Integrationsarbete i civilsamhället - Unga och äldre i ... - DiVA Portal

arbete för barn och unga och sådana som säger sig arbeta med barn och
ungdomar. I regel beskrivs kärnverksamheten som överordnad riktat integrationsarbete.
Organisationerna uppfattas i sig som ett medel att nå ökad
integration. Detta är ett resultat i sig, som ger nya perspektiv på studiens
utgångspunkter i form av frågor om konkret integrationsarbete.
Det som lyfts fram som det allra viktigaste för integration i allmänhet är
goda sociala relationer och tillgång till heterogena sociala nätverk. När vänskapsrelationer
uppstår, menar man, sker integration och det är framför allt
här som frivilligsektorn kan bidra till integrationen i samhället i stort. Det
viktigaste för ett lyckat integrationsarbete anses också, i linje med detta,
vara att skapa möjligheter för människor att mötas, exempelvis genom att
ordna aktiviteter och mötesplatser där människor kommer samman.
Synen på människors behov av sociala sammanhang och relationer motsvaras
alltså väl av de verksamheter som man berättar om, vilket i sin tur
även hänger samman med vilka olika arenor och mötesplatser som uppfattas
som viktiga ur integrationshänseende. För organisationer med barn- och
ungdomsinriktad verksamhet handlar det främst om familjen, skolan och
fritidslivet inklusive de olika vuxna aktörer som vistas och verkar där. Samverkan
lyfts fram som en viktig del, särskilt med hemmen och skolan. De
arenor som på motsvarande sätt betonas i intervjuerna om äldres integration
är det sociala livet i allmänhet, hälsovård och i viss mån äldreomsorg. Här är
alltså arenorna mycket brett formulerade. Arbete för att underlätta en medborgarroll
på lika villkor för äldre invandrare som andra medborgares lyfts
särskilt fram.
En mängd olika typer av aktiviteter som ska leda till ökad integration av
barn, ungdomar och äldre omnämns. För att möjliggöra att samlas kring
något som är gemensamt skapas träffpunkter, festligheter eller ceremonier
kring högtider – gärna sådana som man uppfattar som typiskt svenska sådana.
När det gäller de unga vill man påverka synsätt och agerande (både hos
barnen och hos deras närstående vuxna) genom pedagogiskt arbete med olika
grupper, exempelvis i workshops eller med rollspel. Man förmedlar information
om föreningslivet för att öka ungdomarnas deltagande. Medan
integrationsinriktat arbete i förhållande till unga har en tydlig och stark pedagogisk
ambition, skyr man i det äldreinriktade arbetet sådana ansatser.
Aktiviteter för äldre består främst av mer eller mindre organiserade grupper
som samlas kring gemensamma intressen och livsfrågor. Samhällsinformation
och information om hälso- och sjukvårdsrelaterade frågor är vanliga
teman. När det handlar om äldre arbetar man för att åstadkomma dialoger
med beslutsfattare, och därigenom kunna påverka beslut om det lokala välfärdsutbudet.
Opinionsbildning riktad till en mer allmän publik nämns inte
av intervjupersonerna i denna studie.
Definitionerna av integration i termer av sociala sammanhang och de relationer
som kan uppstå placerar sig relativt långt ifrån en allmänpolitisk,
möjligen mer gängse, definition i arbetsmarknadstermer. Arbetets betydelse
för integrationen i samhället har haft en underordnad betydelse i intervjuerna
här, vilket må vara naturligt med tanke på vilka målgrupper som stått i
fokus. I den mån arbetslivet alls nämns framträder i viss mån konkurrerande
synsätt om dess roll som möjliggörare av integration. Många av de i Sverige
åldrade arbetskraftsinvandrarna uppges sakna vänskapsrelationer med
64