Integrationsarbete i civilsamhället - Unga och äldre i ... - DiVA Portal

Intrycket är att stödbehovet hos invandrare upplevs vara beroende av var i
asylprocessen en enskild befinner sig. För nyanlända flyktingar kan det ofta
vara basala behov som behöver tillfredställas, exempelvis att få kläder eller
hjälp med barnpassning. På den lilla norrlandsorten där man främst arbetar
med att stödja asylsökande familjer och individer på ett mer praktiskt sätt
innebär en del av arbetet att försöka utjämna ekonomisk ojämlikhet mellan
asylsökande och etablerade familjer på orten. Detta individinriktade stöd
görs till exempel genom att skänka pengar så att barn i asylsökande familjer
kan delta i aktiviteter och utflykter på samma villkor som svenska barn.
Praktiska insatser riktade mot de vuxna i en familj beskrivs påverka barnen
indirekt, då en trygg förälder kan stötta sitt barn. Föräldrarnas mående beskrivs
påverka barnen och därmed barnens förutsättningar att integreras i det
svenska samhället. Exempel på mer praktiskt handfast stöd som ges till familjer
eller enskilda är att:
• Följa med ungdomar till och från olika föreningar
• Vara kontaktfamilj till flyktingfamiljer
• Ge ekonomiskt stöd
• Låna ut babykläder till flyktingbarn (i samarbete med mödravården)
• Vara barnvakt
• Göra hembesök
• Översätta brev från myndigheter eller dylikt
• Följa med vid sjukhusbesök
Att följa med som stöd vid läkarbesök eller finnas med vid förlossningar i
de fall det saknas en pappa i familjen beskrivs som viktigt i arbetet med de
asylsökande familjerna. Överhuvudtaget anges det personliga stödet genom
att följa med eller finnas till hands personligen som extra viktigt i arbetet
med nyanlända invandrare. En mängd praktiska problem beskrivs torna upp
sig för dessa familjer. Kommunikationssvårigheter i kombination med
bristande kontaktnät försvårar för familjerna att kunna hantera vardagliga
göromål, som exempelvis att skriva brev till myndigheter. Att ha en barnvakt
till övriga barn när ett nytt syskon ska födas är inte heller en självklarhet
för en asylsökande kvinna utan en närvarande man. Här kan de föreningsaktiva
fungera som ett slags ställföreträdande nätverk.
Intervjupersonernas upplevelser
och erfarenheter
De intervjuade beskriver i de flesta fall integration snarare som en process
än ett tillstånd eller idealiskt slutmål. Mellanmänskliga relationer beskrivs
både som ett mått på, men kanske främst som ett steg på vägen mot, integration
i det svenska samhället. Integration beskrivs också som olika typer av
anpassning. Skildringarna av vad integration kan vara relateras ofta till det
arbete som utförs inom den egna organisationen. Integrationsbegreppets
innebörd beskrivs av några som föränderligt över tid, både inom den egna
organisationen och i det offentliga samtalet. Upplevelsen att begreppet med
29