Integrationsarbete i civilsamhället - Unga och äldre i ... - DiVA Portal

Integration och civilsamhälle
I det följande ges en bakgrund till föreliggande studie. Vi tar avstamp i en
dansk rapport (Christensen & Christensen 2006) där man framhåller att frivilligt
socialt arbete kan vara en viktig väg till ökad integration. Därefter gör
vi en ansats att kontextualisera integrationsfrågorna i ett svenskt, nationellt
sammanhang. Allra först ställer vi dock frågan: Vad är integration?
Vad är integration?
Integration kan ges en mängd olika innebörder beroende på människors
uppfattningar menar Poopola (2002) och ger som exempel sammanfogning,
jämlikhet, rättvisa, utjämning, blandning, interaktion, inkludering, delaktighet,
tillit samt funktionell integration. Men funktionell integration avses
”minsta möjliga anpassning till det dominerande samhällets krav” (a. a.
s.15). Integration kan även beskrivas som en process, antingen på samhällseller
individnivå. Historiskt sett har diskussionen om integration ytterst
handlat om närheten mellan olika grupper. Denna tanke förutsätter en närhet
inom olika grupper för att de ska kunna identifiera och närma sig andra.
Aytar (2007) hävdar att tillhörigheten i den egna gruppen kan bidra till både
integration mellan olika grupper (nivå 2) och integration på samhällsnivå
(nivå 1). Integration i ett samhälle är inte fullständig om den inte förekommer
både mellan invandrargrupper och infödda svenskar och mellan olika
invandrargrupper (a. a.).
Segregation är ett till integration nära relaterat begrepp. Segregation definieras
i Nationalencyklopedin (2007) som ”åtskiljande av befolkningsgrupper”
på grundval av exempelvis socioekonomisk status, hudfärg, religion
eller etnisk tillhörighet. Segregation kan ses som en förutsättning för integration
när skapande av en identitet inom den egna gruppen är en viktig utgångspunkt
(Putnam 2007). Segregation kan dock också förstås som ”att
behandla en viss grupp människor sämre än andra”. I Sverige uppkom diskussioner
kring fenomenet segregation på 1960-talet. Innebörden kom här
att vidgas från betydelsen av uppdelning på grund av hudfärg till att handla
om sociala kategorier i allmänhet. Med segregation avses i Sverige idag
oftast boendesegregation som i sin tur kan indelas i socioekonomisk, demografisk
och etnisk segregation (Molina 1997, Poopola 2002). Segregation
förstås alltså framför allt ur två olika perspektiv, antingen som en självvald
gemenskap eller som en påtvingad segregation mellan olika grupper. Debatten
kring segregationen har de senaste decennierna i Sverige främst kretsat
kring ojämlikhet, diskriminering och marginalisering. Segregation som en
positiv företeelse har inte hävdats i någon större omfattning.
Giddens (2003) redogör för tre modeller för förståelsen av etnisk integration
som har dominerat under olika tidsperioder: assimilering, smältdegel
och kulturpluralism. Assimilering innebär att överge ursprungskulturen och
anamma majoritetens värderingar och normer. I modellen av en smältdegel
13