen ska betala sanktioner för icke verkställda 

beslut motsvarande 4,3 miljoner kronor. 

Korttidsvistelse – kostnader för utskrivningsklara. 

Ombyggnaden av hus E på Västervik var klar för inflyttning 

den 1:a oktober. Södra Strand är arbetsnamnet 

och i lokalerna finns både anhörigavlösning och dagverksamhet 

från Jonsagården vilket skapar möjligheter 

för utveckling och samordning av verksamheten. 

Brukare som efter sjukhusvistelse inte kunnat återvända 

hem till sin bostad har i allt för stor omfattning 

varit kvar på sjukhuset i väntan på en bostad i särskilt 

boende eller på en tillfällig korttidsplats. 

För att lösa detta har korttidsverksamheten på Fältvägen 

utökats med tre platser (dubbelbelagda rum) och 

anhörigavlösningen på Eriksberg har utökats med 2-4 

platser. Elva tillfälliga platser har använts på Eriksberg 

under tiden 10 maj till den 30 september. 

Kostnaderna för utskrivningsklara är till och med 

årets slut tretton miljoner kronor vilket är åtta miljoner 

över det budgeterade beloppet. Nämndens kostnader 

för hemtjänst och hjälpmedel har ökat under de sista 

månaderna på grund av att fler personer med höga omvårdnadsbehov 

vårdas hemma. De tre sista månaderna 

på året var kostnaden tre miljoner kronor högre per 

månad än under våren. I januari 2011 är dock situationen 

bättre med lägre antal brukare. 

Valfrihetssystem enligt LOV (lagen om valfrihet) 

Från den 1 april infördes Valfrihetssystemet enligt LOV 

( lagen om valfrihet) för servicetjänster och portionsmat. 

Brukare som har servicetjänster får välja vilken utförare 

som ska utföra tjänsterna och är man inte är nöjd 

med utföraren har de rätt att välja en ny utförare. 

Det finns idag åtta godkända utförare av servicetjänster. 


121


122 


Det är både stora vårdföretag och enmansföretag. Ett 

vårdföretag har sagt upp avtalet och avvecklat sig som 

utförare av servicetjänster. 

Östersund var den första kommunen som införde 

valfrihetssystem enligt LOV för matdistribution. Tre 

storkök erbjuder portionsmat till person med biståndsbeslut 

som omfattar matdistribution. Kommunen har 

enligt LOU upphandlat ett företag som sköter alla kontakter 

mellan brukarna och köken vad gäller matsedlar, 

beställningar, mellanförvaring i kylrum som leverans av 

vald portionsmat till brukarna två gånger per vecka. 

Brukarna kombinerar vid varje beställningstillfälle, dvs 

varje vecka, fritt från de olika kökens matsedlar. 

Prissättningen är numera fri och portionsmaten 

kostar för närvarande mellan 38 -75 kronor beroende 

på maträtt, även olika efterrätter kan beställas. Syftet 

med förändringen är att ge brukare valfrihet att välja 

på fler olika maträtter från olika kök varje dag samt att 

brukare ska äta bättre och samtidigt få välja mat som 

de tycker om. 

Det har varit ett stort intresse att ta del av hur 

valfrihetssystemet för portionsmat fungerar från olika 

kommuner i landet. Socialstyrelsen har även lyft fram 

Östersund i sin slutrapport om stimulansmedel och LOV 

som ett av totalt fem intressanta exempel bland landets 

kommuner. 

Fixartjänster till personer över 67 år 

Från den 1 april erbjuder kommunen fixartjänster utan 

individuell behovsbedömning enligt lagen om kommunal 

befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre. 

Det erbjuds personer som är 67 år och äldre som är 

boende i Östersunds kommun. Uppdraget pågår under 

en försöksperiod på ett år fram till 31 mars 2011. Det 

är föreningen Handtaget som utför fixartjänsten och 

”Fixaren” kommer f rån ”Lyftet” som är en praktik för 

arbetssökande mellan 18 till 65 år. Det har dock varit 

svårt att få personer anvisade från lyftet varför organisationen 

behöver ses över. Taxan för fixartjänster är 80 

kronor per påbörjad timme. 

Förlängning av kontrakt Attendo Care AB 

Kontraktet för Blomängens hemtjänstområde och 

Ljunghem med Attendo Care AB har förlängts till och 

med den 30 april 2013. Kontraktet med Skogsgläntan 

har förlängt ett år till och med den 30 april 2012. 

Socialförvaltningen övertar verksamheten från den 1 

januari 2011. 

Nationella stimulansmedel 2010 

2010 för insatser inom vård och omsorg om äldre 

personer. 

Vård- och omsorgsförvaltningen har erhållit nationella 

medel med drygt 24 miljoner kronor åren 2006 

– 2010 för riktade satsningar gällande de ”mest sjuka 

äldre”. Av 2010 års medel kommer ca 2,5 miljoner 

kronor att reserveras till år 2011. Riksdagen har inte 

budgeterat några nya nationella stimulansmedel för 

2011. 

Sedan 2007 har Östersunds kommun, inom ramen för 

de beviljade medlen bedrivit samverkan med landstinget. 

Under år 2009 utökades samverkan till samtliga 

kommuner i länet och en gemensam samordningsgrupp 

har bildats för ändamålet. 

Delprojektet förebyggande hembesök slutredovisades 

under år 2010. Rapporten har nyttjats i ett nytt sammanställnings- 

och utvärderingsarbete, som bedrevs 

som forskningscirkel i vilket landstinget och samtliga 

kommuner i länet deltog under ledning av FoU-Jämt. 

Avsikten med detta arbete var att finna en gemensam 

modell i Jämtlands län för den förebyggande verksamheten 

bland äldre. Föreslagen modell kommer i mindre 

skala att prövas under år 2011 i tre av länets övriga 

kommuner under ledning av länets samverkansgrupp för 

social- och vårdfrågor. 

Delprojektet med rehabilitering/korttidsverksamhet 

slutredovisades formellt i juni 2009 men har fortsatt 

under ledorden ”Trygg Hemma” med en hel del verkställighetsarbete, 

bland annat inom palliationsområdet. 

Ett interaktivt utbildningsmaterial beträffande 

kontaktmannaskap har tagits fram och introduktion i 

materialet startade i september för den huvudsakliga 

målgruppen; personal med uppdrag som kontatktman. 

Totalt har 413 personer deltagit i introduktionsutbildningen 

under år 2010 och satsningen fortsätter under 

hela år 2011 med introduktion av materialet till samtliga 

undersköterskor/biträden och även till legitimerad 

personal. Efter introduktionen kommer de närmaste 

cheferna att ta ansvar för den fortsatta kompetensutvecklingen. 

En ”Haverikommission” har på försök etablerats 

gemensamt mellan Östersunds kommun och landstinget. 

Kommissionen hanterar främst etiska frågor i samband 

med ut- och inskrivningar på sjukhus. Om verksamheten 

faller väl ut ska kommissionen utvidgas och omfatta 

länets alla kommuner. 

Delprojektet med mobil läkare avslutades i december 

2010. Delprojektet har bedrivits i samverkan med 

landstinget, som också svarat för den absoluta merparten 

av kostnaderna. En slutrapport kommer att 

redovisas för vård- och omsorgsnämnden i mars 2011. 

Försöksverksamheten har varit mycket uppskattad 

av både brukare/anhöriga och kommunens personal. 

Landstinget kommer under våren 2011 att ta ställning

till om verksamheten kan permanentas eller genomföras 

i en något annorlunda form. 

Delprojektet för Läkemedelsgenomgångar slutredovisades 

under året. Ett fortsatt kvalitetssäkringsarbete 

pågår i samverkan med landstinget. Arbetet under 

2010 har varit länsövergripande och har koncentrerats 

på att arbeta fram nya rutiner och instrument för att 

uppnå en god läkemedelsanvändning bland äldre. Under 

2011 kommer ett fortsatt arbete med införande och 

kvalitetssäkring att ske i hela länet. 

Demensprojektet har på försök etablerat ett litet demensteam. 

Från oktober 2009 till årsskiftet 2010/2011 

har teamet bestått av en sjuksköterska och en arbetsterapeut 

samt med 25 procents undersköterska i varje 

geografisk område. En ny modell för demensteam kommer 

att prövas under 2011. 

Fallpreventionsprojektet har under år 2010 främst 

arbetat med kvalitetssäkring av framtagna riktlinjer 

och rutiner. Delprojektet kommer att avslutas helt under 

första halvåret 2011. 

Kost- och nutritionsprojektet har under år 2010 

koncentrerats på kompetensutveckling, främst inom de 

särskilda boendena. Kompetensutvecklingen kommer 

att fortsätta under hela år 2011. 

Projektet med det sociala innehållet har fortsatt arbetet 

med stöd till etablerade mötesplatser, Seniorernas 

Hus och kommunens kulturombud. Förslag till framtida 

verksamhetsinnehåll och organisation av mötesplatserna 

kommer att diskuteras i vård- och omsorgsnämnden 

under våren 2011. 

