Framtida kollektivtrafik i SÃ¶rmland - RegionfÃ¶rbundet SÃ¶rmland

More documents

Recommendations

Info

inkludera anslutande system, såsom Tåg i Bergslagen i det regionala stomnätet, åtminstone planeringsmässigt. Utbudsmässigt menar MÄLAB att det storregionala stomnätet ska ha en omfattning motsvarande timmestrafik under hela trafikdygnet (06-23) under vardagar med förstärkning till halvtimmestrafik under rusningstid. Detta ses som ett nödvändigt grundutbud för att möjliggöra resande för större grupper och bör vara den miniminivå vilket samhället garanterar. Exempel på linjer med regionaltåg inom TiM-området i ett möjligt storregionalt stomnät (Källa: Mälab) Länstrafikens vision Länstrafikens vision ”Dubbelt så många ska åka kollektivt 2020”ska fungera som motor och energigivare i bolagets fortsatta utveckling av <strong>kollektivtrafik</strong>en. Den tar fasta på det nödvändiga, att allt fler ska tycka att det är bra att åka kollektivt och är enkel att komma ihåg. 32
Utredningens trafikförslag I respektive kommunöversyn har ett trafikförslag tagits fram för varje kommun. I förslagen ingår även förslag till vilka linjer som bör klassas som regionala stomlinjer respektive lokala linjer. Detta innebär att vissa linjer föreslås omdefinieras. Vissa regionala linjer föreslås också ändra körväg för att stärka linjernas regionala karaktär. Valet av linjer som har pekats ut som regionala har gjorts med utgångspunkt från Regionförbundets expressbussutredning. Generellt har också en utgångspunkt varit att regionala linjer ska finnas mellan kommunhuvudorter med arbetspendling eller annat funktionellt samband där tågtrafik saknas. Även om tågtrafik finns kan dock omfattande pendling medföra att regional busstrafik behöver komplettera tågtrafiken. För att kunna köra så rak väg som möjligt men ändå trafikförsörja mellanliggande tätorter behöver på vissa håll nya hållplatser anläggas efter genomfartsvägarna för att undvika omvägar. Exempel är Vrena och Stigtomta där de regionala linjerna (linje 760 till Flen respektive 765 till Katrineholm) endast körs via riksväg 52. Något som kräver att nya hållplatser anläggs. I båda orterna går riksvägen relativt centralt genom samhällena samtidigt som det finns möjlighet att skapa trafiksäkra hållplatser i anslutning till befintliga gångtunnlar eller trafikljus. Att räta ut linjer och undvika avvikelser från den naturliga körvägen är en viktig komponent när det gäller att förkorta körtiderna. Samtidigt är det viktigt att resenären inte får för långt till bussen varför exempelvis orter som Bettna, Valla och Härad där de regionala linjerna i nuläget fortsatt föreslås köras genom respektive samhälle trots att det innebär något längre restid. I takt med att resandet ökar kan ytterligare rätningar av linjenätet vara aktuella. Ett annat tema i trafikförslagen har varit att förenkla linjenätet. Idag trafikeras vissa sträckor av flera parallella linjer och de enskilda linjerna har också ofta olika körväg. Detta har varit särskilt markant i de södra delarna av länet. I området kring Tystberga och Lästringe i Nyköpings kommun finns inte mindre än fem olika linjer (exklusive skolskjutslinjer) och på exempelvis linje 555 har varje enskild avgång en unik körväg. I förslaget har därför linjenätet gjorts om markant där en lokal linje trafikerar sträckan Nyköping – Tystberga – Lästringe (linje 555) medan två regionala linjer trafikerar sträckorna Nyköping – Gnesta (linje 759) respektive Nyköping – Trosa (linje 710). Här blir Tystberga trafikplats en viktig knytpunkt mellan såväl de olika busslinjerna som mellan cykel eller bil och buss. Exempelvis anpassas linje 555 helt efter linje 710 för att möjliggöra resor mellan Tystberga och Vagnhärad. Bland större ändringarna kan också nämnas linje 714, 789 och 790 där respektive linje föreslås delas upp i två lokala linjer. Detta med anledning att resandet till stor del har lokal karaktär och där resandeunderlag skiljer sig åt mellan respektive linjedel. Genom att dela linjerna kan utbudet bättre anpassas efter behovet. För flera linjer har också tidtabellerna förenklats genom införandet av s.k. styv tidtabell. Detta innebär att bussen avgår på samma minuttal från en hållplats oavsett tid på dagen. Samtidigt är det viktigt att poängtera att i Sörmland fyller busstrafiken en viktig funktion som anslutning till/från tågen varför styv tidtabell inte alltid lämpar sig att införa utifrån dagens tågtrafik. Generellt innebär trafikförslaget att stråk där det finns ett stort resandeunderlag prioriteras framför mer trafiksvaga områden. Såväl när det gäller det regionala som det lokala linjenätet föreslås omfattande förtätning av trafiken med flera turer per timme. Exempelvis föreslås kvartstrafik införas såväl från Oxelösund, Stigtomta och Bergshammar till/från Nyköping. Andra sträckor där utbudet förtätas markant är Vingåker – Katrineholm, Flen – Katrineholm och Björnlunda – Gnesta. På andra sträckor behålls i stort sett befintligt utbud men där samtliga linjer körs den snabbaste vägen, exempelvis Eskilstuna – Strängnäs och Trosa – Södertälje. Något som innebär en markant genomsnittlig restidsförkortning. 33
Page 1: Framtida kollektivtrafik i Sörmlan
Page 5 and 6: Sammanfattning Sörmlands busstrafi
Page 7: INNEHÅLL Förord .................
Page 10 and 11: Länstrafikens vision är att resan
Page 12 and 13: Befolkning i Södermanlands län 20
Page 14 and 15: Vingåker, Flen, Eskilstuna och Kat
Page 16 and 17: Årligt flyttnetto Södermanlands l
Page 18 and 19: Tillverkningsindustrin är fortfara
Page 20 and 21: Utveckling av antal in- och utpendl
Page 22 and 23: Skolor och utbildningspendling Ansv
Page 24 and 25: etydelse. Tillgängligheten till bl
Page 26 and 27: Tåg Tågtrafiken är väl utveckla
Page 28 and 29: Antal Landsbygd Stad Tidtabellskilo
Page 30 and 31: Målbilder och strategier med bäri
Page 34 and 35: I Strängnäs och Katrineholms komm
Page 36 and 37: Trafikförslag mellersta länsdelen
Page 38 and 39: Framtida kollektivtrafik i Sörmlan
Page 40 and 41: Med en ny fördelningsprincip, i vi
Page 42: tagits fram inom ramen för detta p

Framtida kollektivtrafik i SÃ¶rmland - RegionfÃ¶rbundet SÃ¶rmland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?