Framtida kollektivtrafik i Sörmland - Regionförbundet Sörmland
Framtida kollektivtrafik i Sörmland - Regionförbundet Sörmland
Framtida kollektivtrafik i Sörmland - Regionförbundet Sörmland
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Målbilder och strategier med bäring på <strong>kollektivtrafik</strong>en i<br />
Sörmlands län<br />
En bättre sits<br />
En bättre sits är namnet på en bred och långsiktig process inom infrastrukturområdet i<br />
Stockholm-Mälarregionen som har pågått under flera år. Inom ramen för En bättre sits har fyra<br />
gemensamma mål tagits fram för transportsystemet i Mälardalsregionen. Målet är att skapa ett<br />
transportsystem:<br />
som utvecklar både regionens och nationens internationella konkurrenskraft och bidrar till en<br />
attraktiv Stockholm-Mälarregion.<br />
som är långsiktigt hållbart; ekonomiskt, socialt och ekologiskt.<br />
som främjar regional balans genom flerkärnighet och som kompenserar vår internationellt sett<br />
relativa gleshet så att vi ändå når kritisk massa.<br />
som är effektivt genom samverkan, helhetssyn och utnyttjandet av alla fyra trafikslagen.<br />
Gemensam systemanalys för Stockholm-Mälarregionen<br />
I den gemensamma systemanalysen som togs fram för Stockholm-Mälarregionen pekades ett<br />
antal strategier ut, bland annat utifrån de mål som formulerades inom En bättre sits av särskilt<br />
nedanstående har bäring på <strong>kollektivtrafik</strong>en i regionen.<br />
Snabbare regionaltåg<br />
I Stockholm-Mälarregionen har funktionen för arbetspendling mellan de storregionala kärnorna<br />
konkretiserats genom tydliga mål om att nå kortare restider med tåg. Restider på 45 minuter bör<br />
nås mellan flera städer för att därmed skapa en bättre integration av arbetsmarknaderna. Det<br />
innebär att genomsnittshastigheten på spåren bör öka från cirka 90 till 130 km per timme. Om<br />
dessa regionala mål förverkligas får det också betydelse för långväga tågresor till målpunkter som<br />
t.ex. Malmö, Sundsvall och Oslo.<br />
Effektiva och attraktiva knutpunkter för <strong>kollektivtrafik</strong>en<br />
”I varje utpekad regional kärna bör en intermodal knutpunkt finnas, som binder ihop den<br />
storregionala, regionala och lokala <strong>kollektivtrafik</strong>en. På sikt bör dessa omfattas ett serviceutbud på<br />
en bestämd lägstanivå. Även i andra viktiga tätorter och noder utvecklas knutpunkter som gör<br />
resan med <strong>kollektivtrafik</strong> effektiv från dörr till dörr.”<br />
Stärkt <strong>kollektivtrafik</strong> i de större stråken<br />
”Andelen resande med <strong>kollektivtrafik</strong> bör öka. För att klara detta är strategin att stärka<br />
stomtrafiken, dvs. den <strong>kollektivtrafik</strong> som tar hand om de stora resandeflödena in och ut från länens<br />
centrala delar och större arbetsplatser. Denna trafik ska ha hög turtäthet och vara snabb, punktlig<br />
och kapacitetsstark. Förutom spårsatsningar sker detta genom att busslinjer rätas ut och anpassas<br />
till den dagliga arbets- och studiependlingen.”<br />
Bättre trafik i glesare områden<br />
”Väghållningen förbättras och trafiksäkerheten ökas i landsbygdsområdena mellan städerna, där<br />
människor är beroende av egen bil. Det behövs också en basnivå för <strong>kollektivtrafik</strong>en med<br />
tillfredsställande hållplatser och tillräcklig trafiksäkerhet. Stomtrafiken kompletteras med<br />
busstrafik av mer lokal karaktär. I de glesbebyggda delarna av länet finns landsbygdstrafiken som<br />
utgörs av busslinjer med glesare trafikering.”<br />
Sörmlandstrategin och målbild för pendling<br />
Länets RUP, Sörmlandsstrategin, har som vision att ”Det ska vara enkelt att förverkliga sina<br />
ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland!” I strävan att uppnå visionen anges sex<br />
utmaningar. I utmaningen ”Det ska vara enkelt att verka lokalt, regionalt och globalt” beskrivs<br />
30