Inom delprojektet har även arbetats med att utveckla 

den systematiska kvalitetssäkringen av biståndsbeslut. I 

arbetet har noterats stora behov av att stärka sambanden 

mellan biståndsbeslut och genomförandeplanering 

för att säkerställa att brukarna får de insatser som 

beviljas. Slutredovisning av arbetet kommer att ske till 

våren 2011 

Personal (egen verksamhet) 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron för 2010 var 7,2% av tillgänglig ordinarie 

arbetstid vilket är en sänkning från 2009 års 

8,8% sjukfrånvaro. Uppgifter om totala kostnader för 

sjukfrånvaron finns inte men sjuklönen för de första 14 

dagarna har under 2010 varit ca 11,1 mkr. 

För kvinnor var sjukfrånvaron minskat från 9,5% till 

8,1% av tillgänglig arbetstid, för män minskade sjukfrånvaron 

5,5% till 4,0%. För gruppen anställda över 

50 år uppgick frånvaron till 9,1% en minskning från 

10,6%, av tillgänglig ordinarie arbetstid. För åldersgruppen 

30-49 år minskade sjukfrånvaron från 9,1% 

till 7,5 %. 


Områdeschefernas arbete med samordning av förflyttningar/omplacering 

för anställda som är i behov 

att detta fortsätter. Under 2010 har datastödet Adato 

tagits i bruk som stöd i rehabprocessen. 

Två avdelningar på Ängegården, två avdelningar på 

Häradsgårdens och Brevbäraren på Frösön arbetar 

enligt Östersundsmodellen med 3-3 systemet (arbetar 

3 dagar/ledig 3 dagar). Hemtjänstområdet Karlslund 

avslutade systemet under 2010 då snabba och många 

förändringar inom hemtjänstverksamheten gör modellen 

kostsam . Sjukfrånvaron har varit lägre där man 

arbetar med Öster-sundsmodellen 3-3. 

Timtider 

Målet för andelen arbetad tid utförd av timanställda vikarier 

är 17%, för 2010 var andelen 20,1%. Den höga 

andelen timtider beror dels på en ökning av verksamheten 

under hösten och dels på sjukfrånvaro i november 

och december på grund av ”parasiten” som tillsammans 

med att de sjuka var avstängda på grund av smitta 

under 24-72 timmar. Områdescheferna genomför 

kontinuerliga uppföljningsmöten med enhetschefer inom 

sitt område för att aktivt arbeta för att sänka andelen 

timanställda. 

Kompetensutveckling 

I samband med att lönerörelsen blev klar i augusti 

gjordes en uppföljning av utbildningsnivån inom Kommunals 

yrkesgrupper. Av totalt 1416 anställda har 

1145 adekvat utbildning, vilket innebär 80%. Vid en 

fördelning mellan verksamheter har 85 % av anställda 

inom hemtjänst och särskilda boendeformer en adekvat 

utbildning, och för anställda inom LSS- verksamheterna 

är siffran 75%. 

Två dagars introduktionsutbildning för nyanställda 

inom kommunals yrkesgrupper har genomförts kontinuerligt 

vid två tillfällen varje månad. Introduktion för 

semestervikarier har genomförts vid fyra tillfällen och 

introduktion för feriearbetare vid tre tillfällen. 

Samtliga arbetsterapeuter och sjukgymnaster har 

genomgått 4 dagars utbildning i ”Kognitiv rehabilitering 

med neuropsykologiskt perspektiv”. I samband 

med detta erbjöds biståndshandläggare, chefer och 

vårdpersonal 4 timmar utbildning inom samma ämne. 

Utbildning i ”Sjuksköterskans kliniska bedömning” har 

genomförts för 92 sjuksköterskor/ distriktssköterskor. 

Under hösten har 413 anställda deltagit i introduktion 

av ett interaktivt studiematerial för kontaktmannaskap. 

Kontaktmannaskap är en utveckling av yrkesrollen 

där personalen ges ett ökat ansvar för planering, 

genomförande och uppföljning av vård, omsorg och 

service hos ett mindre antal brukare. Efter denna introduktion 

ska enhetschef/biträdande enhetschef leda och 

organisera en fortsatt kompetensutveckling med stöd 


123



124 

av det interaktiva materialet. Detta är den viktigaste 

delen i utbildningen. Satsningen på att stärka personalens 

kompetens och roll som kontaktman kommer att 

fortsätta under större delen av 2011. 

För att göra det möjligt för tillsvidareanställd personal 

att få adekvat utbildning och gå omvårdnadsprogrammet 

har sju anställda fått grundlön under praktik. 

Under teoriavsnitten är det möjligt att kombinera 

arbete och studier. Praktik däremot görs på heltid, 

vilket innebär totalt inkomstbortfall. Under året har sju 

anställda gjort praktik med grundlön. 

Under året har två anställda undersköterskor fått 

utbildningsbidrag under studier på sjuksköterskeprogrammet. 

Regional certifiering av Vård- och omsorgscollege 

Kommunerna i Jämtlands län genom Kommunförbundet 

i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting har i ett 

samverkansavtal beslutat att samverka i ett regionalt 

Vård- och omsorgscollege i Jämtlands län. Vård- och 

omsorgscollege innebär att utbildningsanordnare och 

arbetsliv samverkar för att förnya utbildningen inom 

omvårdnadsområdet. Samverkan ger en bättre koppling 

mellan teori och praktik. För att få använda namnet 

Vård- och omsorgscollege ska fastlagda kvalitetskriterier 

uppfyllas och godkännas av Nationella Rådet. 

Rådet består av representanter från SKL, Kommunal, 

Kommunala företagares samorganisation och Vårdföretagarna 

(Almega). Under hösten godkändes Jämtlands 

ansökan av Nationella Rådet och den formella certifieringen 

ägde rum den 29 oktober. 

Förberedelser för den lokala certifieringen av samverkan 

mellan Östersunds kommun, Jämtlands läns 

landsting, Palmcrantzskolan, Lärcentrum och Frösö 

vård- och hälsocollege pågår för närvarande. Kompetent 

handledning under den arbetsplatsförlagda delen 

av utbildningarna är avgörande för kvaliteten i utbildningarna. 

En satsning på nya handledareutbildningar 

för undersköterskor har därför genomförts under 

hösten/vintern, med fortsättning under 2011. 

LSS 

Vård- och omsorgsnämnden har sextio LSS-boenden, 

som ger stöd och service till ca 350 personer med beslut 

om bostad med särskild service för vuxna. 

2010 har nämnden startade två LSS-boenden som 

ger stöd och service till 10 personer. Boendena finns 

i Valhall och Frösön. För att helt tillgodose behoven 

skulle ytterligare 15-20 lägenheter behöva tillskapas. 

Effektmålet är en väntetid på max tolv månader. 

Målet uppfylls delvis. Den som väntat längst utan att 

få erbjudande har väntat 26 månader från ansökan. 31


december 2010 redovisades till Socialstyrelsen 27 icke 

verkställda beslut, gällande bostad med särskild service 

för vuxna. Av dessa har 15 personer väntat ett år eller 

längre utan att få erbjudande. 

Socialstyrelsen har utifrån nämndens rapportering 

kvartal 1-3 2010 av ej verkställda beslut begärt i 18 

ärenden, att förvaltningsrätten ålägger Östersunds 

kommun att betala en särskild avgift enligt 28 a § 

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 

(LSS) för underlåtenhet att inom skälig tid verkställt 

beslut enligt 9§9 p LSS. Socialstyrelsens yrkande om 

särskild avgift uppgår totalt till ca 6 miljoner kronor. 

Förvaltningsrätten har ännu inte fattat beslut. 

Nämnden har haft ökade kostnader för boende inom 

LSS till följd av ökade vårdtyngder fördelat på dessa 

grupper: 

• Dagteckning: personer som behöver personalstöd 

hel eller del av dagen, flertalet är äldre (55-75år) 

orkar inte delta i dagliga verksamheten eller har 

gått i ”pension”, 25 till 30 personer. 

• Elevhemsboende på annan ort, när brukare går 

gymnasiet. Jämtlands gymnasieförbund beviljar 

skolgången och VoN får stå för kostnaderna för 

elevhemsboende. Få personer men höga kostnader. 

• Brukare med ökat behov av personal stöd pga. 

”demens”, vakande nattpersonal, Psykiatriska 

symtom, olyckor. 


125 

• Individärenden med stora och komplexa behov 

(dygnet runt till syn) aggressivitet, utåtagerande. 

• Lätt utvecklingsstörning med ”social problematik” 

Kontaktperson 

Från 2009-09-30- 2010-12-31 har antalet personer 

med beslut om kontaktperson minskat från 297 till 

288 (p.g.a. omprövningar, får inte avvakta längre än 6 

månader m.m.). Antalet verkställda beslut har under 

tiden ökat från 208 till 263 medan antalet personer 

som aldrig haft sitt beslut verkställt har minskat från 

23 till 2. Den positiva utvecklingen beror till stor del på 

den tillfälliga utökningen av tjänsten som kontaktpersonsamordnare, 

men även på förbättrade rutiner och 

uppföljning. Då antalet verkställda beslut ökat, innebär 

det en ökad kostnad där varje ny kontaktperson kostar 

ca 14 280:-/år, sedan 2009-09-30 en fördyrning med 

ca 1 miljon kronor. 

Personlig assistans 

I kommunen finns det för närvarande 102 personer med 

beslut om personlig assistans LASS, varav 13 har kommunen 

som utförare. Insatsen finansieras delvis genom 

assistansersättningen som försäkringskassan ansvarar


126 


för men kommunen svarar för sjuklönekostnader och de 

första tjugo timmarnas assistans varje vecka för samtliga 

102 personer. 

