Integrationsarbete i civilsamhället - Unga och äldre i ... - DiVA Portal

Därför att om man befinner sig i en tredje position innebär det också att man rör sig i den
svenska kulturen väldigt hemvant. Vilket kräver assimilering. För då måste man kunna dom
svenska koderna. Det betyder ju det va? (…) Ni behöver inte alltid använda dom svenska
koderna, utan det är okej att ni har andra koder er emellan. Och att vi köper det och accepterar
det och respekterar det, och vi kanske till och med kan plocka upp några utav era koder.
(Rädda Barnens lokalförening Södertälje)
Uppfattningen hos några av de intervjuade är att möjligheten att ”behålla”
den egna kulturen är en förutsättning för att invandrare ska kunna anpassa
sig till det svenska. Att invandrare tillåts hålla liv i sin ursprungskultur uppfattas
gynna anpassning till det svenska samhället, vilket illustreras i det
följande:
Det finns en inneboende problematik i det där som jag tycker är central. Därför att om man
inte skickar signalen till invandrarna att det är okej att behålla sin gamla kultur bara man
förhåller sig till den nya också (...). Om man inte gör det, så gör man det också väldigt svårt
för invandrarna att ta steget mot assimilering. (...). Då skulle man göra det mycket lättare
för dom att också ta steget att assimileras. För just nu så blir det bara ett krav. (Rädda Barnens
lokalförening i Södertälje)
Sammanfattningsvis kan sägas att den lyckade integrationen alltså beskrivs
som invandrares möjlighet att skapa relationer i det nya landet för att via
nya vänskapsband och kontakter sedan få tillträde till olika arenor i samhället.
Integration beskrivs också som anpassning, där större krav ställs på invandrare
att inordna sig även om svenskar i viss mån uppfattas vara tvungna
att anpassa sig om integration ska vara möjlig. I den mån integration beskrivs
som idealläge eller slutmål tecknas bilden av ett samhälle där rättvisa
och jämlikhet råder och där invandrare har tillgång till samma resurser och
lever under samma förutsättningar som svenskar.
Hinder för integration
En rad hinder för integrationsarbetet beskrivs vid intervjuerna. I första hand
framhålls asylsökandes livsbetingelser, orters demografi och samverkan
mellan aktörer. Som konkreta hinder beskrivs följande:
• Familjers utanförskap i relation till arbetsmarknaden
• Bristande ekonomiska resurser hos enskilda
• Asylprocessen i sig
• Tidigare traumatiska upplevelser hos den enskilde
• Förlegade förhållningssätt inom skolväsendet
• Revirtänkande inom olika offentliga förvaltningar
• Bristande resurser i form av lokalbrist i föreningslivet
• Lagar och regelverk
Flera upplever det som ett stort problem att de asylsökande inte får arbeta.
Det medför att asylsökande lever på knappa resurser som inte tillåter några
extra utgifter, så som att exempelvis bekosta barnens fritidsaktiviteter. Denna
ekonomiska utsatthet beskrivs försätta barn och unga i en marginaliserad
33