Framtida kollektivtrafik i SÃ¶rmland - RegionfÃ¶rbundet SÃ¶rmland

More documents

Recommendations

Info

Med en ny fördelningsprincip, i vilken landstinget tar över kostnaden för tågtrafiken och den regionala landsbygdstrafiken, medan kommunerna finansierar stadstrafik och lokal landsbygdstrafik inom kommunen, beräknas landstingets andel av underskottet öka med knappt 13 miljoner kr per år. Förutom Eskilstuna och Nyköping, där den omfattande stadstrafiken innebär viss ökad kostnad, beräknas de flesta kommuner få en minskad kostnad. Orsaken är framförallt att kostnaden för tågtrafik övergår till landstinget men också att exempelvis skolkortsintäkterna antas gå direkt tillbaka till respektive kommun. Något som särskilt gynnar Eskilstuna varför dess kostnadsökning, som en effekt av fullt kostnadsansvar för stadstrafiken, ändå förväntas dämpas. Den stora ”vinnaren” ur ett ekonomiskt perspektiv är Katrineholm vars kostnader för tågtrafik idag är höga, som trots att flera linjer övergår från att vara regionala till lokala beräknas få en minskad kostnad med knappt 10 miljoner kr per år. Kommun Förändrat underskott med nuvarande fördelning. miljoner kr Förändrat underskott med ny fördelning, miljoner kr Eskilstuna 1,6 6,1 Flen 2,2 -3,2 Gnesta 1,9 -1,3 Katrineholm 3,2 -10,2 Nyköping 8,2 2,3 Oxelösund 0,0 -1,8 Strängnäs -2,6 -0,7 Trosa -2,6 -2,4 Vingåker -0,7 -1,3 Landstinget -11,2 12,7 Uppskattad förändrad nettokostnad (underskott i miljoner kr) per ägare med nuvarande respektive med ny underskottsfördelning Kommun Rambudget 2012 Trafikförslag med nuvarande fördelning Trafikförslag med ny fördelning Andel befolkning (endast för jämförelse) Eskilstuna 18,5 % 19,0 % 20,2 % 17,8 % Flen 3,4 % 3,9 % 2,5 % 3,0 % Gnesta 2,6 % 3,0 % 2,1 % 1,9 % Katrineholm 6,6 % 7,5 % 3,9 % 6,0 % Nyköping 11,6 % 13,8 % 12,2 % 9,5 % Oxelösund 0,8 % 0,8 % 0,3 % 2,1 % Strängnäs 6,3 % 5,6 % 6,1 % 6,0 % Trosa 2,2 % 1,5 % 1,6 % 2,1 % Vingåker 1,8 % 1,7 % 1,5 % 1,6 % Landstinget 46,1 % 43,2 % 49,5 % 50,0 % Uppskattad andel underskott per ägare (utredningens trafikförslag med nuvarande och förändrad fördelningsprincip jämfört med rambudget 2012 samt andel av befolkning för jämförelse) 40
Slutsats I projektet <strong>Framtida</strong> Kollektivtrafik i Sörmland har ett förslag tagits fram för ett framtida linjenät i Sörmland inklusive princip för utbud, preliminära tidtabeller och förslag till indelning i regionala och lokala landsbygdslinjer. I projektet har även en ekonomisk konsekvensbeskrivning för kommuner och landsting genomförts utifrån befintlig och framtida modell för underskottsfinansiering. Förslaget ska ses som en konkretisering och ett första steg av Regionförbundets utredning om stomlinjenät med buss i Sörmland. Bedömningen är tills vidare att mellanliggande tätorter bör trafikeras där så är möjligt för att undvika suboptimering och öka antalet potentiella resenärer. Målet på sikt bör dock vara att trafikutbudet växlas upp i enlighet med de ambitioner som finns i Regionförbundets utredning. Förutom att utgå ifrån Regionförbundets bussutredning har viktiga ledord i arbetet varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. En viktig del i arbetet har också varit att trafiken ska vara kostnadseffektiv och att resurserna ska prioriteras där resandeunderlag är som störst. Förenkla handlar om att skapa mer lättförståeliga tidtabeller exempelvis genom att införa s.k. styv