Elevhem och korttidsvistelse 

Vård- och omsorgsnämnden har genom avtal med 

länets ytterkommuner åtagit sig att ordna det antal 

platser i bostad med särskild service för barn och 

ungdomar (i det här dokumentet kallat ”elevhem) som 

kommunerna efterfrågar. Efterfrågan på platser är 

större än antalet elever som våren 2010 flyttat från 

elevhem. Läsåret 2010/2011 utökades därför elevhemmen 

med 6 platser. Det totala antalet platser är nu 52 

fördelade på tio ”elevhem”. Socialstyrelsen genomförde 

under höstterminen 2010 tillsyn på alla elevhem. 

Socialstyrelsens bedömning är att elevhemmen är en väl 

fungerande verksamhet som uppfyller lagstiftningens 

krav. För att svara upp mot efterfrågan på platser för 

korttidsvistelse utökade korttidshemmet Fjällripan hösten 

2010 sin verksamhet med fyra platser i nya lokaler. 


Nämndens resultat för året blev ett underskott om 30 

miljoner kronor. Underskottet är enbart beroende av 

ökade brukarvolymer och konsekvenserna av dessa. Den 

låga omsättningen inom äldreboenden har medfört att 

belastningen på alla övriga delar inom äldreomsorgen 

varit mycket hög. Kostnaderna har ökat drastiskt under 

senare delen av året för hemtjänst, korttidsverksamhet 

och betalningsansvaret. De preliminära mätningar 

som gjorts i januari 2011 visar på att antalet brukare 

i hemtjänsten minskat liksom kostnaderna för betalningsansvaret. 

LSS uppvisar underskott till följd av ökade kostnader 

för bland annat utökade behov för befintliga brukare, 

fler brukare med korttidsvård vuxna och personlig assistans. 

Nämndens besparingskrav för åren 2009 – 2011 är 

totalt 27 mnkr varav 5 miljoner faller ut 2011. 

i Brunflo och Fåker har genomgått en organisationsförändring 

och är nu en gemensam enhet med nya gemensamma 

lokaler för att använda resurserna effektivt. 

Ytterligare omorganisation gjordes under sommaren 

och ett nytt område för förvaltningsövergripande verksamhet 

bildades och enheter och verksamheter bytte 

arbetsledning och område. Anhörigavlösningen på Solliden 

och Jonsagårdens verksamhet flyttade i oktober 

till nya lokaler på Västervik och bildade enheten Södra 

Strand. 

Under de senaste åren har det varit stora variationer 

semesterlöneskuldens förändring, 2007 och 2008 

ökade den med 0,7 mkr per år, 2009 minskade den med 

1,2 mkr för att 2010 återigen öka med 2,9 mkr. Idag 

finns inget bra verktyg för verksamhetens chefer att 

följa kostnaderna för semesterlöneskulden. Vård och 

omsorgsförvaltningen har i flera år drivit frågan om ett 

stöd till cheferna som möjliggör en kontinuerlig uppföljning 

men utan att lyckas. 

Under november och december var ca 340 personer 

sjuka pga ”parasiten” och därefter avstängda på grund 

av smitta i 24-72 timmar. Frånvaron beräknas kostat 

verksamheten runt 2 mkr. 

Förvaltningen hade även under 2010 ett stopprogram 

som trots pris- och volymökningar har varit framgångsrikt. 

Externa verksamhetskostnader för den egna 

verksamheten ökad jmf med 2009 med 5,8 mkr och 

är på samma nivå som 2008. Ökningarna beror dels 

på ökad verksamhet inom LSS och hemtjänsten, och 

dels på ökade priser. Bland annat ökade övertidskostnaderna 

något jämfört med 2009, från 5,3 mkr till 5,8 

mkr, 2008 var kostnaderna 12,2 mkr. En genomgång av 

samtliga konton visar att, bland annat ökade transportkostnaderna 

(färdtjänst) inom LSS med 1,1 mkr, 

livsmedel med 0,4 mkr, sjukvårdsmaterial och inkontinenshjälpmedel 

med 0,4 mkr. Kostnader för kontorsmaterial 

har ökat med 0,3 mkr. Under 2010 har externa 

köp av distriktssköterskor och sjuksköterskor ökat med 

0,8 mkr från 2,7 mkr 2009 till 3,5 mkr 2010. 

Egenregiverksamhet 

Den egna verksamhetens prognos per augusti var + 2,5 

mkr. Resultatet för 2010 blev +2,9 mkr, fördelat på 

LSS + 5,3 mkr och äldreomsorgen - 2,4 mkr. 

Verksamheten har under 2009 och 2010 reducerat 

sina kostnader med ca 30 mkr. Hemtjänsten har under 

2010 infört ett nytt planeringsverktyg, Lapscare, för 

en enklare och mera överblickbar planering och ett effektivare 

utnyttjande av resurser. Alla enheter arbetar 

i verktyget men ännu inte nått full effekt. Hemtjänsten 

har under året påbörjat införande av en ny form av personallås 

för att minska nyckelhanteringen. Hemtjänsten 

Framtid 

Fokus kommer under 2011 att vara på en tätare 

uppföljning av framförallt volymförändringarna inom 

hemtjänsten. Vidare kommer ett utvecklat resursfördelningssystem 

inom lss att tas fram samt en översyn 

av om det går att lösa dagtäckningsbehoven på ett 

effektivare sätt. 

I verksamheten kommer också arbetet med att alla 

brukare ska ha individuella genomförandeplanerna och 

kontaktmannautbildningen att prioriteras. 

Planeringen för vilka resurser (t ex i form av äldreboenden) 

som behövs framgent måste göras i en helhet.


Förvaltning-en har påbörjat en handlingsplan för äldreomsorg 

som ska utgöra en övergripande strategi. Hur 

vi möter tillfälliga svängningar i utbud och efterfrågan 

utan att binda resurser är här en av flera knäckfrågor. 



Medborgare i behov av vård och omsorg får ökad livskvalitet genom ett varie-rat och anpassat stöd och 

individuella insatser med rätt och god kvalitet. 

Östersunds kommun är tillgänglig och medborgare har kunskap om vilken form av stöd och typ av insatser 

som erbjuds. 

Tid från ansökan till erbjudande för äldreboende 

med heldygnsomsorg ska i genomsnitt 

vara högst 40 dagar. 

Resultat 

83 dagar, målet ej uppnått. 


127 

För personer som beviljats boende enligt LSS 

är väntetiden högst tolv månader. 

15 brukare hade vid årsskiftet väntat längre än tolv 

månader, målet ej uppnått. 

Brukare och närstående bemöts på ett respektfullt sätt och har inflytande i planering och utformning av 

stöd och insatser. 

Alla brukare med kontinuerliga insatser ska 

ha en sammanhållen individuell planering. 

Alla brukare med kontinuerliga insatser ska 

ha en utsedd kontaktman. 

100% av brukarna på särskilt boende har en sammanhållen 

individuell planering - målet uppnått 

84% av alla brukare på särskilt boende har varit 

delaktig vid upprättandet. 

68 % av brukare med hemtjänst har en sammanhållen 

individuell planering - målet är inte uppnått 

85% av alla brukare i hemtjänst och med en individuell 

plan har varit delaktig vid upprättandet. 

100% av brukarna på särskilt boende har en utsedd 

kontaktman - målet uppnått 

95% av brukare med hemtjänst har en utsedd kontaktman 

- målet är nästan uppnått


Kommunens resultat på Socialstyrelsens brukarundersökning 

avseende kriterierna bemötande, 

inflytande, trygghet, social samvaro 

och aktiviteter samt det sammanräknade 

värdet ”Nöjd Kund Index” ska vara bättre än 

genomsnittet för riket. 


128 

Värde i riket –Hemtjänst 

Bemötande 83 

Inflytande 72 

Trygghet 80 

Social samvaro och aktiviteter 60 

”Nöjd Kund INdex” 75 

Värde i riket- Särskilt boende 

Bemötande 78 

Inflytande 66 

Trygghet 83 

Social samvaro och aktiviteter 56 

”Nöjd Kund INdex” 72 

Socialstyrelsens brukarenkät genomfördes på 

regeringens uppdrag första gången 2008 och 

avser enbart äldreomsorg. 

Resultaten redovisas på en 100-gradig skala. 

Värde i Östersund –Hemtjänst 

Bemötande 83 - Målet är uppnått 

Inflytande 74 - målet är uppnått 

Trygghet 80 - målet är inte uppnått 

Social samvaro och aktiviteter 59 - målet är inte uppnått 

”Nöjd Kund INdex” 76 - målet är uppnått. 

Värde i Östersund- Särskilt boende 

Bemötande 77 - Målet är inte uppnått 

Inflytande 67 - målet är uppnått 

Trygghet 78 - målet är inte uppnått 

Social samvaro och aktiviteter 55 - målet är inte uppnått 

”Nöjd Kund INdex” 71 - målet är uppnått. 

Samhälleliga förutsättningar skapas för en god hälsa på lika villkor för alla medborgare i östersund. 

Andelen höftledsfrakturer bland personer över 

65 år i Östersunds kommun minskar. 

Målet är inte uppnått. (En ökning med två personer. 

För att få en minskning bör en bred gemensam 

satsning ske med ett strukturerat arbetssätt av alla 

aktörer i samhället.) 

Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. 

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 9% av tillgänglig ordinarie arbetstid. 

Sjukfrånvaron överstiger ej 8 % av tillgänglig 

ordinarie arbetstid 


Andelen långa sjukfall minskar med minst 

10 % jämfört med 2008. 

Målet har uppnåtts. Vid mättillfället 21 december 

2010 var minskningen 40% från 2008. I antal 

sjönk antalet med 77 från 189 långa sjukfall till 112 

stycket. 

Andelen timvikarier uppgår till maximalt 

17 % av arbetad tid. 

Målet har inte uppnåtts. Under 2010 var andelen 

timvikarier 20,1%.



Vid samtliga rekryteringar lyckas östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens. 

Vid samtliga rekryteringar av tillsvidareanställd 

personal lyckas Vård- och omsorgsförvaltningen 

anställa medarbetare med rätt 

kompetens. 

Målet har uppnåtts. Av rapporterade tillsvidareanställningar 

av personal, (inklusive konverterade 

anställningar)har 88% rätt kompetens. 



verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska andelen män respektive kvinnor öka 

Alla erbjuds valfri sysselsättningsgrad. 

Målet har uppnåtts. Samtliga anställda erbjuds valfri 

sysselsättningsgrad och vid årets slut hade 258 anställda 

utökad sysselsättningsgrad. 

Andelen män ökar till 20 %. Målet har uppnåtts. Andelen män var 1 nov 2010 

19,4%, en ökning från 2009 då motsvarande siffra 

var 19,3% och 2008 18,3% 

Utsläpp av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 

jmf med 1998. 

Minska utsläppen genom att öka cykelanvändningen. 

Målet är uppfyllt. Utsläppen av koldioxid minskar 

genom en effektivare ruttplanering inom hemtjänsten 

och ett ökat cykelanvändande 


129 


Utbildning i energisparåtgärder genomförs. 

Målet är inte uppnått. På grund av stopprogram prioriteras 

inte utbildningen 2010. 




ungdomar. 


alkoholkon-sumtionen och användningen av 


ungdomar. 


Personalen inom LSS-verksamheter har ett individuellt 

arbetssätt. Arbetsmetoden innebär att varje 

person blir sedd och möjligheten att skapa en relation 

som bygger på förtroende ökar. I det vardagliga arbetet 

finns därför många tillfällen att naturligt arbeta 

för att stärka det psykiska välbefinnandet för barn 

och ungdomar inom ”elevhem”, korttidshem och LSS 

bostäder. 

Personal på ”elevhem” har vid flera tillfällen fått 

kunskaper om beroende och samtalsmetodik för att 

kunna arbeta drogförebyggande.




Wii-spel har köpts in till alla ”elevhem” och genom 

engagerad personal kommer ännu fler barn och ungdomar 

att öka sin fysiska aktivitet. Arbetet i syfte att 

öka fysisk aktivitet och skapa goda matvanor fortsätter 

i hela verksamheten. 


130 


för äldre. 

Framtid 

2010 ska kostnaderna sänkas med dels 2009 års 

underskott 3,4 miljoner och dessutom med ytterligare 

sparkrav om knappt fem miljoner kronor. Det innebär 

fortsatt fokus på resultatstyrningen och på de effektiviseringsaktiviteter 

som pågår. Stopprogrammet måste 

fortsätta ytterligare ett år. 

Utvecklingen när det gäller personlig assistans LASS 

och LSS kommer att följas. Kommunen har fått väsentligt 

höjda kostnader och den lagändring som föreslås 

kan ge ytterligare kostnadshöjningar om inte kommunerna 

kompenseras. 

Vidare införs som ovan nämnts valfrihetssystem inom 

delar av hemtjänsten. 

Målet är inte uppnått.(En ökning med två personer. 

För att få en minskning bör en bred gemensam 

satsning ske med ett strukturerat arbetssätt av alla 

aktörer i samhället.) 

Verksamheten inom socialpsykiatrin ska utvecklas i 

samverkan med socialförvaltningen. 

Den egna hemtjänstverksamheten ska införa ett nytt 

planeringssystem. 

Katarina Nyberg-Finn 

Ordförande 

Marie Sundvisson 

Förvaltningschef



2007 2008 2009 2010 

Antal brukare ordinärt boende med hemtjänst och 

hemsjukvård 

1808 1822 1833 1980 

Vilken omsorgs- och servicenivå har kommu-nens 

hemtjänst? (andel av max 67 poäng) 

85% 

Vad kostar en plats i kommunens hemtjänst i förhållande 

till omsorgs- och servicenivå? (kr/kvalitetspoäng 

1544 kr/p 

index) 

Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? 

(SCB, index av max 100) 

76 

Äldreboende 

Antal särskilt boende – äldre 821 779 793 821 

Vilken servicenivå har kommunens äldrebo-ende? 

(index, andel av max 65) 

64% 74% 

Hur nöjda är brukarna med sitt äldreboende? (index 

max 100) 

67 71 

Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett 

äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? 

(Antal dagar mellan ansökan och verkställighet, 

49 dgr 45 dgr 83 

genomsnittlig väntetid i dagar) 

Vad kostar en plats i kommunens äldreboende i förhållande 

till servicenivå? (kostnad per kvalitetspoäng) 

9 507 kr/ 

poäng 

Kostnad per plats i äldreboende, kr 456 000 422 300 

LSS 

Antal platser i boende LSS 308 326 339 354 

Kostnad per plats i boende enligt LSS 610 000 641 000 

Antal brukare med LSS daglig verksamhet 263 298 306 310 

Kostnad per plats i daglig verksamhet – LSS 155 000 142 900 

Andel höftledsfrakturer bland äldre (65 år -) 1,20 % 1,07% 

Andel nöjda brukare Biståndsenheten 98 % 


131 



Intäkter 154 161 169 

Kostnader -1 086 -1 127 -1 190 

Kommunbidrag, årsbudget 932 966 987 

Kommunbidrag, tilläggsbudget 1 -3 4 

Resultat 1 -3 -30 

Investeringar 



Resultatkrav 5 5 5





132 

132

Socialnämnden 



Verksamhetsåret har präglats av den omfattande organisationsförändring 

som trädde i kraft den 1 oktober 

2009, men som fick sin fulla kraft vid årsskiftet då 

stora delar av förvaltningens medarbetare flyttade in 

i gemensamma lokaler vid Rådhusgatan 104. De nya 

lokalerna innebär många olika fördelar, bland annat 

i form av samarbets- och samordningsfördelar, samt 

förbättrad arbetsmiljö inklusive säkerhet. 

Förvaltningen är organiserad i fyra områden och 

med ett särskilt mottagningsteam för nya ärenden. 

Tillströmningen av nya ärenden – inte minst för försörjningsstöd 

- har varit konstant hög sedan starten av 

mottagningsteamet, men även för övrig myndighetsutövning 

och öppenvård. 

Under året har ett nytt IT-system för handläggning av 

ärenden införts. Inkörningsperioden medförde att verksamhetsuppföljning 

och statistikuttag blev komplicerat 

med två system igång parallellt. Vidare har åldersgrupper 

för olika typer av insatser anpassats, bland annat 

omfattar målgruppen barn och unga numera 0 -20 år 

mot tidigare 0 – 24 år, vilket inverkar på redovisningen 

av vissa nyckeltal under året. 

Ett fortsatt kraftfullt fokus finns för att minska 

placeringar av barn o unga genom olika insatser i öppenvård. 

En nyckelfunktion i detta arbete är placeringssamordnaren 

och placeringsgruppen. Via denna grupp, 

som består av teamchefer, är det inte sällan som nya 

kombinationer av insatser prövas. Under året har flera 

narkotikahärvor uppdagats, vilka innehållit ett stort antal 

unga personer varav många inte varit tidigare kända 

av socialtjänsten. 

Inom öppenvården har det startats två nya verksamheter 

under året. Strandvillan som är ett boende för 

ungdomar 16-24 år och Sjuttio3:an, vilket är en daglig 

verksamhet för ungdomar i samma åldersgrupp. Dessa 

verksamheter utgör ett viktigt komplement till de verksamheter 

som finns sedan tidigare. 

En direktupphandling av driften för Värmestugan 

genomfördes under hösten. A-lagets Allservice fick 

uppdraget och avtalet löper på ett år. Bemanningen 

sker i samarbete med Svenska kyrkan samt med andra 

frivilligorganisationer. Resultatet av samarbetet är 

att öppettiderna har ökat samt att brukarinflytandet i 

verksamheten ökat. 

Boendet Björkebo för personer med tidigare missbruk 

som startade sin verksamhet för knappt två år sedan 

har visat sig mycket framgångsrikt och har kunnat 

nyttjas för ytterligare ändamål än som ursprungligen 

planerats. Bland annat har placeringar i familjehem för 

vuxna kunnat reduceras väsentligt. 

Antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd 

fortsätter att öka. Arbetslöshet är fortfarande 

den största grundorsaken till att människor behöver 

söka socialbidrag till sin försörjning. Under året har 

det märkts en större genomströmning av ärenden och 

många har kommit ut i sysselsättning även om det inte 

varit av permanent karaktär. För de personer som står 

långt ifrån arbetsmarknaden har det däremot inte varit 

någon motsvarande utveckling under året. Både socialtjänsten 

och andra myndigheter har saknat insatser för 

denna grupp. Problematiken för den här målgruppen 

är ofta komplicerad där sociala problem, missbruk och 

psykisk ohälsa ingår. 

