Integrationsarbete i civilsamhället - Unga och äldre i ... - DiVA Portal

• Kartläggning av behov
• Samarbete med högskola och universitet
I övrigt är intrycket att återkoppling från målgruppen är av mer informell
art. Exempelvis genom att enskilda individer hör av sig och berättar hur de
har det efter avslutad kontakt med organisationen eller genom att enskilda
hjälparbetare har fortsatt kontakt med individer de tidigare hjälpt. Denna typ
av mer informell utvärdering är något som beskrivs särskilt på den lilla orten
i Norrland. Det kan vara viktigt att poängtera att vad som beskrivs ovan
endast fokuserar det utvärderings- och återkopplingsarbete som beskrivs i
gjorda intervjuer på lokal nivå. Det är naturligt att tänka sig att större organisationer
utvärderar sin verksamhet mer övergripande och systematiskt
även om detta inte återges vid intervjuerna som gjorts i samband med denna
studie. Kritik framförs dock av en intervjuad som menar att den egna organisationen
är dålig på att just samla upp och sammanställa den kunskap och
de erfarenheter som trots allt finns på lokal nivå ute landet:
Jag ser min egen organisation. Alltså vi har ju en enorm kunskapsbank om sådant (integrations-)
arbete, vilket jag kan tycka inte alltid tas till vara på i egna organisationen. (Svenska
kyrkan, Råneå församling)
Framtiden
Intervjuerna avslutades med en fråga kring hur man ser på framtiden och
vad som behöver göras för att öka möjligheterna till integration av invandrare.
I svaren diskuteras både de olika organisationernas förutsättningar men
även mer övergripande frågor. Flera framhåller vikten av att skapa goda
förutsättningar för olika föreningar, exempelvis genom ökad tillgång till
lokaler där aktiviteter kan utövas. Beroendet av fortsatt framtida ekonomiskt
stöd beskrivs, av flertalet intervjuade, som en realitet:
För det första är det ju alltid så att det krävs resurser, det krävs ekonomiska medel. Att vi
blir fortsatt betrodda, att vi kan bidra med värdefulla verksamheter. Min lön är sökta medel
som möjliggör min tjänst som pedagog. Jag har svårt att hålla mig till min begränsade heltid,
för jag trivs ju med det jag gör. Det är helhjärtat och känns väldigt meningsfullt. Att bli
fortsatt betrodda när det gäller medel, få ekonomiska resurser, möjlighet att anställa och
kunna driva verksamheter med ledare för verksamheterna. (Röda Korset, Humanitetens
Hus)
För att kunna planera och reflektera över den egna verksamheten, däribland
integrationsarbetet, måste man ha rumsligt utrymme. För att unga ska kunna
träffa varandra understryks vikten av att skapa mötesplatser. Utan tillgång
till olika typer av rumsliga resurser försvinner själva grundförutsättningen
för föreningslivet. På den mindre orten utanför Luleå saknas inte utrymme.
Här får de lokala föreningarna tvärtom via kommunen tillgång till lokaler
kostnadsfritt. I Malmö däremot tycks bristen på lokaler vara ett relativt stort
problem. Att ha någonstans att vara, inte bara för att kunna driva föreningens
kärnaktivitet, framhålls särskilt av några intervjupersoner från just
39