tidtabell. Trafikförslaget har tagits fram med utgångspunkt att tågtrafiken är det översta lagret vilket busstrafiken ska planeras utifrån. Sett till hur dagens tågtrafik är utformad innebär detta att frånsteg måste göras från principen om förenkling då tågens avgångstider från en station idag växlar minuttal över trafikdygnet och också ofta ändras i samband med varje ny tidtabellsperiod. MÄLABs förslag om ett långsiktigt och stabilt storregionalt stomnät för tågtrafiken utformad utifrån principer som fasta linjesträckningar, enhetliga uppehållsmönster och styva tidtabeller, skulle skapa möjlighet att ytterligare förenkla busstrafiken. Förutom att busstrafiken kan göras mer attraktiv för resenären innebär ett sådant tågtrafikupplägg också möjligheter att effektivisera trafiken ytterligare. Förtäta innebär fler avgångar och att täppa igen de idag ofta långa uppehållen då det inte går någon trafik alls. I Sörmland har generellt en hög grad av geografisk täckning prioriterats framför hög frekvens avseende utbud. Att omprioritera resurser från trafiksvaga områden till starka stråk kräver dock såväl en samlad enighet som respekt för den situation som det kan innebära för de människor som drabbas av försämringar. Det ska dock påpekas att det i trafikförslaget är få linjer som föreslås läggas ner och ofta finns då andra linjer att tillgå i nära anslutning. När det gäller skolelever kommer också givetvis de linjer som föreslås läggas ner att ersättas av särskild skolskjuts. Förkortning avser att reducera såväl tiden som sträckan vilken linjerna körs. Detta avser i första hand det regionala linjenätet där vissa linjer föreslås få förändrade körvägar. Restid i kombination med hög turtäthet är de enskilt viktigaste faktorerna när det gäller att öka <strong>kollektivtrafik</strong>resandet. Genom att korta restiderna och öka turtätheten i de starka stråken i länet förväntas trafikförslaget på sikt innebära att resandet inom länets busstrafik ökar. Förslaget ska därför ses som ett första steg i visionen att fördubbla resandet till år 2020. Fortsatt arbete Bästa effekt utifrån såväl ett kund-, entreprenörs- som ägarperspektiv erhålls om samtliga ägare accepterar förslaget och kommer överens om gemensam trafikstart. Detta då en stor del av trafiken hänger ihop över kommungränserna. Länstrafikens föreslår att det trafikförslag som 41
Page 1: Framtida kollektivtrafik i Sörmlan
Page 5 and 6: Sammanfattning Sörmlands busstrafi
Page 7: INNEHÅLL Förord .................
Page 10 and 11: Länstrafikens vision är att resan
Page 12 and 13: Befolkning i Södermanlands län 20
Page 14 and 15: Vingåker, Flen, Eskilstuna och Kat
Page 16 and 17: Årligt flyttnetto Södermanlands l
Page 18 and 19: Tillverkningsindustrin är fortfara
Page 20 and 21: Utveckling av antal in- och utpendl
Page 22 and 23: Skolor och utbildningspendling Ansv
Page 24 and 25: etydelse. Tillgängligheten till bl
Page 26 and 27: Tåg Tågtrafiken är väl utveckla
Page 28 and 29: Antal Landsbygd Stad Tidtabellskilo
Page 30 and 31: Målbilder och strategier med bäri
Page 32 and 33: inkludera anslutande system, såsom
Page 34 and 35: I Strängnäs och Katrineholms komm
Page 36 and 37: Trafikförslag mellersta länsdelen
Page 38 and 39: Framtida kollektivtrafik i Sörmlan
Page 42: tagits fram inom ramen för detta p

Framtida kollektivtrafik i SÃ¶rmland - RegionfÃ¶rbundet SÃ¶rmland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?