Vårens massmediala uppmärksamhet kring Ung 

integrations verksamhet resulterade i en snabbutredning 

som påvisade en annan bild än vad som beskrevs i 

media. En extern utvärdering inklusive en jämförande 

studie av verksamheten i två andra kommuner inleddes 

under hösten och ska presenteras under början av 2011. 

Detta är en planerad utvärdering som skulle ha genomförts 

redan 2009 men som sköts upp på grund av det 

ekonomiska stopprogrammet. 


Den brukarundersökning som genomförts under året 

visar i stort motsvarande resultat som för fjolåret. 

För dimensionen bemötande svarar 94% minst tre i 

en fyrgradig skala och för dimensionen inflytande var 

motsvarande andel 86%. 

Under 2008 och början av 2009 var volymen av 

placeringar av barn och unga mycket hög för att senare 

under året kunna minskas bl a till följd av en utbyggd 

öppenvård, minskade ungdomskullar, ändrad ledningsorganisation 

m m. Det totala antalet vårddygn för 0 

– 20 år under året har minskat med drygt fem procent. 

Däremot har antalet vårddygn med tvångsvård enligt 

LVU ökat med drygt 32 % medan frivillig vård enligt 

socialtjänstlagen minskat med ca 18 %. 77 % av vårddygnen 

har skett i familjehem. 


133


134 


En oroande trend utgörs av att en ökning skett av 

antalet placerade under andra halvåret. Socialnämnden 

har under året haft 16 extra sammanträden, vilka 

framför allt avsett beslut om omhändertaganden av 

barn och unga. 

Under året har 623 öppenvårdsinsatser för barn och 

unga registrerats samt 869 för målgruppen vuxna, totalt 

1 492. Socialnämnden har ett nytt mål för 2010 att 

öka andelen öppenvårdsinsatser som genomförs tillsammans 

med externa aktörer. Av de genomförda insatser 



har 188 skett i samverkan med andra, vilket motsvarar 

12,6 %. Jämförelse med tidigare år saknas. 

Såväl kostnader som antalet hushåll som varit 

aktuella för försörjningsstöd fortsätter att öka och 

kostnadsökningen är 7,6 % jämfört med föregående år, 

vilket innebär att ökningstakten minskat något under 

senare delen av året. Även för målgruppen 18 – 24 år 

har tillströmningen av ärenden minskat något under 

hösten och det finns ett bra samarbete med Navigatorcentrum, 

Back on track och Brobygget. 

Medborgare i behov av stöd har utvecklat förmåga till ansvarstagande för sin situation genom ett anpassat 

stöd och varierade lokala insatser med rätt kvalitet. 

Andelen placeringar utanför det egna hemmet 

i förhållande till lokala stöd- och behandlingsinsatser 

är mindre jämfört med 2009 för 

såväl barn, ungdomar som vuxna. 

Andelen av barn och ungdomar som placerats 

utanför det egna hemmet är mindre jämfört 

med 2009. 

MFör åldersgruppen 0 -20 år är relationstalet 3,89 

öppen-vårdsinsatser per placering, vilket är en ökning 

mot årets första månader (3,44). För vuxna 21 – 

år är motsvarande resultat 13,79 och är en ökning 

(12,40). Jämförelse med tidigare år saknas pga 

ändrade ålderskategorier i redovisningen. 

Under året har 160 barn och unga 0 – 20 år har varit 

placerade utanför det egna hemmet vid något tillfälle, 

vilket motsvarar 11,50 per tusen av den totala åldersgruppen. 

För 2009 var motsvarande jämförelsetal 

13,30 per tusen. Målet har uppnåtts. 

Barn, ungdomar och vuxna bemöts på ett värdigt och respektfullt sätt vilket medverkar till att ge en positiv 

självbild, tilltro till den egna förmågan och sitt eget omdöme samt skapat förutsättningar för en bättre livssituation. 

Minst 90 % av de medborgare som är aktuella 

för utredning och/eller insatser upplever 

sig vara bemötta på ett respektfullt sätt. 

Minst 90 % av de kvinnor som riskerar eller 

utsatts för våld upplever sig bemötta på ett 

respektfullt sätt. 

Andelen medborgare som haft kontakt med socialtjänsten 

och som upplever sig ha fått ett bra eller 

mycket bra bemötande. 94 procent har bedömt detta 

som minst tre i en fyrgradig skala. Målet (90 %) har 

uppnåtts. 

Samtliga kvinnor som haft kontakt med socialförvaltningen 

har bedömt bemötandet som minst tre i en 

fyrgradig skala. 

Målet (90 %) har uppnåtts.


Barn, ungdomar och vuxna har inflytande och är delaktiga i beslut och åtgärder och insatser som berör 

dem. 

Minst 85 % av de medborgare som varit 

aktuella för utredning och insatser anser sig 

vara delaktiga i besluten och åtgärderna kring 

dem. 

Minst 85 % av de kvinnor som riskerar eller 

utsatts för våld anser sig vara delaktiga i 

besluten och åtgärderna som berör dem. 

Andelen medborgare vilka haft kontakt med socialtjänsten 

som anser sig fått insatser som medger 

inflytande och delaktighet. 86 procent har bedömt 

detta som minst tre i en fyrgradig skala. Målet (85 

%) uppnås. 

Samtliga kvinnor som haft kontakt med socialförvaltningen 

anser sig delaktiga i beslut och åtgärder 

som minst tre i en fyrgradig skala. Målet (90 %) har 

uppnåtts. 

Samverkan bedrivs med myndigheter och organisationer i syfte att ge optimalt stöd i ett tidigt skede. 

Insatser som sker i samverkan med externa 

aktörer både förebyggande och i ett senare 

skede ökar jämfört med föregående år. 

Totalt har 1 492 insatser i öppenvård registrerats 

under året, varav 623 insatser avser 0 – 20 år samt 

869 för mål-gruppen vuxna 21 – w år. Av dessa har 

188 insatser (12,6%) skett i samverkan med externa 

aktörer. Jämförelse med tidigare år saknas. 

Personalen förfogar över god och mångsidig kompetens och nödvändiga kunskaper och färdigheter för att 

ge bistånd och genomföra insatser rättssäkert, med kontinuitet och helhetssyn. 


Omsättningen av personal med kompetens och 

erfarenhet är lägre jämfört med 2009. 

Under årets 13 anställda slutat för annat arbete utanför 

förvaltningen. Motsvarande antal för 2009 var 

fem anställda. Målet har inte uppnåtts. 

135 



Sjukfrånvaron ska inte överstiga 9,0 % av 


Sjukfrånvaron uppgår till 6,1 % av tillgänglig ordinarie 

arbetstid. Motsvarande siffra för 2009 var 6,9 %. 




Minst 80 % av de rekryteringar som görs ska 

tillsättas av personer med rätt kompetens. 

13 rekryteringar av tillsvidareanställda har gjorts 

under året och samtliga uppfyller kraven på rätt kompetens. 


Östersunds kommun har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värde-ras lika och ges samma möjligheter 



Andelen anställda män inom socialförvaltningen 

uppgår till minst 20%. 

Andelen tillsvidareanställda män inom förvaltningen 

uppgår till 20,4 %. Motsvarande andel för 2009 var 

21,5 %. Målet har uppnåtts.


Miljön i östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra 



136 

Socialnämnden är aktiv och medverkar i 

adekvata planer för samhällsutvecklingen. 

Andelen områdes- och översiktsplaner som socialnämnden 

lämnar yttrande över ska uppgå 

till minst 90 procent. 



Resa med tåg skall eftersträvas vid längre 

resor då detta är möjligt och rimligt. Minst 

en tredjedel av antalet resor ska ske med tåg 

istället för flyg. 


Minst 80 % av socialförvaltningens personal 

ska ha genomgått utbildning kring energibesparande 

åtgärder. 




ungdomar. 

Under året har det inte funnits någon remiss att 

besvara. Tidig medverkan i samhällsplanering sker 

genom deltagande i olika grupper som plangrupp och 

startgrupp. Målet anses uppnått. 

Till följd av att den tidigare leverantören av för resebyråtjänster 

inte kan leverera statistik måste detta 

mål utgå ur redovisningen. 

Under året har 68 % av de anställda genomgått 

utbildning. Målet har inte uppnåtts. 


Barnperspektiv i all verksamhet är ett prioriterat 

strategiområde för nämnden. I syfte att stärka det 

psykiska välbefinnandet hos barn och ungdomar 

bedrivs olika aktiviteter. Barngruppsverksamheterna 

kan här särskilt nämnas – Fjärilen, för barn med 

föräldrar med drogproblematik – Trappan, för barn 

som bevittnat våld samt Bubblan, för barn med separerade 

föräldrar. Medverkan i förstärkt föräldrastöd 

sker via programmet Komet. Strandvillan ger vård 

och stöd till ungdomar 16-24 år. Samtal förs kring 

alkohol, droger och tobak. Den dagliga verksamheten 

sjuttio3an är ett komplement till Strandvillan och 

syftar till att stärka ungdomens psykiska välbefinnande 

genom att arbeta för rehabilitering till ett liv 

utan droger. 

Alla ensamkommande asylsökande barn, ungdomar 

erbjuds en hälsokontroll i syfte att säkerställa fysisk 

såväl som psykisk hälsa. En stimulerande och utvecklande 

fritid ska skapas genom individuella mål och 

handlingsplaner. Som exempel kan nämnas att alla 

ska lära sig simma samt ha minst en fritidsaktivitet 

i veckan. Alkohol- och drogfrågor arbetas det med 

fortlöpande både individuellt och i grupp på gemensamma 

träffar i boendena







ungdomar. 


Årets ekonomiska resultat innebär ett överskott med 

34,0 kkr, vilket är en förbättring med nästan 1 Mkr 

i förhållande till prognosen per augusti. Kostnaderna 

för ekonomiskt bistånd har under året prognostiserats 

till 48,3 Mkr men den minskade ökningstakten under 

hösten innebar ett slutligt utfall med 47,4 Mkr, vilket 

innebär ett överskridande i socialnämndens budget med 

1,1 Mkr. 

Anslagen för placeringar av barn och unga i familjehem 

och institutionsvård samt institutionsvård redovisar 

stora enskilda avvikelser vilket bl a sammanhänger 

med att åldersgruppen 21 – 24 år fr o m 2010 redovisas 

som vuxna. Sammantaget redovisar de tre verksamheterna 

ett underskott 0,1 Mkr. 

Verksamheterna kontaktfamiljer och kontaktpersoner 

för barn och unga samt kontaktpersoner för vuxna 

redovisar ett sammanlagt överskott med 1,1 Mkr. 

Koordinatorn för det drogförebyggande arbetet har 

i samarbete med berörda aktörer bedrivit kampanjer 

mot lang-ning m.m. inför Valborg, student och 

skolavslutning. Koordinatorn stimulerar dialogen 

kring utvecklings- och förbättringsmöjligheter i det 

alkohol- och drogförebyggande arbetet samt initierar 

ytterligare utvecklingsarbete. 

Tillståndsenheten gör regelbundet tillsyn på restaurangerna. 

Att inga personer under 18 år får tillgång 

till alkohol kontrolleras liksom om överservering 

förekommer. En utbildning i ansvarsfull alkoholservering 

där bl a tillgänglighetsfrågan tas upp genomförs 

två gånger per år. Regelbunden tillsyn görs också hos 

de försäljningsställen som säljer tobak, folköl och 

receptfria läkemedel då det bl a kontrolleras att 18- 

årsgränsen för försäljning följs. 

Framtid 

Volymen av placeringar för barn och unga har haft 

en uppåtgående trend under det andra halvåret 2010 

trots ett framgångsrikt arbete med att finna lösningar i 

öppenvård. Under inledningen av 2011 har en situation 

uppstått med flickor ca 14 – 15 år med likartat beteende 

och behov, vilket ger anledning till stor oro. 

Tillgången till droger i vår kommun är sedan flera år 

hög och benägenheten att prova och missbruka sådana 

preparat är dessvärre hög. Missbruk av droger och därmed 

sammanhängande kriminalitet är en ofta förekommande 

bakgrundsorsak till behov av placeringar. 

Ett tredje strategiskt område är försörjningsstöd/ 

ekonomiskt bistånd och den kommande kostnadsutvecklingen. 

Under andra halvåret 2010 minskade ökningstakten 

något. Även om arbetsmarknadsläget förbättras 

brukar det vara en viss fördröjning innan detta får 

genomslag i behoven av ekonomiskt bistånd. Det finns 

även en betydande grupp som befinner sig långt från 

arbetsmarknaden och där psykisk ohälsa, missbruk och 

sociala problem ingår. 

Bostadssituationen är mycket besvärlig och innebär 

inte sällan ett hinder för rehabilitering och utveckling 

för olika målgrupper, bl a ungdomar som varit föremål 

för socialtjänstens insatser samt utslussningen av ungdomar 

från Ung integrations boenden. 

Arbetsbelastningen för personalen är hög och olika 

prioriteringar är nödvändiga. Tillströmningen av ärenden 

är hög och innebär en hög belastning för medarbetarna 

varför detta måste ägnas särskild uppmärksamhe 

Stefan Kondradsson 

ordförande 

Dan Osterling 

förvaltningschef 


137



138 


Verksamhet 2007 2008 2009 2010 

Andel av befolkningen som får försörjnings-stöd 3% 4% 4% 

Genomsnittlig hjälptid för hushåll med försörj-ningsstöd/ekonomiskt 

bistånd (mån/kalenderår) 

4,6 4,5 4,6 4,6 

Antal vuxna (25 - w år) som placerats i institu-tion 

och familjehem (inkl placering tills m egna barn): 

63 

Andel barn och unga som placerats utanför den egna 

familjen i förhållande till totalt antal (per tusen) 

12,70 14,70 13,30 11,50 

Öppna insatser som görs i samverkan med andra 

aktörer utanför den egna förvaltningen, i relation till 

13,6% 

det totala antalet öppna insatser 

Andelen lokala öppenvårdsinsatser i förhållande till 

placeringar i familjehem/institution: 

• barn och unga 0 – 20 år 3,89 

• vuxna 25 – w år 13,79 

Andel medborgare som bedömt bemötandet som 

minst tre i en fyrgradig skala 

90% 93,5% 94% 

Andelen kvinnor vilka riskerar eller utsatts för våld 

och som bedömt bemötandet som minst tre i en fyrgradig 

100% 95,8% 100% 

skala 

Andelen medborgare vilka haft kontakt med socialtjänsten 

som anser sig delaktiga i beslut och åtgärder 

som berör dem genom att ange minst värdet tre på en 

83% 86,5% 86% 

fyrgradig skala 

Andelen kvinnor vilka riskerar eller utsatts för våld 

som anser sig delaktiga i beslut och åt-gärder som 

berör dem genom att ange minst värdet tre på en 

87,5% 91,7% 

fyrgradig skala 

Avvikelse kostnad för IFO i jämförelse med förväntad 

kostnad (SCB) 

47,7 65,0 41,0 

Folkhälsa 

Andel barn 0-15 år i hushåll med ekonomiskt bistånd 5% 5% 6% 

Medarbetare 

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid 11,0% 8,6% 6,9% 61,1% 


Fördelning kvinnor/män i % 81/19 80/20 78/22 80/20 



97,5 % 97,1 % 97,6 97,7 

Antalet anställda med anställningstid längre än tolv 

månader som slutar för annat arbete utan-för socialförvaltningen 

12 5 13 

Andelen rekryteringar med rätt kompetens i %. Med 

rätt kompetens avses dels efterfrågad utbildning samt 

100% 100% 

minst två års adekvat yrkeser-farenhet 

Miljö 

Antalet längre resor som sker med tåg i förhål-lande 

till antalet resor med flyg 

47% 45% 

Andel av personalen som genomgått utbild-ning kring 

energibesparande åtgärder 

92% 75% 68%




Intäkter 50,0 52,6 57,3 

Kostnader -282,8 -277,9 -286,4 


Kommunbidrag, tilläggsbudget 10,5 0,3 0 

Resultat -15,9 -4,3 0 

Investeringar 



Resultatkrav 1,1 1,2 1,2 

139 

139

arvodesnämnden 

Arvodesnämnden 



Arvodesnämnden har i år haft ett sammanträde. Två 

sammanträden ställdes in i brist på ärenden. 


Inga arvodesfrågor har kommit in till nämnden under 

året. 


Nämnden har gått med överskott under 2010. Överskottet 

uppgår till 29 065 kronor (budgeten 50 000 

kronor). 

Framtid 

Kommunfullmäktige beslutade i samband med översyn 

av nämndorganisationen inför mandatperioden 2011 

– 2014 att avveckla arvodesnämnden från och med 

kommande mandatperiod. Arvodesnämnden upphörde 

således den 31 december 2010. Tolkning och tillämpning 

av arvodesbestämmelser blir överförda till personalutskottet. 

Per Svensson 

ordförande 

Helge Scharf Wramling 

sekreterare 

140 


2007 2008 2009 2010 

Antal sammanträden 2 3 2 1 

Antal ledamöter 7 7 7 7 


Tkr 2008 2009 2010 

Intäkter 

Kostnader -31 -27 21 

Kommunbidrag, årsbudget 47 50 50 


Resultat 16 23 29

Överförmyndaren 

överförmyndaren 


Överförmyndarens beslut att göra en översyn av tolkningen 

av riktlinjerna kring arvoden har fått genomslag 

ekonomiskt. Den nya granskningsrutinen har bidragit 

till att trenden med snabbare granskning av årsräkningar 

fortsätter. Beslut om befrielse av redovisningsplikt 

och förenklad redovisning fortsätter tillämpas mer 

aktivt. Översyn av rutiner för hantering av anmälningar 

och ansökningar görs fortlöpande, och har gett tydligt 

resultat. Omfattande arbete med översyn och utvecklande 

av nytt blankettstöd har skett under året. 

Kommunens avtal med Migrationsverket om mottagande 

av ensamkommande barn innebär tidskrävande 

uppgifter för överförmyndaren. Överförmyndarens 

kansli har haft stöd från förvaltningsekonom med återkrav 

gentemot Migrationsverket och socialförvaltningen 

avseende ersättning till ställföreträdare för ensamkommande 

barn. Kansliet har haft visst stöd från MICA i 

samband med utskick av anmodan om ingivande av årsräkningar. 

Överförmyndare och tjänstemän har deltagit 

i Föreningen Sveriges Överförmyndares studiedagar. 


Ett trendbrott har skett då ökningen av antalet ärenden 

inte längre fortsätter. 2010-12-31 fanns totalt 1339 

pågående ärenden registrerade, varav 77 förvaltarskap. 

Under 2010 skapades 303 nya ärenden, färre än 

föregående år. Vissa balanser förekommer fortfarande 

i samband med nya ansökningar/ anmälningar. De nya 

rutinerna för hantering av initierade ärenden har gett 

resultat och trenden fortsätter med färre ärenden 

under uppbyggnad (45 ärenden 2010, 55 ärenden 2009 

och 111 ärenden 2008). Genomgång av ärendebeståndet 

har lett till många avslutade ärenden. Även antal 

ärenden under avslutande är färre än föregående år (16 

ärenden 2010, 25 ärenden 2009 och 61 ärenden 2008). 

Resultatet innebär underskott om 200 tkr, trots tilläggsbudget 

om 800 tkr. Översynen av tolkningen 

av riktlinjerna kring arvoden har fått genomslag för 

verksamhetens resultat. Kostnaderna utgörs nästan 

uteslutande av arvode och ersättning till ställföreträdare. 

Utbetalningar styrs av fastställda normer. Huvudregeln 

är att huvudmannen ska stå för kostnaderna själv, 

och så sker i en stor del av de beslut om ersättning 

som fattas av myndigheten. Endast om förutsättningar 

inte finns för huvudmannen att stå för kostnaden sker 

ersättning med kommunala medel. Återkrav gentemot 

Migrationsverket av ersättning till ställföreträdare för 

ensamkommande barn sker kvartalsvis i efterskott. 

Motsvarande återkrav sker på samma sätt gentemot 

socialförvaltningen. 

Framtid 

Försämrade förutsättningar för huvudmännen att 

själva stå för ställföreträdarens kostnader till följd 

av allmän nedgång i ekonomin föregående år väntas 

leda till ökade kostnader för överförmyndaren. Ställföreträdarna 

drabbas av sänkta arvoden till följd av 

nedjustering av prisbasbeloppet 2010. Omfattningen av 

kommunens mottagande av ensamkommande barn är 

en osäkerhetsfaktor som kommer att få betydelse för 

överförmyndarens arbetsbelastning. Antalet ären-den 

hos överförmyndaren i Östersund är markant fler än 

i många jämförbara kommuner. Arvoderingen till god 

man för ensamkommande barn har tidigare haft full 

kostnadsersättning. Beslut om ökad ersättning till god 

man för ensamkom-mande barn gör att det finns risk 

för att full kostnadsteckning inte erhålls. 

Initierat förändringsarbete syftande mot effektivisering 

av verksamheten fortgår. Behov finns fortsatt att 

utveckla verk-samhetsmål som grund för prioriteringar 

i verksamheten. Oklarheter kring utredningsansvaret av 

initierade ärenden har uppmärksammats och effekterna 

av förändrade rutiner bedöms ge effekt framdeles. Ny 

ersättare för överförmyndaren tillträder. 


141 


Jim Nilsson 

överförmyndare 

Pererik Linde 

kanslichef

överförmyndaren 


Volymtal/ nyckaltal Utfall Utfall Utfall Utfall 

2007 2008 2009 2010 

Totalt antal pågående ärenden 1 131 1 337 1 347 1 339 

Antal nya ärenden 268 306 344 303 

Antal avslutade ärenden 230 267 246 301 

Antal ingivna årsräkningar 759 752 765 772 

Antal ingivna sluträkningar 229 320 329 222 



Intäkter 0,7 0,8 0,8 

Kostnader 5,1 5,9 6,3 


Kommunbidrag, tilläggsbudget 1,2 0,8 

Resultat -0,7 -0,1 -0,2 

142 142

Valnämnden 

valnämnden 


Valnämnden har under året haft fem protokollförda 

sammanträden. Under våren började valnämnden sin 

planering för genomförande av val till riksdag, kommun- 

och landstingsfullmäktiige. Valnämnden utökade 

möjligheten till förtidsröst-ning dels genom ökat antal 

platser, dels genom förlängda öppettider. Förtidsröstning 

ordnades på 11 platser och särskild röstmottagning 

genomfördes på ytterligare 16 ställen. 


Valnämnden har ersatts med 686 925 kr från valmyndigheten 

för att ordna förtidsröstning. Överskottet 

förklaras genom att nämnden dels har hållit kostnaderna 

nere genom att teckna fördelaktiga avtal och dels 

genom att antalet valdistrikt minskades med tre sedan 

föregående val. Nämnden har även i stor utsträckning 

använt kommunens egna lokaler för förtidsröstning och 

som röstningslokaler under valdagen. 

Framtid 

Under 2011 2012 och 2013 är inga val inplanerade. 

Valmyndigheten har dock påpekat att kommunerna ska 

se till att alltid hålla aktuella register över röstningslokaler 

och röstmottagare och uppdatera samtliga register 

minst en gång per år. Under 2014 hålls val till europaparlamentet 

i juni samt allmänna val i september. 

Inför valen 2014 ska nämnden se över valdistriktsindelningen 

bl.a. med anledning av nya bostadsområden. 

Jan-Erik Tedemar 

ordförande 

Lennart Wadensjö 

nämndsekreterare 


143 


2007 2008 2009 2010 

Antal sammanträden 0 1 4 5 

Antal ledamöter 5 5 5 5 


Tkr 2008 2009 2010 

Intäkter 0 653 687 

Kostnader 4 959 997 

Kommunbidrag, årsbudget 47 1 085 1 625 


Resultat 43 779 1 315

gemensam nämnd för upphandlingssamverkan 

Gemensam nämnd för 

upphandlingssamverkan 


Uppdraget 

Den gemensamma nämnden har bestått av Bergs, 

Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, 

Åre och Östersunds kommuner, dvs länets samtliga 

kommuner. Nämnden har bestått av nio ledamöter, två 

stycken från Östersunds kommun och en vardera från 

övriga kommuner. 

Upphandlingskontorets verksamhetsidé är att tillhandahålla 

en hög kompetens i frågor kring effektivisering, 

miljö och kvalitet inom upphandlingsområdet 


• Avtal har träffats med Åre kommun om kvalitetssäkring 

av egna upphandlingar. 

• Avtal har träffats med Härjegårdar AB om upphandlingssamverkan. 

I slutet av året inleddes annonsering av Trondheims 

kommunes upphandlingar på upphandlingskontorets 

hemsida, samtidigt som våra egna upphandlingar annonseras 

även på Trondheims kommunes hemsida. 

Tillsammans med Svenskt Näringsliv och Företagarna 

har kontoret arrangerat en informationsträff om upphandling 

i Bräcke. Det har även varit en motsvarande 

träff i Ragunda. Dessutom har kontoret medverkat vid 

en företagarträff i samband med världscupen i skidskytte. 


Kontorets resultat är i princip ett nollresultat i enlighet 

med samverkansavtalet. Återbetalning med 100 tkr har 

gjorts. Orsak till återbetalning är en kombination av 

både något lägre lönekostnader och något lägre övriga 

omkostnader. 

144 

• Sveriges Offentliga Inköpares årskonferens genomfördes 

i Östersund. 

• Anbudsskolor har arrangerats i Strömsund, Åre 

och Östersund. 

• Nya regler bl a om sanktioner vid otillåtna direktupphandlingar 

har införts i LOU. 

• Ett samarbete har inletts med Trondheims kommune 

om att på respektive hemsidor annonsera 

varandras upphandlingar. 

Årets verksamhet 

Upphandlingssamverkan är etablerad och fungerar 

väl. De upphandlingar som genomförts under året har 

i regel omfattat alla länets kommuner, bl a har en stor 

livsmedelsupphandling genomförts. Antal upphandlade 

avtalsområden är vid årets slut ca 100 st och antalet 

tecknade avtal är cirka 200 st. 

Framtid 

Upphandling står mer och mer i fokus för varje år. 

Samtidigt som det är en komplex verksamhet omgärdad 

med ett snårigt regelverk framstår det som allt 

viktigare att den hanteras professionellt. 

Då det är viktigt att regelbundna och fungerande 

upphandlingsgrupper finns i varje kommun, kommer ytterligare 

arbete att läggas på att utveckla detta. 

Under 2011 kommer upphandlingskontoret att börja 

ställa sociala och etiska krav i vissa upphandlingar. 

Det finns anledning att tro att efterfrågan på upphandlingskontorets 

tjänster kommer att öka ytterligare, 

såväl från redan samverkande kommuner som från 

andra intressenter. 

De obligatoriska kvalitetssäkringarna inom Östersunds 

kommun har fortsatt. Ett fåtal kvalitetssäkringar 

har också utförts åt övriga kommuner. 

Upphandlingsgrupper har hållits i kommunerna i 

varierande omfattning. 

Under året har inga överprövningar begärts av upphandlingar. 

Året innan var det tre stycken och året 

dessförinnan åtta stycken. 

Katarina Nyberg Finn 

ordförande 

Ann Rydén 

förvaltningschef

gemensam nämnd för upphandlingssamverkan 


Tkr 2009 2010 Budget Avvikelse 

Intäkter grundavtal deltagande kommuner 3 093 3 477 3 577 -100 

Intäkter övriga avtalsparter 293 317 265 52 

Intäkter kvalitetssäkring Östersund 278 285 285 0 

Intäkter uppdragsupphandlingar 826 754 833 -79 

Summa intäkter 4 490 4 833 4 960 -127 

Personalkostnader 3 753 3 902 3 967 -65 

Övriga omkostnader 739 930 993 -63 

Summa kostnader 4 492 4 832 4 960 -128 

Resultat -2 1 0 1 

Resultat -2 1 0 1 

145 145

evisionsberättelse 

Revisionsberättelse för år 2010 

Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelser och nämnder och genom 

utsedda lekmannarevisorer verksamheten i kommunens företag 


146 

Styrelserna och nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer 

samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll 

samt att återredovisning sker till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning 

samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. 

Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal 

verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig 

grund för bedömning och ansvarsprövning. I granskningsarbetet har vi biträtts av Komrev inom PwC. 


Vi bedömer att kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Resultatet är förenligt med 

det finansiella mål och till viss del de verksamhetsmål avseende god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat 

om. 

Styrelser och nämndernas verksamheter. 

Resultatet för 2010 uppgår till -270 mnkr , exklusive jämförelsestörande poster är dock resultat positivt och uppgår 

till +65 mnkr. Jämförelsestörande poster utgörs av extra utdelning från Jämtkraft 98 mnkr, samt pensionsavsättning 

433 mnkr. Kommunen har beslutat att kostnadsföra en del av pensionsåtagandet som intjänats före 1998 i 

2010 års redovisning. 

Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett negativt resultat motsvarande -30,5 mnkr vilket till övervägande del 

kan hänföras till ökade verksamhetsvolymer under senare delen av året. Det har även funnits brister i uppföljning 

och periodisering av nämndens kostnader. Revisorerna efter en mindre granskning av nämndens ekonomi lämnat 

förslag till förbättringsåtgärder och nämnden har vidtagit åtgärder under 2011 för att förbättra styrning och 

kontroll över ekonomin. Övriga nämnder har positiva resultat vilket gör att verksamheterna sammantaget har ett 

resultat på 2,8 mnkr för 2010. 

Styrelsernas, nämndernas och beredningarnas interna kontroll bedöms ha varit tillräcklig. 

Ansvarsprövning 


Vår granskning ger inte anledning till anmärkning mot styrelsen. 

Vi tillstyrker att ledamöterna i kommunstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 



Vi tillstyrker att ledamöterna i utförarstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 

Miljö- och samhällsnämnd 

Vår granskning ger inte anledning till anmärkning mot nämnden. 

Vi tillstyrker att ledamöterna i miljö- och samhällsnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 



Vi tillstyrker att ledamöterna i socialnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 



Vi tillstyrker att ledamöterna i barnoch utbildningsnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010.



Som framförts under styrelsernas och nämndernas verksamhet har det funnits brister i uppföljning och periodisering 

av nämndens kostnader under 2010. Utifrån revisorernas förslag till förbättringsåtgärder har nämnden 

vidtagit åtgärder under 2011 för att förbättra styrning och kontroll av ekonomin. Revisorerna kommer under 2011 

att särskilt följa nämndens arbete med dessa åtgärder. 

Vår granskning ger mot denna bakgrund inte anledning till anmärkning mot nämnden. 

Vi tillstyrker att ledamöterna i vård- och omsorgsnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 



Vi tillstyrker att ledamöterna i kultur- och fritidsnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 

Överförmyndare 

Vår granskning ger inte anledning till anmärkning mot överförmyndare. 

Vi tillstyrker att överförmyndaren beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 

Valnämnden 


Vi tillstyrker att valnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 

Gemensamma upphandlingsnämnder 

Granskningen ger inte anledning till anmärkning mot nämnderna. 

Vi tillstyrker att ledamöterna i gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan och i den gemensamma 

nämnden avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter beviljas ansvarsfrihet 

för verksamhetsåret 2010. 

Godkännande av årsredovisning 

Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering 

och den ekonomiska ställningen. 

Vi bedömer att resultaträkningen inte ger en rättvisande bild av årets resultat. Anledningen är att kommunen har 

valt att redovisa en del av pensioner intjänade före 1998 som kostnad och avsättning. Vi noterar dock att kommunfullmäktige 

fattat beslut om redovisningen av pensionerna. 


147 

Vi tillstyrker, trots våra noteringar, ovan att kommunens årsredovisning för 2010 godkänns. 

Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter. 

Östersund 20 april 2011 

Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse, De sakkunnigas rapporter, Granskningsrapporter 

från lekmannarevisorerna; Jämtkraft AB, Östersunds Rådhus AB, Vestibulum Fastigheter i Östersund AB, Östersundsbostäder 

AB, Turist- och kongressbyrån i Östersund AB, Östersunds Sport- och eventarena.


Revisionsberättelse för år 2010 

Jag, av fullmäktige utsedd revisor, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelser och nämnder och genom 

utsedda lekmannarevisorer verksamheten i kommunens företag 


148 

Styrelserna och nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer 

samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll 

samt att återredovisning sker till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning 

samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. 

Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal 

verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig 

grund för bedömning och ansvarsprövning. I granskningsarbetet har vi biträtts av Kom-rev inom PwC. 


Jag bedömer att kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Resultatet är förenligt 

med det finansiella mål och till viss del de verksamhetsmål avseende god ekonomisk hushållning som fullmäktige 

beslutat om. 

Styrelser och nämndernas verksamheter. 

Resultatet för 2010 uppgår till -270 mnkr, exklusive jämförelsestörande poster är dock resultat positivt och uppgår 

till +65 mnkr. Jämförelsestörande poster utgörs av extra utdelning från Jämtkraft 98 mnkr, samt pensionsavsättning 

433 mnkr. Kommunen har beslutat att kostnadsföra en del av pensionsåta-gandet som intjänats före 1998 i 

2010 års redovisning. 

Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett negativt resultat motsvarande -30,5 mnkr. Till stor del kan underskottet 

hänföras till ökade verksamhetsvolymer under senare delen av året men det har även funnits brister i uppföljning 

och periodisering av nämndens kostnader. Revisorerna har efter en mindre granskning av nämndens ekonomi 

lämnat förslag till förbättringsåtgärder och nämnden har vidtagit åtgärder under 2011 för att förbättra styrning 

och kontroll över ekonomin. Övriga nämnder har positiva resultat vilket gör att verksamheterna sammantaget har 

ett resultat på 2,8 mnkr för 2010. 

Styrelsernas, nämndernas och beredningarnas interna kontroll bedöms ha varit tillräcklig. 

Ansvarsprövning 



Jag tillstyrker att ledamöterna i kommunstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 



Jag tillstyrker att ledamöterna i utförarstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 

Miljö- och samhällsnämnd 


Jag tillstyrker att ledamöterna i miljö- och samhällsnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 



Jag tillstyrker att ledamöterna i socialnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010 



Jag tillstyrker att ledamöterna i barnoch utbildningsnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010.



Enligt nämndens reglemente § 6 ska nämnden regelmässigt till fullmäktige och kommunstyrelse rapportera hur 

verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 

Den helårsprognos som gjordes per augusti månad indikerade inte något underskott i denna storleksordning och 

inte heller vid den månadsuppföljning som redovisades till finansutskottet i december fanns det några signaler från 

nämnden. Jag menar därmed att det har det funnits brister i uppföljning och periodisering av nämndens kostnader 

under 2010. 

Utifrån denna bakgrund väljer jag att rikta en anmärkning mot vård- och omsorgsnämnden. 

Jag tillstyrker dock att ledamöterna i vård- och omsorgsnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 




Jag tillstyrker att ledamöterna i kultur- och fritidsnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 

Överförmyndare 

Vår granskning ger inte anledning till anmärkning mot överförmyndare. 

Jag tillstyrker att överförmyndaren beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 

Valnämnden 


Jag tillstyrker att valnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 

Gemensamma upphandlingsnämnder 

Granskningen ger inte anledning till anmärkning mot nämnderna. 

Jag tillstyrker att ledamöterna i gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan och i den gemensamma 

nämnden avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter beviljas ansvarsfrihet 

för verksamhetsåret 2010. 


149 

Godkännande av årsredovisning 

Jag bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering 

och den ekonomiska ställningen. 

Jag bedömer att resultaträkningen inte ger en rättvisande bild av årets resultat. Anledningen är att kommunen 

har valt att redovisa en del av pensioner intjänade före 1998 som kostnad och avsättning. Jag noterar dock att 

kommunfullmäktige fattat beslut om redovisningen av pensionerna. 

Jag tillstyrker, trots mina noteringar, ovan att kommunens årsredovisning för 2010 godkänns. 

Jag åberopar bifogade redogörelse och rapporter. 

Östersund 20 april 2011 

Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse, De sakkunnigas rapporter, Granskningsrapporter 

från lekmannarevisorerna; Jämtkraft AB, Östersunds Rådhus AB, Vestibulum Fastigheter i Östersund AB, Östersundsbostäder 

AB, Turist- och kongressbyrån i Östersund AB, Östersunds Sport- och eventarena.

Östersunds kommun, 831 82 Östersund. Tel. 063- 14 30 00 vx. www.ostersund.se

Ã rsredovisning 2010 - Ãstersunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2010 - Ãstersunds kommun